Svensk export infr nya prvningar

DEN EUROPEISKA SKULDKRISEN OCH DEN TYDLIGA AVMATTNINGEN I USA gr att den svenska exportterhmtningen stts p prov. Kronan har delvis fungerat som krockkudde fr svensk ekonomi under de senaste rens dramatiska svngningar. Valutans betydelse verdrivs dock ofta. Den globala nedgngen 2009 var som djupast p viktiga svenska exportomrden som insats- och investeringsvaror. Nr efterfrgan kollapsade var de konkurrensfrdelar som den svaga kronan gav inte till s stor hjlp. P omvnt stt har den globala terhmtningen drefter varit som starkast p dessa omrden, vilket mjliggjort en snabb exportexpansion trots en ptaglig frstrkning av valutan.

TORSDAG 16 JUNI 2011

exportindustrin som helhet. Men fretagen hll ven humret hyfsat uppe ganska lngt in i finanskrisen, vilket tyder p att omslag kan komma pltsligt. I ETT SCENARIO DR DEN GLOBALA TERHMTNINGEN FORTSKRIDER i hygglig takt lr den svenska exportstrukturen frbli en styrkefaktor. Efterfrgan p insats- och investeringsvaror frblir hg och omsvngningen med strre fokus mot snabbvxande marknader utgr en styrkefaktor. Exportindustrins bredd utgr ocks en tillgng. F lnder av motsvarande storlek kan uppvisa ledande fretag i s mnga branscher, vilket innebr mindre beroende av fretags- eller branschspecifika nedgngar. ANDRA SIDAN FRBLIR SVERIGE MYCKET KNSLIGT FR EN DJUP GENERELL CYKLISK NEDGNG I VRLDSEKONOMIN. Skulle den pgende krishanteringen misslyckas och en bred finansiell kris terigen frlama vrldshandeln skulle den hga exportandelen och beroendet av de mest cykliska delarna som insats- och investeringsvaror terigen bli tydlig. En frsvagad krona skulle d terigen kunna mildra problemen ngot, men inte frndra situationen p ngot avgrande stt. LNGSIKTIGA UTMANINGAR SAKNAS INTE HELLER. Investeringsnivn i industrin har visat en fallande trend en lngre tid och investeringarnas andel av produktionen r nu lgre n p 1990-talet. Satsningarna p forskning och utveckling (FoU) har lnge legat i vrldstopp som andel av BNP, ven om andelen har sjunkit gradvis sedan milleniumboomen. Nedgngen beror frmst p att utlandsgda fretag som dragit ned sina FoU-satsningar i Sverige. Sverige roll som exportberoende ekonomi med en forskningsintensiv och cyklisk branschstruktur innebr sledes bde hot och mjligheter. Ngot som knappast kommer att frndras de nrmaste decennierna.
hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067

En gynnsam geografisk profil p exportfldena har ocks bidragit till den starka terhmtningen. Viktiga exportmarknader som Tyskland och de nordiska grannlnderna har sttt emot krisen vl. Betydelsen av expansiva marknader i Asien och Latinamerika har kat kraftigt de senaste fem ren. Den hga korrelationen mellan den svenska och tyska exportutvecklingen (se graf) under svl nedgngs- som terhmtningsfasen bekrftar att den geografiska och branschmssiga inriktningen varit viktigare n valutafrndringar. EXPORTVOLYMEN R NU TILLBAKA P SAMMA NIV som fre krisen ven om skillnaderna mellan branscher r stor. Sammantaget tyder frtroendeindikatorer p en fortsatt ganska snabb expansion fr