C-uppsats i ekologisk ekonomi, 10 pong 2005-10-07 Ekonomihgskolan Institutionen fr Samhllsteknik Box 883 721 23 Vsters

r den svenska valutan anpassad fr en lngsiktigt hllbar utveckling?

vilka brister finns och hur kan de tgrdas?

Frfattare: Nils Fagerberg Handledare: Toni Haid

Sammanfattning Datum: Niv: Frfattare: 2005-10-07 C-uppsats i fretagsekonomi med inriktning mot ekologisk ekonomi, 10 pong. Nils Fagerberg (721127) Lby Vsterby 755 92 Uppsala 073-0443279 nils.fagerberg@home.se Toni Haid r den svenska valutan anpassad fr en lngsiktigt hllbar utveckling? vilka brister finns och hur kan de tgrdas? Valuta r ett medel/verktyg som r skapat av mnniskors subjektiva tankar och handlingar. Det innebr att det r mnniskan som styr de processer som valutan i sin tur driver. Fr att mnniskan ska kunna styra mste hon ha ett ml att strva mot. Det mlet antas i den hr uppsatsen vara ett lngsiktigt hllbart samhlle. Problemet som undersks r i vilken utstrckning den svenska valutan r anpassad fr en lngsiktigt hllbar utveckling. Uppsatsens tv syften r: (a) att beskriva och ringa in de brister som existerar i den svenska kronan i relation till mlet om en lngsiktigt hllbar utveckling, (b) att analysera vilka lsningar som finns till hands fr att bst tgrda de existerande bristerna. Metoden r teoretisk analys med fokus p abstraktion och kausal enkelhet. Uppsatsens ambition r att vara tvrvetenskaplig och holistisk. Analysen utgr i frsta hand frn dynamiska systemvetenskapliga principer och monetr historieskrivning. Kreditinstituten kan skapa pengar (kredit) utan tckning frn egna tillgngar genom att de har mjlighet att rkna in sina kunders placerade tillgngar i sin egen balansrkning. Nr de sedan krver rnta p terbetalningen skapas en privat vinst fr utlnaren som fr betalas av det vriga samhllet. 92 % av dagens svenska penningmngd (definierad som M3) har skapats av privata utgivare. Kreditutgivning i kombination med rnta gr att samhllets totala skuld vxer snabbare n penningmngden. Skulderna blir drmed omjliga att betala tillbaka i sin helhet. Den totala svenska samhllsskulden r idag 4134 miljarder kronor och den totala penningmngden r 1171 miljarder kronor (2004). Det vxande gapet mellan skulderna och penningtillgngarna skapar en kronisk penningbrist i samhllet, som fr lngtgende negativa konsekvenser fr den hllbara utvecklingen. Problemen kan delvis lsas genom ett demokratiskt offentligt monopol p utgivning av riktiga (skuldfria) pengar.

Handledare: Titel: Problem:

Syfte:

Metod:

Resultat:

Abstract Money by definition is always a subjective human creation. Because of this it is unavoidable that the physical and mental structure of a specific money system will have an effect on the society where it is circulating. With this fact as a starting point, the thesis is analysing whether the Swedish national currency, the crown, is consistent with a sustainable development. The aim of the analysis is to: (a) identify the major shortcomings of the infrastructure of the crown in relation to its ability to support a sustainable development, (b) evaluate what possible solutions there are at hand to adjust for the shortcomings. The method used is purely based on theoretical analysis, with emphasis on abstraction and causal simplicity. In a modern society, money is not only circulating as coins and bills, but also as digital assets transferred directly between bank accounts. In the case of the Swedish crown, about 8 % of the money exists as coins and bills, while about 92 % of the money is digital. The coins and bills are created by the Swedish central bank, while the digital money is created by private banks and credit institutions. This privately created money exists with debt as a precondition. Someone has to make a loan, and thus create a debt, before the money can exist. On a society level these individual debts add up to a total debt which is growing faster than the amount of money available to repay the debt, since the banking institutions are also charging interest on top of each loan. The outcome is a situation where the debt becomes more and more impossible to repay and therefore it also creates a chronical shortage of money in society. This shortage causes several negative effects in society as a whole and on development in general, leading to the conclusion that the Swedish crown is not consistent with an ecological and social sustainable development. The main problems could be solved by removing the right of private organisations to issue money and place this in the hands of a democratic public authority. New money should be put into circulation without creation of new debt. The profits from issuing then become public instead of private, and the amount of money in circulation can be adjusted according to need.

Frord Pengarnas betydelse fr samhllsutvecklingen har lnge varit en frga som intresserat mig. Frgan tycks vara frknippad med mnga generaliserade sanningar och f enkla och tydliga svar. Dessutom verkar den allmnna debatten kring pengarna inte heller frdjupas eller utvecklas. Diskussionen om pengarna har idag snarare reducerats till en frga om att hja eller snka styrrntan. Det hr har jag aldrig riktigt kunnat frst. Visst mste det finnas fler saker n styrrntan som pverkar pengarna i samhllet. Begreppet pengar borde rymma en strre mngfald n s. Jag undrar helt enkelt om vi inte har tappat bort ngra viktiga bitar p vgen nr det gller frstelsen och kunskapen om pengarna. Det hr arbetet r en del av mitt eget skande efter dessa borttappade bitar. Jag vill frska frst lite bttre. Med hjlp av ett stipendium frn JAK Medlemsbank blev det till slut mjligt att genomfra en studie i form av en c-uppsats. Utan den extra ekonomiska hjlpen hade jag troligen inte tagit mig an uppgiften. Tack vare stipendiet kunde jag kombinera skrivandet med ett halvtidsarbete. Jag r ocks mycket tacksam fr det okomplicerade och flexibla stdet som jag har ftt frn min handledare, Toni Haid p Mlardalens hgskola. Drutver har framfr allt Bo Falk varit en givande diskussionspartner under arbetets gng. Slutligen vill jag tacka Emma fr samtalen, frtroendet och krleken. Lby den 2 september 2005

INNEHLLSFRTECKNING
1 INLEDNING ............................................................................................................................................... 1 1.1 PROBLEMSTLLNING .............................................................................................................................. 3 1.1.1 Vad r valuta? ............................................................................................................................... 3 1.1.2 Precisering av problemstllningen.................................................................................................. 5 1.2 SYFTE .................................................................................................................................................... 5 1.3 AVGRNSNING ....................................................................................................................................... 5 1.4 FRFATTARENS PERSONLIGA AMBITIONER .............................................................................................. 6 2 METOD....................................................................................................................................................... 6 2.1 TEORETISK REFERENSRAM ...................................................................................................................... 6 2.2 METOD ................................................................................................................................................ 11 2.3 KLLKRITIK......................................................................................................................................... 13 3 ANALYS OCH RESULTAT .................................................................................................................... 14 3.1 VAD R EN LNGSIKTIGT HLLBAR UTVECKLING?................................................................................. 14 3.1.1 Hllbarhet i ett resursbegrnsande perspektiv .............................................................................. 14 3.1.2 Hllbarhet i ett hierarkiskt perspektiv........................................................................................... 15 3.1.3 Hllbarhet i ett pulserande perspektiv........................................................................................... 17 3.1.4 Hllbarhet i ett socialt perspektiv ................................................................................................. 18 3.1.5 Definition av lngsiktigt hllbar utveckling................................................................................... 19 3.2 EN BESKRIVNING AV DEN SVENSKA VALUTAN; KRONAN......................................................................... 20 3.2.1 Den svenska kronan som holon..................................................................................................... 22 3.2.2 En historisk tillbakablick .............................................................................................................. 22
3.2.2.1 Frn fysisk till mental uppbackning........................................................................................................ 22 3.2.2.2 Synen p rntan..................................................................................................................................... 26 3.2.2.3 Kontrollen ver penningutgivningen och dess koppling till makt............................................................. 28

3.2.3 Det nuvarande svenska systemet ................................................................................................... 30 3.3 BRISTER I DET SVENSKA VALUTASYSTEMET ........................................................................................... 34 3.4 KONSEKVENSER FR SAMHLLET ......................................................................................................... 40 3.4.1 Kronisk penningbrist .................................................................................................................... 40 3.4.2 Vlfrdskoncentration .................................................................................................................. 41 3.4.3 Spekulation i stllet fr praktisk fretagsamhet............................................................................. 43 3.4.4 Ekonomisk och social instabilitet .................................................................................................. 44 3.4.5 Frsvagad demokratisk makt till frmn fr den finansiella makten .............................................. 45 3.5 KRONANS BRISTER I FRHLLANDE TILL DEN LNGSIKTIGT HLLBARA UTVECKLINGEN ......................... 46 3.6 HUR KAN PENNINGSYSTEMETS BRISTER TGRDAS?.............................................................................. 48 4 DISKUSSION............................................................................................................................................ 52 4.1 4.2 4.3 4.4 PENGARNAS LAGRINGSFUNKTION ......................................................................................................... 52 EN VALUTAPARADOX?.......................................................................................................................... 54 OMVRLDENS PVERKAN ..................................................................................................................... 55 DEN OPTIMALA VALUTAN ..................................................................................................................... 56

5 SLUTSATSER .......................................................................................................................................... 57

Det finns en ekologi av dliga ider, precis som det finns en ekologi av ogrs, och det r knnetecknande fr systemet att det grundlggande felet fortplantar sig sjlv. Det frgrenar sig som en inrotad parasit genom livets vvnader, och allting trasslar till sig i en rtt sregen rra.
Gregory Bateson,1 Vad r bankverksamhet? () Den farligaste svl som den ljligaste formen av universell tyranni som vrlden ngonsin har varit tvungen att bekmpa. Frederick Soddy2 Nr samhllet frlorar kontrollen ver sitt penningsystem frlorar det all den kontroll det eventuellt hade ver sitt de. Stephen Zarlenga3

1 INLEDNING
I centrum fr det moderna samhllets utveckling finns ekonomin. Under rhundraden var det ett mnesomrde som frde en undanskymd tillvaro i jmfrelse med vriga vetenskapliga discipliner, men idag har ekonomin som teoretiskt mne och som praktisk organisatr av samhllet skaffat sig en viktig och unik position i alla vrldens lnder. Allt fler beslut som fattas i det stora svl som i det lilla tas med hnsyn till ekonomin. Ekonomin har p gott och ont utvecklats till ett medel som styr vrat handlande, men ven till en tankekultur som finns med i bde det vi gr och i det vi tnker. Denna frndring har pverkat samhllsutvecklingen p mnga stt. Den har bl.a. del i vetenskapens stora framsteg och i den snabba tekniska utvecklingen. Den har ocks bidragit till att skapa ett antal rika och vlmende samhllen i vstvrlden. Samtidigt finns det ocks en vxande skuggsida som gr sig allt mer pmind. Denna skuggsida antyder att den moderna ekonomin inte enbart skapar rikedom och vlstnd, utan att den i ett strre sammanhang ven skapar stora negativa biverkningar i form av kande inkomst- och vlfrdsklyftor, kande arbetslshet, verkonsumtion av begrnsande naturresurser och utslpp av skadliga mnen i naturen. Dessa motstridiga bilder av vrlden och utvecklingen r svra att foga samman till en enhetlig bild. Ekvationen kan tyckas svr att f ihop. Ordet ekonomi kommer frn grekiskan och kan nrmast versttas som vetenskapen om hushllning4. Att f resurserna att rcka till r med andra ord vad ekonomi handlar om. Men om det nu r s i de moderna samhllena, att resurser som arbetskraft inte utnyttjas samtidigt som verkonsumtionen gr att jordens gemensamma resurser verutnyttjas, d har vi en tydlig
1

Bateson, G. 1967 (1998). Sida 76. Gregory Bateson var banbrytande kulturantropolog och kommunikationsforskare, och har bl.a. bidragit till utvecklingen av de dynamiska systemvetenskaperna. 2 Soddy, F. 1943. Sida 6. Frederick Soddy var kemist och penningreformist. Han fick nobelpriset i kemi 1921. 3 Zarlenga, S. 2002. Sida 656. Stephen Zarlenga r finansman och grundare till American Monetary Institute. 4 Bonniers Lexikon 5, 1994. Sida 104.

situation med dligt hushllande av resurser. nd r vrlden kanske mer styrd av ekonomins principer n vad den ngonsin har varit, vilket innebr att om den ekonomiska teorin hade varit bra p att hushlla med resurser, hade ven det moderna samhllet varit bra p att hushlla med resurserna. S verkar nu inte vara fallet. Man kan undra ver vart felet ligger. r det praktiken det r fel p? Har vi inte har lyckats anpassa samhllet efter den ekonomiska teorin, eller r det i sjlva verket tvrt om, att det r teorin som inte r anpassad fr verkligheten? Det r ett vanligt historiskt fenomen att en framgngsrik idstrmning (som t.ex. modern ekonomisk teori) fr ett vxande inflytande ver samhllsutvecklingen som drigenom ocks tar ett extra stort skutt framt, men det r ven vanligt att nr denna ideologiska strmning permanentas i samhllsstrukturen s tenderar den att frstelnas i konservatism. Nr samhllsutvecklingen sedan gr vidare blir de en gng s frscha och vitala iderna till slut en belastning fr en fortsatt positiv utveckling. Det r med vetskap om denna risk som det har blivit viktigt att stlla sig frgan ifall dagens neo-klassiska ekonomiska teori har hamnat i samma flla? Om vi har mjlighet att bredda analysen och g bortom de rdande neo-klassiska ekonomiska grundantagandena, finns det kanske mjlighet att frkasta de delar som r ondiga eller t.o.m. skadliga fr samhllsutvecklingen5. En sjlvklar och central del att titta nrmare p blir vr nuvarande anvndning av pengar. Pengarna kan liknas vid ett blodomlopp fr samhllsekonomin. Hur pengarna fldar mellan olika delar i samhllet, samt vilken typ av budskap de fr med sig mellan de olika samhllsaktrerna, blir avgrande fr hur hela samhllssystemet fungerar. Pengarnas utformning och den idkultur som ligger bakom pengarna har troligen en avgrande roll fr hela samhllsutvecklingen. Om man i en analys skulle lyckas med att ta bort destruktiva och kortsiktiga regler som styr vr utformning av pengar och drmed ocks mnniskors handlande, kan det troligen ocks leda till att nya mjligheter ppnas fr mnsklig kreativitet och utveckling. Politiker svl som vanliga mnniskor styrs av de begrnsningar som ekonomin och pengarna beskriver fr oss. Genom pengarna har vi skapat ett hjlpmedel som vi har obeskrivligt stor nytta av, men som vi samtidigt har blivit beroende av. Pengarna skapades av mnniskan fr att de skulle hjlpa oss i vr vardag, men r det s vi upplever dessa pengar idag? Har de kanske blivit mer av en klla fr oro, n ett uppskattat hjlpmedel? Frgan mste stllas eftersom det verkar finnas en stndig brist p detta hjlpmedel. Budgetnedskrningar, underskott, skulder och finansieringsproblem o.s.v. skvallrar om att nstan alla, oavsett om det r regeringar, kommuner, privatpersoner eller t.o.m. fretag, har brist p pengar. Allt fler har skulder samtidigt som de sammanlagda ekonomiska vrdena inom samhllet, enligt BNP, kar stadigt. Gr det att f ihop den hr ekvationen eller br vi kanske ndra p ngot fr att gra den mjlig att lsa? Den hr uppsatsen har en ambition att knyta ihop tv viktiga samhllsfenomen, nmligen pengar och utveckling. Den kommer att flja en definition som pekar ut dagens samhllsutveckling som ohllbar. Den kommer vidare att diskutera valutans betydelse fr den samhllsutveckling som vi nu har och fr samhllets framtida utveckling. Drmed kommer uppsatsen att g emot den breda uppfattningen att valutan r vrdeneutral, m.a.o. den uppfattning som sger att valutans utformning r utan betydelse fr utvecklingen. Tvrt om,
Fr mer information om neo-klassisk ekonomi, se Eklund, K. 1992. samt JAK Medlemsbank, www.jak.se, 2005-08-21, Skvg: Kurser m.m/e-skolan/Kurslitteraturen/Kapitel 5/neoklassisk ekonomi-ohllbara antaganden.
5

kommer texten att frska visa att valutans utformning i sjlva verket r en av de allra viktigaste styrande faktorerna fr hur ett samhlle byggs upp och fr hur relationer skapas mellan mnniskorna i samhllet, samt mellan mnniskorna och den omgivande verkligheten. Kort och gott, texten kommer att handla om hur vi skapar de pengar vi vill ha och drmed ocks det samhlle vi vill ha. 1.1 Problemstllning 1.1.1 Vad r valuta? Formuleringen av en problemstllning kring valuta underlttas om det frst finns en frstelse fr vad valuta egentligen r. Trots att vi alla anvnder valuta dagligen r det inte skert att vi kan beskriva vad det r som gr en valuta till en valuta. Vi vet alla t.ex. hur man cyklar, men vi kan kanske inte frklara i fysiska termer varfr vi kan hlla balansen? Begreppen valuta och pengar har i stort sett samma betydelse. Pengar r den mer vardagliga benmningen fr betalningsmedlet, medan ordet valuta brukar anvndas i sammanhang nr man talar om olika lnders betalningsmedel. I den fljande texten kommer bda begreppen att anvndas och behandlas som synonymer till varandra. Den grundlggande anvndningen fr valuta som alla knner till r att den r ett medel fr betalning. Genom att vi har tillgng till valuta kan vi ha ett effektivt utbyte av varor och tjnster med varandra utan att behva bedriva byteshandel. Drmed fungerar valutan som ett viktigt smrjmedel fr hela samhllsorganismen. Det r svrt, fr att inte sga omjligt, att frestlla sig ett modernt mnskligt samhlle utan detta smrjmedel. Pengar har existerat i mnga olika former i olika samhllen under historiens gng, men den gemensamma faktorn fr dem alla r att de grundar sig p en verenskommelse. Enligt penningreformisten och professorn i internationella finanser Bernard Lietaer, r pengar en verenskommelse, inom en gemenskap, att anvnda ngonting som medel fr betalning.6 Det viktiga r sledes inte hur pengarna ser ut eller vad de bestr av. Pengarna kan best av allt frn kor, ntter och stenar till papper eller digitala bitar i en dator. Vad som dremot krvs fr att de ska vara anvndbara som betalningsmedel r att samhllet (gemenskapen) r verens om att varje valutaenhet har ett definierat vrde. Det centrala i en valuta, det som gr den anvndbar och ger den ett vrde, bygger sledes p ngon form av socialt kontrakt mellan minst tv parter. S lnge parterna accepterar kontraktet fungerar valutan. Detta accepterande kan ske p mnga olika stt, formellt eller informellt, frivilligt eller ofrivilligt, medvetet eller omedvetet. Jacob Needleman, professor i filosofi, beskriver pengar p fljande stt; pengar r ett medel fr att organisera vra liv i den materiella vrlden; pengar r en uppfinning, en mental anordning, vldigt ndvndig, vldigt genial, men i slutndan bara en tankeprodukt.7 I grunden r valuta sledes ingenting mer n en realiserad tanke skapad av mnniskors subjektiva vrderingar. Nr dessa tankar och vrderingar frn olika mnniskor mts och frenas i skapandet av en gemensam valuta, d skapas ocks ett medel som av de inblandade kan betraktas som reellt och ptagligt. Den subjektiva tanken ges ett konkret vrde och en konkret form, tanken blir verklighet. ven om dessa pengar inte har ngot vrde fr en utomstende betraktare (som str utanfr gemenskapen), har de ett ytterst viktigt och avgrande vrde fr dem som anvnder sig av dem. Oavsett om dessa pengar kan betraktas
6 7

Lietaer, B. 2001. Sida 41. Needleman, J. 1991. Sida 177.

som reella eller icke reella, har de genom sin anvndning en hgst reell pverkan p verkligheten. Att skapa en valuta handlar inte s mycket om att vlja material, form och vrde fr pengarna, utan det handlar mest om att skapa regler fr anvndning, samt institutioner fr service och kontroll av systemet, d.v.s. en fungerande valuta krver ven en fungerande infrastruktur runtomkring. Denna omgivande struktur kan naturligtvis organiseras p olika stt, beroende p mnniskornas och samhllets krav, frvntningar, vrderingar o.s.v. Mot denna bakgrund framgr det tydligt att en valuta aldrig kan betraktas som vrdeneutral. Valutan i sig, svl som dess omgivande infrastruktur, r resultatet av mnsklig skaparkraft. Fr att valutan ska kunna betraktas som neutral, krvs det att den ska bygga p objektiva naturlagar utan ngon inblandning av subjektiva mnskliga vrderingar eller handlingar. Ovanstende genomgng har redan visat att valuta i hgsta grad r en del av bde vra vrderingar och vra handlingar. Den objektiva och vrdeneutrala valutan kommer aldrig att existera. Om valutan inte kan betraktas som vrdeneutral, hur stor betydelse har d dess utformning fr samhllsutvecklingen? Enligt Lietaer, pverkar utformningen av valutan inte bara vilka transaktioner som ger rum i ett samhlle, utan den styr ven hur relationerna byggs upp och formas mellan mnniskorna.8 Lietaer menar vidare att; det inte r tillrckligt att betrakta valutor som enbart en typ av tillgng bland andra. Ett lands valuta r verkligen mer n s. Den spelar rollen av det centrala nervsystemet som styr vrdena av alla vriga tillgngar i landet.9 Finansmannen och grundaren till American Monetary Institute, Stephen Zarlenga betonar ocks valutans betydelse fr samhllsutvecklingen. Medan mycket uppmrksamhet fokuseras p valen till presidenter, premirministrar och parlamentariker, beslutas de verkliga resultaten i samhllet, som t.ex. om det skapas ekonomisk rttvisa eller om vissa grupper kommer f speciella privilegier, ofta indirekt genom strukturen p samhllets monetra system.10 Hur vi strukturerar den svenska kronan r sledes avgrande fr hur vi styr den svenska samhllsutvecklingen, nu och i framtiden. Genom att syna konstruktionen p vrt nationella valutasystem kan vi troligen ocks finna nycklar till mjliga frbttringar. Genom att gra kloka analyser, kan vi frhoppningsvis ocks gra kloka justeringar, vilket i sin tur kan leda till en bttre utveckling. Det r onekligen en inspirerande tanke. Lietaer beskriver samma tanke genom en liknelse med ett fartyg. Vem bestmmer ver ett fartyg? Svaret r konstruktren, eftersom han redan i konstruktionen har byggt in nittio procent av det som kaptenen kan gra. () samma sak hnder med () vrlden. Konstruktionen p penningsystemet frutbestmmer nittio procent av investeringsbesluten i vrlden.11 Det finns ett ordsprk som sger, fr den som bara har en hammare ser alla problem ut som spikar12. Ordsprket frklarar att det verktyg som vi har till hands pverkar vra stt att lsa problem. Om nu pengar r ett viktigt verktyg fr samhllsutvecklingen och detta verktyg fr
8 9

Lietaer, B. 2001. Sida 187. Ibid. Sida 319. 10 Zarlenga, S. 2002. Sida 2. 11 Lietaer, B. 2001. Sida 241. 12 Engqvist, A. 2004. Sida 176.

tillfllet r den svenska kronan, d r det rimligt att anta att det verktyget ocks pverkar vra stt att lsa vardagens problem? Frgan r p vilket stt? 1.1.2 Precisering av problemstllningen Grundfrgan r sledes p vilket stt som den nuvarande utformningen av den svenska kronan pverkar den vardagliga anvndningen av pengarna, och drmed ocks hur den pverkar hela samhllsutvecklingen. Problemet kan delas upp i tv delar, dr den frsta delen handlar om att ta reda p vilken typ av mnskligt agerande som det nuvarande systemet leder till, och den andra delen handlar om att bedma ifall detta agerande r bra eller dligt fr samhllsutvecklingen. Fr att en bedmning ska kunna genomfras p ett vetenskapligt stt kommer det mnskliga agerandet, d.v.s. mnniskans handlande som en konsekvens av kronans utformning, att jmfras med mlet om en lngsiktigt hllbar utveckling. Ett samhlle som bygger p lngsiktig hllbarhet mste anpassas efter vissa grundlggande naturvetenskapliga principer som r allmngiltiga fr alla komplexa levande system, inklusive det mnskliga samhllet. Den biofysiska verkligheten stter helt enkelt vissa ramar fr hur vi mnniskor kan bete oss p jorden. Fr att den svenska kronan ska kunna anses vara lngsiktigt hllbar, br den inte vara utformad p ett stt som driver mnniskor till att g utanfr de biofysiska ramarna. Om s sker har valutan en skadlig inverkan p samhllsutvecklingen och den kan inte anses vara lngsiktigt hllbar. Problemstllningen kan nu sammanfattas p fljande vis. Valuta r ett medel/verktyg som r skapat av mnniskors subjektiva tankar och handlingar. Det innebr att det r mnniskorna som styr de processer som valutan i sin tur driver. Frutsttningen r dock att mnniskorna vljer att styra valutan i stllet fr att lta sig styras av valutan. Fr att styra mste man ha ett ml att sikta mot. Mlet i den hr uppsatsen r ett lngsiktigt hllbart samhlle. Problemet som skall underskas r i vilken utstrckning den svenska kronan fungerar som ett hjlpmedel fr att uppn ett lngsiktigt hllbart samhlle. I en enda mening formuleras problemstllningen p fljande stt: r den svenska valutan anpassad fr en lngsiktigt hllbar utveckling? 1.2 Syfte Uppsatsens tv syften r: (a) att beskriva och ringa in de brister som existerar i den svenska kronan i relation till mlet om en lngsiktigt hllbar utveckling, (b) att analysera vilka lsningar som finns till hands fr att bst tgrda de existerande bristerna. 1.3 Avgrnsning Uppsatsens problemstllning och syfte r bda brett formulerade, vilket gr att analysen kommer f en tvrvetenskaplig och holistisk prgel. Mlet r att frska skapa en s heltckande versikt som mjligt ver den svenska penningstrukturen. Det blir drfr viktigt att undvika avgrnsningar som utesluter delar av verkligheten som r centrala fr analysen. De avgrnsningar som nd mste gras kommer av den anledningen att inriktas till att frmst ske p analysens djup fr att p det sttet skerstlla att bredden och versikten kan bibehllas. Den svenska valutan som system har dock en viss avgrnsning inbyggd i sig sjlv genom att den endast fungerar som lagligt betalningsmedel inom nationen Sverige. Svenska pengar har en relativt begrnsad inverkan p omvrlden utanfr Sverige. Uppsatsen fr

drmed en naturlig geografisk och politisk avgrnsning genom att den enbart fokuserar p de samhllsprocesser som berrs av den svenska kronan. 1.4 Frfattarens personliga ambitioner Som frfattare till uppsatsen har jag vissa personliga ambitioner med arbetet. Frst och frmst ser jag arbetet som en mjlighet fr mig sjlv att frdjupa mig i frstelsen fr pengarnas betydelse fr samhllsutvecklingen. Vidare ser jag det som en mjlighet att ska efter lsningar till de moderna samhllsproblemen, som jag tror att pengarna kan bidra med. Jag hoppas drfr att uppsatsen ska kunna hjlpa till att ka kunskapen och medvetenheten inom dessa omrden. I arbetet med uppsatsen har jag haft en stor frihet som frfattare. Inriktning, innehll och struktur har utvecklats efter egna nskeml, naturligtvis i kombination med samrd och std frn min handledare. De enda begrnsningar som har funnits r de ramar som stlls p en vetenskaplig c-uppsats inom utbildningsprogrammet. Den strta begrnsningen i det hnseendet har varit uppsatsens lngd, eftersom en c-uppsats i det hr fallet frvntas vara ca 35 sidor lng. Drmed har det varit en utmaning att f uppsatsen tillrckligt kortfattad. Vldigt mycket av det som tas upp hade med frdel kunnat diskuteras, analyseras och beskrivas ytterligare. Uppsatsen har genomfrts med std frn JAK medlemsbank i form av ett stipendium. Stipendiet kan skas av den eller dem som vill bedriva studier inom omrdet rntefri ekonomi. I min anskan fr stipendiet fick jag redogra fr problemstllning och syfte med den planerade uppsatsen. JAK var samtidigt tydliga med att frklara att man har frstelse fr om inriktningen p uppsatsen justeras under arbetets gng. Drfr har stipendiet inte p ngot stt styrt eller pverkat utformningen av uppsatsen.

2 METOD
2.1 Teoretisk referensram Den hr uppsatsens teoretiska referensram tar sin utgngspunkt frn de nya kunskapsteoretiska antagandena som har vxt fram inom cybernetiken och den dynamiska systemvetenskapen under de senaste rtiondena. Den ekologiska ekonomin har inga problem att passa in i denna allomfattande referensram som en vetenskapsgren bland andra, men fr att ge en rttvisande beskrivning av idstrukturen krvs det hr en kortare utvikning. Kuhns paradigmteori r en lmplig startpunkt fr detta. Vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn menar att det i alla teorier finns inslag som inte riktigt stmmer med verkligheten och att alla teorier strngt taget drfr r falsifierade. Ingen teori r sledes helt rtt. Likvl fortstter forskare att arbeta vidare med pussellggandet inom sin respektive teori. Detta pussellggande syftar direkt eller indirekt p att frsvara och lyfta fram ett visst stt att tnka kring en teoretisk konstruktion, d.v.s. det frsvarar ett paradigm. Nr det blir allt fler pusselbitar som inte stmmer hamnar vetenskapen i kris. Enligt Kuhn, r det d bara en tidsfrga innan ngon s smningom lyckas med att konstruera ett nytt paradigm som bttre beskriver verkligheten och fr pusselbitarna att falla p plats. Drefter brjar processen om p nytt.13 Om vi utgr frn att Kuhns modell beskriver vetenskaplig utveckling p ett generellt riktigt stt, kan vi redan nu ana att den neoklassiska ekonomiska disciplinen har svrigheter
13

Plsson Syll, L. 2001. Sida 21.

att f sitt pussel att g ihop. Ett paradigmskifte str troligen fr drren och kanske blir det den ekologiska ekonomin som tar ver det ekonomiska tolkningsfretrdet framver. Den vetenskapliga teorin stter p problem redan frn frsta brjan nr man ska frska definiera vad kunskap r. Den kunskapsteoretiska diskussionen har med tiden visat att den objektiva och sanna verkligheten aldrig kan lta sig beskrivas med 100 % skerhet. Problemet r att mellan verkligheten och kunskapen befinner sig alltid observatren, vars observation alltid mste vara subjektiv eftersom observatren sjlv r en del av den verklighet som studeras. Eftersom vrlden r allt som r fallet, den r totaliteten av allting, inklusive observatren, gr det aldrig att uppn total objektivitet. Sledes, enligt Bertil Mrtensson, universitetslektor i filosofi, kan den objektiva verkligheten ses lika ltt som man lyfter sig sjlv i hret14. Paul Feyerabend, doktor i filosofi och knd motstndare till den kritiska rationalismen, pstod t.o.m. att om vi ska anvnda begreppet vetenskap mste vi inse att vetenskap bara r en kunskapsform eller ideologi bland andra. () Man kan inte avgrnsa vetenskap frn icke-vetenskap.15 Om man vljer att flja en sdan strikt kunskapsrelativistisk stndpunkt blir hela den vetenskapliga idn omjlig, eftersom all anstrngning fr att uppn en allmngiltig kunskap i s fall r utsiktsls. Det stllningstagandet skulle inte vara konstruktivt fr en vetenskaplig uppsats som denna, men vad r det d som berttigar en vetenskaplig ambition? Svaret r att bara fr att det visar sig omjligt att uppn en slutgiltig sanning, br man inte avst frn att anstrnga sig fr att komma s nra som mjligt. Erland Lagerroth, professor i litteraturvetenskap, skriver att mening r beroende av sammanhanget, och sammanhanget kan vidgas i det ondliga. Men det betyder inte att sammanhanget inte kan fixeras tillrckligt lnge fr att mnniskor ska kunna komma verens om en sanning, eller rttare, om vad som vid ett visst tillflle r adekvat och relevant.16 Lars Plsson Syll, bl.a. docent i ekonomisk historia och doktor i nationalekonomi, tillgger att det finns en av medvetandet oberoende verklighet. Han fortstter, det r mjligt att f kunskap om denna verklighet ven om vr kunskap alltid r felbar.17 Vetenskap handlar sledes om att skapa modeller och teorier som beskriver verkligheten s bra som mjligt, men liksom kartan aldrig kommer att bli detsamma som verkligheten, kommer vetenskapens kunskap aldrig att kunna beskriva verkligheten p ett fullstndigt stt. Utmaningen blir att frska komma s nra som mjligt. Plsson Syll hvdar, med hnvisning till den kritiska realismen, att varje teori och metod explicit eller implicit bygger p ontologiska antaganden om hur verkligheten ser ut.18 Med det menar han att vi frst mste gra vissa antaganden om hur verkligheten r strukturerad innan vi kan veta ngot om den. Om frfattaren till en uppsats genast skulle stta igng och analysera verkligheten utan att frst klargra sina egna underliggande antaganden, skulle det enbart innebra att uppsatsen kommer att bekrfta frfattarens vrldsbild utan att den blir begriplig fr andra personer med annorlunda referensram. Med det konstaterandet avklarat, kan vi nu brja beskriva vilka antaganden om verklighetens strukturer som ska ligga till grund fr denna uppsats teoretiska referensram. Eftersom uppsatsen ska handla om ekonomi, vilket inbegriper en analys av ppna komplexa system i form av samhllen och mnskliga individer mste antagandena p ngot stt anpassas
14 15

Mrtensson, B. och Nilstun, T. 1988. Sida 33. Plsson Syll, L. 2001. Sida 25-26. 16 Lagerroth, E. 2003. Sida 150. 17 Plsson Syll, L. 2001. Sida 182. 18 Ibid. Sida 42.

efter detta. En frta pusselbit ges av Plsson Syll som terigen utgr frn den kritiska realismen. Den bygger p grundtanken att den sociala verkligheten r stratifierad, att individ och samhlle r tv tskilda sfrer och att den ene inte kan reduceras till den andra.19 De pverkar och r beroende av varandra. Samhllet kan inte frsts om individerna lmnas utanfr och vice versa. Denna anvndbara modell kan i sin tur utvecklas och kompletteras ytterligare genom att hnvisa till filosofen Ken Wilbers teori kring verklighetens strukturella uppbyggnad. Om Plsson Syll utgr frn tv identifierbara sfrer s delar Wilber i sin tur upp dessa sfrer ytterligare en gng genom att separera mellan inre och yttre verklighet, d.v.s. en uppdelning skapas mellan id och materia, mellan icke observerbart och observerbart. Med det ingreppet har Wilber utvecklat Plsson Sylls tvdimensionella modell genom att klyva den mitt itu och skapa en fyrdimensionell verklighet som han skdliggr schematiskt i en figur bestende av fyra kvadrater (se bilaga 1). Om Plsson Syll talade om (yttre) individ och (yttre) samhlle, s tillgger Wilber en sfr fr inre individuella medvetanden samt en sfr fr inre kollektiva medvetanden.20 Utan att g in i detaljer i Wilbers ontologiska modell, kan vi konstatera att ingenting i verkligheten existerar utan att samtidigt vara i kontakt med samtliga fyra sfrer p ngot stt. En rd blodkropp kan t.ex. betraktas som (1) en individuell cell, (2) en del av ett kollektiv i en organism, (3) ngot med en inre frmga att avlsa omgivningen samt (4) en del av en kollektiv varseblivning. Ingen av dessa fyra dimensioner av blodkroppen kan existera i de vrigas frnvaro. Wilbers modell hjlper oss drmed ocks att se vetenskapen som en helhet genom att den tillhandahller en enande ram fr samtliga vetenskapliga discipliner frn psykologi till klassisk fysik. Om klassisk fysik fokuserar p fenomen inom sfr nummer 1, behandlar psykologin fenomen frmst inom sfr 3 och 4, men ingen av disciplinerna kommer troligen att lyckas med att beskriva verkligheten srskilt bra ifall man bortser helt frn vriga sfrer. Plsson Sylls viktiga ppekande kvarstr sledes, d.v.s. att ingen enskild sfr kan frsts under isolering frn de vriga sfrerna. Fr att bttre frst vrdet av Wilbers modell mste ven begreppet holon frklaras. Begreppet skapades ursprungligen av frfattaren och filosofen Arthur Koestler. Holon r namn p en helhet som samtidigt r en del av en annan verordnad helhet (frn grekiska holos = hel och suffixet on som, liksom i proton eller neutron, syftar p en partikel eller del).21 Ett exempel p en holon r en atom, som r en del av en molekyl som i sin tur r en del av en cell som r en del av en organism som r en del av ett samhlle som r en del av ett ekosystem o.s.v. Verkligheten kan p det sttet ses som ett ntverk av holoner, av serier av helheter som blir delar av andra helheter. Vrldens alla ting och processer kan sledes beskrivas uteslutande i form av holoner. Dessa holoner kan vara individuella (t.ex. enskilda organismer eller atomer) eller sociala (t.ex. ett ekosystem eller en kristall i en bergart). I det frsta fallet r varje del ett konstituerande element, underordnat helheten, i det andra fallet en medlem i ett samhlle.22 Wilber sammanfattar, Jag har framkastat att det finns individuella och sociala holoner, av vilka var och en har en insida och en utsida. P det sttet finner vi i utvecklingen i allmnhet och mnniskans utveckling i synnerhet fyra olika strngar, dr var och en r intimt relaterad till och frvisso beroende av alla andra, men dr ingen kan reduceras till de andra.23 Wilber menar sledes att inom var och en av de fyra sfrerna har det skett en utveckling frn enkla strukturer till mer och mer komplicerade strukturer, men att
19 20

Plsson Syll, L. 2001. Sida 28. Lagerroth, E. 2003. Sidor 152-160. 21 Koestler, A. 1982. Sida 40. 22 Lagerroth, E. 2003. Sida 192. 23 Ibid. Sida 156.

utvecklingen inom varje enskild sfr samtidigt r intimt sammankopplad med utvecklingen i de vriga sfrerna. Genom att lna Richard Norgaards (professor i ekonomi) begrepp kan man tala om en co-evolution mellan de olika sfrerna.24 I den teoretiska referensram som vxer fram ur detta finns upptckterna frn systemvetenskaperna inkluderade. Nobelpristagaren i kemi, Ilya Prigoines upptckter kring dissipativa strukturer (d.v.s. strukturer som organiserar sig sjlva) r en central del.25 I och med denna upptckt har man ftt ett nytt verktyg fr att frst de ppna systemen inom ekologin och de sociala vetenskaperna. Lagerroth skriver att verkligheten nu kan frsts som strukturer och system mer eller mindre lngt frn jmvikt, system som frndrar sig med tiden och som drfr kan leda till ngot annat och nytt. Livet r den yttersta konsekvensen av frekomsten av sjlvorganiserade frlopp.26 Evolutionen framstr tydligare som en riktad utveckling uppt mot allt mer komplicerade varelser p.g.a. de sjlvorganiserande systemens stndiga verskridanden av sin tidigare, enklare skepnad.27 Holoner uppvisar fyra grundlggande frmgor; sjlvbevarande, sjlvanpassning, sjlvverskridande och sjlvupplsning. Som helhet frmr holonen allts fasthlla sitt eget mnster, men som en del i en strre helhet mste den samtidigt anpassa sig till denna helhet. Detta kallar Wilber holonens handlingsfrmga respektive gemenskap, bdadera liksom balansen mellan dem r lika ndvndiga. Han sammanfattar, Det r svrt att vara holon och nd r allt i vrlden det.28 Vi kan nu frga oss, p vilket stt hjlper denna referensram oss att frhlla oss till vetenskapen och vr egen forskning? En uppenbar hjlp r att vi nu kan se hela vetenskapsteorins utveckling i form av en sammanhngande holonkedja i den kollektivistiska idvrlden (sfr nummer fyra), snarare n som en kamp mellan olika inriktningar och synstt. Kuhns revolutionra paradigmskiften erstts av en mera evolutionr syn dr varje nytt paradigm innesluter erfarenheterna av det tidigare paradigmet. Fysikens logiska positivism blir en del av de nya kontextteorierna i de dynamiska systemvetenskaperna. Den neoklassiska ekonomiska teorin blir en mindre del i den mer allomfattande ekologiska ekonomin o.s.v. En annan slutsats blir att ingen freteelse eller process kan isoleras och studeras separat frn sin omgivning. En sdan uppdelning innebr ofrnkomligen att sfrer utesluts eller att holonkedjor kapas. Gregory Bateson, som var antropolog och en banbrytande tvrvetenskaplig tnkare, frgar oss om en hjrna kan tnka; svaret kommer () att bli ett nej. Vad som tnker r en hjrna inuti en mnniska som r en del av ett system som inbegriper en omgivning. Att dra en grnslinje mellan en del som skter om det mesta av berkningarna fr ett strre system och det strre systemet i vilket den r en del - r att skapa en mytologisk komponent.29 I frlngningen av detta argument frstr vi ocks att de gamla motsttningarna mellan atomism och holism samt materialism och idealism upphr. Dessa imaginra motsttningar r endast polra enheter i en sammanhngande vrldsbild. Holonbegreppet och Wilbers fyra sfrer hjlper oss att frst verkligheten som ett sammanhang, men vi ska samtidigt inte glmma bort att det r abstrakta begrepp. En holon r
24 25

Norgaard, R. 1994. Sida 196-197. Lagerroth, E. 2003. Sida 252. 26 Ibid. Sida 252. 27 Ibid. Sida 273. 28 Lagerroth, E. 2003. Sida 150. 29 Bateson, G. 1967 (1998). Sida 200.

t.ex. aldrig absolut. Beroende p vad vi studerar eller beskriver drar vi upp grnserna fr holonerna p olika stt. En holon kan antingen ses som en fysisk struktur eller som en tankekonstruktion, men i realiteten finns alltid bda dimensionerna med. Holonens avgrande funktion r att den pekar ut och frtydligar samband och relationer mellan delar och helheter eller mellan de fyra sfrerna, enligt Wilbers beskrivning. Genom att pst att vrlden kan beskrivas som ett ntverk av holoner som vxer in i varandra, kan vi faktiskt ocks bttre frst att det inte existerar ngra absoluta grnser i verkligheten. Varje del har en relation till sin omgivning och sina bestndsdelar, samt en relation mellan en inre idsfr och en yttre materia-energi sfr. Var grnsen ska dras kan alltid diskuteras eftersom allting i ngon mn hnger ihop. En grov referensram brjar nu f konturer. Fr att gra den ytterligare konkret presenteras hr ngra generella systemvetenskapliga principer som r centrala fr den hr uppsatsen, ursprungligen formulerade av Anthony Wilden, professor i kommunikationsteori.30 System som omfattar eller simulerar liv eller tanke r ppna system, som r beroende av sin omgivning. Ett ppet systems omgivning r av hgre logisk typ [d.v.s. den r verordnad] n det system det underhller. Ett ppet system kan vara organiskt, ekologiskt, socialt, ekonomiskt och/eller abstrakt. Den oorganiska naturen r den ekologiska basen fr den organiska naturen. Den oorganiska och organiska naturen r basen fr samhllet. Samhllet r en del av naturen och naturen r en del av samhllet, men de r inte samma delar. Produktion och reproduktion av det som kallas fr existensmedlen r den ekologiska () basen fr alla andra sociala relationer. Sociala relationer, inklusive produktion, byte och reproduktion r beroende av bde materia-energi och information. Kommunikation betecknar informationsbehandling, [vilket] r en egenskap hos ppna system. Allt beteende r kommunikation. Ingen kommunikation kan frsts eller analyseras p ett tillfredstllande stt p den niv dr den ger rum. Kommunikation r omjlig utan kodning. En kod kan [bl.a.] vara av fretrdesvis pragmatisk art och ha att gra med organisationen av olika slags vrden, i synnerhet bruksvrde, bytesvrde och verlevnadsvrde.

Med denna referensram blir det ndvndigt med en stor portion dmjukhet infr forskningsuppgiften. Livets och de levande systemens komplexitet kan endast med stora svrigheter tckas in och omjligen frutsgas av mnskligt frstnd. Varje logiskt utarbetad tanke r dmd att vara bristfllig ur ngon aspekt, vilket ocks innebr att s lnge som den mnskliga tanken inte r allsmktigt allvetande, utan en del av det levandes medvetande, kommer overblickbara sidoeffekter att bli resultatet av vrat handlande, oavsett om vi besitter vetenskaplig expertkompetens eller inte. Att forska och att ge praktiska rd utifrn forskningen blir i grund och botten en frga om att minimera sidoeffekter, d.v.s. det gller att orsaka s lite skada som mjligt snarare n om att skapa lsningar. Denna typ av instllning till forskningen gr att allt fler forskare omformulerar mlen med sitt eget forskningsarbete. Elisabet Sahtorius, doktor i evolutionsbiologi, sammanfattar exempelvis forskningens uppgift genom att rekommendera oss att lra av livet fr att
30

Wilden, A. 1998. Sida 241-246.

10

verleva.31 Lagerroth sger, jag kan knna vrlden utanfr mig, drfr att den redan finns inom mig jag r ju sjlv en produkt av evolutionens verskridande och bevarande av det som har verskridits.32 Bateson slutligen, menar att vi ska gra vetenskapen till vr egen avbild. Och vr egen avbild borde avbilda vetenskapen.33 Den svenska valutan kan, med hjlp av denna referensram, betraktas som en social holon, vars existens bygger p de yttre mnskliga individerna och den yttre samhllsstrukturen likvl som p de inre individuella iderna samt de inre kollektiva uppfattningarna hos mnniskorna. Holonen svenska kronan existerar genom mnniskornas fysiska och mentala existens. Denna holons sjlvbevarande, sjlvanpassning, sjlvverskridande och eventuella sjlvupplsning handlar sledes om bde en yttre och inre helhet. Denna helhet, som ocks kan beskrivas som en medvetenhet ver holonens samtliga bestndsdelar, mste hela tiden hllas central om analysen ska f ett lngsiktigt meningsfullt vrde. Om vi ska frst valutasystemets pverkan p samhllet mste vi allts bilda oss en uppfattning om hur mnniskors tankar och praktiska handlingar tillsammans skapar den gemensamma slutprodukten; samhllet. Drutver krvs det ven en medvetenhet om holonens verordnade omgivning, det som Wilber kallar fr dess gemenskap. Det krvs en slags balans mellan den verordnade omvrlden (ekologin och naturen) och de underordnade delarna (mnniskorna). M.a.o. det krvs en balans mellan valutaholonens gemenskap och dess handlingsfrmga. Handlingsfrmgan kan aldrig utvecklas utan att det ocks leder till en pverkan p gemenskapen. Det gr sledes inte att gra som i neoklassisk ekonomisk teori, att betrakta ekonomi eller valuta som slutna system utan hnsyn till ngon form av begrnsande omgivning. Det r detsamma som att bortse frn gemenskapen och enbart fokusera p handlingsfrmga. Just detta konstaterande visar vilken hjlp vi fr genom att anvnda oss av holonbegreppet. Genom att se den svenska kronan som en holon stter vi fingret p en av dess nuvarande svagheter, nmligen att den betraktas som ett system med ett slutet cirkulrt flde. Genom att se systemet som en holon frstr vi lttare att det finns en verordnad omgivning (holonens gemenskap) som p ngot stt styr och begrnsar den. Denna omgivning r jordklotets samlade resurser, dess totala ekologi och biosfr. Om valutan ska vara lngsiktigt hllbar mste analysen vidgas och inkludera denna omgivning fr att den ska kunna anpassas drefter. 2.2 Metod Metoden fr uppsatsen tar sin utgngspunkt frn Plsson Sylls modell ver vetenskaplig metodik (se figur1). I figuren framgr det att ven den gamla antagonismen mellan vetenskapsmetoderna deduktion och induktion br betraktas som en hierarkisk sammanhangskedja. Vetenskapen r beroende av bda metoderna fr att kunna utvecklas, men induktionen r verordnad deduktionen eftersom ingen deduktion kan ske frrn ngon form av induktion frn verkligheten har gt rum. Fr att kunna utfra en holistisk analys (en syntes) av valuta krvs det ocks en avvgd balans mellan de olika metodstegen i Plsson Sylls modell. Det frsta steget, observationer i empirin kommer i den hr uppsatsen nstan undantagslst att handla om allmngiltiga och allmnt accepterade observationer. Inget experiment med insamlade data ligger till grund fr analysen. Sledes ligger fokus inte heller p att genom induktion (det andra steget) skapa nya
31 32

Lagerroth, E. 2003. Sida 8. Ibid. Sida 155. 33 Bateson, G. 1967 (1998). Sida 147.

11

lagar och teorier (tredje steget). Fokus kommer dremot att ligga p de tre sista stegen, d.v.s. nummer 3, 4 och 5. Analysen kommer helt enkelt att bygga p teoretisk reflektion, dr en central strvan kommer att vara kausal enkelhet. Med det menas att varje frklaring br utg frn endast de mest grundlggande och fundamentala lagarna och teorierna. Denna princip blir ett sjlvklart grundkrav fr uppsatsen eftersom tidigare kapitel redan har antytt att mnga av grunderna fr den ekonomiska vetenskapen ifrgastts. Nr t.ex. den neo-klassiska teorin har som grundantagande att det ekonomiska systemet r ett slutet jmnviktssystem, mste alla efterfljande slutledningar ocks ifrgasttas ifall man inte hller med om det. Fljden av detta avstndstagande blir att analysen fr den hr uppsatsen blir hnvisad till att g tillbaka och utg frn mera grundlggande och allmngiltiga lagar och teorier. En sdan tergng br inte ses som ngot negativt, utan snarare som en mera relevant och sker utgngspunkt frn en frhoppningsvis mera allmnt accepterad och vetenskaplig grund. Med en sdan ambition blir det ven lttare att uppn en kausal enkelhet, ngot som i s fall hjer den vetenskapliga kvalitn p arbetet. (1) Observationer i empirin (4) Deduktion (2) Induktion (3) Lagar och teorier

(5) Frutsgelser och frklaringar

Figur 1. Modell ver vetenskaplig metodik34.

Ett exempel p vilken typ av lagar som kan bli aktuella att anvnda som utgngspunkt r termodynamikens tv huvudsatser. (1) Att energin i ett slutet system r konstant, samt (2) att energi verfrs spontant endast frn en hgre energiniv till en lgre.35 De termodynamiska lagarna r enbart anvndbara inom slutna system och de frklarar inte levande system, vilket r ett faktum man br vara medveten om nr man anvnder sig av dem. Dremot frklarar de p ett overtrffat stt hur systemet jorden, med sina resurser, utgr en begrnsning fr liv, eftersom jordklotet trots allt i mnga delar kan betraktas som ett slutet system. Drfr utgr termodynamikens lagar ocks en central del fr varje diskussion om lngsiktigt hllbar utveckling. En annan mycket viktig utgngspunkt fr uppsatsen kommer att vara de erfarenheter och slutsatser som finns att hmta frn den monetra historieskrivningen. Abstraktion som en huvudmetod fr teoretisk analys, blir ocks en viktig del av arbetet. Genom abstraktionen har man strre mjlighet att bibehlla en helhetssyn utan att delar av verkligheten reduceras bort. (Med helhetssyn och holistisk analys avses hr en analys som tar hnsyn till verklighetens alla delar, inre svl som yttre, dremot avses inte en analys som tar hnsyn till alla olika stt att beskriva verkligheten.) Plsson Syll skriver att, i stllet fr att utesluta delar av verkligheten och behandla andra som isolerade freteelser, lter abstraktionen forskaren tillflligtvis fokusera p ngra faktorer och lmna andra utanfr fokus. Kvaliteten p en ny bil kan bedmas genom att man kr den, () [i stllet fr] att successivt underska de olika bilkomponenternas kvalitet.36 Abstraktion kan ven kallas fr aggregerad analys. Sledes, genom en teoretisk analys som bygger p abstraktion och kausal enkelhet kommer uppsatsen att utg frn allmnt accepterade grundlagar och teorier (steg 3), och genom en
34 35

Plsson Syll, L. 2001. Sida 32. Bonniers Lexikon 19, 1997. Sida 203. 36 Plsson Syll, L. 2001. Sida 85.

12

deduktiv process (steg 4) strva efter att presentera frklaringar (steg 5) fr hur den nuvarande svenska valutan fungerar. ven i detta slutsteg i forskningsprocessen r Plsson Syll till stor vgledning. Fr att en frklaring ska vara relevant och adekvat ur kritisk-realistisk synpunkt mste den: 1. Ta sikte p att ange mjliga mekanismer bakom det studerade fenomenet, 2. Vrdera argument fr och emot existensen av dessa mekanismer, 3. Eliminera andra mjliga frklaringar.37 Uppsatsen kommer ven att inriktas p att presentera funktionalistiska frklaringar i frsta hand, och endast i undantagsfall g in p orsaksfrklaringar eller individualistiska ndamlsfrklaringar. Orsaksfrklaringar representeras bst av den klassiska fysikens arbetsstt, medan individuella ndamlsfrklaringar r ett knnetecken p neoklassisk ekonomi. Nr det gller funktionalistiska frklaringar r de vanligast inom ekologin och biologin. En funktionalistisk frklaring innebr att man frklarar en egenskap eller ett fenomen med dess funktion i det strre sammanhanget. T.ex. att mnniskan har en tumme drfr att det ger oss en frdel av att kunna greppa saker och anvnda verktyg. P det sttet kan funktionen hos delstrukturen frklara den strre strukturens existens. Det blir en frklaring p hgre sammanhangsniv i jmfrelse med de tv andra typerna av frklaringar. Analysen och resultaten kommer att vvas in i varandra. Analysen fljer en stegvis process dr nsta steg hela tiden bygger p de resultat som den fregende analysen har gett. Det frsta steget i analysen blir att ska efter en definition av begreppet lngsiktigt hllbar utveckling (kapitel 3.1). Nr det r avklarat kommer valutasystemet kronan att beskrivas, med dess teori, praktik och bakgrund (kapitel 3.2). Stor vikt kommer att lggas p att beskriva den historiska utvecklingen av valutasystemen. Med hjlp av denna bakgrundsbeskrivning kommer sedan tre betydande brister i den svenska valutan att ringas in och frklaras (kapitel 3.3). Det kapitlet fljs i sin tur upp av en analys av de samhllskonsekvenser som dessa brister medfr (kapitel 3.4). Nr det r genomfrt blir det mjligt att jmfra bristernas samhllskonsekvenser med definitionen p hllbar utveckling fr att bedma i vilken utstrckning kronan r hllbar eller inte (kapitel 3.5). Slutligen avslutas analysen genom att lyfta fram tnkbara lsningar fr att tgrda bristerna (kapitel 3.6). 2.3 Kllkritik Det har varit en mlsttning att frska basera uppsatsens kllor p publicerade texter i frsta hand. Antalet forskningsartiklar inom omrdet r emellertid f, eftersom det har gjorts vldigt lite forskning p pengar i relation till social och ekologisk hllbarhet. En del av kllorna bestr drfr av en mer allmnt inriktad litteratur. De data som beskriver penningmngder, skulder och vriga finansiella uppgifter r hmtade via internet, framfr allt frn Riksbankens och Statistiska centralbyrns hemsidor. Det frekommer ven andra internetkllor vid enstaka tillfllen. I ngra f fall kommer kllan frn personlig kontakt med personal p Statistiska centralbyrn och en klla hnvisar till en dokumentr p Sveriges television. Ngra kllor har haft en mer central betydelse fr uppsatsen n andra och frtjnar drfr en kort introduktion. Nr det gller att beskriva ekonomins frhllande till ekologin, r Herman Dalys bcker av grundlggande betydelse. Han har ven djupa insikter att frmedla kring pengarnas struktur och funktion. Daly har en professur i ekonomi och har bl.a. arbetat p Vrldsbanken. Stephen Zarlenga, som har en bred bakgrund som finansman, frfattare och akademiker, har skrivit ett utfrligt verk ver pengarnas historia. Det inkluderar bl.a.
37

Plsson Syll, L. 2001. Sida 127.

13

sammanfattningar ver tidigare penninghistorisk forskning, samt olika tiders teoribildning kring pengar. Boken har varit en sjlvklar klla att utg frn nr det gller att beskriva pengarnas historiska bakgrund. Den oberoende tidskriften Pengar, som endast gavs ut i ngra f nummer, har varit en viktig klla fr att f en versikt ver de nutida debattinlggen kring penningreformer. I kapitlet om hllbar utveckling har information om energi hmtats frn en artikelserie i Forskningsnytt, som ges ut av Centrum fr uthlligt lantbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet. Artikelserien r skriven av forskningsledarna Lennart Salomonsson och Torbjrn Rydberg. Salomonsson och Rydberg baserar i sin tur en stor del av sitt material p forskningsresultat frn Tom Odum (doktor i zoologi). Odum har genom att utveckla begreppet emergi frklarat energifldenas centrala betydelse fr levande system.

3 ANALYS OCH RESULTAT

3.1 Vad r en lngsiktigt hllbar utveckling? Begreppet utveckling i dess mest grundlggande bemrkelse skiljer sig egentligen inte alls frn evolutionsbegreppet. Den naturliga evolutionen representerar den objektiva och vrdeneutrala betydelsen av ordet utveckling. Som sdan kan utvecklingen varken vara bra eller dlig, den bara r. Av den anledningen saknar det ocks betydelse fr naturen som helhet ifall en enskild art som mnniskan verlever eller inte. Den hr uppsatsen gr dock ett avsteg frn den vrdeneutrala betydelsen av begreppet utveckling. Den gr det eftersom den r skriven av en mnniska och r riktad till mnniskor. Drmed r det underfrsttt att uppgiften handlar om att utforska vad som r en bra utveckling ur ett mnskligt perspektiv. Fr att kunna ta sig an den uppgiften br man frst definiera begreppet utveckling m.h.a. den subjektiva uppfattningen att mnsklig verlevnad r av verordnad betydelse. Samtidigt, enligt tidigare resonemang, mste en sdan definition inkludera medvetenheten om att mnskligheten (den mnskliga populationen) r underordnad naturens lagar. En anvndbar definition p lngsiktigt hllbar samhllsutveckling bygger med andra ord p medvetenheten om att mnsklighetens intresse verordnas naturens intresse, samtidigt som det mnskliga samhllets struktur underordnas naturens struktur. Om denna underordning till naturens stt att organisera sig inte accepteras av mnniskan kommer det ovillkorligen att leda till att mnniskan med tiden frstr basen fr sin egen existens.38 Fr att lngsamt nrma sig en bra definition av begreppet kommer hr tre viktiga och generella principer fr levande naturliga system att beskrivas, d.v.s. att de r (1) resursbegrnsade, (2) hierarkiska och (3) pulserande. Slutligen kommer en fjrde punkt att diskuteras som rr mnsklighetens egen frmga att organisera sig och vilka konsekvenser det fr fr hllbarheten. Det r ndvndigt att gna en stor del av uppsatsen t dessa grundlggande ekologiska och sociala faktorer eftersom det inom den ekonomiska vetenskapen r lngt ifrn allmnt accepterat att ekonomin br anpassas efter dem. Stndpunkten som frs fram och frklaras i det hr kapitlet r med andra ord, att ekologin och den sociala verkligheten, i ett hllbarhetsperspektiv, r verordnad ekonomin. 3.1.1 Hllbarhet i ett resursbegrnsande perspektiv Det mnskliga samhllet r en del av jordklotets totala geo-bio-sfr och det ingr drfr i det totala naturliga kretsloppet. Mnniskans aktiviteter samverkar med naturen genom att dels plocka ut resurser, dels genom att lmna ifrn sig restprodukter och avfall. Eftersom jordklotet
38

Daly, H.E. och Cobb, J.B. 1994. Sida 190-206.

14

bestr av en begrnsad mngd materia utfr naturen ett kretsloppsarbete genom att omvandla mnniskans restprodukter till nya resurser. Dessa processer hlls igng av solenergin, vilket gr att jordens geo-bio-sfr trots allt kan beskrivas som ett ppet system med ett genomstrmmande flde av resurser i form av energi. Det finns sledes tv omfattande resursflden som r livsviktiga fr mnniskans fortlevnad, dels det slutna kretsloppsfldet av materia dr avfall omvandlas till nya resurser, dels det ppna energifldet av solljus som skapar energi till nstan alla processer. I bda fallen r mnniskan beroende av att naturen gr en del av arbetet eftersom ingen mnsklig teknik kan gra det lika bra och effektivt (se nedan). I bda fallen finns det ocks inbyggda begrnsningar eftersom ven naturen har sina grnser fr vad den kan utrtta. Nr det gller det slutna kretsloppet kan man konstatera att naturen mste lmnas ett visst utrymme bde i tid och rum fr att den ska hinna med sin uppgift. Blir utrymmet fr litet kommer resultatet att bli kade koncentrationer av skadliga mnen samt brist p nya resurser fr mnniskan. Lennart Salomonsson och Torbjrn Rydberg, som bda r forskningsledare p Centrum fr uthlligt lantbruk p Sveriges Lantbruksuniversitet, skriver att idag str vi i en situation dr flera potentialer brjar bli sllsynta (), men framfr allt brjar vi se att recipientfrmgan, d.v.s. frmgan att svlja och uppgradera vra avfallsprodukter, brjar verskridas p mnga hll.39 Fr att kunna bemta detta problem mste mnniskan lra sig att se naturen som en livsviktig samarbetspartner. En partner som man i varje situation och vid varje tillflle br anstrnga sig fr att integrera i varje mnsklig aktivitet. Det andra fldet, det ppna energifldet frn solen, r om mjligt av nnu strre betydelse fr mnniskan. Solen r den livsviktiga energikllan fr allt liv p jorden och fr de mnskliga samhllena, men fr att effektivt kunna binda energin kemiskt r mnniskan ter igen hnvisad till naturens hjlp. Vxternas bidrag till det mnskliga samhllets energifrsrjning r vldigt dominerande. Krnkraft och geotermisk energi r av marginell betydelse vid en sdan jmfrelse i ett globalt och lngsiktigt perspektiv.40 Kort sagt, det mnskliga samhllets energifrsrjning r beroende av den mngd energi som vxterna kan fnga upp frn solljuset. Det innebr att mngden energi som blir tillgnglig fr mnniskan i slutndan beror p hur stor yta som odlas av energibindande vxter.41 De alternativa lsningarna p energiproblemen r ytterst oskra. Termodynamikens lagar gr gllande att det r ganska osannolikt att mnniskan p vetenskaplig vg ska kunna hitta energialternativ som ger ett betydande energinetto i ett holistisk perspektiv.42 Det r ocks ett faktum idag att mnskligheten kraftigt verbelastar naturens frmga genom att frbruka fossila energiresurser i snabb takt (se nedan, kapitel 3.1.3 Hllbarhet i ett pulserande perspektiv). Nr de resurserna r slut kommer det att bli tydligare att den slutgiltigt begrnsande resursen fr mnniskan r mngden solfngande yta. 3.1.2 Hllbarhet i ett hierarkiskt perspektiv Termodynamikens andra lag visar att det finns en hierarkisk grundprincip inbyggd i alla energiomvandlingar i levande system. Det hr r ocks anledningen till att ekosystem r strukturerade efter hierarkiska nringskedjor. Eftersom entropin kar i varje energiomvandling finns det alltid frre rovdjur n vad det finns bytesdjur, och det finns alltid
39 40

Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2000. Sida 5. International Energy Agency. 2004. Sida 6. och Walter, A.E. 1995. 41 Daly, H.E. och Cobb, J.B. 1994. Sida 205-206. 42 Hanson, J. www.dieoff.com, 2005-01-25, Skvg: Synopsis.

15

frre bytesdjur n vad det finns vxter. Hierarkin i systemet gr det sledes tydligt att ju fler mellanled som finns mellan den ursprungliga fotosyntesens energibindning och den aktuella organismpopulationen, desto mindre energi potential har populationen kvar att leva p. Av den anledningen bildas det alltid en nringspyramid i varje ekosystem dr varje population blir tvungen att anpassa sig efter storleken p sin resursbas under sig i pyramiden.43 Mnniskan ingr naturligtvis i denna nringspyramid. Hon har haft mjlighet att anpassa majoriteten av jordens nringskedjor efter sina behov, men ven hon mste underordna sig de generella hierarkiska principerna fr energiomvandlingarna. Liksom alla levande organismer kan ven mnniskans tekniska och ekonomiska system betraktas som ppna och sjlvorganiserade system, vilket gr ocks dem till en del av denna energiomvandlingshierarki. Mnsklig teknik och ekonomi r beroende av mnniskors existens och drfr befinner sig dessa system hgt upp i hierarkin. Nr forskare talar om energianalyser p denna niv har man i allmnhet vergtt frn att tala i termer av nringskedjor till att tala om transformitetsskalor. Fr att gra en lng diskussion kort fr Salomonsson och Rydberg sammanfatta; Transformeringsprocesser i ppna, kopplade, sjlvorganiserade system genererar alltid flera olika output, i ekonomin kallade biprodukter. Pverkan p omgivningen av dessa biprodukter str i direkt proportion till den plats i systemets transformitetsskala som processen intar. Ju hgre upp i transformitetsskalan processen str, ju mer kraftfulla blir dess biprodukter.44 Med enklare ord, ju fler energiomvandlingssteg ett system bygger p, desto svrare att f det att passa in i det omgivande systemet. Salomonsson och Rydberg antyder drmed att enkla och smskaliga lsningar i mnskligt utvecklade system oftast har bttre frutsttningar fr att passa in i ett hllbart samhlle n vad stora och omfattande lsningar har. Smskalighet r ett stt att minska risken fr stora bakslag i den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Naturens hierarkiska struktur br ocks tjna som modell fr hur vi ser p ekonomiska strukturer. En av de frsta som tydligt sg detta var den sjlvlrde ekonomen Henry George, som levde under 1800-talets andra hlft. Hans teorier utgick frn de tre produktionsfaktorerna land, arbete och kapital. Produktionsfaktorn land representerar hr samtliga naturresurser. Land r, enligt George, verordnad produktionsfaktorn arbete eftersom inget arbete kan verka eller existera utan land. P samma stt r produktionsfaktorn kapital beroende av att land frst bearbetas genom arbete innan det kan bildas. Ett finansiellt kapital br enligt detta synstt, vara anpassat (storleksmssigt men kanske ven p andra stt) efter de resursbaser det vilar p, d.v.s. land och arbete.45 Naturens stt att organisera sig hierarkiskt leder till slutsatsen att alla system som r underordnade naturen mste anpassa skalan efter de verordnade systemens kapacitet. Om s inte sker mste resurser som skapats i angrnsande system tas i ansprk fr att hlla det egna systemet igng. En sdan konfiskering/ervring av andras skapade resurser kan aldrig vara en lmplig utgngspunkt fr en lngsiktigt hllbar utveckling (se nedan, kapitel 3.1.4 Hllbarhet i ett socialt perspektiv). Den metod som d terstr r att anpassa varje systems skala efter rdande resurstillgng samtidigt som biverkningar och resursansprk p angrnsande system minimeras.

43 44

Chapman, J.L. och Reiss, M.J. 1992. Sida 130-132 samt Hubendick, B. 1985. Sida 91-96. Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(a). Sida 21. 45 George, H. 1879 (1992). Sida 17-88.

16

3.1.3 Hllbarhet i ett pulserande perspektiv Energiflden som underhller levande system har oftast pulsartade frlopp. Dessa pulser skapas genom de levande systemens vxelverkan med varandra genom s.k. sjlvfrstrkande processer. Salomonsson och Rydberg frklarar processen; en del av den uppbyggda tillgngen avstts i en frstrkande terkoppling som gr att mer resurser per tidsenhet kan tas in frn drivkllan () genom denna process uppstr det som vi hr kallar puls: vxling mellan en gradvis uppbyggnad genom produktion fljt av en kort period av snabb konsumtion.46 Om vi tar ett exempel med rovdjur och bytesdjur i ett ekosystem, innebr den sjlvfrstrkande processen att populationen med rovdjur kommer att vxa allt snabbare ju strre bytesdjursunderlaget r. Denna exponentiella tillvxt fortstter tills bytesdjursresursen blir begrnsande. Rovdjurspopulationens kurva planar d ut samtidigt som bytesdjurspopulationens kurva kraschar. Fljden blir att rovdjurspopulationen till slut ocks kraschar, vilket slutligen ger bytesdjuren nya mjligheter att frka sig igen. Dessa interaktioner skapar drmed ett pulserande energiflde genom populationerna i ekosystemet.47 Den hr typen av pulsartade flden r en generell regel i levande system. De frekommer verallt i olika skalor i tid och rum. Vissa pulser kan vara s korta att de ur mnniskans perspektiv uppfattas som brus. Mnga andra fljer t.ex. den puls som skapas av rscykelns variationer. r tidsfrloppet tillrckligt lngt mellan pulserna framstr de fr mnniskan ofta som naturkatastrofer trots att de bara r en del av geo-bio-sfrens kretslopp. Exempel p detta kan vara jordbvningar, istider och vulkanutbrott.48 Detta med energins pulsartade flden r naturligtvis ven en central faktor fr det mnskliga samhllssystemet. Mnsklig utveckling med olika civilisationers uppgng och fall, har till stora delar styrts av kulturernas frmga att utnyttja och finna nya potentialer i existerande energipulser. Salomonsson och Rydberg skriver; Civilisationer uppstr dr man har nra till sdana potentialer (som t.ex. den egyptiska kulturen som baserades p ett stndigt tillflde av brdighetsbildande material frn Nilen), eller dr handelsvgar, via transporter, koncentrerar sdana resursbaser till speciella platser (via tull eller rveri), eller i kombinationer av dessa strategier.49 Mnniskans historia gr att tolka genom dess frmga att vxla mellan och upptcka nya energipotentialer. Mnga kulturer som har dtt ut har gjort det p.g.a. att deras energipuls har upphrt. Stller vi detta synstt mot dagens situation i den vsterlndska kulturen, kan det konstateras att den enormt snabba utvecklingen de senaste hundra ren bygger p nya frmgor att utnyttja nya energipotentialer. Det energiflde som underhller vrldens ekonomiska system idag r till 52 % beroende av den fossila energipulsen, enligt Brown och Ulgiati.50 Samtidigt tyder allt fler prognoser p att tillgngen p fossila brnslen snart kommer att minska. Oljans pulstopp berknas intrffa omkring 2008.51 Det innebr att det moderna samhllet riskerar att g in i en kraschsituation om inga nya energipotentialer kan tas i bruk. Evolutionshistorien, den ekologiska populationsdynamiken och de termodynamiska lagarna i naturen visar tydligt att frr eller senare kommer pulstoppen fr det moderna samhllet att ns och passeras.

Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(b). Sida 14. Begon, M., Harper, J.L. och Townsend, C.R. 1990. Sida 337-340. 48 Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(b). Sida 14. 49 Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2000. Sida 5. 50 Brown, M. och Ulgiati, S. 1999. Sida 486-493. 51 Association for the Study of Peak Oil and Gas, (ASPO), www.peakoil.net, 2005-01-25, Skvg: Peak Oil in 2008, read more/world summery of regular oil production.
47

46

17

Ekologiprofessorn Crawford Holling har skapat en modell som beskriver levande systems pulserande frndringar ver tid (se figur 2). Figuren visar att levande system fljer ett visst cykliskt frlopp som bygger p fyra steg, (1) exploatering av resurser, (2) konservering av resurser, klimax, (3) kreativ frstrelse och (4) omstart med degenererat material. Modellen hjlper till att frdjupa frstelsen av problematiken kring begreppet hllbar utveckling. Man kan t.ex. fundera ver var ngonstans i figuren som det vsterlndska samhllet befinner sig idag?

Figur 2. Hollings modell visar ekosystemets cykliska frlopp i relation till dess inre organisationsgrad och mngd lagrat kapital. 52

Fr att uppn en lngsiktigt hllbar utveckling br man undvika att frstrka resurspulser som samhllet r beroende av till niver som frvrrar mjligheterna till terhmtning tiden efter pulstoppen. Om samhllsutvecklingen schematiseras enligt Hollings modell, innebr det att man br frska krympa svngningarna i modellens x- och y-led s mycket som mjligt. Det kan stadkommas genom att olika sjlvfrstrkande terkopplingar som existerar mellan samhllsutvecklingen och energipulsen bryts eller frsvagas. P det sttet finns det mjligheter att hlla samhllets organisationsgrad och kapitalmngd p mera stabila niver. Den enskilt viktigaste tgrden i det sammanhanget r troligen att frng det politiska mlet om en fortsatt exponentiell ekonomisk tillvxt. 3.1.4 Hllbarhet i ett socialt perspektiv S hr lngt har hllbarhetsbegreppet diskuterats i ett vergripande ekologiskt systemperspektiv. Diskussionen kommer nu att frdjupas med ytterligare en punkt, nmligen hllbarhet i ett socialt perspektiv. Denna punkt skiljer sig frn tidigare punkter p det sttet att den r underordnad dem (den befinner sig p en lgre niv i holonkedjan). Den handlar om hllbarhet i ett internt populationsperspektiv, d.v.s. den belyser frgan om hur den mnskliga populationen bst kan hllas p en hg och stabil niv fr mnniskans egen skull. Varje population av en art, samt varje grupp med individer, har i teorin olika mjligheter att organisera sig sinsemellan fr att frdela de grundlggande energiresurserna. Rckvidden av mjligheter kan beskrivas p en kontinuerlig axel mellan tv motsatta pooler, dr den ena poolen representerar fullstndig konkurrens och den andra hgt utvecklat samarbete. Generellt sett kan man sga att ju mer relationerna bygger p konkurrens om resurserna, desto mer energi kommer att g t till att frsvara dessa resurser frn andra. Ju mer man samarbetar i
52

Holling, C.S. 1986.

18

frdelningen av resurserna, desto mer energi frigrs fr andra ndaml. 53 Fr den nutida mnskliga populationen r konkurrensen med andra arter helt obetydlig i jmfrelse med den som sker inom arten. Det innebr att ur ett mnskligt frsrjningsperspektiv kar systemets brfrmga vid en hgre grad av samarbete mnniskor emellan, d.v.s. samarbete gr att fler mnniskor kan underhllas av systemets begrnsande tillgngar. Ekonomiprofessorn och en av grundarna till den ekologiska ekonomin, Herman Daly anvnder ekonomiska termer fr att uttrycka ungefr samma sak; Total social nytta kar nr resurser omfrdelas frn lg marginell nyttoanvndning hos de rika till hg marginell nyttoanvndning hos de fattiga.54 Desto ojmnare frdelning av de begrnsande resurserna, desto svagare kommer solidariteten och gemenskapen att bli inom samhllet. Konkurrensen och metoderna fr att konkurrera hrdnar. Nr diskussionen frs ver till den nutida verkligheten kan konkurrens och ojmn frdelning av resurser versttas till en rad freteelser som t.ex. vld, stld, globalisering och resurskoncentrerande ekonomiska system.55 Alla dessa freteelser riskerar att minska jordklotets totala brfrmga fr det mnskliga samhllet. Uppskattningar om hur jordens totala miljutrymme frdelas idag visar att cirka 20% av jordens befolkning tar cirka 70-80% av resurserna i ansprk.56 Den strsta klyftan tycks vara den som skiljer de globaliserade rika mnniskorna frn de lokalanknutna fattiga, enligt Wolfgang Sachs, doktor i social vetenskap och forskningsledare p Wuppertalinstitutet fr klimat, milj och energi. Han fortstter, Som framgr av dessa och andra exempel har kampen om det knappa miljutrymmet redan brjat. () Det enda sttet att gra denna konflikt mindre vldsam r att den konsumerande klassen drar ner p sin efterfrgan p naturresurser, d.v.s. minskar sitt tryck p andra folks naturomrden.57 Sledes, fr att en ekologisk lngsiktig hllbarhet ska kunna uppns, mste de mktiga lmna ifrn sig bde politiskt och ekologiskt utrymme till de maktlsa, enligt Sachs.58 Med det menar han att en jmn frdelning av de ekologiskt begrnsande resurserna mellan mnniskor br efterstrvas, men fr att kunna gra det krvs det i sin tur ven en jmnare frdelning av politiskt inflytande. 3.1.5 Definition av lngsiktigt hllbar utveckling De fregende kapitlen kan sammanfattas genom att konstatera att ett arbete mot en lngsiktigt hllbar utveckling fr mnskliga samhllen frutstter en insikt om att: A) fldet av energi genom samhllet r en begrnsande resurs. B) fldet av energi frn fossila tillgngar genom samhllet r en vergende energipuls. C) fldet av materia mellan samhllet och naturen r ett kretslopp med begrnsande kapacitet. D) en rttvis frdelning av de begrnsande resurserna mellan individerna r en grundfrutsttning fr ett stabilt samhlle.

53 54

Hubendick, B. 1985. Sida 129-130, 145 och 544. Daly, H.E. 1996. Sida 84. 55 Hornborg, A. 1998. Sida 127-136 och Shiva, V. 2005. Sida 6-9 56 Sachs, W. 2004. Sida 25. 57 Ibid. Sida 23-27. 58 Ibid. Sida 25.

19

Med dessa insikter som grund kan det minimala mnskliga agerandet som r ndvndigt fr att stadkomma en hllbar utveckling definieras. Definitionen r fljande: En lngsiktigt hllbar utveckling fr det mnskliga samhllet frutstter ett agerande dr: A) solfngande yta betraktas som den i srklass viktigaste energibasen att optimera och att varje underordnat system anpassar sin storlek (skala) efter sin energifrsrjande bas. B) sjlvfrstrkande terkopplingar mellan samhllets utveckling och den fossila pulsen aktivt motverkas, d.v.s. varje underordnat system strvar efter att minimera sitt beroende av pulsen. C) naturen ges tillrckligt stort utrymme i tid och rum fr att kunna optimera sina egna processer och att varje underordnat system anpassar sina restprodukter efter omgivningens frmga att absorbera och recirkulera. D) frdelningen av de begrnsande resurserna grs s pass rttvis att solidariteten och gemenskapen i samhllet bevaras och att varje underordnat system efterstrvar en intern rttvis frdelning baserad p demokratiskt inflytande. Fr att en valuta ska kunna stdja en lngsiktigt hllbar samhllsutveckling br den, som ett minimikrav, vara anpassad till dessa fyra ramformuleringar fr mnskligt handlande. Skulle den motverka ngon av dessa fyra punkter innebr det ofrnkomligen att den r destruktiv fr den hllbara samhllsutvecklingen och drmed ocks fr alla mnniskor i samhllet p lngre sikt. 3.2 En beskrivning av den svenska valutan; kronan Pengarnas funktion i samhllet styrs av bde den fysiska verkligheten och av mnniskors mentala verklighet. Dessutom finns det en viktig kollektiv dimension i pengarna som antyder att pengarnas anvndning r beroende av relationer. Pengarna i plnboken skulle bli oanvndbara som pengar ifall det inte fanns andra runtomkring som ocks vldigt grna ville ha dem. Wilbers kunskapsteoretiska grund med de fyra dimensionerna som frklarades i teorikapitlet kan anvndas fr att beskriva verklighetens alla fenomen, men den r till extra stor hjlp nr pengar ska beskrivas. Med Wilbers modell blir kronans fysiska, mentala, kollektiva och individuella dimensioner tydligare och enklare att frst. Genom att fokusera p en dimension i taget kar mjligheten att beskriva viktiga egenskaper var fr sig och drmed bredda frstelsen fr begreppet pengar innan en mer holistisk diskussion pbrjas. Den frsta dimensionen, den yttre, individuella dimensionen, beskriver kronans individuella fysiska karaktr. Det r den dimension av kronan som r mest sjlvklar och enkel att frst. Den individuella enheten krona bestr av ett metallmynt. Isolerad i denna dimension r kronan sledes inte mer n en bit metall i ett sreget format. Utan ngon uppskattande mnniska i nrheten r den en bit metall som vilket annat fysiskt material som helst. I evolutionr eller biologisk mening r den i princip helt vrdels. Alternativt kan den fysiska enheten krona beskrivas som ett delvrde i en papperssedel eller som en digital notering i ett datorsystem. Kronans fysiska dimension blir d ngot annorlunda, men faktum kvarstr att utan mnsklig nrvaro blir dess existens relativt meningsls.

20

Den andra dimensionen, den inre, individuella dimensionen, beskriver kronans individuella mentala karaktr. Om dd materia som metall och papper har ett medvetande skulle detta medvetande kunna inkluderas hr. Den hr uppsatsen bortser dock frn ett sdant eventuellt medvetande och fokuserar i stllet p kopplingen mellan det mnskliga medvetandet och kronan eftersom det r det medvetande som r helt dominerande fr hur valutasystemet fungerar. Drfr r den minsta analyserbara enheten i denna dimension en krona tillsammans med en mnniska. Kronans inre, individuella dimension motsvaras med andra ord av de uppfattningar som en enskild mnniska har om kronan, samt vad han eller hon anser att den kan anvndas till. Vad man anvnder pengarna till kan framst som en sjlvklarhet, men behver inte vara det. Frutom anvndningen som betalningsmedel kan en krona t.ex. anvndas som ett medel att frvara vrde, den kan anvndas som ett mtt att uppskatta vrde, den kan anvndas som ett spekulationsmedel fr att tillskansa sig mer frmgenhet eller den kan anvndas som ett maktutvningsmedel. Eftersom det mesta kan kpas fr pengar och eftersom pengar i allmnhet r eftertraktade, fr den som har tillgng till betalningsmedlet ocks tillgng till en viss makt. Hur denna makt, eller hur andra sekundra funktioner hos kronan utnyttjas beror p innehavaren av pengarna. Individens behov, mjligheter och tankestt bestmmer sledes hur kronan uppfattas i det enskilda fallet. Den tredje dimensionen, den yttre, kollektiva dimensionen, beskriver hela den fysiska infrastruktur som mste finnas fr att kronan ska kunna existera som samhllsvaluta. Hr finns alla anvndare och organisatrer fr pengarna, d.v.s. alla aktrer i form av individer, fretag, banker, myndigheter och andra. Riksbanken, de privata bankerna, Riksgldskontoret samt Regering och Riksdag tillhr idag de mest inflytelserika aktrerna fr kronan inom denna dimension. Hur dessa aktrer r strukturerade och hur de samarbetar med varandra r naturligtvis av stor betydelse fr kronans samhllsfunktion i stort. Den fjrde dimensionen, den inre, kollektiva dimensionen, handlar om den kollektiva samsynen kring kronan. Denna dimension inrymmer ett slags samhllskontrakt som indirekt och outtalat uppdateras varje dag genom den praktiska anvndningen av valutan. Varje individuell anvndare bidrar genom sin nrvaro och anvndning av kronan till att frstrka eller frsvaga olika uppfattningar om kontraktet. Nr ekonomer talar om marknadens frtroende fr kronan s r det i princip detta samhllskontrakt man talar om. Det intressanta med denna dimension r att den helt bygger p mentala uppfattningar utan ngon fysisk begrnsning. Vad mnniskorna gemensamt anser r pengar r ocks pengar, och vad mnniskorna gemensamt anser att dessa pengar r vrda bestmmer ocks deras vrde. En frstelse fr betydelsen av pengarnas fjrde dimension ppnar upp fr insikten om att pengar i grunden frutstter en gemensam tankekonstruktion. Skulle samsynen kring konstruktionen frsvagas innebr det ocks att funktionen hos pengarna frsvagas. Kronan r beroende av att de fyra dimensionerna harmoniserar med varandra. Nr en av dimensionerna ndras p ngot stt pverkar det samtliga dimensioner. Alla fyra dimensioner pverkar nmligen varandra. Den yttre och inre dimensionen, liksom den individuella och kollektiva dimensionen r msesidigt beroende. Drmed r det bara en halv sanning att pst att det r individerna som styr kollektivet, vilket r en grundtanke bakom teorin the economic man59. Det r en lika stor sanning, enligt Wilbers synstt, att pst att det r kollektivet som styr individen. Denna dubbelsidighet existerar oavsett om ekonomin r avreglerad eller centralstyrd. Samma relation finns ocks mellan den inre tanken och den yttre
59

Sderbaum, P. 2000. Sida 32-41.

21

verkligheten. Kronan formas av bda dessa dimensioner och ingen av dem kan fullstndigt underordnas den andra. 3.2.1 Den svenska kronan som holon Kronans uppbyggnad i de fyra dimensionerna motsvarar handlingsfrmgan i Koestlers holonbegrepp. Vad holonen den svenska kronan kan utrtta som system bestms av samtliga fyra dimensioner tillsammans och hur alla deras bestndsdelar samverkar. Den svenska valutan har den handlingsfrmga som fr tillfllet finns inbyggt i de olika delarnas kapacitet och frmga att samspela. Koestlers andra holonbegrepp r gemenskap. Holonens gemenskap anger vilka ramar som omgivande och verordnade system stller p holonens handlingsfrmga. Fr holonen den svenska kronan r det rimligt att utg frn definitionen p hllbar utveckling (se kapitel, 3.1.5 Definition av lngsiktigt hllbar utveckling) fr att klargra vilka omgivande system som stter ramarna. I korta ordalag handlar det om att anpassa holonen efter samhllets ekologiska och sociala vlbefinnande. Det r intressant att konstatera att nstan all ekonomisk forskning som anknyter till pengar behandlar frgor som berr penningholonens handlingsfrmga, medan det r mycket sllsynt med frdjupade studier kring dess gemenskap. Bde fretagsekonomin och nationalekonomin tenderar att negligera existensen av en sdan omgivande pverkan eller gemenskap. Det nya mnesomrdet ekologisk ekonomi fr drmed en viktig funktion att fylla i det hnseendet. 3.2.2 En historisk tillbakablick Pengars olika dimensioner med nra kopplingar till mnniskans mentala verklighet gr att dess evolutionra utveckling r intimt sammankopplad med mnniskans mentala och kulturella utveckling. Mnniskans frmga att kreativt pverka sin vardag och att tnka i abstrakta termer har i sin tur styrt vilka penningsystem som har skapats. Fr att kunna frst varfr dagens penningsystem ser ut som det gr r det drfr ndvndigt att ha en verblick ver den historiska utvecklingen av pengarna. Genom att flja den kan vi lra oss att bttre frst grunden till det nutida systemet och samtidigt bttre vrdera de framtida mjligheterna. I det fljande kommer tre centrala utvecklingsfaktorer att beskrivas, d.v.s. (1) pengarnas uppbackning, (2) synen p rnta samt (3) kontrollen ver utgivningen av pengarna. 3.2.2.1 Frn fysisk till mental uppbackning Pengarnas vrdering i olika valutasystem genom historien fljer en viss trend, dr de mera primitiva formerna av pengar frlitar sig nstan uteslutande p fysisk uppbackning medan mera utvecklade former har ett strre inslag av mental uppbackning60. Alla valutor som har existerat har haft en vrdering som har besttt av en blandning av dessa tv uppbackningstyper. Den enklaste formen av pengar uppstod nr vissa bytesvaror brjade anvndas som ett bytesmedel, d.v.s. varans vrde uppskattades inte enbart genom sitt praktiska anvndningsomrde utan den var ven eftertraktad av andra som ett bytesmedel. Sdana ursprungliga bytesmedel var ofta boskap eller sd. Den fysiska uppbackningen fanns i dessa fall inneboende i sjlva bytesmedlet.61

Med fysisk uppbackning avses hr den del av pengarnas vrde som motsvaras av bytesvrdet p det fysiska materialet som pengarna bestr av eller backas upp genom. Vrdet av den mentala uppbackningen motsvaras av pengarnas totala vrde minus vrdet p den fysiska uppbackningen. 61 Zarlenga, S. 2002. Sida 9-38.

60

22

I nsta steg i utvecklingen vergick den fysiska uppbackningen frn att vara levande material till att handla om eftertraktade metaller. Guld och silver blev p det sttet ett smidigare bytesmedel eftersom det var enklare att frvara och transportera, men den fysiska uppbackningen tckte fortfarande strre delen av pengarnas vrde. De frsta stegen mot dagens mera mentalt uppbackade valutor togs sedan troligen i de grekiska statsstaterna 500600 r f. Kr. Dr prglades mynt, med en stmpel som representerade statens myndighet. I och med detta tillfrdes ett mentalt vrde till metallens fysiska vrde (i det hr fallet guld) eftersom mynten fick ett slags status som lagligt betalningsmedel. Detta extra mentala vrde kommer sig av att mynten blir eftertraktade nr de kan anvndas till att betala skatten till myndigheterna.62 Denna frstelse fr den mentala uppbackningen r central fr frstelsen fr pengar. Den grekiske filosofen Aristoteles var den frsta som klart och tydligt uttryckte detta genom att sga att pengar existerar inte av naturen, utan genom lagen63. Vilket vrde pengarna fr beror sledes i grunden p hur samhllet organiserar villkoren fr utgivningen. Dessa villkor bestmmer sedan hur samhllets alla aktrer reagerar i den dagliga ekonomin, vilket i sin tur bestmmer hur hgt en enhet av valutan vrderas. Den fysiska uppbackningen r i sammanhanget ofta av relativt liten betydelse. Historien har visat att pengarna kan best av alla sorters fysiska material frn guld till papperssedlar, men det som avgr hur vl pengarna fungerar i samhllet har mer att gra med hur lagen eller det allmnna frtroendet stdjer den mentala uppbackningen.64 Zarlenga frtydligar detta genom att sga att pengarnas natur r en uppbackning genom lagen, en uppfinning och skapelse av mnskligheten och samhllet, snarare n en fysisk vara65. Utan mental uppbackning frblir pengarna knappast mer n en frfinad form av byteshandel66. Nr en strre andel av uppbackningen sker mentalt tillfrs ett strre potentiellt vrde till samhllet. Den mentala uppbackningen innebr helt enkelt att nya vrden adderas till gemenskapen och kan cirkulera och stimulera handelsutbyten och produktion utan ngon direkt fysisk kostnad. Det som avgr hur mycket vrde som tillfrs pengarna utver det grundlggande fysiska vrdet r det allmnna frtroende fr systemet. Historien r rik p exempel p hur penningsystemets struktur har stimulerat samhllsutvecklingen i olika grader. Ett av de tydligaste exemplen p den mentala uppbackningens betydelse r Roms skapande av statligt utgivna kopparmynt (runt r 385 f. Kr.). Dessa mynt kunde skapas till ett mycket lgre pris n de omgivande silver och guldmynten, samtidigt som deras vrde sattes i paritet med de dlare mynten. Fljden blev att Rom utan problem kunde skapa den mngd pengar som behvdes fr att stimulera en hg ekonomisk aktivitet, ngot som traditionella guld- och silvermyntsystem inte klarade. De samhllen som gav ut guld- och silvermynt hade inte mjlighet att producera den mngd mynt som behvdes p.g.a. bristen p guld och silver, vilket i sin tur orsakade en brist p bytesmedel i samhllet. Utvecklingen i dessa lnder stagnerade drfr i frhllande till Rom.67 Den monetra historikern Alexander Del Mar skriver att Roms numerra system [kopparpengar] varade i 200 r, den tid d allt som var beundransvrt av Romersk civilisation sg sitt ursprung, sin tillvxt och mognad68.

62 63

Zarlenga, S. 2002. Sida 9-250. Aristoteles. 350 f. Kr. (1988). 64 Zarlenga, S. 2002. Sida 9-334. 65 Ibid. Sida 35. 66 Ibid. Sida 109. 67 Ibid. Sida 39-82. 68 Del Mar, A. 1885. Sida 241.

23

nda sedan de frsta statsprglade mynten skapades fram till idag har utvecklingen gtt frn att den fysiska uppbackningens andel minskar i frhllande till den mentala, men endast under de senaste 50 ren har valutor som i princip enbart backas upp mentalt blivit dominerande. Den djupt inrotade uppfattningen bland vetenskapsmn och allmnhet att pengarnas vrde mste ha en anknytning till en fysisk resurs har hela tiden spjrnat emot denna utveckling. F har insett att pengarnas potential att frmja samhllsaktiviteten r direkt beroende av hur stor andel av uppbackningen som r mental69. n idag har t.ex. den svenska riksbanken kvar en guldreserv, ven om den numera mest har ett symbolvrde mer n ngot praktiskt uppbackningsvrde. Formen av uppbackning r sledes avgrande fr hur stor pverkan pengarna i sin tur kan f p utvecklingen (se figur 3). Enkelt uttryckt kan den mentala uppbackningen bidra till en positiv utveckling genom att valutan blir billigare att producera. Det blir drmed enklare att skapa en tillrckligt stor mngd bytesmedel fr att stimulera till en aktiv handel, vilket driver utvecklingen framt.
Valutasystemens utveckling och deras potentiella mjligheter att fungera samhllsstimulerande

Potentiell samhllsstimulering

4 3 2 1

Krav p organisationsgrad

Figur 3. Schematiskt diagram som visar hur sttet att backa upp pengarnas vrde pverkar valutans utvecklingspotential. (1) Uppbackning genom levande vrde. Pengarnas uppbackning r i huvudsak fysisk (t.ex. i form boskap eller sd). (2) Uppbackning genom vrdemetaller. Pengarnas uppbackning r i huvudsak fysisk (t.ex. i form av guld- eller silvermynt). (3) Uppbackning genom vrdemetaller i kombination med uppbackning genom lag. Den fysiska uppbackningen finns antingen i myntet eller frvaras separat (t.ex. en guldreserv). Vad sjlva pengarna bestr av varierar (t.ex. koppar, papper eller digitala konton). (4) Uppbackning genom lag. Pengarnas uppbackning r i huvudsak mental (vad pengarna bestr av kan variera). Varje cirkel indikerar var ngonstans i diagrammet som olika system inom samma uppbackningsprincip tenderar att hamna. Varje enskilt valutasystem placerar sig ngonstans inom sin cirkel beroende p hur vriga faktorer organiseras i systemet. (Egen bearbetning efter Zarlenga, S. 2002.)

Diagrammet i figur 3 visar idealiserade frhllanden dr pengar skapas utan ngon anknytning till skuldbelastning eller fr privat vinnings skull. De fljande kapitlen kommer att visa att dessa frhllanden endast har existerat i undantag. Den frsta valuta som skapades med nst intill 100 % mental uppbackning och i allmnnyttig form (d.v.s. utan tydliga privata vinstintressen vid utgivningen), r troligtvis den valuta som Nordamerikas federala regering brjade ge ut under inbrdeskriget r 1862. Valutan gick under namnet the greenbacks och var helt uppbackad genom federal lag. The Greenbacks hade en stor potential att stdja
69

Zarlenga, S. 2002. Sida 110.

24

samhllsutvecklingen men den motarbetades av privata bankintressen och dess historia blev drfr kortvarig.70 Den fysiska uppbackningen av vrldens ledande valutor upphrde officiellt i och med att USA vergav gulduppbackningen 197171. Drefter har vrlden varit hnvisad till mentalt uppbackade valutor. Denna relativt nya situation tvingades mer eller mindre fram eftersom det blev orimligt att den stndigt vxande penningmngden skulle ha en motsvarighet i lagrat guld. Mngden guld var helt enkelt fr liten fr att tcka behovet, vilket egentligen har varit ett konstant dilemma fr alla fysiskt uppbackade valutor genom rhundradena. Beslutet av den amerikanska centralbanken att lmna gulduppbackningen tvingade mnskligheten att ta ett stort kliv framt i den monetra utvecklingen, men frgan som br stllas i det sammanhanget r ifall vrldens ledande nationer och vrlden som helhet egentligen var mogen att ta detta steg. Att hantera en valuta som enbart bygger p mental uppbackning krver ett samhlle, dr valutans alla fyra dimensioner fungerar p tillrckligt hg niv. Framfr allt krver det en frstelse hos dem som organiserar systemet att vrdet p pengarna r ett fiktivt icke reellt vrde som mste vrdas frsiktigt fr att inte orsaka negativa konsekvenser. Det r t.ex. ett vanligt misstag att betrakta pengar som en form av vlfrd. Detta r dock helt fel eftersom pengarnas vrde bygger p att de eftertraktas av andra, p en outtalad social verenskommelse. Daly skriver tillsammans med John Cobb, professor i teologi, om alla frskte byta sina pengar mot verkliga tillgngar skulle det inte kunna ske, eftersom alla verkliga tillgngar redan gs av ngon, och i den slutliga analysen mste ngon bli kvar med pengarna72. Pengarna i sig har inget vrde utan vrdet uppstr frst nr de fr ett kollektivt vrde i samhllet. Penningreformisten och nobelpristagaren i kemi, Frederick Soddy kallade detta samlade fiktiva penningvrde i en valuta fr virtuell vlfrd. Han frklarade att den virtuella vlfrden motsvaras av det samlade vrdet av de reella tillgngar som samhllet frivilligt avstr frn att kpa fr att i stllet kunna inneha pengar. Pengarna blir drfr eftertraktade eftersom alla inser nyttan av att ha dem fr att kunna kpa saker. Detta samlade behov av pengar motsvarar den virtuella vlfrden. Virtuell vlfrd uppstr i alla valutasystem som har ett inslag av mental uppbackning, men den kan aldrig tas fr given.73 Storleken p den virtuella vlfrden bygger i grund och botten p frtroende och frtroende r en tillgng som mste vrdas om man vill behlla det. Den virtuella vlfrden kan inte utkas genom att utfrda mer pengar eftersom dess totala storlek bestms av anvndarnas behov av bytesmedel. Om utgivningen av pengar kar innebr det endast att vrdet per enhet av valutan minskar, d.v.s. det skapas en inflation. Vrdet p en enhet valuta r den virtuella vlfrden dividerat med antalet enheter av valutan som utfrdats.74 Som organisatr fr en fullstndigt mentalt uppbackad valuta finns det drfr en viktig tumregel framfr andra att rtta sig efter, nmligen att anpassa utgivningen av mngden pengar efter samhllets behov av pengar. P det sttet skapas prisstabilitet75. Det mesta talar fr att penningsystem med inriktning p mental uppbackning skapar stora utvecklingspotentialer, men endast under frutsttning att samhllet kan hantera och
70 71

Zarlenga, S. 2002. Sida 453-478. Lietaer, B. 2001. Sida 40. 72 Daly, H. & Cobb, J. 1994. Sida 421. 73 Ibid. Sida 420-421. 74 Ibid. 75 Zarlenga, S. 2002. Sida 62.

25

kontrollera dessa mjligheter. Det r tveksamt ifall mnskligheten n s lnge har klarat av det, vilket antyds av det faktum att 114 bank- och finanskriser intrffade i 93 olika lnder runt om i vrlden mellan ren 1981 och 2001, enligt siffror frn nationalekonomen Kenneth Hermele76. 3.2.2.2 Synen p rntan ven synen p rntan fljer en historisk utveckling. Ursprungligen var rntan en naturlig del av jordens avkastning. Det som kunde skrdas p kern motsvarade jordens rnta. Det r ocks belysande att sumererna, detta fornfolk som skapade den frsta hgkulturen mellan 4000 och 2000 r f.Kr., faktiskt hade samma ord fr kalv som fr rnta. Diskussionen om rnta p kapital uppstod frst i samband med att pengar vergick frn att vara levande ting till att bli dda ting (guld- och silver mynt). Dessa dda mynt hade inte samma frmga att sjlv fortplanta sig och skapa avkomma i form av nya mynt.77 Grundproblemet var drmed ett faktum och diskussioner om vad som var rtt och fel i nyttjandet av rntan fortsatte kontinuerligt ver rhundradena nda fram till 1500- och 1600-talen. Drefter dog diskussionen ut mycket p.g.a. att den protestantiska kyrkan med Calvinisterna i spetsen hade tagit rntan i frsvar. I och med uppstartandet av Bank of England 1694, institutionaliserades anvndningen av rnta slutgiltigt i den moderna vrlden, enligt Zarlenga.78 Det r svrt att sammanfatta den stora bredd av argument som har frts fram under historien i debatten kring rntan. Sklet till detta r att problemet r vldigt abstrakt till sin natur. Som redan har visats finns det vldigt f rtt och fel nr det gller pengar eftersom pengarna i sig r en socialt grundad konvention. De enda begrnsningar som finns r de ramar som ekologin stter, i vrigt r det vad mnniskor anser vara korrekt som bestmmer utformningen. Rntefrgan r sledes i grunden en moralisk frga bortsett ifrn de yttre ramar som naturen antas stta ngonstans lngt borta frn den egna vardagen. I frsta hand har diskussionen om rntan kommit att handla om rtten att ta ut rnta p utlnade pengar, s.k. lnernta79. Det ekologiska argumentet mot rntan presenterades redan av Aristoteles. Han ppekade att pengar r sterila, och menade att av alla stt att skapa vlfrd var rnta p pengar det mest onaturliga80. Det argumentet str sig n idag som en fullstndig sammanfattning ver ekologins grundfrutsttningar fr rntan. vriga argument har alla ett inslag av moraliska stllningstaganden. Huvudopponenterna i den moraliska debatten under historien har p ena sidan representerats av dem som ansett sig vilja frsvara rttvisan och ett rttfrdigt leverne och p andra sidan av dem som har varit mera pragmatiskt inriktade p den rdande verkligheten samt de med privata intressen i frgan. Detta r dock en grovt generaliserad bild av en mycket lng och komplex historisk process. Rttvisans och rttfrdighetens fretrdare utgjordes under medeltiden av de stora vrldsreligionerna, islam och kristendomen som menade att utkrvandet av rnta var en synd. Men trots det kompakta motstndet frn de religisa ledarna kom anvndandet av rnta att gradvis praktiseras mer i samhllena. Ofta skapades det regler som klargjorde i vilka situationer som rnta var tillten. I strre delen av Europa blev t.ex. judarna den folkgrupp som tillts praktisera utlning mot rnta. De vriga kristna kunde drmed undvika synden genom att verlta det smutsiga utfrandet p andra. Detta
76 77

Hermele, K. 2001. Sida 34. Zarlenga, S. 2002. Sida 12-13. 78 Ibid. Sida 177-278. 79 Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 6. 80 Zarlenga, S. 2002. Sida 185.

26

dubbeltydiga agerande r antagligen ytterligare en anledning till att det ekonomiska inflytandet till slut vxte i frhllande till det religisa inflytandet, vilket till slut gjorde att rntan blev en helt accepterad del av ekonomin. Den enskilt mest avgrande frndringen var troligtvis framvxten av den protestantiska kyrkan under 1500-talet, som hade en betydligt liberalare syn p problemet i jmfrelse med den katolska kyrkan.81 Det kanske mest bestende argumentet fr lnernta r att lngivaren har rtt att ta ut en sklig ersttning fr de alternativkostnader (frbigngen vinst) som de orsakar utlnaren82. Det frmsta motargumentet presenterades av Thomas av Aquina som tillhrde Skolastikerna inom Kristendomen. Han menade att pengar inte frbrukades vid utlning p samma stt som andra tillgngar och att det drfr var ortt att krva rnta83. Thomas argument var tungt vgande under medeltiden, d han sjlv levde, eftersom ekonomierna d ofta var pverkade av deflation, men argumentet har kommit att urholkas under andra tider d inflation har varit ett strre problem. Vid en inflationssituation har lngivaren starkare skl fr att krva en ersttning fr pengarnas vrdefrlust. Vilket av de tv argumenten som vger tyngs beror i grund och botten p om ekonomin som helhet r strukturerad som en tillvxtekonomi eller som en steady-state ekonomi, (en s.k. frvaltningsekonomi fr att anvnda Dalys benmning)84. Utvecklingen av en tillvxtbaserad ekonomi gav till slut rntefresprkarna rtt, men faktum r att anvndningen av rnta r i sig en av de viktigaste orsakerna till att ekonomin mste vxa. Argumentet bygger i sin mest avskalade form p att jag mste f rtt att ta ut rnta ifall ngon annan gr det. Ur det perspektivet framstr anvndandet av rnta som ett mnskligt misslyckande i frga om att organisera systemet. Ett starkt rttviseargument i debatten, bl.a. framfrt av professorn i offentlig rtt Dieter Suhr, r att rntan representerar penningstrmmar som gr t fel hll i ett frdelningsperspektiv. Rntan ger mer till dem som redan har mycket pengar och mindre till dem som redan har ont om pengar.85 Detta argument mot rntan stds av det fjrde kriteriet fr en hllbar utveckling som tidigare har presenterats i den hr uppsatsen (kapitel 3.1.5). P senare tid har det ocks ppekats, av bl.a. Daly och Cobb, att eftersom pengar r ett socialt baserat medel som bygger p ett slags kollektivt avtal, blir det omjligt att ga pengar individuellt. Att sga att man ger sina pengar blir lika fel som att pst att man ger sin fru bara fr att man har gett varandra msesidiga lften i form av ett ktenskap. Fljden av detta blir att det r fel att rntan p pengarna gr till privata utlnare nr de i stllet borde g till de kollektiva garna, d.v.s. till hela samhllet. sikterna gr dock isr om hur ett sdant stllningstagande skulle kunna realiseras praktiskt (denna frgestllning tas upp igen i kapitel 3.6 och 4.1).86 Rntan r och frblir en svrlst frga och kanske br vi se diskussionen som ofrnkomlig och ndvndig. Ett i grunden moraliskt och abstrakt problem kan aldrig lsas slutgiltigt, utan det br snarare diskuteras kontinuerligt. Instllningen till rntan frndras rimligtvis i takt med mnniskors kulturella och mentala utveckling, och ngot bestende korrekt svar kommer sledes aldrig att finnas. Drfr r det troligen viktigt att kontinuerligt frnya vr syn. Kanske kommer diskussionen att skjuta ny fart igen med tanke p att den hnger samman med s
81 82

Zarlenga, S. 2002. Sida 177-278. Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 10. 83 Ibid. 84 Daly, H. 1996. Sida 31-44. 85 Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 19. 86 Daly, H. & Cobb, J. 1994. Sida 432.

27

mnga av de moderna samhllsproblemen, t.ex. frmgenhetsklyftor, ekologisk hllbarhet och finansiell stabilitet. 3.2.2.3 Kontrollen ver penningutgivningen och dess koppling till makt Utgivning av pengar innebr en ekonomisk vinst. Denna vinst uppstr s snart det finns en skillnad mellan tillverkningskostnaden av en enhet av pengarna och det vrde som en enhet har p marknaden. Skillnaden eller vinsten kallas seniorage. Ju hgre andel av uppbackningen som r mental desto strre r i allmnhet senioraget. Senioraget kommer utgivaren till godo nr han eller hon anvnder de skapade pengarna till att kpa ngot.87 Senioraget har flitigt anvnts av historiens kejsare och kungar fr att strka sitt lands makt och rikedom, eller alternativt sin egen makt och rikedom. Oavsett vem eller vilka som dragit nytta av vinsten r den ett resultat av penninganvndarnas mentala uppbackning. Denna till synes lttfrtjnta inkomst har i alla tider eftertraktats av enskilda privata intressen, och denna privata strvan efter att f del av utgivningskontrollen r en viktig del i pengarnas historia. Den har visat sig f en avgrande inverkan p valutasystemens utveckling, men eftersom denna kamp ver penningmakten i stora delar gr stick i stv med de demokratiska idealen, r det ocks en historia som de mest delaktiga har mnat om att hlla kvar i det frdolda.88 Det enklaste och simplaste sttet att f del av senioraget r att gna sig t frfalskning av pengar. En frfalskare gr egentligen samma sak som de lagliga utgivarna med det undantaget att han inte har std av den mentala uppbackningen. Ett annat stt att dra nytta av den mentala uppbackningen var att reducera guld- eller silverhalten hos utgivna mynt utan att frstra sjlva myntet och stmpeln. Den delmetall som extraheras kan sedan anvndes i eget syfte. Dessa smfifflarknep hade en begrnsad pverkan i jmfrelse med de katastrofala fljder som orsakades av att vissa frmgna familjer i Romarriket genom kontakter med myndigheter fick mjlighet att ge ut nyprglade mynt frn egna tillgngar men med statens stmpel. Det hr ledde till enorma inkomstskillnader, utslagning och slavarbete. I frlngningen var det en starkt bidragande orsak till romarrikets snderfall.89 Tillgng till seniorage blev ocks en viktig del av infrlivade folks sjlvstndighetsstrvanden. Fr det mesta frstod dtidens hrskare betydelsen av detta och var drfr noga med att se till att monopolet p penningutgivningen bibehlls. Detta strikta krav p penningmonopol anses av Zarlenga, ha spelat en avgrande roll i frigrelsen av de nordamerikanska staterna frn England. Frbudet att skapa egna pengar orsakade en enorm penningbrist och stndig deflation i kolonierna, vilket gjorde att missnjet vxte och till slut utmynnade i revolution mot kolonialmakten England.90 Nsta snillrika metod att f en privat vinst av senioraget uppstod nr Europeiska guldsmeder brjade lmna ut kvitton p tillgodohavanden av deras guldtillgngar. Varje kvitto var ett lfte om att kunna hmta ut en viss mngd guld frn smeden. Dessa kvitton brjade till slut att cirkulera som en form av papperspengar eftersom de ansgs vara tillfrlitliga. Smederna upptckte snart att det var mjligt att ge ut fler kvitton n vad de egentligen hade tckning fr eftersom folk sllan krvde att f ut guldet. Drmed hade den metod som man idag kallar fr fractional reserv banking uppsttt. Resultatet fr smederna var att de kunde erhlla ett kostnadsfritt seniorage p verskottsutgivningen, men samtidigt uppstod en risk att inte kunna
87 88

Huber, J. 2001. Sida 6. samt Daly, H. & Cobb, J. 1994. Sida 414. Zarlenga, S. 2002. Sida 305-334. 89 Ibid. Sida 61. 90 Ibid. Sida 386-387.

28

betala ut fodringarna. Risken kade ju mindre guldtckningen var och fljden blev ocks att det intrffade finansiella kriser vid terkommande tillfllen. Smederna gjorde egentligen inget intrng i det statliga senioraget eftersom de utfrdade sina egna certifikat, utan de lyckades helt enkelt med att skapa nya allmnt accepterade pengar. Anledningen till att det lyckades berodde p en kombination av att folk hade en hg tilltro p guld som vrdemetall och att det rdde en penningbrist i de statliga myntsystemen.91 Det verkligt stora genombrottet fr de privata krafterna nr det gllde att skaffa sig kontroll, makt och egna vinster genom penningsystemet, kom i samband med bildandet av Bank of England r 1694. Under senare delen av 1600-talet intrffade en rad hndelser i England som frndrade penningsystemet i grunden. Frndringarna kan beskrivas som en maktkamp mellan de ekonomiskt allt starkare guldsmederna och handelsmnnen mot den engelska monarkins kontroll ver penningsystemet. Beskrivningen ver denna ngot smutsiga maktkamp r bristfllig i historieskrivningen, troligen p.g.a. att segrarna i detta fall aldrig var intresserade av att upplysa allmnheten om vilka privilegier som hade privatiserats. Fr en bra beskrivning ver denna process rekommenderas yttrligare lsning i Zarlengas bok The Lost Sience of Money. Redogrelsen hr begrnsar sig till att peka ut de monetra konsekvenser som bildandet av Bank of England medfrde.92 Det mest anmrkningsvrda med den nya ordningen var att banken var privatgd trots att den ansvarade fr utgivningen av Englands nationella valuta, pundet. Senioraget blev sledes privatiserat genom att vinsterna frn utgivningen gick direkt till bankens aktiegare. Detta faktum blir extra anmrkningsvrt i kombination med att banken dessutom gav ut majoriteten av pengarna i form av papperspengar. vergngen frn guldpengar till papperspengar innebr en enorm kning av senioraget. I princip motsvaras hela vrdet hos en enhet pappersvaluta av senioraget. Banken kunde av det sklet skapa pengar av luft tack vare dess officiella status som nationsbank. Ett tredje faktum kade ytterligare p det privata vinstprivilegiet, nmligen att banken gav ut pengarna i form av ln med krav p terbetalning med rnta. Banken skapade sledes pengar frn ingenting (men med mental uppbackning frn folket) och krvde sedan dessutom rnta p dessa pengar. ven monarkin lnade sina pengar fr krigsfringen p detta stt. garna till banken satt p en fullkomlig guldgruva med nstan ondliga inkomstmjligheter, naturligtvis p det vriga samhllets bekostnad.93 Hur kunde detta ske? Huvudsklet r att nstan ingen utanfr banken frstod mekanismerna bakom vinsterna med penningutgivning och vergngen frn fysiskt till mentalt uppbackade pengar. Zarlenga menar att de bakom banken stdde ett falskt koncept ver pengarnas natur i sina anstrngningar att dlja den sanna bilden av banken och dess klla till makt. Medan de skapade abstrakta pengar, presenterade de ett gammaldags varuslagskoncept p pengar i form av guld- och silver94. S lnge folk r av den sikten att pengar r beroende av en fysiskt begrnsad resurs fr att skapas, framstr inte kontrollen ver utgivningen som ngon inkomstklla eller maktfaktor. Bankens huvudsakliga skydd var att dess komplexitet hindrade mnniskor frn att frst den verkliga orsaken till dess makt skapandet och utgivningen av pengar, enligt Zarlenga95.

91 92

Lietaer, B. 2001. Sida 302-304. Zarlenga, S. 2002. Sida 251-334. 93 Ibid. Sida 251-334. 94 Ibid. Sida 278. 95 Ibid. Sida 286.

29

Med Bank of England som frebild och ekonomiskt centrum i vrldens mktigaste land, lg nu vrlden ppen fr en enorm expansion av den finansiella sektorn. Till stora delar kan denna expansion hrledas till det faktum att privata intressen fick en del av kontrollen ver det som borde vara gemensamt och demokratiskt kontrollerat, nmligen pengarna. Bank of England hamnade till slut under statlig kontroll, men det skulle drja nda till 194696. I och med att de flesta centralbankerna blev statliga frsvann det vrsta problemet med den privata utgivningen, men andra betydande problem kvarstr i den moderna penningekonomin (vilket delvis redogrs fr i kapitlet 3.3 Brister i det svenska valutasystemet). De dimrider kring kunskapen om pengar som spreds av Bank of England har nnu inte skingrats fullstndigt. Fortfarande r kunskapen om pengarnas natur och vikten av kontroll ver senioraget dlig bland allmnhet och t.o.m. bland ekonomer. Denna bristande kunskap har gjort det enklare fr de destruktiva krafterna inom den finansiella sektorn att dra nytta av frvirringen.97 Pengarnas funktion har dessutom utvecklats en hel del sedan 1600-talet. Frutom mynt och sedlar anvnder vi idag kontokort fr att gra vra betalningar. Detta gr komplexiteten och frvirringen bakom penningsystemets vinstfrdelning nnu strre. Att privata vinstintressen ven idag letar efter penningsystemets brister fr att kunna utnyttja dem till sin egen frdel rder det inga tvivel om. Ngot om hur det gr till ska denna uppsats frhoppningsvis kunna beskriva. Att beskriva fljderna av Bank of Englands privatisering p 1600-talet skulle krva en mycket lng utlggning. Frsvarare av privat utgivning, rnta och kredit skulle antagligen peka p den mngd kapital som skapades och som i sin tur genererade investeringar i produktion och i teknisk utveckling och vlfrdskningar. Andra mer skeptiskt instllda skulle troligen fredra att peka p sambandet till stora frmgenhetsklyftor, massarbetslshet, industrialismens negativa sidor i form av hg resursfrbrukning, kolonialism, och miljfrstring, samt inte minst sambandet mellan privat kredit och krig98. Troligen beskriver bda sidor samma sak men med valt fokus p antingen det positiva eller det negativa i frndringen. Ramarna fr den hr uppsatsen tillter dock inte ngon djupare penetrering i detta frn det historiska perspektivet. Frgorna kommer dremot att delvis besvaras i den fljande texten, men d sett ur ett svenskt nutidsperspektiv. En intressant och avslutande kommentar r att vrldens idag mktigaste centralbank, the Federal Reserve fortfarande r och alltid har varit privat kontrollerad99. 3.2.3 Det nuvarande svenska systemet Det hr kapitlet beskriver det svenska penningsystemet genom en kort bakgrundsbeskrivning och genom att ange aktuella siffror p olika penningflden. Texten r drfr ngot kompakt och bitvis krvande, men tanken r att det ska fungera som ett faktaunderlag fr de fljande kapitlen, vilka r mer inriktade p att lyfta fram brister och konsekvenser frn det nuvarande systemet. Sverige har hela tiden fljt i spren efter de dominerande vrldsvalutorna. De flesta av de synstt, med sina frtjnster och brister, som har beskrivits i fregende kapitel har pverkat det svenska penningsystemet p ett snarlikt stt. Det svenska systemet r drfr i sin struktur i huvudsak likadant uppbyggt som de mest betydande valutasystemen i vrlden. Den strsta
Zarlenga, S. 2002. Sida 571-572. Ibid. Sida 305-334. 98 Lietaer, B. 2001. Sida 136-144. , Zarlenga, S. 2002. Sida 305-306. och Daly, H. & Cobb, J. 1994. Sida 435441. 99 Zarlenga, S. 2002. Sida 507-574.
97 96

30

skillnaden r att den svenska valutan anvnds mycket mindre p den internationella markanden. Sveriges Riksbank r en statlig myndighet som r ansvarig infr riksdagen. Riksdagen utser genom elva riksbanksfullmktigeledamter riksbankens direktion som sedan 1999 har det verkstllande ansvaret. Dessfrinnan lg det verkstllande ansvaret ytterst p regeringen. Direktionen bestr av sex ledamter. Det finns ocks en srskild lag som reglerar riksbankens verksamhet (Lag 1988:1385).100 Sedan 1904 har riksbanken ensamrtt att ge ut sedlar i svenska kronor. Ensamrtten att prgla de svenska mynten har banken haft nda sedan sitt grundande r 1668. Kronans vrde garanterades under lng tid av en guldmyntfot, d.v.s. kronans vrde motsvarades av en viss mngd uppbackat guld som frvarades i Riksbankens reserver. Mngden kronor som cirkulerade var emellertid betydligt hgre n den motsvarande mngden guld i frvar, vilket till slut gjorde situationen ohllbar. 1931 vergavs guldmyntfoten efter en allmn inlsningsrusch d mnniskor frskte lsa in sina pengar mot guld. Efter det garanterades kronans vrde genom en fast vxelkurs, frst mot det engelska pundet och drefter mot den amerikanska dollarn. Nr sedan ven dollarn lmnade gulduppbackningssystemet 1971 frskte Sverige knyta sin vxelkurs mot de dominerande europeiska valutorna, frst genom ett samarbete som kallades valutaormen, sedan till den europeiska valutaenheten ecu. 1992 utsattes den svenska kronan fr ett starkt spekulationstryck, vilket resulterade i att kronan gick ver frn en fast vxelkurs till en rrlig.101 Riksbanken ansvarar fr landets penningpolitik. Det innebr att banken dels vrnar om prisstabiliteten i samhllet, dels att den frmjar ett skert och effektivt betalningsvsende. Det vergripande sklet till att banken strvar efter prisstabilitet r att pengarna p det sttet kan behlla sitt vrde, vilket gynnar den ekonomiska stabiliteten.102 Riksbankens ensamrtt till sedel och myntutgivningen anvnds emellertid inte p ett aktivt stt till att pverka mngden pengar i samhllet, vilket skulle kunna vara ett stt att pverka prisstabiliteten eller inflationen. Det r i stllet marknaden, i praktiken bankerna, som genom sin efterfrgan bestmmer hur mycket nya sedlar och mynt (kontanter) som riksbanken skapar. Riksbanken levererar nya sedlar och mynt till bankerna nr de s nskar, antingen i form av ett ln eller genom att bankerna kper pengarna genom en kontoverfring frn egna tillgngar till riksbankens konto. Den enda direkta styrning som riksbanken har p sedel- och myntutgivningen r sledes genom att styra rntenivn p kontantutlningen.103 Riksbankens styrmedel fr att garantera prisstabiliteten r reporntan. Ordet repa kommer frn engelskans repurchase agreement. En repa innebr att riksbanken lnar ut pengar (i form av en digital kontoverfring, d.v.s. inte i kontanter) under ett visst antal dagar till en bank, mot skerhet i form av vrdepapper. Rntan p lnet kallas fr repornta. Genom reporntan kan riksbanken pverka vriga marknadsrntor i Sverige. Marknadsrntorna pverkar i sin tur mngden investeringar och mngden konsumtion i samhllet, vilket i sin tur innebr att efterfrgan p varor och tjnster ocks pverkas. Om efterfrgan t.ex. minskar p.g.a. hga rntor p allmnhetens bankln minskar sannolikheten fr att priserna hjs p olika varor och tjnster. Priserna hlls stabila och inflationen lg. Pengarna behller m.a.o. sitt

100 101

Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-05-15, Skvg: Riksbanken/Lagstiftning. Sveriges Riksbank, 2001. Historisk bilaga utan sidnumrering. 102 Ibid. Sida 3. 103 Ibid. Sida 13.

31

vrde bttre.104 Inflationsmlet som riksbanken har satt ligger p 2 % per r och inflationen mts genom konsumentprisindex, KPI. KPI mter priset p en korg av varor och tjnster. Priserna p de olika varorna och tjnsterna vgs ihop p basis av hur stor andel av konsumtionen de utgr. Varor som det konsumeras mycket av fr en stor vikt i KPI och vice versa.105 Riksbanken frvaltar ven en reserv i form av utlndsk valuta och guld. Denna reserv har ingen funktion som fysisk uppbackning, men dremot gr det inte att utesluta att den har en pverkan p den mentala uppbackningen av kronan. Riksbankens motiv fr reserven r i frsta hand att den kan anvndas till att intervenera i valutamarknaden. Den kan t.ex. anvndas fr att stdja kronans vrde under eventuella spekulationsattacker. Den anvnds ocks till att slja utlndsk valuta till staten nr det behvs, t.ex. nr Sverige ska betala sin medlemsavgift till EU.106 Vrdet p valutareserven uppgick till 177 miljarder kronor den 31 maj 2005, varav ca 17 miljarder var guld107. Den totala reserven motsvarar ca 186 % av mngden sedlar och mynt i samhllet 108. Kronor anvnds inte enbart som ett betalningsmedel fr varor och tjnster. De anvnds ocks fr att kpa och slja s.k. finansiella instrument p de finansiella marknaderna. De finansiella marknaderna brukar kategoriseras som tre olika typer av handel, d.v.s. handel med aktier, handel med rntebrande vrdepapper och handel med valutor109. Omsttningen i svenska kronor p valutamarknaden uppgick till i genomsnitt ca 210 miljarder kronor per dag under 2004 (det motsvarar ca 214 % av den totala mngden sedlar och mynt i samhllet)110. Marknaden fr rntepapper r i princip en marknad dr olika myndigheter och fretag ger ut skuldbrev fr att f tillgng till kontanter. Investerare kper dessa skuldbrev eftersom utgivaren frbinder sig att betala en rnta under skuldbrevets lptid. Om lptiden p skuldbreven verstiger ett r kallas de fr obligationer. Handeln med obligationer kallas sledes fr obligationsmarknaden, medan den handel som sker med skuldbrev p kortare lptider n ett r brukar kallas fr penningmarknaden.111 Staten r den strsta utgivaren (eller lntagaren) p bde obligationsmarknaden och penningmarknaden. Statsobligationernas vrde svarade i slutet av 2004 fr ca 770 miljarder kr, vilket representerar knappt hlften av det totala vrdet p den svenska obligationsmarknaden112. P penningmarknaden uppgick statens statsskuldvxlar till knappt 270 miljarder kr, vilket r drygt hlften av det totala vrdet p marknaden113. Den svenska statsskulden bestr till strsta delen av denna utgivning av korta och lnga skuldbrev. vriga stora utgivare r bostadsinstitut, banker och icke finansiella

104 105

Sveriges Riksbank, 2001. Sida 10-12. Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-05-15, Skvg: Penningpolitik/prisstabilitet. 106 Sveriges Riksbank, 2001. Sida 21. 107 Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-07-17, Skvg: Statistik/Tillgngar & skulder/Valutareserv och likviditetsdisposition/Maj 2005. 108 Statistiska Centralbyrn, www.scb.se, 2005-07-08, , Skvg: Statistik efter mne/Finansmarknad/Riksbankens finansmarknadsstatistik/II Penningmngd, in- och utlning. 109 Sveriges Riksbank, 2005. Sida 10. 110 Ibid. Sida 44. 111 Ibid. Sida 10-39. 112 Ibid. Sida 22. 113 Ibid. Sida 28.

32

fretag. Drygt 90 % av kpen (placeringarna) p rntemarknaden grs av frskringsbolag, utlndska placerare, icke finansiella fretag och banker.114 Nr vanliga mnniskor behver lna pengar vnder man sig till ngot kreditinstitut, d.v.s. vanligtvis en bank, ett bolneinstitut eller kanske ngon annan typ av kreditmarknadsfretag. 45 % av utlningen till allmnheten under 2004, ordnades genom bankerna, 43 % genom bolneinstituten och ca 12 % av de vriga kreditmarknadsfretagen115. 97 % av bolneinstitutens utlning tcks emellertid in av institut som ingr i ngot av de fyra dominerande bankernas bolag, vilket innebr att ca 87 % av den totala utlningen av kronor till allmnheten organiseras genom ngon av bankerna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda banken eller Freningssparbanken116. Utlningen frn bankerna r reglerad i ett antal lagar och frordningar, framfr allt genom lagen om kapitaltckning (lag 1994:2004)117. Precis som fr andra fretag r bankerna skyldiga att sammanstlla rsredovisning med bl.a. en balansrkning som visar samlade tillgngar och skulder. Bankerna r ocks skyldiga att redovisa en s.k. kapitaltckningsgrad. I traditionell ekonomisk redovisning frekommer det tv olika mtt fr att uppskatta ett fretags betalningsfrmga, d.v.s. likviditet och soliditet. Likviditeten syftar till att bedma fretagets kortsiktiga betalningsfrmga, medan soliditeten anvnds fr att bedma den lngsiktiga betalningsfrmgan118. I Sverige avskaffades kravet p likviditet fr kreditinstituten 1994, vilket med andra ord innebr att likviditetskravet fr bankerna idag r 0 %119. Dremot finns det ett kapitaltckningskrav som ligger p 8 %, som r en form av internationell praxis inom kreditutlningsmarknaden120. Kapitaltckningskravet r ett bankanpassat krav p soliditet. Kapitaltckningskravet innebr i grova drag att en kapitalbas, bestende av eget kapital och frmmande kapital i form av frlagsln121, delas med fretagets riskvgda tillgngar. De riskvgda tillgngarna (som hos en bank till strsta delen bestr av lnefodringar) r vgda m.h.a. en internationellt standardiserad riskfaktor, som r satt efter lntagarens bedmda risk fr att inte kunna betala tillbaka lnet122. Olika lnder och fretag fr p detta stt en riskprocent som anger landets eller organisationens kreditvrdighet. Regelverket och klassningsfrfarandet r nu under frndring, men det nya system som troligen kommer att tas i bruk inom kort r en vidareutveckling av de gamla principerna123. Allt detta kan vara lite krngligt att stta sig in i, men rent konkret innebr det att bankernas risktagande tas med i soliditetsbedmningen. Ju fler lntagare med lg kreditvrdighet en bank har desto lgre blir kapitaltckningsgraden. En negativ konsekvens av systemet blir att
114 115

Sveriges Riksbank, 2005. Sida 20-29. Ibid. Sida 95. 116 Ibid. Sida 45-52. 117 Sveriges Riksdag, www.riksdagen.se, 2005-07-01, Skvg: Lagar/Svensk frfattningssamling (SFS)/SFSnummer 1994:2004. 118 Olsson, J. & Skrvad, P.-H. 1994. Sida 298-300. 119 Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-05-15, Skvg: Publicerat/Frfattningssamling/1994:1 Riksbankens tillknnagivande om kassakrav fr bankaktiebolag, sparbanker, centrala freningsbanker utlndska bankfretags filialer i Sverige. 120 Ibid. 2005-07-10, Skvg: Publicerat/Publikationer/Finansiell stabilitet/1997/Finansmarknadsrapport 1997:1/Lgre konkurrenstryck p utlningsmarknaden. 121 Ett frlagsln r ett ln uppdelat i ett antal skuldfrbindelser p jmna belopp och med fast rnta. Frlagsln emitteras frmst av ansedda industrifretag och banker. Bonniers Lexikon 6. 1994. Sida 258. 122 Sveriges Riksdag, www.riksdagen.se, 2005-07-01, Skvg: Lagar/Svensk frfattningssamling (SFS)/SFSnummer 1994:2004. 123 Finansinspektionen, 2001. Sida 6.

33

det stimulerar utlning till dem som redan har mycket kapital framfr de som har lite kapital, d.v.s. lnen gr till dem som minst behver dem. En lg riskklass kan ocks stimulera till en vldigt stor utlning. Fr kommuner och den svenska staten r riskklassen t.ex. satt till 0, vilket betyder att det gr att lna ut hur mycket som helst till dem utan att kapitaltckningsgraden sjunker. Vrt att nmna r ocks att tidigare styrdes bankernas utlning av ett statligt reglerat utlningstak, men det avskaffades 1985 i samband med avregleringen och internationaliseringen av kreditmarknaden124. 3.3 Brister i det svenska valutasystemet Det finns anledning att misstnka att det svenska valutasystemet har en del egenskaper som inte r frenliga en lngsiktigt hllbar utveckling. Det hr kapitlet kommer att peka ut ngra av de strre bristerna. En heltckande beskrivning av bristerna r dock tyvrr omjlig att f med p ett acceptabelt stt inom ramen fr en c-uppsats. Av den anledningen kommer analysen bara delvis att berra penningfrgor som handlar om utlningsregler fr banker. Likas kommer frgan om terreglering av handeln med finansiella instrument bara att berras mycket kort. Dessa frgor r absolut ndvndiga att diskutera i relation till en hllbar utveckling, men de diskussionerna fr lov att fortstta ngon annanstans n hr. De centrala brister som kommer att presenteras hr har inte enbart identifierats utifrn en hllbarhetssyn utan det finns ven med ett grundantagande om vad pengarna br ha fr primr uppgift i samhllet. Detta antagande gr ut p att pengars primra uppgift r att tjna som ett medel fr betalning (alternativt ett medel fr byte) i samhllet. Vissa ekonomer och penningskribenter brukar ven lyfta fram att pengar har ytterligare funktioner som vrdelagrare och som vrdemtare.125 Dessa tv syften r naturligtvis inte oviktiga fr samhllets utveckling, men de anses dock hr vara av sekundr betydelse i jmfrelse med funktionen som betalningsmedel. Funktionen som vrdemtare har inget motsatsfrhllande till funktionen som betalningsmedel, tvrtom talar det mesta fr att ju stabilare ett betalningsmedel r desto bttre fungerar det dessutom som vrdemtare. Funktionen som vrdelagrare r emellertid mer problematisk. En allt fr stark funktion som vrdelagrare i pengarna har t.o.m. en konkurrerande pverkan p bytesfunktionen, eftersom pengar som r lmpade fr vrdelagring i hgre grad kommer att frvaras p bankkonton eller i madrasser, vilket gr att en mindre andel cirkulerar aktivt som betalningsmedel126. Det finns drfr inga tydliga samhllsnyttiga skl till att pengar ska kunna frvaras lnge utan vrdefrlust. Nyttan av lagringsfunktionen finns enbart p individuell niv. Vissa penningreformister som inspirerats av affrsmannen Silvio Gesell, menar att pengarnas vrdebevarande funktion helst skulle tas bort fullstndigt genom att infra en negativ rnta, d.v.s. en form av vrdefrlust hos pengarna ver tiden.127 Utgngspunkten i den hr uppsatsen r dock att funktionen som betalningsmedel stts i fokus, vilket innebr att alla vriga funktioner tills vidare betraktas som sekundra fljdeffekter. Grundtanken r att om det finns ett tydligt, stabilt och demokratiskt system som organiserar valutans betalningsmedelsfunktion, kommer funktionen som vrdemtare automatiskt att optimeras och funktionen som vrdelagrare blir enklare att justera efter nskeml i andra hand (t.ex. genom anpassade avgifter, skatter eller regler).
124 125

Dagens Nyheter, www.dn.se, 07-07-03, Skord p Lycos skmotor: Utlningstak. Douthwaite, R. 1999. Sida 11-12. 126 Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 16-17. 127 Ibid. Sida 16-18.

34

Sociologiprofessorn Joseph Huber och ekonomikonsulten James Robertson skriver att dagens penning och banksystem r i grunden fortfarande baserat p det 500 r gamla fractional reserv systemet som anpassats efter metallpengar. Det mste fortfarande komma ikapp de nya betalningsstten och den accelererande cirkulationen av icke-kontanta pengar som baseras p modern information och telekommunikationsteknologi128. Det svenska systemet utgr tyvrr inget undantag. Vissa delar i de privata bankernas funktionsstt fr med sig brister som skapar problem i systemet som helhet. I korta drag kan de strsta bristerna sammanfattas i tre punkter: a) Privata banker skapar p egen hand, och utan kostnad, majoriteten av de betalningsmedel som cirkulerar i samhllet. b) Bankerna krver rnta p nyskapat betalningsmedel som de skapat ur intet och sedan lnat ut. c) Det betalningsmedel som bankerna skapar r i form av kredit, vilket i kombination med rntan orsakar en obetalbar samhllsskuld. Bevisen fr dessa pstdda brister r beroende av hur pengar definieras. Fr att kunna avgra om bankerna sjlva skapar betalningsmedel, mste det frst sls fast vad som rknas som betalningsmedel/pengar. Om enbart sedlar och mynt rknas som pengar r ovanstende pstende felaktigt eftersom riksbanken har monopol p den utgivningen, men problemet med en sdan definition r att den r frldrad och inte passar in fr att beskriva de betalningsstt som anvnds i det nutida samhllet. Idag sker majoriteten av alla betalningar genom transaktioner via konton, oftast med hjlp av kreditkort eller girobetalningar. Dessa betalningar sker utan ngon inblandning av ngra mynt eller sedlar, men enheten r fortfarande i kronor. Frgan om vem som har kontroll p utgivningen av pengarna och i vilken utstrckning, mste allts fregs av en grnsdragning mellan vad som r pengar och vad som inte r pengar. Hr finns det inga sjlvklara svar. Ekonomer tvistar om vilka kontoinsttningar som r tillrckligt likvida, d.v.s. tillrckligt ltta att omvandla till kontanter, fr att man ska kunna rkna dem som pengar129. Inom den internationella monetra statistiken har det utvecklats ngra begrepp; M0, M1, M2 och M3, som delar in de monetra tillgngarna just efter hur ltt de kan omvandlas till kontanter. M0 motsvaras hr av det samlade vrdet p mynten och sedlarna. M1 motsvarar M0 plus de kontotillgngar som omedelbart, nr s nskas, kan omvandlas till kontanter. M2 och sedan ven M3 inkluderar drefter kontotillgngar med allt hgre krav p sparprestation innan de tillts att omvandlas till kontanter.130 I Sverige blir distinktionen mellan M1, M2 och M3 betydelsels eftersom de allra flesta sparkonton som finns hr inte hindrar insttaren frn att ta ut pengarna nr han eller hon s nskar. Riksbanken uppskattar drfr enbart M0 och M3 i sin statistik. M3 definieras av riksbanken som allmnhetens innehav av sedlar och mynt, svensk allmnhets inlning i bank samt svensk allmnhets innehav av bankcertifikat denominerade i svenska kronor. Pensionssparande i bank, ingr inte i M3.131 Bankcertifikat r kortfristiga skuldbrev som bankerna ger ut p penningmarknaden.

128 129

Huber, J. & Robertson, J. 2000. Sida 1. Huber, J. 2001. Sida 6. 130 Ibid. Sida 4-6. 131 Statistiska Centralbyrn, www.scb.se, 2005-07-08, Skvg: Statistik efter mne/Finansmarknad/Riksbankens finansmarknadsstatistik/II Penningmngd, in- och utlning,.

35

I stora drag representerar M3 sledes samhllets sedlar och mynt plus allmnhetens kontotillgngar i form av kortfristigt kapital. Lngfristigt kapital, som obligationer, aktier och andra vrdepapper med lng bindningstid rknas inte med.132 ven om frgan om den exakta grnsdragningen mellan pengar och icke-pengar alltid kan diskuteras, blir det enklast att i den fortsatta analysen utg frn att samhllets samlade penningmngd definieras i form av M3.
Penningmngd i M0 och M3
1 400 1 200 Vrde (miljarder kr) 1 000 800 600 400 200 0 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 r M0 M3

Figur 4. Den svenska penningmngden mtt i M0 respektive i M3 mellan 1961 och 2004. Allemanspar och statsskuldvxlar r inte inkluderade. Egen bearbetning, fr referenser se bilaga 2.

Figur 4 visar att andelen sedlar och mynt som riksbanken kontrollerar idag endast motsvarar ca 8 % av den totala penningmngden (se ocks bilaga 2). Detta strker Hubers uttalande att i vr tid r pengar endast information information om kpkraft. Informationsaspekten har blivit tydlig genom de icke kontanta pengarnas kade betydelse. Kontoinsttningar utgr idag den strsta delen av penningmngden, ven om pengar i strikt laglig bemrkelse endast r sedlar och mynt133. Hur sker d kontrollen och utgivningen av de vriga 92 procenten av penningmngden som inte r mynt eller sedlar? Det r de privata bankerna som skapar de icke-kontanta pengarna. Processen r nstan ljligt enkel. I exemplet frn figur 5 fr banken ett tillskott av nya pengar genom en insttning. I bankens balansrkning noteras denna insttning som en skuld till Emma. Denna skuld kan balanseras genom att motsvarande mngd lnas ut. Bosses skuld registreras drfr som en tillgng fr banken. Nr Margareta sedan stter in samma hundra kronor p banken r balansrkningen fortfarande i balans. Tillgngarna bestr av 100 kr kontant, plus Bosses skuld p 100 kr, d.v.s. totalt 200 kr. Skulderna bestr ocks av 200 kr, 100 kr till Emma och 100 kr till Margareta. Allting har gtt korrekt till, men i processen har 100 nya kronor skapats ur ingenting.134 Huber frklarar att nyckeln till bankernas mjlighet att skapa nya pengar i form av kontoinsttningar ligger i ett slags dubbelt gande av bankkonton. Pengarna du har insatta i banken tillhr dig, samtidigt som de r en del av bankens balansrkning.135 Det r denna

132 133

Huber, J. 2001. Sida 5. Huber, J. 2001. Sida 6. 134 Tomlinson, J. 2001. Sida 12. 135 Huber, J. 2001. Sida 7.

36

dubbla bokfring som gr det mjligt fr bankerna att recirkulera inlnade pengar som egentligen inte r bankens egna pengar.
Margareta

Emma 100 kr

100 kr

Bosse

100 kr 100 kr

Figur 5. En enkel bild av hur banker skapar pengar frn ingenting. Emma stter in 100 kr p banken. Med hjlp av denna inlning lnar banken sedan ut 100 kr till Bosse. Bosse kper en tjnst av Margareta fr pengarna. Margareta stter in sina intjnade pengar p banken. Banken har sledes skapat 100 kr till frn de ursprungliga 100 kronorna, eftersom bde Emma och Margareta nu har rtt att hmta ut varsina 100 kr, totalt 200 kr. Egen bearbetning.

Aktiemklaren och penningreformisten John Tomlinson frklarar att bankmn kallar detta fenomen fr multiplikatoreffekten. Fr dem r det en sjlvklar och accepterad del av ekonomin.136 SEB:s chefsekonom Klas Eklund har tidigare beskrivit samma effekt i ett ekonomiskt standardverk. Bankerna lnar ut pengar till hushll och fretag. Dessa pengar anvnds till inkp av varor och tjnster, och det allra mesta av dessa medel stts av mottagarna in p nya bankkonton. Drmed kar allmnhetens inlning till bankerna. Nr bankerna p detta stt kommer att frfoga ver mer pengar, blir det mjligt fr dem att lna ut nnu mer. Drmed kar penningmngden. P detta stt kan bankerna skapa pengar genom att brja en expansion av sin utlning137. Denna fr banksektorn s sjlvklara effekt innebr att bankerna utifrn privata initiativ kan ge ut pengar vars vrde underhlls av samhllsmedborgarnas gemensamma anstrngningar. En nyttighet vars inneboende vrde r beroende av gemensam uppskattning och frvaltning ges ut till ca 92 % av privata kreditfretag. Det r inte orimligt att anta att ett sdant system leder till att en strre del av kostnaderna lggs p gemenskapen/samhllet och att en strre del av intkterna hamnar hos de privata utgivarna. Bankerna skaffar sig sledes lttfrtjnta intkter, men skapandet av pengar r inte ett intrng i senioraget i traditionell mening eftersom bankerna sjlva inte fr ngon vinst frn sjlva utgivningen. Fr att f del av senioragevinsten mste man sjlv stta pengarna i omlopp genom att kpa ngot fr pengarna. Det gr inte bankerna, de lnar i stllet ut pengarna i omlopp. Den vinst som bankerna fr frn de nyskapade pengarna r enbart den rnta som de krver p terbetalningen av lnet. ven den rntebetalningen kan naturligtvis ifrgasttas om den r rtt, eftersom den betalas p pengar som det inte har kostat banken ngonting att skapa. Den blir en gratis intkt till utgivaren som samhllet ngonstans i andra nden fr bekosta.
136 137

Tomlinson, J. 2001. Sida 12. Eklund, K. 1992. Sida 238.

37

Dessutom r det en rnta p nyskapade pengar som det r tveksamt ifall samhllet som helhet ngonsin har efterfrgat.138 Det mest desdigra problemet som bankernas penningskapande medfr r nd den kostnad som lggs p samhllet genom kningen av den allmnna skuldbrdan. Anledningen till att bankernas utgivning av pengar frvrrar samhllets grad av skuldsatthet r densamma som anledningen till att bankerna inte fr del av senioraget. Eftersom bankerna lnar ut pengarna i omlopp r det nmligen inte kta pengar som skapas utan snarare en form av kredit. Denna skillnad r avgrande. Zarlenga anvnder Aristoteles begrepp fr kta pengar Nomisma, som motsats till den falska typen av pengar kredit. Frutom att kta pengar mste definieras och uppbackas genom lag, kan dess anvndning inte villkoras genom krav p terbetalning. Riktiga pengar, enligt Zarlenga, har inte krav p terbetalning som grund fr sin existens. De stts i omlopp genom att anvndas inte genom att lnas ut.139 Nr samhllet misslyckas med att tillhandahlla riktiga, skuldfria pengar och i stllet blir beroende av privat utgivning av kredit hamnar hela samhllet i en skuldflla. Penningreformisten och nobelpristagaren Frederick Soddy frstod detta redan p 1920-talet. Dessa pengar uppstr varje gng bankerna lnar ut och frsvinner varje gng skulden betalas tillbaka till dem. S om industrierna frsker betala tillbaka sina ln, frsvinner landets pengar140. Soddy frklarar hr ett centralt dilemma. Om huvuddelen av samhllets pengar har skapats i form av ett ln som ska betalas tillbaka med samma belopp, kommer det innebra att ju fler ln som betalas av, desto strre penningbrist kommer det att leda till. Nr lnen sedan dessutom ska betalas med rnta blir det hela n mer ohllbart. terbetalningskravet blir d hela tiden aningen strre n tillgngen p nya pengar. Frfattaren och ekonomiskribenten Michael Rowbotham stter fingret p den mma punkten. Skulder i dagens penningsystem r i grunden oterbetalbara. () Det enda sttet som skulder kan terbetalas r med nya pengar, och drmed med nya och strre skulder. 141 Det blir i slutndan ett mycket hgt pris som hela samhllet fr betala p.g.a. den privata utgivningen av pengar. Fr Sveriges del r situationen lika allvarlig som p andra stllen. Den totala skuldsttningen i svenska kronor uppgick r 2004 till 4134 miljarder kronor, varav 956 miljarder utgr statens skuldandel. De pengar som finns till hands fr att betala denna skuld r 1171 miljarder kronor. Ekvationen gr inte ihop, se figur 6.142 Det traditionella ekonomiska argumentet fr det nuvarande systemet r att kreditmarknaden skter sig bst om den r fri och oreglerad. Penningmngden sgs balansera sig sjlv p en fri marknad under riksbankens rntekontroll.143 Ovanstende genomgng har visat att en sdan balansering p stt och vis sker med hjlp av privat kreditutgivning, men att det sker till ett hgt pris fr det vriga samhllet. Riksbanken gnar sig visserligen t att frska balansera penningmngden mot KPI, men dessa anstrngningar gr ingenting fr att motverka den vergripande obalansen mellan penningmngden och skuldsattheten. Den obalansen kar fr varje dag som gr och fr varje ny utlning som bankerna tillhandahller. En invndning som kan gras mot ovanstende resonemang r att gapet mellan skuld och penningmngd inte behver ka ifall bankerna ser till att vinsterna frn utlningen
138 139

Huber, J. 2001. Sida 8. Zarlenga, S. 2002. Sida 456, 657 samt 661. 140 Goldin, S. 2001(2). Sida 40. 141 Rowbotham, M. 2001. Sida 5. 142 Egen bearbetning, fr referenser se bilaga 2. 143 Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-07-22, Skvg: Penningpolitik/Tramsmissionsmekanismen.

38

tercirkuleras som betalningsmedel i stllet fr att terfras i form av nya krediter. Om vinsten till 100 % terfrs till vriga samhllet genom olika former av utbetalningar, t.ex. som lner till personal, aktieutdelningar eller rnta p inlnade pengar, d skulle gapet mellan skuld och penningmngd inte ka. Det hr resonemanget r teoretiskt riktigt, men det har inte srskilt mycket med verkligheten att gra. Som vinstdrivande fretag r kreditinstituten inriktade p att anvnda sitt verskott p ett stt som optimerar den framtida avkastningen p kapitalet. Om valet d, ngot frenklat, str mellan att omstta vinsten i antingen ny konsumtion eller i ny utlning, faller valet i frsta hand p ny utlning eftersom konsumtion inte r en framkomlig vg att driva en affrsverksamhet p. Argumentet r drfr praktiskt irrelevant s lnge utlningen drivs som en vinstdrivande verksamhet, vilket nstan uteslutande r fallet.
Penningmngd och skuld i SEK (1961-2004)
4 500 4 000 3 500 Vrde (miljarder kr) 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 r M3 Allmnhetens skuld Statens skuld Total skuld

Figur 6. Diagrammet visar relationerna mellan skuldsttningen och tillgngen p pengar definierat som M3. Den allmnna skulden brjade mtas av riksbanken frst 1985 i samband med att lnetaket p kreditmarknaden avskaffades. Uppenbarligen ledde denna avreglering av kreditmarknaden till en rejl kning av kreditutlningen. Egen bearbetning, fr referenser se bilaga 2.

Om argumentet trots sin praktiska orimlighet frs vidare, och vi utgr ifrn att 100 % av utlnarnas rnteintkter terfrs samhllet i form av skuldfritt betalningsmedel, skulle det allts innebra att skillnaden mellan skuld och penningmngd inte kar. Samtidigt finns det fortfarande ingenting som hindrar att skuldsttningen i sig fortstter att ka. Ytterligare efterfrgan p betalningsmedel i samhllet kommer fortfarande att tillgodoses genom nya krediter frn bankerna. Inlningen frn tercirkulerad rnta kommer att stimulera systemet till att fortstta att ka p den totala skulden. Det betyder att ven om det vxande gapet mellan mngd och skuld hamnar under kontroll, s kvarstr frgan om skuldsattheten. Eftersom en kning av mngden pengar i ett kreditsystem endast kan stadkommas av en motsvarande kning av mnniskors skuldsatthet, br man stlla sig frgan hur lnge skulden kan ka innan den blir ett samhllsproblem? Det gr inte att enkelt svara p den frgan. Det r mnga faktorer, bde fysiska och mentala som samverkar. Skulden kan bli ett problem nr tillrckligt mnga lntagare inte lngre kan skta sina avbetalningar. Den kan bli ett problem nr utlnarna fr det allt svrare att hitta kreditvrdiga lntagare. Den kan bli ett problem nr tillrckligt mnga mnniskor brjar tvivla 39

p strukturen bakom pengarnas vrde. P ett socioekonomiskt plan r sledes faktorerna och infallsvinklarna mnga, men i ett ekologiskt systemperspektiv bottnar de alla i en och samma sak, i en brist p resurser. Inga pengar kan bibehlla sitt vrde om det inte ocks finns en ekologisk resursbas fr detta vrde. En stndigt vxande skuld r sledes i grunden ett ekologiskt problem.144 Daly och Cobb frklarar varfr. ven om skuld kan flja lagen om rnta p rnta, kan inte det verkliga energi underlaget frn framtida solstrlning, den reala framtida inkomsten som skulden r pantsatt mot, vxa med rnta p rnta srskilt lnge. () Skulden frefaller kunna erbjuda ett verktyg fr att smita undan, fr att undvika termodynamikens andra lag om utjmning, rost och nedbrytning. Men idn om att alla mnniskor kan leva av rntan frn deras msesidiga skuldsatthet r endast en frevigad missuppfattning en vulgr desillusion i stor skala. 145 Som en sammanfattning av kapitlet, kan det konstateras att penningsystemets nuvarande utformning frutstter att det finns en skuld fr att det ska kunna finnas tillrckligt med pengar i samhllet. Problemet r att denna skuld mste ka snabbare n penningmngden nr bankerna recirkulerar lnerntan i nya krediter. Det hr skapar ngra fundamentala problem, dels leder det till en privat vinst fr lngivaren som mste betalas av anvndarna av pengarna, dels gr det inte att skapa en penningmngd som r tillrcklig eftersom varje nytt tillskott av pengar i form av kredit kar p skulden nnu mer. 3.4 Konsekvenser fr samhllet Mlet med det hr kapitlet r att frska beskriva de konsekvenser som bristerna i penningsystemet leder till i det svenska samhllet. Fokus ligger sledes p Sverige, men eftersom ekonomin i mnga aspekter fungerar allt mer globalt innebr det att analysen fragmentariskt ven kommer att inkludera det strre geografiska sammanhanget. 3.4.1 Kronisk penningbrist Fr att ett ln ska kunna betalas tillbaka mste lntagaren frst frska tjna in en tillrckligt stor mngd pengar. Oavsett vilken verksamhet man bedriver, vad man investerar i eller vad man arbetar med gller det att f ett inflde i den personliga ekonomin som inte r mindre n utfldet. Lyckas inte det blir man frr eller senare en belastning fr andra i samhllet, tminstone i ekonomisk bemrkelse. Med dagens privata kreditsystem blir den ekonomiska utslagningen ett mste, ett grundkriterium. Skulderna mste hela tiden ka snabbare n mngden pengar och sledes mste det finnas individer, fretag och nationer som drar p sig ett allt strre budgetunderskott. Vilka konsekvenser det fr fr den enskilda individen, fretaget eller nationen varierar, men den gemensamma faktorn fr dem alla r deras svrighet att f tillgng till en tillrckligt stor mngd pengar. Rowbotham menar att i ett penningsystem dr ngon hela tiden mste stta sig i skuld fr att skapa bytesmedlet - pengarna kommer man alltid att ha en brist p kpkraft146. Han menar vidare att ett sdant system skapar en underkonsumtion och en verproduktion, d.v.s. det produceras i verskott fr att pengarna ska kunna tjnas in, men det kps fr lite fr att alla som producerar ska knna sig njda. Eftersom alla ekonomier lider av skuld och underkonsumtion, och fretag hela tiden sker efter nya marknader, kommer det som helhet betraktat att vara en jakt p kpkraft som inte finns.147 Rowbotham talar klarsprk, men samtidigt r det viktigt att komma ihg att nr man i det hr sammanhanget talar om
144 145

Daly, H.E. & Cobb, J.B. 1994. Sida 423-428. Ibid. Sida 424. 146 Rowbotham, M. 2001. Sida 9. 147 Ibid.

40

underkonsumtion r det bara relevant i ett ekonomiskt perspektiv. Samma konsumtion har ocks en fysisk resursdimension som bedms utifrn helt andra frutsttningar. Hr uppstr det en omjlig motsttning. Penningsystemet krver hela tiden en hgre konsumtion, eftersom hur mycket det n kps s r det fr lite. I relation till vad producenterna nskar, skapas det en underkonsumtion. andra sidan skapar samma konsumtion en allt orimligare verkonsumtion med hnsyn till de ekologiska resurserna. Fretagens anstrngningar fr att stndigt ka produktionen av varor och tjnster, blir p nationell niv en frga om ekonomisk tillvxt. Eftersom tillvxten anses vara det enda sttet att minska bristen p pengar r uppslutningen i samhllet stor kring denna mlsttning. Ju mer fretagen kan hja produktionen, desto bttre fr den ekonomiska tillvxten i landet. Bankerna sin sida kan understdja denna utveckling genom att ka sin utlning. Detta vxelspel mellan kreditgivare och kredittagare gr att ekonomin fastnar i en expansionsflla. Samhllet hamnar i ett krav p stndigt ny kredit, som i sin tur krver stndigt hgre intkter frn produktion och service, som drmed ocks betyder ett krav p en evig ekonomisk tillvxt148. Tyvrr r denna mlsttning om en s hg ekonomiskt tillvxt som mjligt inte frenligt med en hllbar utveckling. En ekonomisk tillvxt str i konflikt med de termodynamiska lagarna och detta faktum blir tydligare ju mer tillvxten r beroende av kad skuldsttning och verproduktion149. Den grundlggande penningbristen i samhllet kommer aldrig att kunna lsas p ett tillfredstllande stt genom mer produktion eller med hgre ekonomisk tillvxt. De frbttringar som kan uppns p det sttet kommer p ngot vis att bli tidsmssigt eller geografiskt begrnsade p.g.a. de ramar som jordens ekologiska system stter. Det finns bara en framkomlig vg om man ska g till botten med problematiken och det r att reformera sjlva penningsystemet. 3.4.2 Vlfrdskoncentration Penningsystemet bidrar till att ka skillnaderna mellan olika grupper i samhllet. Den stora skiljelinjen gr mellan dem som fr en nettointkt genom sin kontakt med penningmarknaden och de som fr en nettokostnad genom samma kontakt. Den dominerande delen av befolkningen har strre kostnader p.g.a. avbetalningar p skulder n vad de har intkter frn sina eventuella penningtillgngar. Ett ftal mnniskor befinner sig i den motsatta situationen. Genom rntemekanismen arbetar systemet hela tiden med att ytterligare fra ver pengar frn de med nettokostnader till de med nettointkter150. Penningmarknaden bidrar p det sttet till att koncentrera vlfrden till frre antal personer. Vlfrdskoncentrationen kan ocks studeras genom att flja prisutvecklingen inom olika omrden. Genom riksbankens inflationsbekmpning har priserna p varor och tjnster framgngsrikt kunnat hllas nere, men dremot har inflationen varit hg under senare tid p finansiella tillgngar och p fastigheter. Det finns sledes en frmgenhetsinflation. Romilly Greenhill, ekonom verksam i The New Economics Foundation, skriver om den globala ekonomin att den totala mngden tillgngar som inbegriper obligationer, aktier, bankln och inteckningar, svl som komplicerade finansiella instrument s som derivat och optioner har utvecklats snabbt i frhllande till BNP och realekonomin, bestende av varor, tjnster och mnniskor151. Den hr trenden, som r lika tydlig inom Sverige, visar att
148 149

Goldin, S. 2001. Sida 21. Daly, H.E. 1996. Sida 31-44. 150 Kennedy, M., 1991. Sida 28-30. 151 Greenhill, R. 2004. Sida 60.

41

priserna p lngfristiga kapitalplaceringar som aktier och obligationer, eller fr den delen p fastigheter, kar drfr att det finns tillrckligt stor tillgng p pengar hos placerarna. Detta trots att det rder brist p pengar i samhllet som helhet. Att det trots det finns ett verskott p pengar fr att driva prisutvecklingen p lngfristiga kapitalformer, antyder att det sker en kontinuerlig vlfrdskoncentration frn de mindre bemedlade till dem som redan har mer. Det hr r naturligtvis stora och generella trender, bde globala och lokala, med mnga bakomliggande faktorer, men de privata vinster och kollektiva kostnader som penningsystemet orsakar r skerligen en viktig bidragande faktor till omfrdelningen. Fr mnniskor som befinner sig p marginalerna nr det gller att f ihop pengar fr avbetalningarna kan omfrdelningen av frmgenheter och inkomster vara frdande. ven om kostnaderna fr skulderna stiger relativt lngsamt p.g.a. lga rntor, kan skuldernas realkostnad ka snabbare n vad realinkomsten gr fr hushllet. Om huspriserna stiger med 25 procent per r, samtidigt som reallnerna hjs med bara 2 procent, tvingas folk ta stora ln fr att trygga tak ver huvudet, enligt Greenhill152. Det uppstr en personlig skuldkris p.g.a. att skulden kar snabbare n inkomsten. Om vlfrdsklyftorna fortstter att ka och om skuldbrdan fortstter att ka snabbare n penningmngden, kommer det innebra att en allt strre andel av samhllet hamnar i en sdan situation. Nr tillrckligt mnga hushll nrmar sig grnsen fr att klara avbetalningarna p sina skulder uppstr ett samhllsfenomen som brukar kallas fr skulddeflation. Det innebr att skuldernas realvrde stiger p.g.a. att mnniskor sparar sina pengar i stllet fr att anvnda dem fr konsumtion153. D faller priserna, vilket minskar lnsamheten fr fretagen och lnerna blir i sin tur smre. Folk frsker spara nnu mer fr att betala av sina skulder vilket snker efterfrgan ytterligare och det blir nnu hgre deflation och kning av skuldernas realvrde. En skulddeflationssituation r svr att ta sig ur med traditionella ekonomiska metoder, det frlamar hela samhllet och det slr hrdast mot dem som har det smst stllt 154. Det r lite mrkligt att penningpolitiken har kommit att handla uteslutande om inflationsbekmpning p konsumtionsvaror, medan inflationen p frmgenheter tillts fortstta utan ngra tgrder. Konsumentprisindex (KPI) som r det mtt som riksbanken anvnder sig av tittar enbart p konsumentvaror och konsumenttjnster som t.ex. livsmedel, klder, bilar, biobiljetter och hrklippning155. Riksbankens fokus p KPI har p senare tid t.o.m. orsakat deflation inom mnga varuslag. Vissa matvaror, klder och teknikvaror har blivit billigare, vilket skapar tuffa villkor fr alla producenter och anstllda inom dessa omrden. Samtidigt r det befogat att frga sig om det r en tillfllighet att penningpolitiken har blivit s hr. En lg priskning p konsumtionsvaror och en hg priskning p finansiella placeringar r nmligen en drmsits fr alla med frmgenheter. Vid deflationslika frhllanden p varu- och tjnstemarknaderna sjunker kostnader fr lner, varor och annan input, samtidigt som prisinflationen p tillgngar kar intkterna frn finanskapitalet156. Det r frestande att tro att det finns ett samband mellan privata hnsynstaganden och den frda politiken hos dem som har makten. Mnga etablerade bedmare, bl.a. Zarlenga och Lietaer, tvivlar inte ver att ett sdant samband existerar157. andra sidan r det uppenbart att det inte finns ngon bra lsning p problemet s lnge man enbart frlitar sig p riksbankens styrrnta.
152 153

Greenhill, R. 2004. Sida 63. Ibid. 154 Ibid. 155 Statistiska centralbyrn. www.scb.se, 2005-07-23, Skvg: statistik efter mne/priser och konsumtion/konsumentprisindex(KPI)/Enkelt om KPI. 156 Greenhill, R. 2004. Sida 62. 157 Zarlenga, S. 2002. Sida 480 och Lietaer, B. 2001 (2). Sida 39.

42

Det krvs en grundlggande penningreform och aktiv frdelningspolitik fr att frbttra situationen. Avslutningsvis r det ven viktigt att ppeka att det finns en geografisk dimension i vlfrdskoncentrationen. Glesbygden drneras p pengar till frmn fr de expansiva regionerna, i frsta hand Mlardalen, resundsregionen och Gteborg. Drneringen sker dels genom att allt strre del av konsumtionsvarorna kps in frn andra regioner, men ocks genom bankernas lnesystem. Av det som sparas av bygdens hushll i banker, fonder, aktier och frskringar r det i allmnhet endast en mindre del som styrs tillbaka till kommunens hushll och fretag i form av ln och riskkapital158. Med bankernas allmnna krav p ekonomisk skerhet innebr det helt enkelt en mycket strre risk fr kreditgivaren att lna ut till personer och fretag i glesbygden. ven fretagare och lntagare dras in till tillvxtregionerna, de frra fr att ska efter mer kpkraft och de senare fr att frska ka sin egen kpkraft. I bda fallen r det bristen p pengar som drar. 3.4.3 Spekulation i stllet fr praktisk fretagsamhet Spekulation, enligt Bonniers lexikon, innebr att man gr en affr fr att utnyttja en varas eller ett vrdepappers vntade vrdestegring159. Spekulationen som freteelse tillfr sledes inte samhllet ngon nytta eftersom den inte skapar ngra nya vrden. Det spekulationen gr r att den omfrdelar tillgngar. Fr samhllet innebr det ofta att ekonomiska resurser omfrdelas frn produktiv verksamhet till icke-produktiv verksamhet, d.v.s. frn den producerande sektorn till den finansiella sektorn. I slutndan leder det i vrsta fall till en avstannande realekonomi med frsvagade flden av varor och tjnster. Dagens svenska ekonomi fr allt strre inslag av spekulation och det gr att hrleda delar av orsaken till det bristflliga penningsystemet. En av anledningarna till att spekulationen kat r att det har blivit tuffare marginaler fr att tjna pengar inom realekonomin. Globaliseringen har pressat ner priserna p allt lgre niver s att storleken p vinsterna i industrin ofta blir sm. ven denna globaliseringstrend har anknytning till penningsystemet, genom att hela processen med avreglerade handelshinder r en naturlig konsekvens av de nationella ekonomiernas jakt p mer kpkraft. Prispressen i realekonomin r ocks ett resultat av riksbankens prisstabilitetsml. Om fretagen hjer priserna och orsakar inflation s drar Riksbanken ner p kredittillgngen genom styrrntan. I takt med att realekonomin har blivit tuffare har istllet den finansiella ekonomin utvecklats. Finansiella instrument som aktier, valutor och andra vrdepapper har visat sig vara bra placeringar att spekulera i. Det beror p att spekulationsobjekt blir intressantare ju mer begrnsat utbudet r och ju strre efterfrgan frvntas vara, och eftersom antalet finansiella instrument r begrnsat i frhllande till den kontinuerliga tillstrmningen av placeringskapital blir situationen gynnsam. Det r ocks ett plus ifall spekulationen krver lite ansvar och minimalt underhllsarbete. Det senare kriteriet gr finansiella instrument aningen intressantare n fastigheter och mark som annars hamnar ganska hgt p listan. Penningsystemet har sledes bidragit till utvecklingen genom att skapa en arena som r mer intressant fr spekulation, men penningsystemet har ocks bidragit med att skapa mer placerare som sitter inne p placerbara pengar. I och med att systemet, dels kontinuerligt skapar mer krediter, dels koncentrerar och kanaliserar penningstrmmarna till banker och
158 159

Kjellberg, O. & Olsson, K. 2004. Sida 97. Bonniers Lexikon 18, 1997. Sida 94.

43

fondfrvaltare, har det uppsttt finansiellt kapital som mste placeras ngonstans. Eftersom det r olnsamt att bara hlla pengar, har de i allt strre utstrckning anvnts till spekulation som blser upp vrdet p aktier och fastigheter. Problemet blir naturligtvis till slut att ju mindre andel av pengarna som investeras i realekonomin, desto smre fungerar vardagsekonomin i samhllet. Lietaer hjlper oss att f en uppfattning om spekulationens storlek i den moderna ekonomin genom att beskriva den i siffror. r 1970 var den dagliga omsttningen p den internationella valutamarknaden ca 15 miljarder dollar. 1983 hade siffran kat till 60 miljarder dollar, 1998 till 1500 miljarder dollar och under r 2000 lg den dagliga omsttningen p ca 2000 miljarder dollar. Lietaer berknar att den spekulativa handeln motsvarade ca 98 % och den reella handeln ca 2 % av den totala globala handeln r 2000. Vidare kade den spekulativa handeln med ca 25 % per r, medan den reella handeln kade med ca 5 % per r.160 Den dagliga valutaspekulationen verstiger OECD-lndernas samlade valutareserver. Dessa siffror, som enbart visar handeln i valutor men inte i vrdepapper, visar vilken ofattbart stor del av ekonomin och handeln som idag har kommit att domineras av onyttig valutaspekulation. Fr Sveriges del uppgr den dagliga omsttningen i svenska kronor p valutamarknaden, som tidigare redan har nmnts, till i genomsnitt ca 210 miljarder kronor per dag under 2004161. Det r mer n den svenska valutareserven som r 177 miljarder kronor (maj 2005)162. Stockholmsbrsens samlade aktievrde lg vid bokslutet fr r 2004 p 2699 miljarder kronor och obligationsmarknadens samlade vrde vid samma tidpunkt var 1579 miljarder kronor163. Siffrorna kan stllas i relation till Sveriges bruttonationalprodukt som under samma r hamnade p 2375 miljarder kronor164. Den finansiella ekonomin tycks vxa snabbare n den reella ekonomin ven hr i Sverige. En bra sammanfattning av situationen ges av Daly; Den uppsttning av symboler [pengar] som har utvecklats fr att representera reala tillgngar har frlorat kontakten med den verkliga produktiva aktiviteten. Finansen har progressivt utvecklats till sin egen sektor, med endast svag anknytning till industrin165. 3.4.4 Ekonomisk och social instabilitet Nr det r privata banker som skter utgivningen av pengar skapas det kontinuerliga konjunktursvngningar i ekonomin. Bankernas strvan att maximera sin egen vinst gr att de grna lnar ut mycket pengar i en hgkonjunktur, eftersom efterfrgan p pengar d r hgre och det blir lttare att krva en hgre rnta. Vid lgkonjunktur r situationen den motsatta, d.v.s. det r lg efterfrgan p pengar, svrt att hitta nya lntagare och rntorna pressas ner p lgre niver. Bankernas naturliga agerande blir med andra ord skadligt fr samhllsekonomin eftersom det mest frnuftiga att gra hade varit det motsatta, nmligen att frska kyla ner ekonomin i en hgkonjunktur fr att p det sttet hindra en skenande inflation och negativa bakslag lngre fram. Vid en lgkonjunktur gller det att stimulera ekonomin fr att f den
160 161

Lietaer, B., 2001. sida 312-314. Sveriges Riksbank, 2005. Sida 44. 162 Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 2005-07-17, Skvg: Statistik/Tillgngar & skulder/Valutareserv och likviditetsdisposition/Maj 2005. 163 Sveriges Riksbank, 2005. Sida 93. 164 Statistiska Centralbyrn, www.scb.se, 2005-07-08, Skvg: Statistik efter mne/Nationalrkenskaper/Nationalrkenskaper, rsvis(NR)/BNP 1950-Index/Data och diagram fr utskrift/Data. 165 Daly. H.E. 1996. Sida 40.

44

mera aktiv igen. Penningsystemet fostrar sledes ett beteende hos bankerna som gr tvrs emot ett nskat agerande fr den ekonomiska stabilitetens skull. Bankerna gasar i kurvorna och bromsar p rakstrckorna fr att anvnda en traditionell ekonomisk klyscha.166 Det rdande systemet med privat utgivning och avreglerade valutamarknader skapar ven en valuta som det r svrt att lita p. Det finns inte ngon som garanterar pengarnas vrde frn ena dagen till nsta. Tomlinson stller en retorisk frga och undrar; Hur skulle vra liv se ut om en minut var en stndigt krympande enhet167? Enheten fr pengar r s oerhrt viktig fr vra liv eftersom den uppskattar, utvrderar, begrnsar och bedmer s stor del av de saker som vi tar oss fr. Ju stabilare denna enhet r desto mer lugn och trygghet kan varje enskild individ och fretag skapa kring sig sjlva. Riksbanken gr troligen sitt bsta fr att bidra till en sdan situation, men den har bara ett trubbigt redskap i form av styrrntan till sin hjlp i ett fr vrigt instabilt konstruerat penningsystem. Dessutom, mot den slutgiltiga otryggheten som skapas av den vxande skuldbrdan finns det inte ens en styrrnta att ta till. Hotet om en finansiell kris kommer stndigt att vxa om inga frndringar grs i grunden. Skuldsattheten och bristen p pengar skapar en direkt social instabilitet och oskerhet i samhllet. Personer som hamnar i en ohllbar skuldsituation kan, om de inte kommer ur knipan, till slut frlora det mesta. De frlorar sina resurser, sin kontroll ver existensmedlen, sin trygghet p lderns hst, sina barns framtid och sin frmga att fatta beslut p grundval av egna bedmningar av sin situation och sina behov. I takt med att statens egen skuld vxer frsvinner det sociala skyddsnt som hittills har kunnat tcka upp fr dessa utsatta personer. Otryggheten arbetar sig lngsamt uppt i samhllsstrukturen och fder destruktiva beteenden som vld och kriminalitet. Den globala jakten p kpkraft leder ocks indirekt till social oro i form av kad arbetslshet. De nationella penningsystemen runt om i vrlden bygger alla p liknande principer. I och med globaliseringen blev drmed prispressen inom tillverkningsindustrin ett internationellt fenomen. Endast de tillverkare som kan f tillgng till rvaror och arbetskraft fr lgst pris verlever. Prispressen blir global p bde naturresurserna och arbetskraften. I lnder med hg levnadsstandard leder detta till att jobb inom tillverkningsindustrin konkurreras ut s att arbetslsheten kar. I fattigare lnder leder prispressen till slut fram till ett omjligt val mellan mnsklig svlt eller verutnyttjande och nedbrytning av de terstende naturresurserna. Penningsystemet representerar ven i detta fall en dunkel bakomliggande kraft genom att den fostrar en global konkurrens om kpkraft.168 Nr det gller arbetslsheten i Sverige, kar den ocks genom att reell tillverkning frlorar riskkapital gentemot finansiell verksamhet och genom att den krympande offentliga budgeten minskar antalet anstllda i den offentliga sektorn. Alla dessa frndringar hrstammar frn bristerna i penningsystemet. 3.4.5 Frsvagad demokratisk makt till frmn fr den finansiella makten Staten hamnar i skuld till de privata bankerna precis som samtliga vriga aktrer i samhllet. Drmed hamnar staten i en valsituation mellan alternativet att betala av skulderna genom en stramare finanspolitik (offentliga nedskrningar eller hjda skatter), eller alternativet att lna mer fr att finansiera den fortsatta offentliga verksamheten. Hr str politikerna infr svra dilemman. Hittills har valen fallit p ett sdant stt att de finansiella intressena inte ska skrmmas ivg frn den svenska ekonomin. Med andra ord har finanspolitiken haft en tendens att frskjutas mot sdana omrden dr politikerna stter p minst ekonomisk-politiskt
166 167

Huber, J. 2001. Sida 8. Tomlinson, J. 2001. Sida 12. 168 Rowbotham, M. 2001. Sida 8-9.

45

motstnd. Resultatet har blivit en kombination av generella skattesnkningar, kad inlning och offentliga nedskrningar, d.v.s. det har uppsttt en allt snvare ekonomisk ram och en allt mindre demokratisk valfrihet. Politikernas otacksamma val handlar i praktiken om att bestmma vem eller vad som ska f mindre pengar framver. P.g.a. den allmnna bristen av frstelse fr problemet hos bde allmnhet och regering frmr inte statens representanter att ens inleda en diskussion om hur man ska ta sig ur knipan. Politikernas hopp riktar sig i stllet mot den ekonomiska tillvxten. I den handlingsfrlamning som rder frskjuts makten kontinuerligt och obnhrligt frn de folkvalda till dem som har pengarna. Zarlenga mlar upp en dyster framtid ifall ingenting grs fr att bryta utvecklingen; tagandet av ngonting mot ingenting genom den strukturella missktseln av pengarnas mekanism () kan kallas fr makro ocker, eftersom det opererar ver hela penningsystemet, med pverkan p utbyten, gande och arbetsmarknaderna. ver tiden skapar det en socialt oacceptabel och matematiskt omjlig ekonomisk ekvation som, om det inte bekmpas, leder samhllet till en form av ekonomiskt slaveri169. Det r starka ord, men ytterst r det just det hr som det handlar om nr skuldsattheten kar och demokratin frlorar makt. Politikerna har troligen hela tiden agerat efter bsta frmga, och situationen har uppsttt p.g.a. svrigheterna med att frutsga samhllskonsekvenserna av besluten. De har ven varit vgledda av ekonomiska experter som varit ofrmgna att hantera frtroendet, dels fr att teorierna ver pengarnas betydelse fr samhllsutvecklingen har varit frldrade och bristflliga, dels fr att de direkt eller indirekt har pverkats av privata ekonomiska intressen170. Dan Josefsons TV-dokumentr ver slopandet av det svenska penningsystemets sista stora restriktion, utlningstaket, r belysande ur den aspekten. Den visar bde p politikernas ofrmga att frst, och p den traditionella ekonomiska expertisens odemokratiska stt att vertyga de folkvalda och genomdriva frndringen i skymundan171. 3.5 Kronans brister i frhllande till den lngsiktigt hllbara utvecklingen Som en form av sammanfattning kan ovanstende konsekvenser nu jmfras med den definition p lngsiktigt hllbar utveckling som presenterades i kapitel 3.1.5. Fr enkelhetens skull kommer de tre frsta kriterierna i definitionen att gemensamt f representera den ndvndiga ekologiska hnsyn som krvs fr att uppn hllbar utveckling. Dessa tre ekologiska punkter handlade om att varje system mste: (1) anpassa sig efter sin energifrsrjande bas, (2) minimera sitt beroende av den fossila energipulsen, (3) lmna tillrckligt stort utrymme fr naturens processer. Det fjrde kriteriet i definitionen kommer hr att behandlas separat eftersom den snarare handlar om den ndvndiga sociala hnsynen n om den ekologiska hnsynen. Denna fjrde punkt i definitionen frklarade att varje system mste: (4) se till att det sker en rttvis frdelning av de begrnsande resurserna. Den frsta jmfrelsen som utfrs hr, gr sledes ut p att underska hur vl penningsystemet r anpassat efter den ndvndiga ekologiska hnsynen. Analysen har d visat att det nuvarande systemet r en grundlggande orsak till att samhllet har problem med verproduktion och verkonsumtion som hela tiden tycks fortstta ka. Den globala bristen p pengar skapar en prispress p naturresurser. En sdan snkning av den ekonomiska kostnaden fr att ta naturresurser i ansprk leder automatiskt till ett strre nyttjande av resurserna. Detta
169 170

Zarlenga, S. 2002. Sida 336. Daly, H.E. & Cobb, J.B. 1994. Sida 407-408 samt Zarlenga, S. 2002. Sida 676. 171 Josefsson, D. Dokumentrfilm i SVT 2004-11-17.

46

verutnyttjande av de ekologiska vrdena r emellertid ett problem som frst och frmst uppstr utomlands i de fattigaste lnderna, d.v.s. i de lnder med den strsta penningbristen. I takt med att den svenska ekonomin blir mindre inriktad p tillverkningsindustri, kan de svraste och mest kostnadskrvande delarna i nyttjandet av naturen lggas ver p de lnder som varorna importeras ifrn. Miljsituationen blir sledes eventuellt bttre i Sverige, men det beror d i frsta hand p att problemen har exporterats utomlands. I ett globalt perspektiv bidrar drmed prispressen till att ytterligare frvrra miljproblemen med verproduktionen. Dessa problem str i direkt konflikt med, dels hur mycket energi som jorden kan tillhandahlla, dels med det begrnsade utrymmet som en levande natur krver. Troligen str verproduktionen ocks i konflikt med den kade anvndningen av fossil energi ven om analysen inte direkt har frdjupat sig i den frgan. Vidare har analysen pekat p att penningsystemet fostrar till en ekonomi baserad p ekonomisk tillvxt. En evig ekonomisk tillvxt str i direkt motsats till definitionen om ekologisk hllbarhet. Definitionen visar att det finns en yttre ekologisk grns fr hur stor mngd resurser som kan tas i ansprk, medan begreppet och fenomenet ekonomisk tillvxt dremot frutstter att det hela tiden ska finns mer resurser att stoppa in i samhllssystemet172. Sammanfattningsvis, ven om analysen r versiktlig och troligen innehller logiskt svaga punkter s pekar den t ett klart och tydligt hll. Den visar att det svenska penningsystemet inte tar tillrckligt stor hnsyn till de ekologiska frutsttningarna, eftersom det bidrar till att skapa: (1) en verproduktion som bryter ner den ekologiska livsbasen, (2) en destruktiv mlsttning i form av evig ekonomisk tillvxt som ytterligare frstrker problemet. Den andra jmfrelsen mellan kronan och den hllbara utvecklingen, handlar om hur vl penningsystemet r anpassat efter den ndvndiga sociala hnsynen. Det kan d omedelbart konstateras att den ohmmade kningen av skuldsttningen som en direkt fljd av penningsystemet medfr stora sociala konsekvenser. Nr det ekonomiska utrymmet krymper mste allt fler mnniskor och organisationer hamna i skuldfllan. I det lnga loppet riskerar det nuvarande systemet att omyndigfrklara allt frn enskilda individer upp till hela stater. Det kan ocks konstateras att de sociala klyftorna kar som fljd av penningsystemets vlfrdskoncentrerande effekter. Pengar omfrdelas frn de som har ont om kapital till de som har gott om kapital p.g.a. rntans och kreditens inverkan. Penningsystemets struktur stramar ven t det demokratiska handlingsutrymmet och hotar i frlngningen hela det vsterlndska demokratiska systemet. Det hotar den sociala hnsynen eftersom beslutandertt och makt r en viktig resurs som mste frdelas fr att driva ett hllbart system. Vidare bidrar penningsystemet p ett indirekt stt, genom bristen p pengar, till att frstrka prispressen p arbete. Denna prispress leder i sin tur till att lnerna inom den produktiva industrin sjunker relativt mot andra lner, och i slutndan skapar det en hgre arbetslshet. Som om det inte var nog med detta bidrar penningsystemet ven till att den ojmna frdelningen av vlfrden ocks sker geografiskt. Kreditinstitutens utgivning av nya pengar styrs mot ekonomiskt aktiva regioner och bort frn glesbygden. Fretag och mnniskor tvingas att lmna sina hembygder, eller till och med hemlnder, fr att ska bttre ekonomiskt underlag fr sina liv i tillvxtregionerna. Sekundrt leder alla dessa brister till att ytterligare sociala problem byggs upp i samhllet i form av utslagning, minskad trygghet, kat vld och kad kriminalitet.
172

Daly, H.E. 1996. Sida 31-44.

47

Sammanfattningen blir en dyster redovisning. Det svenska penningsystemet tar inte tillrckligt stor hnsyn till de sociala frutsttningarna, eftersom det bidrar till att skapa: (1) (2) (3) (4) (5) en stndig tillvxt av skuldsttningen, kande ekonomiska klyftor mellan mnniskor, en allt svagare demokratisk beslutsprocess, en prispress p arbete som leder till kad arbetslshet, en geografisk vlfrdskoncentration som drabbar folk i glesbygden.

Det mesta tyder allts p att den svenska valutan inte r anpassad till en lngsiktigt hllbar utveckling. Den bidrar till verutnyttjandet av de ekologiska resurserna och skapar snedfrdelningar som bryter ner samhllets sociala strukturer. Mot den bakgrunden r det motiverat att hnvisa till historikern Arnold Toynbee, som hvdar att det finns tv generellt giltiga orsaker som frklarar kollapserna av 21 tidigare civilisationer173. Den ena orsaken r en extrem koncentration av tillgngar och den andra orsaken r en liten flexibilitet infr frndrade frhllanden.174 I ett ekologiskt betraktelsestt blir dessa tv orsaker egentligen en och samma sak. Extrem koncentration av tillgngar leder automatiskt till lgre mngfald och drmed ocks till lgre flexibilitet.175 Mycket tyder sledes p att penningsystemet underbygger detta sammansatta och aggregerade hot om vlfrdskoncentration. Om ingenting grs fr att vnda trenden kommer det frr eller senare att leda till ngon form av kollaps av det svenska samhllssystemet eller t.o.m. av det vsterlndska systemet som helhet. andra sidan lever fortfarande hoppet om att penningsystemet kan organiseras om och drmed bli en viktig kugge fr att motverka koncentrationen. Pengar bygger som sagt p mnniskors uppfattningar och verenskommelser, och det finns inget som hindrar att framtidens pengar bygger p bttre ider n dagens. 3.6 Hur kan penningsystemets brister tgrdas? Tidigare kapitel har visat att den svenska kronan som system gr p kollisionskurs med den ekologiska och sociala hllbarheten. Kronans struktur r inte frenlig med den resursbegrnsande fysiska verkligheten eller med kraven p rttvis frdelning. Frgan r nu; p vilket stt kan kronan gras hllbar igen? Hur kan penningsystemets brister tgrdas? Lsningarna br inriktas p att frst och frmst tgrda de tre brister i systemet som har identifierats. Det betyder med andra ord att den privata utgivningen av pengar br ersttas med en kollektivt och demokratiskt kontrollerad utgivning. I kronans fall handlar det om att terfra en fullstndig kontroll till den svenska staten. Det betyder ven att den statligt organiserade utgivningen av pengar br domineras av utgivning av skuldfria pengar, Nomisma, i stllet fr kreditutgivning. Nr utgivningen sker till 100 procent av staten kommer det inte att finnas mjlighet fr privata banker att tjna pengar p rnta frn kreditutgivning (Dremot kanske de fortfarande kan f en rnteersttning fr utlning av riktiga pengar, beroende p hur utlningen regleras i vrigt). Frutsttningarna fr ekonomin skulle frndras ifall en demokratiskt reglerad och anpassad penningmngd, befriad frn skuld, blev verklighet. Det skulle rimligtvis innebra att alla de negativa konsekvenser som listats i tidigare kapitel, och som r ett resultat av dagens privata kreditsystem, skulle minska. ven om det exakta resultatet skulle vara beroende av mnga
173 174

Lietaer, B. 2001. sida 237. Ibid. 175 Doherty, S. och Rydberg, T. 2002. sida 8.

48

andra samhllsfaktorer utver pengarnas utformning, och ven om det finns flera svrigheter med att organisera ett sdant system skulle ett frverkligande i den riktningen ka frutsttningarna fr att stadkomma frbttringar. En sdan penningreform kunde definitivt rda bot p den akuta penningbristen och frmja en rttvisare frdelning av resurserna176. Demokratin kunde strkas gentemot de finansiella intressena177. Troligen kunde det ocks leda till bttre mjligheter fr den reella produktionen178, vilket indirekt kunde minska arbetslsheten och bidra till en bttre balans mellan landsbygd och stad. Produktionen skulle kunna styras mer av mnniskors praktiska och fysiska behov snarare n efter ekonomins behov. Om ekonomin blev mindre pressad av den kontinuerliga penningbristen skulle det sannolikt ocks minska risken fr att man stirrar sig blind p en evig ekonomisk tillvxt. Frvaltandet av de ekologiska och sociala resurserna skulle f en hgre prioritet i ekonomin i stllet fr dagens ml som r mera inriktat p fldesmaximering. I en finansiellt balanserad ekonomi skulle mnniskor kunna kpa alla varor som producerades. Lgpris- och lgkvalitetsvaror skulle inte vara lika dominanta. Det skulle inte finnas ett sdant verskott av varor som man var tvungen att frska exportera. Och man skulle f en mindre aggressiv marknadsfring, enligt Rowbotham.179 USA:s tidigare president Abraham Lincoln, som ocks var den som lg bakom vrldens hittills kanske renaste existerande form av Nomisma, the greenbacks, har ocks tydligt formulerat samhllsfrdelarna med skuldfria demokratiska pengar. D statsmakten ger rtten att ge ut valuta och kredit som pengar och innehar mjligheten att ta ut bde valuta och kredit ur cirkulationen genom beskattning och annat, behver och br den inte lna kapital mot rnta fr att finansiera statligt arbete och offentliga fretag () Privilegiet att skapa och ge ut pengar r inte bara den hgsta statliga ensamrtten, utan r statsmaktens strsta kreativa mjlighet () Mnniskorna kommer att f en valuta lika sker som deras egen statsmakt. Pengar kommer inte lngre att vara mnsklighetens hrskare, utan bli dess tjnare. Demokrati kommer att bli starkare n penningmakt.180 Hur skulle d en praktisk omorganisering av det svenska valutasystemet kunna g till? Den frsta ndvndiga tgrden r att komma verens om en definition om vad som ska betraktas som pengar i samhllet. Att utg frn M3 r d ett lmpligt val eftersom det i princip tcker in de tillgngar som anvnds som bytesmedel. Ett mer lngtgende alternativ kunde vara att utg frn att alla skuldbrev p under ett rs lptid rknades som pengar. Riksbanken gr indirekt redan en sdan distinktion eftersom den benmner marknaden fr sdana skuldbrev fr penningmarknaden. Efter att det har definierats vad som skall rknas som pengar, blir nsta steg att skerstlla att privata intressen inte ska kunna skapa dessa pengar. Soddy var den som frst presenterade en lsning p problemet, nmligen att krva 100 % skerhet vid utlning181. Utlning med 100 % skerhet innebr att inga pengar kan lnas ut innan utlnaren har ngra pengar att lna ut. Det kan tyckas vara en sjlvklarhet, men en sdan princip skulle innebra slutet fr den lnga traditionen av fractional reserve banking som inleddes av de europeiska guldsmederna redan p 1600-talet. I dagens system innebr 100 % skerhet vid utlning att det mste finnas en tydlig grns mellan vad som r bankens pengar och vad som r kundernas insatta pengar.
176 177

Zarlenga, S. 2002. Sida 480, 634 och 675, och Rowbotham, M. 2001. Sida 10. Huber, J. 2001. Sida 40. 178 Rowbotham, M. 2001. Sida 10. 179 Rowbotham, M. 2001. Sida 10. 180 Goldin, S. 2000. Sida 38. 181 Goldin, S. 2001(2). Sida 40.

49

D.v.s. den privata utgivningen av pengar kan helt enkelt hindras genom att frbjuda banker och andra utlnare att rkna kundernas insatta pengar som en del av utlnarens egna tillgngar. P det sttet blir bankerna ter igen vad de en gng var mnade att primrt vara, en institution fr frvaring och inte som idag en institution fr kreditutgivning. vergngen till en skuldfri ekonomi skulle bli mjuk och skonsam. I takt med att lntagarna betalade av sina ln skulle skulderna avskrivas. Lnen skulle betalas av genom en ny tillfrsel av skuldfria pengar till samhllsekonomin genom en statlig utgivning. En mer detaljerad beskrivning ver hur det skulle kunna organiseras finns i Hubers och Robertsons bok, Creating new Money182. En statlig utgivning av kta pengar krver frsts en omarbetning av de existerande statliga myndigheternas roll- och ansvarsfrdelning. Det r troligen klokt att utg frn Zarlengas tanke om att penningkontrollen borde utgra den fjrde konstitutionella grenen i den demokratiska maktutvningen, d.v.s. att penningutgivningen ska vara en sjlvstndig gren vid sidan av den lagstiftande, den verkstllande och den dmande verksamheten i statens myndighetsutvning183. Dagens riksbank har goda frutsttningar att genom ngra smrre justeringar kunna axla en sdan roll. Framfr allt behvs det diskuteras p vilket stt som det demokratiska inflytandet i banken kan skerstllas. P ngot vis mste tyngdpunkten frskjutas frn den nuvarande expertstyrningen mot ett mera politiskt och demokratiskt balanserat inflytande eftersom utgivningen av pengar i grunden r ett moraliskt-politiskt stllningstagande lika mycket som ett ekonomiskt stllningstagande. En lmplig ansvarsfrdelning r att riksbanken bestmmer hur stor mngd pengar som ska ges ut, och att det sedan blir regeringen som bestmmer hur dessa nya pengar ska sttas i cirkulation. P det sttet terfrs det gamla senioraget till staten, men i och med riksbankens oberoende roll minskas risken fr att senioraget ska missbrukas av politiska skl. I den hr strukturen blir riksbankens stora uppgift att bestmma hur stor mngd pengar som ska cirkulera i samhllet. Banken fr p det hr sttet ett mnga gnger skrare, tydligare och mer ltthanterligt instrument fr att styra inflationen, jmfrt med dagens rntestyrningsmekanism. Dremot r frgan om vilket lngsiktigt ml som riksbanken br ha med penningutgivningen inte sjlvklar. Hr kommer de politiska stllningstagandena in. Frenklat kan man urskilja tv olika inflationsml som r tnkbara. Det ena r att efterstrva noll inflation fr att p det sttet skerstlla en stabil och plitlig valuta vars vrde fluktuerar mycket lite. Det andra alternativet r att efterstrva en svag men kontinuerlig inflation, genom att stndigt tillfra aningen mer pengar n vad samhllet efterfrgar. Frdelen med den andra strategin r att pengarnas kontinuerliga vrdefrlust stimulerar till en bttre cirkulation. Vilken som r den frdelaktigaste strategin r dock beroende av en mngd andra faktorer som t.ex. reglerna fr utlning och valutahandel, hur frdelningspolitiken genomfrs och hur inflationen mts. Med ovanstende frndring frsvinner bankernas rnteinkomster frn nyutgivna krediter eftersom de inte lngre har mjlighet att ge kredit. Den vrsta avarten av rnteanvndning r drmed bortrjd, men frgan om hur rnta p utlnade pengar ska hanteras r fortfarande en frga som pverkar den lngsiktigt hllbara utvecklingen. De gamla argumenten om att utlningsrnta bidrar till att skapa inflation, krav p ekonomisk tillvxt, frsmrad cirkulation p pengar samt ojmn frdelning, kvarstr. andra sidan blir rntans negativa pverkan betydligt mer begrnsad i ett system med skuldfria pengar och 100 % utlningsskerhet. Dessutom finns det ven positiva effekter knutna till rntan. Framfr allt bidrar rntan till att
182 183

Huber, J. & Robertson, J. 2000. Zarlenga, S. 2002. Sida 426-427.

50

skapa en hgre tillgnglighet till riskkapital. Utan en utlningsrnta finns det naturligtvis frre kapitalstarka intressen som r villiga att lna ut sina pengar. ter igen kan det konstateras att diskussionen om rntan kan ta mnga olika riktningar. Gemensamt fr alla dessa riktningar r att de till slut leder till ngon form av moraliskt stllningstagande. Den hr uppsatsen har bara ytligt snuddat vid rnteproblematiken, delvis fr att diskussionen blir nst intill ohanterlig ifall inte typen av pengar, utgivningsstt och skuldfrgan frst analyseras, delvis fr att de negativa konsekvenserna av rntan av sig sjlv begrnsas avsevrt redan av dessa frsta reformsteg. Nr bristen p pengar minimeras genom den statliga utgivningen minskar efterfrgan p pengar och rntorna kommer automatiskt att hllas nere. Det finns, trots ovanstende frklaringar, starka skl att anta att det existerar en grundlggande motsttning mellan anvndandet av rnta ena sidan och ekologins begrnsningar i resurser andra sidan. Uppsatsen har bara i frbigende behandlat detta pstende, men fr dem som redan tar denna motsttning p allvar kommer hr ngra tnkbara lsningar p rnteproblematiken att presenteras i korthet. 1) Att infra ett statligt monopol p utlning mot rnta skulle ge bttre mjligheter att kontrollera samhllskostnaderna p lnen, samtidigt som vinsterna p lnen skulle g till kollektivet, d.v.s. till de egentliga garna av valutan. Ett statligt monopol p utlning r troligen mer motiverat n monopolen p frsljning av alkohol och mediciner. 2) Att bttre frdela riskerna fr lnet mellan lngivare och lntagare kan vara en annan vg. Idag str lntagaren fr hela risken i och med den frutbestmda rntesatsen p lnet. Kanske r den utlningspraxis som fanns i Venedig under senmedeltiden en intressant metod. Dr fick utlnaren en verenskommen andel av lntagarens vinster frn den verksamhet som pengarna investerades i. Nr lntagaren gick med frlust fick utlnaren ingen extra ersttning utver terbetalningen p lnet. Nr vinsten blev stor fick utlnaren dremot en motsvarande strre andel tillbaka.184 Den hr metoden skulle bttre anpassa rntan efter den reella produktionen. 3) Att ta bort det lagliga stdet fr rtten att driva in sina skulder kan kanske vara en annan annorlunda vg att g. Frslaget har frts fram av John Tomlinson. Han menar att en sdan lagfrndring inte skulle hindra mnniskor frn att lna ut pengar. Skillnaden skulle vara att de inte hade ngon laglig garanti fr att f dem tillbaka. Man skulle endast lna pengar till sdana man knde och litade p, enligt Tomlinson185. Konsekvenserna av frslaget r svra att verblicka, men det skulle definitivt leda till en mer socialt ansvarsfull utlningspraxis. Rnteniverna skulle troligen hlla sig p en konstant lg niv. 4) Att inte inkludera de administrativa kostnaderna fr lnet i rntan skulle frtydliga skillnaden mellan betalningen fr en service och de vriga ersttningskraven som utlnaren stter genom rntan. De administrativa kostnaderna kan med frdel vara fasta avgifter som beror p lnets lngd eller antalet delbetalningar i stllet fr att vara knuten till mngden pengar. Denna tgrd frtydligar rntebegreppet och underlttar fr en mer korrekt hantering av den egentliga rntan, d.v.s. avkastningen p utlningskapitalet. Avslutningsvis mste en penningreform ven beakta lsningar fr att begrnsa skadlig spekulation inom valutasystemet. Det kan dels handla om att frhindra att valutaspekulanter fr ett kat intresse fr en reformerad valuta med kad stabilitet, vilket d riskerar att leda till att ekonomin lcker pengar till spekulanterna. Det kan ven handla om att styra fokus frn den
184 185

Zarlenga, S. 2002. Sida 122. Tomlinson, J. 2001. Sida 15.

51

finansiella verksamheten till den reella verksamheten inom den egna nationella valutan. Dessa frgor r mycket viktiga att fundera kring fr att en penningreform i sin helhet ska g bra, men precis som med flera andra centrala penningfrgor har inte heller dessa saker penetrerats srskilt djupt i den hr uppsatsen av utrymmesskl. De lsningar som kommer att komma i frga fr att begrnsa och hindra spekulation av olika slag kommer med all sannolikhet att handla om att styra och begrnsa de finansiella fldena genom lagar och beskattningar. Med en statlig kontroll ver penningutgivningen behver politikerna inte vara lika rdda fr att fatta beslut som gr emot de finansiella intressena. En skatt p valutatransaktioner, en s.k. Tobin-skatt, r ett exempel p en sdan tgrd, vars syfte skulle vara att hindra spekulation i sjlva valutan186.

4 DISKUSSION
4.1 Pengarnas lagringsfunktion Vilken typ av pengar som mnniskor vill ha beror till stor del p vilken funktion man som individ r mest intresserad av. Kanske r det t.o.m. s att pengarnas huvudfrga handlar om det moraliska stllningstagandet ifall pengar primrt ska kunna lagras eller om de primrt ska kunna anvndas som bytesmedel. Bda dessa funktioner r naturligtvis tilltalande p olika stt. Det r t.ex. bekvmt att kunna lagra sina besparingar tryggt i form av pengar. Det r samtidigt ocks viktigt att ha tillgng till ett fungerande bytesmedel. Dessvrre talar det mesta fr att det finns en djupt inbyggd problematik i mlet med att uppn bda dessa funktioner i en och samma valuta. De tv funktionerna bekmpar varandra. En stark lagringsfunktion innebr ofrnkomligt att en strre andel av penningmngden hamnar i frvaring, med fljden att det blir en mindre terstende del som kan cirkulera som bytesmedel. Vad r det d som skapar en stark lagringsfunktion hos valutan? Grunden fr en bra lagring r att pengarna kan behlla sitt vrde bttre n annan lagring av tillgngar. Hr kommer rntan in i bilden. Med hjlp av rnta p kapital blir pengarnas lagringsfunktion stark. Rntan har sledes sina naturliga frsvarare i dem som r intresserade av att ha en stark lagringsfunktion. I praktiken r det mnniskor som r mer inriktade p sker frvaring av tillgngar n p aktivitet och handel som har det intresset. Det kan konstateras tv saker i det sammanhanget. 1) Frdelarna med lagringsfunktionen r primrt privata, det r bekvmt fr varje individ att kunna lagra sina tillgngar. Samtidigt r frdelarna med bytesfunktionen mera kollektiva till sin natur eftersom handel r ett fenomen som ger rum i ett strre sammanhang. 2) Vinstfrdelen med anvndandet av rnta koncentrerar sig i frsta hand till utlnaren, som nstan undantagslst r en privat aktr, samtidigt som kostnaderna fr rntan betalas av samhllet kollektivt i form av den kade inflation som den medfr. Motsttningen mellan lagringsfunktionen och bytesfunktionen, eller om man s vill mellan rntefresprkare och rntemotstndare, handlar sledes till stor del om en kamp mellan privata intressen och det gemensamma samhllsintresset. Historien visar att rnteanvndningen bekmpades s lnge det sociala samhllet var starkt, men nr rntan nstlade sig in i systemet blev till slut den privata ekonomiska makten fr stark fr att den skulle kunna hllas tillbaka187. Det moraliska stllningstagandet till rntan och lagringsfunktionen kan ven beskrivas som ett val mellan stndpunkterna att pengar kan gas individuellt, respektive att de inte kan gas individuellt. Som bytesmedel betraktat r pengarna en kollektiv resurs, gd av samhllet, som
186 187

Attac, www.attac.nu, 2005-08-05, Skvg: Attac/Detta tycker vi/Tobinskatt. Wegerif, B. 2001. Sida 26-30.

52

ska finnas till hands fr att stimulera utbyte mellan enskilda parter. Nr gandet kommer in i bilden frvandlas pengarna frn att vara ett medel till att bli ett ndaml, frn betalningsmedel till tillgng. Att inneha pengar blir ett syfte i sig i stllet fr syftet att anvnda dem fr utbyte. Cirkulationen minskar, samhllsekonomin frsmras men penningfrmgenheterna kas. Rnta p utlnade pengar uppstr nr det finns en efterfrgan p pengar och garen till pengarna krver en ersttning fr att lta andra ta del av sitt innehav. Mot den bakgrunden kan man drfr kanske betrakta privat rnta som rtt i de fall d samhllet inte frmr att tillgodose den allmnna efterfrgan p pengarna, men som fel om samhllet r kapabelt att tillhandahlla en lagom stor och cirkulerande penningmngd. I ett fungerande system dr pengarna r demokratiskt utgivna utan skuld blir det naturligt att betrakta pengarna fr vad de egentligen borde vara, en gemensam nyttighet som inte kan gas privat. Det blir d ocks naturligt att bekmpa rntans lagringsfunktion och den nra kopplingen till utlningsrntan. I alla nuvarande bristflliga system blir det dremot ndvndigt att acceptera anvndningen av rntan i ngon mn, eftersom penningbristen och inflationen r s ptaglig och eftersom systemet i sin helhet fostrar en syn p pengar som en privat egendom. Hoppet ligger emellertid i att all frndring brjar ngonstans med en tanke. Om denna tanke ngon gng leder fram till ett svenskt valutasystem dr penningmngden r optimerad efter behovet och under statlig kontroll, r det troligen ocks ekologiskt och socialt motiverat att begrnsa pengarnas lagringsfunktion. Den teoretiskt optimala lsningen p problemet r d att flja Silvio Gesells frslag188. Han menade att pengarna skulle ha en kontinuerlig vrdeminskning inbyggda i sig sjlva, en form av negativ rnta. P det sttet skulle pengarna frlora lngsamt i vrde precis som majoriteten av vriga tillgngar i vrlden tenderar att gra. En sdan valuta skulle inte lmpa sig fr lagring, utan varje innehavare av pengarna skulle automatsikt vara intresserad av att stta dem i cirkulation s snart som mjligt. Om den totala lnerntan delas upp i tre bestndsdelar; grundrnta, riskpremie och en administrativ ersttning, br den negativa rntan motsvara grundrntans storlek.189 Gesells frslag r utan tvekan vlgrundat, men det stter p praktiska problem. Hur ska vrdeminskningen organiseras p de cirkulerande mynten och sedlarna? Lsningen ligger eventuellt i att majoriteten av pengarna idag r i digital form. Det skulle vara mjligt att via datorerna skapa en negativ rnta p alla existerande konton. andra sidan, om penningsystemet reformerades till att minimera penningbristen skulle den tgrden i sig minska grundrntans andel av rntan. Om grundrntan r tillrckligt liten blir det kanske verfldigt att hlla p och krngla med en negativ rnta. Troligen r det bttre att kontrollera rntan genom att begrnsa den frn det andra hllet, som det tidigare har freslagits i uppsatsen. Receptet r fljande; minimera penningbristen genom att skapa skuldfria och demokratiskt utgivna pengar. Frstatliga sedan utlningen. Statlig utlning mot en marknadsbestmd rnta kan ven ses som en variant av negativ rnta eftersom kostnaden betalas privat och intkten gr till samhllskollektivet. Skillnaden r att rntan betalas enbart av lntagaren i stllet fr att vara en avgift som betalas av alla de efterfljande anvndarna av pengarna. Alternativet, eller kompletteringen, till statlig utlning r att se ver reglerna fr bedrivande av privat utlningsverksamhet s att lntagare och lngivare hamnar p en mera jmbrdig frhandlingsniv (t.ex. Tomlinsons frslag och frbud mot fractional reserve metoden.). Drefter br riskersttningen och den administrativa ersttningen behandlas separat och inte inkluderas i lnerntan. Kvar blir d eventuellt en grundrnta som kommer att ligga vldigt nra noll p.g.a. de tidigare tgrderna. Grundidn i receptet r att frst skala bort de delar av lnerntan som inte r grundrnta,
188 189

Plson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 16-18. Ibid.

53

fretrdesvis risk- och administrationskostnader och behandla dessa delar var fr sig. Drmed kan de betraktas och behandlas precis som andra ersttningar fr tjnster i stllet fr att bli en del av kapitalavkastningen. Den terstende rntan, grundrntan kan sedan kontrolleras genom att regelverket kring utlningen anpassas efter den balans som nskas mellan lagringsfunktionen och bytesfunktionen. 4.2 En valutaparadox? En annan grundfrga som br diskuteras r ifall det finns en motsttning mellan mentalt uppbackade pengar och ekologins fysiska begrnsningar. Att fullstndigt frlita sig p mental uppbackning innebr att uppbackningen frikopplas frn den fysiska verkligheten, men nr pengarna brjar anvndas kommer kopplingen tillbaka frr eller senare genom att fysiska produkter eller mnskliga tjnster kps. Nr en mentalt uppbackad valuta, vars grnser endast stts av den mnskliga tanken, mter den fysiskt begrnsade verkligheten borde det rimligtvis uppst ngon slags motsttning. Att s r fallet med bristflliga valutor som baseras p kredit eller p ngon form av penningbrist, har den tidigare analysen redan visat. Hur ser d situationen ut fr en mentalt uppbackad valuta vars penningmngd r anpassad efter samhllets behov via en demokratisk utgivning? Nr pengarna skapats representerar de en virtuell vlfrd, enligt Soddys beskrivning (se kapitel Frn fysisk till mental uppbackning). Denna fiktiva vlfrd utgr dock i sig inget extra tryck eller hot mot den fysiska verkligheten eftersom virtuell vlfrd skapas genom att mnniskor avstr frn att ga saker till frmn fr att f inneha pengar. Att avst frn att ha fysiska saker minskar snarare trycket p de ekologiska vrdena. Dremot r det rimligt att anta att trycket p ekologin kar nr mnniskor gr ansprk p en strre andel av den virtuella vlfrden genom att producera mer saker fr att bytas mot pengar. Hr finns det troligen ett dilemma med mentalt uppbackade pengar som man inte kan komma ifrn. S lnge pengarna representerar en virtuell vlfrd som det r attraktivt att ha tillgng till kommer existensen av pengarna att utgra ett extra tryck p den fysiska verkligheten. Den enda heltckande lsningen p problemet r att terg till fullstndigt fysiskt uppbackade pengar, men det skulle innebra ett enormt bakslag fr samhllsutvecklingen och en tergng till gamla tiders byteshandel. Det lter inte srskilt lockande fr de flesta. Fr att inte g miste om alla de samhllsstimulerande frdelar som mentalt uppbackade pengar skapar fr mnniskan br lsningarna i stllet inriktas p att minimera pengarnas negativa terkoppling p resursfrbrukningen. Mnniskornas individuella ansprk p att utka den egna tillgngen p virtuell vlfrd mste minimeras, eller annorlunda uttryckt, bristen p pengar mste minimeras. ter igen kommer diskussionen om pengarna tillbaka till denna centrala frga om att minimera bristen, men i det hr perspektivet blir det ven tydligt att bristen bara till viss del r beroende av mngden pengar. Det r lika viktigt att ocks ta med i berkningen hur jmnt frdelade pengarna r mellan aktrerna i samhllet. Om bara ngra f fr del av den kade penningmngden kommer det inte att minska bristen fr de vriga i samhllet. Liknande resonemang kan fras om cirkulationen. Ju lngsammare pengarna cirkulerar i samhllet desto strre kommer bristen att upplevas190. Sammanfattningsvis tyder det mesta p att blotta existensen av pengarna kar nyttjandet av de ekologiska resurserna, men att denna kning kan minimeras genom att optimera cirkulationen och frdelningen av pengarna i samhllet. Att optimera frdelningen av pengarna br inte frknippas med planekonomiska strategier eftersom det kan vara frdande fr den
190

Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Sida 17.

54

individuella initiativkraften. Det handlar snarare om beskattnings- och bidragsregler, om optimerad bytesmedelsfunktion och minimerad lagringsfunktion, samt om att utveckla ett mer ansvarstagande ekonomiskt klimat. Paradoxen finns dr och den gr inte att ta bort s lnge pengarna backas upp mentalt, men de negativa biverkningarna p de ekologiska resurserna kan och br begrnsas. 4.3 Omvrldens pverkan Utvecklingen av det svenska valutasystemet har under senare r gjort hela den svenska ekonomin mera knslig fr omvrldsfaktorer utanfr den nationella grnsen. Framfr allt har den avreglerade valutahandeln med den flytande svenska kronan frsatt hela den svenska ekonomin i en beroendestllning av den internationella valutahandelns aktrer. Industrilnderna har givit upp mjligheten att kontrollera kredittillgngen och avhnt sig kapaciteten att reglera sina vxelkurser och drmed de externa balanserna, enligt Greenhill191. Han frklarar att numera r det vxelkursutvecklingen fr landets valuta som snarare styr handelsbalansen, n tvrt om vilket var den tidigare situationen. Nr marknaden tappar frtroendet fr valutan blir den svag och sjunker mot andra valutor. Med en svag valuta blir det svrt att klara ekonomin eftersom det blir dyrare att importera och dyrare att kpa utlndsk valuta. Fr att f tillbaka frtroendet brukar det drabbade landet f ta till tgrder som de internationella valutaspekulanterna uppskattar. Framfr allt gller det att exportera mer och importera mindre, men det kan ocks handla om att genomfra strukturrationaliseringar som att minska det statliga budgetunderskottet, liberalisera handeln, privatisera och avreglera.192 Dessa tgrder anses vara ekonomiskt motiverade eftersom det kar frtroendet fr valutan hos den grupp mnniskor som rkar ha tillgng till finansiellt kapital fr valutaspekulation. Denna speciella grupp mnniskor r i bsta fall marginellt intresserad av ett lands lngsiktigt hllbara utveckling. Deras intresse ligger i att maximera sin egen spekulationsvinst. Drfr r det troligen klokt att betrakta de anpassningar som grs i ekonomins namn fr att strka kronans vrde med en stor portion skepsis. Antagligen skulle det ka mjligheterna fr det svenska samhllet att ta kontroll ver sin egen ekonomi, ifall beroendet av den internationella valutamarknaden kunde minskas genom ngon form av terreglering. En annan tendens inom det svenska valutasystemet r att bankernas inlning till strre del tcks upp av utlndsk valuta n tidigare. Efter avregleringen av kreditmarknaden fick bankerna det svrare att finansiera den kade utlningen med en tillrckligt stor inlning. Frutom att sjlva utlningsmngden har kat, beror det ven p att frre mnniskor vljer att placera sina besparingar p vanliga bankkonton. Det har blivit frdelaktigare att placera i aktier och andra vrdepapper. Detta inlningsunderskott har bankerna frskt att tgrda genom att i stllet emittera fler vrdepapper, men eftersom den svenska marknadens kpkraft r begrnsad har blickarna p senare r vnts utomlands. Numera representerar de emitterade vrdepapperna fr de fyra svenska storbankerna ca 30 % av deras totala skuld och av dessa vrdepapper r i sin tur drygt 30 % utgivna i dollar, pund och yen.193 I takt med att bankerna finansierar en strre andel av sin utlning genom att ta in mer utlndsk valuta, kar den svenska valutans beroende av hur vl dessa valutor presterar p den internationella valutamarknaden. Riksbankens egen slutsats av detta r att beroendet av utlandsfinansiering medfr dock en kad risk fr att problem p utlndska finansmarknader sprider sig till det

191 192

Greenhill, R. 2003. Sida 63. Ibid. 193 Riksbanken, www.riksbank.se, 2005-08-07, Skvg: Publicerat/Publikationer/2004/Finansiell stabilitet 2004:2/Storbankernas finansiering.

55

svenska banksystemet194. Om dremot den privata utgivningen av pengar skulle tas bort frsvinner denna risk. Slutligen finns det ett stort hot mot det svenska valutasystemet genom att det indirekt r beroende av en stor import av fossil energi. r 2003 representerade den fossila energin 40 % av den tillfrda energin i Sverige195. Som redan har visats i tidigare kapitel kommer denna energiimport att orsaka problem framver eftersom oljeutvinningen frvntas minska inom en snar framtid (Se kapitel 3.1.3 Hllbarhet i ett pulserande perspektiv). Minskad oljetillgng kommer att leda till hgre energipriser, och det kommer i sin tur medfra konsekvenser fr den vriga ekonomin. Nr energin blir dyrare blir det dyrare att producera. Den hr utvecklingen kommer rimligtvis att frstta de producerande sektorena i en kniptngssituation, dr kostnaderna fr produktionen kar samtidigt som den globala konkurrensen fortstter att pressa priserna. En allt strre andel av producenterna riskerar att hamna i ekonomiska svrigheter och f problem med att betala av sina ln. Energibristen kommer med stor sannolikhet att dramatiskt pskynda den redan pbrjade processen med att fler och fler individer, fretag och nationer fastnar i skuldfllan. Den slutliga och avgrande frgan som d br stllas r; vad hnder nr en allt strre del av samhllet inte lngre klarar att betala av sin skuld? Kommer systemet att utsttas fr ngon form av kollaps, eller om det inte gr det, vilken typ av makt kommer fordringsgarna att f ver dem som tappat kontrollen ver skulderna? Colin Campbell, doktor i geologi och en av grundarna till ASPO (Association for the Study of Peak Oil and Gas) uttrycker det kritiska sambandet mellan energitillgngen och skuldsattheten p fljande stt. Den andra halvan av oljans tidslder gryr, och den kommer att prglas av minskningen av oljan och allt som r beroende av den. Detta inkluderar finansiellt kapital eftersom minskningen av oljebaserad energi tar bort den ndvndiga vertygelsen om att det blir expansion imorgon som betalar dagens skuld, ett kritiskt samband. Det frutsger, med andra ord, slutet fr ekonomin s som den nu frsts och praktiseras. Det i sin tur krver fullstndigt nya politiska strukturer och policys som kan erstta de som r baserade p frldrad ekonomisk teori.196 4.4 Den optimala valutan Den optimala valutan finns troligen inte. Varje valuta mste anpassas efter de rdande omstndigheterna. Det gr skert att argumentera med vlunderbyggda fakta att rnteanvndningen var en ndvndig del av industrialiseringen, genom att den bidrog till att koncentrera resurser och drmed skapa en grund fr specialisering. Utan rntan kanske den teknologiska utvecklingen inte hade kommit lika lngt. Med det synsttet r det kanske ett rimlig antagande att rntan var bra d, men mindre bra idag nr koncentration av resurser snarare har blivit ett problem n ett behov. Var tid och var situation har troligen sin egen optimala struktur fr valutan. Alla de som r beroende av att den svenska valutan ska fungera har ett intresse av att se till att den utformas p ett bra stt. Den framtidsutveckling vi sjlva nskar oss kan med strre sannolikhet skapas om vi ser till att ha ett betalningsmedel som gr hand i hand med vra visioner. Det handlar om att kunna se kronans potentiella mjligheter och begrnsningar. Som
194

Riksbanken, www.riksbank.se, 2005-08-07, Skvg: Publicerat/Publikationer/2004/Finansiell stabilitet 2004:2/Storbankernas finansiering. 195 Energimyndigheten, www.stem.se, 2005-08-07, Skvg: Energianvndningen idag/Energilget 2004. 196 Association for the Study of Peak Oil and Gas, Irland. www.peakoil.ie, 2005-06-09, Skvg: ASPO 2005 Conference-Abstracts/The end of the First Half of the Age of Oil.

56

en sammansatt holon mste den anpassas till de yttre kraven p lngsiktig hllbarhet. Kanske br det ven lmnas utrymme fr att ha mindre kompletterande valutor som fr verka inom ramen fr den nationella valutan, och som kan ta till vara p sdana resurser som den vergripande valutan inte klarar av att aktivera. Sm och lokalare valutor blir i en sdan struktur en del av den strre nationella valutaholonen och p det sttet utvecklas systemet bde i sina delar och som helhet. Det blir en centralistisk och decentralistisk positiv utveckling p en och samma gng. Sett ur perspektivet av de fyra dimensionerna s kan systemet uppn hgre effektivitet som helhet genom att medvetandenivn (den inre dimensionen) och nivn p samhllets fysiska penningstrukturer (den yttre dimensionen) hjs. I den inre kollektiva uppfattningen om pengar, handlar det om att se pengar som ett mentalt fenomen, dr folkets frtroende r den skerhet fr pengarna som mste vrdas och skyddas. I den yttre kollektiva infrastrukturen handlar det om att ge staten 100 % kontroll p penningutgivningen och att frmja en jmn och kontinuerlig cirkulation av pengar genom samhllets alla aktrer, utan koncentrering till enskilda kreditinstitut och banker. P den inre individuella nivn handlar det om att frmja en syn p pengar som fokuserar p byte framfr spekulation eller lagring. P den yttre individuella nivn ligger utmaningen i att frst att pengar kan vara mer n sedlar och mynt. Pengar r en mental mnsklig konstruktion och skapandet av pengarna kan ses som en frlngning av filosofen Jean-Paul Sartes stndpunkt att mnniskan skapar sin egen mening. Han menade att mnniskan skapar sig sjlv och sin egen essens, sitt eget vsen, d.v.s. vad hon egentligen r, inklusive det hon borde vara eller br bli197. Genom att skapa pengar, skapar mnniskan ocks sig sjlv. Strukturerna och iderna bakom pengarna formar samhllet svl som mnniskorna i det. Det samhllet borde vara eller br bli, blir aldrig om inte pengarna anpassas drefter. Det betyder att mjligheterna till frndring finns till stor del i pengarna och i oss sjlva, men de mste upptckas, frsts och frverkligas. Med en djupare frstelse fr pengarna, fr deras fysiska och mentala struktur, ppnas mjligheterna och en dyster samhllsutveckling kan vndas till en mera hoppfull.

5 SLUTSATSER
1) En lngsiktigt hllbar utveckling mste bygga p en insikt om att: (a) fldet av energi genom samhllet r en begrnsande resurs, (b) fldet av energi frn fossila tillgngar genom samhllet r en vergende energipuls, (c) fldet av materia mellan samhllet och naturen r ett kretslopp med begrnsande kapacitet, (d) rttvis frdelning av de begrnsande resurserna mellan individerna r en grundfrutsttning fr ett stabilt samhlle. 2) Pengar r en mnskligt skapad konstruktion med bde fysiska och mentala, svl som kollektiva och individuella dimensioner. Mnniskans utformning av penningsystemet, med alla dess dimensioner, pverkar samhllsutvecklingen. 3) Den svenska penningmngden (definierad som M3) bestr till 8 % av sedlar och mynt och till 92 % av kontanta medel p bankkonton och av bankcertifikat.

197

Frankl, V.E. 1946 (1999). Sida 112.

57

4) Riksbanken skapar alla sedlar och mynt medan privata banker och kreditfretag skapar samhllets alla icke-kontanta pengar. De pengar som kreditinstituten skapar r en form av utlnad kredit, vilket innebr att de upphr att existera nr de har betalats tillbaka. 5) Kreditinstituten kan skapa kredit utan tckning frn egna tillgngar, genom att de har mjlighet att rkna in sina kunders placerade tillgngar i sin egen balansrkning. 6) Kreditinstituten krver rnta p den kredit som skapats utan egen tckning och utan ngra kostnader fr banken. Drmed skapas en privat vinst som kommer kreditinstituten tillgodo och som fr betalas av det vriga samhllet, d.v.s. av dem som anvnder pengarna. 7) Kreditinstitutens utgivning av pengar (kredit) i kombination med krav p rntebetalningar gr att samhllets totala skuld vxer snabbare n penningmngden. Skulderna blir drmed omjliga att betala tillbaka i sin helhet. Den totala svenska samhllsskulden r idag 4134 miljarder kronor och den totala penningmngden r 1171 miljarder kronor (2004). 8) Det vxande gapet mellan skulderna och penningtillgngarna skapar en kronisk och vxande penningbrist i det svenska samhllet, som fr lngtgende negativa konsekvenser fr samhllets hllbara utveckling. 9) De privata kreditinstitutens utgivning av pengar motverkar en ekologiskt hllbar utveckling genom att det bidrar till att skapa: (a) verproduktion, (b) en ekologiskt omjlig mlsttning i form av evig ekonomisk tillvxt. 10) De privata kreditinstitutens utgivning av pengar motverkar en socialt hllbar utveckling genom att det bidrar till att skapa: (a) en stndig tillvxt av skuldsttningen, (b) kande ekonomiska klyftor mellan mnniskor, (c) en svagare demokratisk beslutsprocess, (d) en prispress p arbete som leder till kad arbetslshet (e) en geografisk vlfrdskoncentration som gr frn landsbygd till stad. 11) Problemen med det privata skapandet av pengar kan lsas genom att se till att pengarna i stllet skapas av en demokratisk offentlig myndighet. Genom ett statligt monopol p utgivningen kan penningmngden anpassas efter samhllets behov samtidigt som vinsterna frn utgivningen blir offentliga i stllet fr privata. 12) Fr att frhindra en kronisk penningbrist i samhllet br majoriteten av pengarna ges ut skuldfritt, d.v.s. de ska inte ges ut i form av kredit. 13) vriga brister i det svenska valutasystemet r relaterade till svag kontroll ver spekulativ finansiell verksamhet och samhllsskadligt nyttjande av utlningsrnta. En mer nyanserad, balanserad och djupare samhllsdiskussion behvs inom dessa omrden. En eventuell terreglering br bygga p moraliska svl som ekonomiska hnsynstaganden.

58

Kllfrteckning Publicerade kllor

Aristoteles, 1988 (350 f.Kr.) Den Nichomakiska Etiken. Daidalos. Gteborg. Bateson, G. 1967 (1998). (Red.) Graffman, E. Mnstret som frbinder. Mareld. Stockholm. Begon, M., Harper, J.L. och Townsend, C.R. 1990. Ecology. Individuals, Populations and Communities (andra upplagan). Blackwell Scientific Publications. Bonniers Lexikon 5, 1994. Drak Fasa. (Red.) Ahlgren L. Bonniers Lexikon 6, 1994. Fasc Galm. (Red.) Ahlgren L. Bonniers Lexikon 18, 1997. Slot - Svan. (Red.) Ahlgren L. och Reimers P. Bonniers Lexikon 19, 1997. Swap Tond. (Red.) Reimers P. och Ahlgren L. Brown, M. Och Uligiati, S. 1999. Emergy evaluation of the biosphere and natural capital. Ambio Vol.28, Nr.6. Sida 486-493. Chapman, J.L. och Reiss, M.J. 1992. Ecology. Principles and Applications (tredje upplagan). University Press. Cambridge. Daly, H.E. 1996. Beyond growth. Beacon Press. Boston. Daly. H.E. och Cobb JR, J.B. 1994. For the common good redirecting the economy toward community, the environment, and a sustainable future. Beacon Press. Boston. Del Mar, A. 1885. History of Money in Ancient Countries. London. Bell. Doherty, S. och Rydberg, T., 2002. (utgivare) Ecosystem properties and principles of living systems as foundation for sustainable agriculture Critical reviews of environmental assessment tools, key findings and questions from a course process. Ekologiskt Lantbruk nr. 32. Sveriges Lantbruksuniversitet. Douthwaite, R. 1999. The Ecology of Money. Schumacher Briefings, Nr. 4. Green Books. Devon. England Eklund, K. 1992. Vr ekonomi en introduktion till samhllsekonomi. Tidens frlag. Engqvist, A. 2004. Att tnka om frn frdiga frestllningar till nya perspektiv. Prisma. Stockholm. Finansinspektionen, 2001. Riskmtning och kapitalkrav. Baselkommittns frslag till nya kapitaltckningsregler ur ett svenskt perspektiv. Rapport den 14 februari 2001. DNR 01-1178-601. Frankl, V.E. 1946 (1999). Livet mste ha en mening. Natur & Kultur pocket. George, H., 1879 (1992). Progress and poverty. Robert Schalkenbach Foundation. Goldin, S. 2000. Kampen om pengarna i USA. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 1. 2000. Goldin, S. 2001. Pengar frn ingenting s gr bankerna. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 3. 2001. Goldin, S. 2001(2). Frederick Soddy var frst med 100 % kassakrav. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 4. 2001. Greenhill, R. 2003. Real world economic outlook. The legacy of globalization: dept and deflation. The New Economics Foundation 2003, Palgrave Macmillian.

Hermele, K. 2001. Tobinskatt r ett styrmedel. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 3. 2001. (red. Goldin, S.) Holling, C.S. 1986. The resilience of terrestrial ecosystems: local surprise and global change. (red.) Munn, R.E. Sustainable Development of the Biosphere. Hornborg, A. 1998. Towards an ecological theory of unequal exchange: articulating world system theory and ecological economics. Ecological Economics 25. 127-136. Hubendick, B. 1985. Mnniskoekologi (andra upplagan). Gidlunds. Huber, J. 2001. Rena pengar. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 4. 2001. (red. Goldin, S.) Huber, J. & Robertson, J. 2000. Creating New Money. A monetary reform for the information age. New Economics Foundation. London. International Energy Agency. 2004. Key World Energy Statistics. International Energy Agency Kennedy, M. 1993. Pengar utan rnta och inflation ett bytesmedel som tjnar alla. Bokfrlaget Korpen. Gteborg. Kjellberg, O. & Olsson, K. 2004. Lokalt kapital utvecklar bygden. Fristende kapitel i antologin Lokal ekonomi fr hllbar tillvxt. NUTEK. Stockholm. Koestler, A. 1982. Janus. En sammanfattning. Korpen. Gteborg. Lagerroth, E. 2003. Skandet r vrt strsta ventyr. Mareld. Lietaer, B. 2001. The future of money creating new wealth, work and a wiser world. Century. London. Lietaer, B. 2001(2). Den flygande fisken. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 2. 2001. (red. Goldin, S.) Mrtensson, B. och Nilstun, T. 1988. Praktisk vetenskapsteori. Studentlitteratur, Lund. Needleman, J. 1991. Money and the meaning of life. Doubleday Currency, New York. Norgaard, R. 1994. Development Betrayed the end of progress and a coevolutionary revisioning of the future. Routledge. London and New York. Olsson, J. & Skrvad, P.-H. 1994. Fretagsekonomi 99. Faktabok. Liber-Hermods. Malm Plsson Syll, L. 2001. Ekonomisk teori och metod. Studentlitteratur, Lund. Plsson Syll, L. & Lingrde, S. 2000. Ekonomi utan rnta. En teorihistorisk underskning. Insikt 2000:1 Vetenskapliga rapporter frn Hgskolan fr Lrarutbildning & Kommunikation. Jnkping. Rowbotham, M. 2001. Skuldens globalisering. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 3. 2001. (red. Goldin, S.) Sachs, W. 2004. Hur ska hon handla? Ordfront magasin. Nr. 7-8. Sida 23-27. Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2000. Tv problem som hnger ihop. Forskningsnytt nr. 6. Sveriges Lantbruksuniversitet. Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(a). Den gmda eller glmda resursbasen. Forskningsnytt nr. 1. Sveriges Lantbruksuniversitet. Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(b). Att leva p en puls. Forskningsnytt nr. 3. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(c). Pulserande system med mnniskor och djur. Forskningsnytt nr. 4. Sveriges Lantbruksuniversitet. Shiva, V. 2005. Globalisering av girighet. Ordfront magasin/tema. Nr. 1-2. Sida 6-9. Soddy, F. 1926 (2001). Frederick Soddy var frst med 100 % kassakrav. Soddy, F. 1943. The Arch Enemy of Economic Freedom. Publicerad av Soddy sjlv. London. Sveriges Riksbank, 2001. Riksbankens roll i samhllsekonomin. Sveriges Riksbank. Sveriges Riksbank, 2005. Den svenska finansmarknaden. (red. Molin, J.) Sveriges Riksbank. Sderbaum, P. 2000. Ecological economics. Earthscan Publications Ltd, London. Tomlinson, J. 2001. rliga pengar. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 4. 2001. (red. Goldin, S.) Walter, A.E. 1995. America the Powerless: Facing Our Nuclear Energy Dilemma. Medical Physics Publishing Corporation. Wegerif, B. 2001. Skuldsaneringstraditionen. Pengar - en tidskrift fr penningreform. Nr. 4. 2001. (red. Goldin, S.) Wilden, A. 1998. (Red.) Graffman, E. Mnstret som frbinder. Mareld. Stockholm. Zarlenga, S. 2002. The lost science of money The mythology of money the story of power. American Monetary Institute.

Internet
Attac, www.attac.nu 2005-08-05, Skvg: Attac/Detta tycker vi/Tobinskatt. <http://www.attac.nu/index.php?sc=122,1> Association for the Study of Peak Oil and Gas, (ASPO), www.peakoil.net 2005-01-25, Skvg: Peak Oil in 2008, read more/world summery of regular oil production. <http://www.peakoil.net/uhdsg/WORLD_SUMMARY_html.htm> Association for the Study of Peak Oil and Gas, Irland, www.peakoil.ie 2005-06-09, Skvg: ASPO 2005 Conference-Abstracts/The end of the First Half of the Age of Oil. <http://www.cge.uevora.pt/aspo2005/abscom/Abstract_Lisbon_Campbell.pdf> Dagens Nyheter, www.dn.se 2005-07-03, (via www.lycos.se) Skord p Lycos skmotor: Utlningstak. <www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=225870> Energimyndigheten, www.stem.se 2005-08-07, Skvg: Energianvndningen idag/Energilget 2004. <http://www.stem.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET17_04w.pdf/$FILE/ET17_04w.pdf?OpenElement> Hansson, J. www.dieoff.com 2005-01-25, Skvg: Synopsis. <http://www.dieoff.com/synopsis.htm> JAK Medlemsbank, www.jak.se 2005-08-21, Skvg: Kurser m.m/e-skolan/Kurslitteraturen/Kapitel 5/neoklassisk ekonomi-ohllbara antaganden. Statistiska Centralbyrn, www.scb.se

2005-07-08, Skvg: Statistik efter mne/Finansmarknad/Riksbankens finansmarknadsstatistik/II Penningmngd, in- och utlning. <http://www.scb.se/statistik/FM/FM5001/2005M05/Fm5001tab2.xls> 2005-07-08, Skvg: Statistik efter mne/Nationalrkenskaper/Nationalrkenskaper, rsvis(NR)/BNP 1950Index/Data och diagram fr utskrift/Data. <http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0102/2003A02/NR0102_2003A02_DI_01_SV_BNP1950.xls#Data!A1> 2005-07-23, Skvg: statistik efter mne/priser och konsumtion/konsumentprisindex(KPI)/Enkelt om KPI. <http://www.scb.se/statistik/PR/PR0101/_dokument/kpienkelt.pdf> Sveriges Riksbank, www.riksbank.se 2005-05-15, Skvg: Riksbanken/Lagstiftning. <http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8831> 2005-05-15, Skvg: Penningpolitik/Prisstabilitet. <http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8844> 2005-05-15, Skvg: Publicerat/Frfattningssamling/1994:1 Riksbankens tillknnagivande om kassakrav fr bankaktiebolag, sparbanker, centrala freningsbanker utlndska bankfretags filialer i Sverige. <http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15462> 2005-07-10, Skvg: Publicerat/Publikationer/Finansiell stabilitet/1997/Finansmarknadsrapport 1997:1/Lgre konkurrenstryck p utlningsmarknaden. <http://www.riksbank.se/upload/1266/finansmarknad97_1.pdf> 2005-07-17, Skvg: Statistik/Tillgngar & skulder/Valutareserv och likviditetsdisposition/Maj 2005. <http://www.riksbank.se/upload/Valutareserv%200505.xls> 2005-07-22, Skvg: Penningpolitik/Tramsmissionsmekanismen. <http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=8846> 2005-08-07, Skvg: Publicerat/Publikationer/2004/Finansiell stabilitet 2004:2/Storbankernas finansiering. <http://www.riksbank.se/pagefolders/17346/2004_2_sve.pdf> Sveriges Riksdag, www.riksdagen.se 2005-07-01, Skvg: Lagar/Svensk frfattningssamling (SFS)/SFS-nummer 1994:2004. <http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?${HTML}=SFST_LST&${OOHTML}=SFST_DOK&${SNHTML}=SFS T_ERR&${MAXPAGE}=26&${TRIPSHOW}=format=THW&${BASE}=SFST&${FREETEXT}=&BET=19 94%3A2004&RUB=&ORG=>

Television
Josefsson, D. Dokumentrfilm om den svenska kreditavregleringen. Sveriges television 2004-11-17, kl. 20.00.

Bilder och figurer

Omslagsbild, Sveriges Riksbank, www.riksbank.se, 05-09-01, Skvg: Sedlar & mynt/Sedlar/Pressbilder. <http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=10883> Figur 1, egen bearbetning efter Plsson Syll, L. 2001. Ekonomisk teori och metod. Studentlitteratur, Lund. Sida 32. Figur 2, Salomonsson, L. och Rydberg, T. 2001(c). Pulserande system med mnniskor och djur. Forskningsnytt nr. 4. Sveriges Lantbruksuniversitet. Sida 18. Figuren presenterades ursprungligen av Holling, C.S. 1986. The resilience of terrestrial ecosystems: local surprise and global change. Figur 3, egen bearbetning efter Zarlenga, S. 2002. The lost science of money The mythology of money the story of power. American Monetary Institute. Figur 4, egen bearbetning efter statistik frn Statistiska centralbyrn, fr referenser se bilaga 2. Figur 5, egen bearbetning. Figur 6, egen bearbetning, fr referenser se bilaga 2. Figur i Bilaga 1, Lagerroth, E. 2003. Sida 158. Skandet r vrt strsta ventyr. Mareld. Ursprungligen presenterat av Ken Wilber, 1995. Sex, Ecology, Spirituality. Del 1. Vrldsbild och utvecklingslra.

Bilaga 1 Wilbers verklighetsmodell

Ovanstende figur visar Ken Wilbers verklighetsmodell. Den hgra sidan av figuren representerar den yttre verkligheten, och den vnstra sidan representerar den inre verkligheten. P samma stt representerar den vre halvan den individuella verkligheten, medan den undre sledes representerar den kollektiva verkligheten. Sammantaget bildar dessa olika delar fyra olika dimensioner. Varje dimension har sin egen utvecklingsstrng som visar p de olika utvecklingsstegen inom respektive dimension. Numren lngs varje strng visar vilken niv som motsvaras av utvecklingsniverna i de andra strngarna. Nummer 6 i en dimension motsvarar sledes utvecklingsniv 6 ven i de vriga dimensionerna. Enligt Wilber r de olika dimensionerna beroende av varandra, vilket innebr att utvecklingssteget mot en hgre niv frst kan ske nr samtliga dimensioner r mogna fr det. Den yttre-individuella dimensionen r den utvecklingsstege som vi r vana vid att se. Den beskriver organismer med nervsystem och hjrna av stigande komplikationsgrad. SF 1-3 representerar strukturella funktioner i hjrnan fr de hgre niverna i medvetandet. I den inre-individuella dimensionen kan motsvarande utveckling fljas genom livets allt hgre frmga att uppleva inre sensationer, knslo- och tankeformer. Den brjar med de enskilda atomernas frmga att gripa (prehension), d.v.s. skapa kemiska bindningar, och fortstter sedan hela vgen fram till visionslogiken dr knsla och tanke smlter samman till en gemensam helhet. Den yttre-individuella dimensionen visar den sociala strukturens utveckling. Precis som med de vriga dimensionerna brjar utvecklingsstegen innan mnniskan tar plats i den. Med planetr (planetary) avses ett utopiskt framtida samhlle som omfattar hela jorden. Den inre-kollektiva dimensionen visar p vilket stt som livsformer kan samverka med varandra. Physical-pleromatic, protoplasmic, vegetative, locomotive, uroboric, typhonic, r alla benmningar som ska tcka in de olika livsformernas frmga att samverka. De motsvaras i nmnd ordning av oorganisk materia, levande celler, vxter, rrliga organismer, reptiler och dggdjur. Nr mnniskan kliver in i bilden motsvarar utvecklingen uppfattningsstt, vrldsbilder och kulturer i samhllet. Centauric refererar till en vrldsbild dr kropp och sjl har integrerats. (Bilden r hmtad frn Lagerroth, E. 2003, sida 158. Texten refererar till samma klla, sida 159.)

Bilaga 2 Penningmngder och skulder, rsvis i miljarder SEK

r 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 M0 7 7 8 8 9 9 10 11 11 11 13 14 15 17 20 22 24 28 31 34 36 38 42 45 46 50 52 55 61 62 65 64 67 69 69 72 74 78 87 89 97 96 98 98 M3 51 56 61 65 69 74 84 93 98 103 114 127 143 156 176 185 202 238 278 303 343 372 398 425 429 474 494 520 572 636 662 683 710 712 732 816 843 864 948 974 1 039 1 086 1 119 1 171 660 780 900 1 170 1 440 1 710 1 820 1 850 1 730 1 863 1 873 1 939 2 064 2 206 2 330 2 542 2 765 2 883 2 961 3 177 Allmnhetens skuld Statens skuld 22 21 22 22 22 23 26 29 40 36 39 45 51 62 73 80 89 120 155 187 244 305 363 425 467 505 496 504 505 541 634 637 769 905 995 1013 1046 1086 1083 1040 933 962 898 956 1 127 1 285 1 396 1 674 1 945 2 251 2 454 2 487 2 499 2 767 2 868 2 952 3 111 3 292 3 414 3 582 3 699 3 845 3 859 4 134 Total skuld

Data fr M0 och M3 t.o.m. 1996 kommer frn personlig kontakt med Jan-Olof Elldin, Statistiska Centralbyrn, Ekonomisk statistik, Finansmarknad, Box 24300, 104 51 Stockholm, 2005-0707. Data fr M0, M3 och allmnhetens skuld fr.o.m. 1997 kommer frn Statistiska Centralbyrn, www.scb.se, 2005-07-08. Skvg: Statistik efter mne/Finansmarknad/Riksbankens finansmarknadsstatistik/II Penningmngd, in- och utlning. http://www.scb.se/statistik/FM/FM5001/ 2005M05/Fm5001tab2.xls Data fr statsskulden kommer frn Riksgldskontoret, www.rgk.se, 200507-14. Skvg: Om statsskulden/Mnadsrapport/2004-12-31, den svenska statsskulden/Rapport (PDF). Data fr den allmnna skulden, r 85-93, kommer frn Sveriges Riksbank, Finansmarknadsrapport 1/1997. Sida 45. Siffrorna anger endast utlning frn banker och bolneinstitut (r 1994 stod vriga kreditinstitut fr ca 7 % av utlningen). Data fr den allmnna skulden, r 94-96, kommer frn personlig kontakt med Alexander Kamoun, Statistiska Centralbyrn, Ekonomisk statistik, Finansmarknad, Box 24300, 104 51 Stockholm, 2005-07-18.

Varje siffra representerar vrdet fr respektive rs bokslut. Penningmngden M0 definieras som allmnhetens innehav av sedlar och mynt. Den berknas utifrn riksbankens totala mngd utelpande sedlar och mynt reducerat med bankens innehav av sedlar och mynt. Penningmngden M3 definieras som M0, svensk allmnhets inlning i bank samt svensk allmnhets innehav av bankcertifikat denominerade i svenska kronor. Pensionssparande i bank, IPS, ingr ej i penningmngden. I allmnhetens skuld ingr utlning frn banker och kreditmarknadsfretag. Dessa institut handhar s gott som all kreditgivning till allmnheten (den icke-finansiella sektorn) i Sverige (Statistiska centralbyrn, www.scb.se, 2005-07-08, se referens ovan).