Konjunkturoron har ntt fretagen

Finanschefsindex fr augusti visar att konjunkturoron bland Sveriges finanschefer har kat kraftigt sedan den frra mtningen i maj. Frsmringen spnner ver alla delkomponenter med den strsta frsmringen noterad i affrsklimatet. Det frsmrade affrsklimatet avspeglar sig i att oron fr lgre efterfrgan tervnt med kraft efter den senaste tidens svaga tillvxtsignaler framfrallt frn USA tillsammans med fortsatta skuldproblem i Europa. Frre bolag planerar att nyanstlla och vinstfrvntningarna fortsttar att minska, ven om fallet inte r dramatiskt. Samtidigt ser vi att fokus p att anvnda ett eventuellt likviditetsverskott till att betala ner skulder kar igen, vilket r en tydligt defensiv strategi. En starkt bidragande faktor till den stora frndringen i indexet denna gng r att betydligt fler finanschefer oroar sig fr utvecklingen p kreditmarknaden. Detta tydliggr kreditmarknadens nra sammankoppling med den statsfinansiella oron i delar av Europa. SEB:s Finanschefsindex fr vrdet 55 i augusti, ner frn 62 i maj.
SEB:s Finanschefsindex
90 80 70 60 50 40 30 20 10 Indexvrde Affrsklimat Finansiell stllning Utlningsvilja Motpartsrisk Kreditspreadar

ONSDAG 24 AUGUSTI 2011

STRRE VALUTASKRING Denna gng har vi frgat finanscheferna i exportbolagen hur de ser p kronutvecklingen fram till rsskiftet. Tv tredjedelar tror att EUR/SEK r tillbaka kring 9.00 i december vilket i dagslget r en ngot mera kronpositiv prognos jmfrt med SEB:s som ligger p 9.20. Sedan frra finanschefsindex i maj har kronan frsvagats; fretagen verkar under denna tid ha passat p att ka sin valutaskring igen i linje med vyn att kronan ska strkas framver.
Vilken EUR/SEK niv frvntar du dig vid rsskiftet?
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9.75 9.5 9.0 8.75

Klla: SEBs Finanschefsindex

Klla: SEB. Gr staplar avser SEB:s Finanschefsindex februari & maj 2011

I maj lg en genomsnittlig valutaskringshorisont (duration) p bara 3 mnader jmfrt med augustis mtning om 7 mnader. Skringsgraden (hedgeratio) har dessutom kat frn 35% till 40% vilket dock fortfarande r historiskt lgt. P frgan om sommarens kris p ngot stt pverkat valutaskringsaktiviteten sger alla utom en finanschef att strategin r ofrndrad. Sammantaget r hedgestrategin tillbaka p en mer normal duration och hedgeratio efter att fretagen haft en historiskt stor valutaexponering.

This report is produced by Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) for institutional investors only. Information and opinions contained within this document are given in good faith and are based on sources believed to be reliable, we do not represent that they are accurate or complete. No liability is accepted for any direct or consequential loss resulting from reliance on this document. Changes may be made to opinions or information contained herein without notice. Any US person wishing to obtain further information about this report should contact the New York branch of the Bank which has distributed this report in the US. Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) is a member of London Stock Exchange. It is regulated by the Securities and Futures Authority for the conduct of investment business in the UK.

Finanschefsindex

SVAGARE AFFRSKLIMAT OCH LGRE VINSTFRVNTNINGAR Efter tre kvartal med stark tilltro till affrsklimatet ser vi ett kraftigt fall i denna variabel i augusti. Den senaste tidens statsskuldsoro i Europa samt oskerheten kring USA:s tillvxt har satt tydliga spr. Att oron fr fallande efterfrgan terigen kar r ett tydligt tecken p frnyad konjunkturoro. Vi ser ocks en trend mot lgre vinstfrvntningar bland finanscheferna trots de generellt starka rapporterna fr rets andra kvartal. Endast en dryg tredjedel tror att resultatet fr tredje kvartalet kommer att vara starkare n samma kvartal frra ret. Det str i bjrt kontrast till vr frra mtning d nstan 60% trodde p starkare resultat fr andra kvartalet i r jmfrt med samma period frra ret. Andelen finanschefer som tror p frbttrat resultat fr helret fortstter ocks att minska till 56%, jmfrt med 62% i maj och 69% i februari. TILLVXTEN I FOKUS Att vinstfrvntningarna fr 2011 jmfrt med 2010 har frsmrats sedan vr mtning i maj har flera mjliga frklaringar. Vi ser bland annat att oron fr efterfrgan terigen har kat, driven av den pgende skuldkrisen i Europa, krisen i mellanstern och den svaga utvecklingen i den amerikanska ekonomin. Rdslan fr att efterfrgan ska falla r visserligen fortfarande lngt ifrn de niver vi sg under 2009 och frsta halvan av 2010. Trots den kade efterfrgeoron hoppas finanscheferna fortfarande att Asien ska kunna bidra med tillvxt.
Vilken region kommer utvecklas starkast det nrmaste halvret?
Ej relevant 13% Vsteuropa 10% Nordamerika 3%

personalstyrka halverades till 19% frn 38% i maj. Utsikterna fr anstllningar utomlands r dremot betydligt mer positiva och 45% av finanscheferna avser att ka sin personalstyrka jmfrt med 42% i maj.
Frvntad prisutveckling de kommande sex mnaderna
60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prissnkning 3% eller mer Prissnkning 1-2% Ofrndrade priser Prishjning 1-2% Prishjning 3% eller mer

Klla: SEBs Finanschefsindex

Sydamerika 7%

Asien 67%

FRSVAGAD FINANSIELL STLLNING En ngot oroande utveckling i denna mtning r att finanschefernas frtroende fr det egna fretagets finansiella situation s tydligt har frsvagats. ven om de flesta fortfarande r positiva eller neutrala har andelen som bedmer situationen som gynnsam eller mycket gynnsam minskat till 59% frn 86% i maj. Den mindre positiva synen p den finansiella stllningen reflekteras ocks i att finanscheferna i hgre utstrckning skulle prioritera skuldneddragning vid ett eventuellt kassaverskott och att intresset fr finansiella investeringar kat p bekostnad av strategiska investeringar. ven utlningsviljan frn banker och andra finansiella institut beskrivs nu som mindre gynnsam, ven om ingen anser den vara direkt ogynnsam. Bolagens finansieringsbehov fr dock ses som relativt stabilt d endast drygt hlften av finanscheferna ser ett kat upplningsbehov framver. En indikation p att oskerheten kring utvecklingen p de finansiella marknaderna r fortsatt hg r att andelen som tror p kande kreditspreadar har stigit vilket speglar kreditmarknadens starka koppling till den europeiska statsfinansiella oron, och den oskerhet som omger vissa staters och banksystems finansiella stllning. Ebba Lindahl & Disa Hammar ebba.lindahl@seb.se, tel: +46 8 506 232 08

Klla: SEBs Finanschefsindex

FRRE PRISHJNINGAR I SIKTE En annan intressant trend r att finanscheferna fr tredje kvartalet i rad signalerar en svagare tro p prishjningar p sitt fretags produkter. Andelen som frvntar sig prishjningar p 1-3% har fallit frn 71% i vr mtning i februari i r till 47% nu. Fretagen har ocks blivit mindre positiva vad gller nyanstllningar i Sverige och andelen fretag som rknar med att ka sin

Finanschefsindex

Enktresultatet
INFORMATION OM UNDERSKNINGEN
Finanschefsenkten riktar sig till finanschefer (eller motsvarande) i ett 70-tal svenska industri- och tjnstefretag vars rliga omsttning verstiger ett par miljarder kronor. Av dessa fretag r 78% noterade bolag och 85% har en rlig omsttning som verstiger 5 miljarder kronor. Underskningen, som r webbaserad och konfidentiell, genomfrdes under perioden 15 19 augusti 2011.

(durationen) i skuldportfljen. Andelen som avser att frkorta durationen r i princip ofrndrad p 16% (maj 14%) medan en andel om 52% avser att bibehlla lptiden ofrndrad (maj 71%). Den svenska kronan fredras av 50% av finanscheferna fr upplning, vilket r betydligt frre n i maj (71%). Andelen som fredrar dollarn fr upplning har kat till 22% (maj 14%) medan andelen som fredrar euron har kat till 28% frn 14% i maj. Nr det gller finansiella investeringar fredrar en minskande andel om 74% den svenska kronan (maj 89%) medan andelen som fredrar dollarn och euron bda har kat till 13% frn 5% i maj.

AFFRSKLIMAT/FINANSIELL STLLNING
Finanschefernas uppfattning om affrsklimatet frsmrades kraftigt i augustimtningen jmfrt med maj. Andelen som bedmer klimatet som mycket gynnsamt r nu 0% (10% i maj) och samtidigt minskade andelen som anser klimatet vara gynnsamt till 44% frn 57% i maj. Hela 22% (0% i maj) bedmer nu affrsklimatet som inte s gynnsamt ven om ingen finanschef bedmer det som mycket ogynnsamt (maj 0%). Bedmningen av fretagens finansiella stllning har ocks frsmrats mrkbart sedan majmtningen. Andelen som bedmer fretagets position som gynnsam eller mycket gynnsam har fallit till 59% frn 86% i maj. Andelen som anser att situationen inte r s gynnsam r i stort sett ofrndrad p 9% (10% i maj) och ingen anser att den r mycket ogynnsam (0% i maj). (Se graferna 1 och 2, p sidan 5)

KREDITSPREADAR
Finanschefernas syn p kreditspreadarna har frsmrats. En strre andel, 35%, tror p kande kreditspreadar (maj 14%), samtidigt som en minskande andel om 13% tror spreadarna kommer att minska de nrmsta sex mnaderna (maj 24%). En lgre andel, 52%, tror att kreditspreadarna kommer att vara ofrndrade de nrmsta sex mnaderna (maj 62%). (Se graf 6, s. 5)

PRISUTVECKLING
Nr det gller prisutvecklingen p fretagets egna produkter har andelen finanschefer som tror p prishjningar fortsatt att minska till 47% frn 65% i maj och 71% i februari. Samtidigt har andelen som tror p prissnkningar kat marginellt till 13% frn 10% i maj (Se graf 8, s. 5)

VERSKOTTSLIKVIDITET/ANVNDNING
Under antagandet om ett kassaverskott anger en kande andel av finanscheferna, 44% jmfrt med 38% i maj, att man i frsta hand skulle vlja att betala ned skulder. En kande andel, 16% (maj 5%), skulle prioritera finansiella investeringar i Sverige medan intresset fr strategiska investeringar, i Sverige svl som utomlands, har minskat. (Se graf 5, s. 5)

LNSAMHETSFAKTORER SAMT VINSTFRVNTNINGAR

En tredjedel av finanscheferna, 33%, tror att deras fretag kommer att visa ett starkare resultat fr det tredje kvartalet i r jmfrt med samma kvartal 2010. Vad gller vinstutsikterna fr helret 2011, har andelen finanschefer som tror p hgre vinst jmfrt med 2010 minskat till 56% frn 62% i maj, medan antalet som tror att vinsten blir lgre jmfrt med ret innan kade till 19% (maj 10%). (Se graf 9 och 10, s. 6). Hlften av finanscheferna (maj 57%) anger att volymkningar r den viktigaste drivande faktorn fr lnsamhet nsta r. Andelen som anser att lgre kostnader r den viktigaste faktorn har minskat till 19% frn 33% i maj. Priskningar, lgre finansieringskostnader och lgre rvarukostnader har kat i betydelse jmfrt med i maj. (Se graf 11, s. 6).

FINANSIERING/DURATION
Andelen finanschefer som upplever utlningsviljan frn finansiella institutioner som gynnsam eller mycket gynnsam har minskat noterbart till 75% frn 90% i maj. Vad gller motpartsrisk tror en klar majoritet, 84% (maj 90%) att den kommer att vara ofrndrad under de kommande sex mnaderna medan 16% (maj 10%) tror att den kommer att ka (Se graferna 3 och 7, s. 5) Under den kommande sexmnadersperioden tror en ofrndrad andel, 19%, av finanscheferna, att deras fretags finansieringsbehov kommer att minska medan en ngot lgre andel av fretagen, 28%, rknar med ett strre behov av finansiering jmfrt med 33% i maj (se graf 4, s. 5). En betydligt strre andel finanschefer, 32% (maj 14%), planerar att ka den genomsnittliga lptiden

OROSMOLN 2011
Efterfrgan r fortfarande det strsta enskilda orosmolnet p himlen enligt finanscheferna i augustimtningen och det kar kraftigt i betydelse till 58% frn 43% i maj. Samtidigt fortstter andelen som oror sig fr rmaterialkostnad att minska till 3% (maj 5%). Andelen som angav tillgngen till utbildad arbetskraft fortsatte ocks att minska till 6% frn 10%.

Finanschefsindex

Oron fr utlndsk konkurrens sjnk tillbaka till 0% frn 10% i maj medan oron fr arbetskraftskostnad var stabil p 10% (maj 10%, februari 0%). (Se graf 12, s. 6)

FINANSCHEFSINDEX - SAMMANSTTNING
Vrt Finanschefsindex fr augusti har ett vrde p 55, vilket avspeglar en positiv frvntningsbild. Vrt index r baserat p de fem delkomponenterna; affrsklimat, finansiell stllning, utlningsvilja, motpartsrisk och kreditspreadar. De tre delkomponenterna affrsklimat, finansiell stllning och utlningsvilja rankas 54, 63 samt 68. Motpartsrisken och kreditspreadarna rankas 45 respektive 43. (Se graf s. 1)
Finanschefsindex, historisk utveckling
70 Superkonjunktur 65 Sub-prime oro terhmtning Statsskuldkris & konjunturoro

SYSSELSTTNING SVERIGE/UTLANDET
Andelen fretag som rknar med att ka sin personalstyrka i Sverige fll tillbaka under augusti till 19% frn 38% i maj. Andelen fretag som rknar med minskad personalstyrka var stabil p 19%. Andelen som rknar med att ka personalstyrkan utomlands kade ngot till 45% frn 42% i maj (februari 50%). En minskande andel om 13% (maj 16%) tror nu p personalnedskrningar utomlands. (Se graferna 13 och 14, s. 6)

VALUTASYN/VALUTASKRING
Finanscheferna uppger att man i genomsnitt har skrat lpande valutatransaktioner p en lptid om 6.8 mnader (maj 3.2 mnader, februari 6.7 mnader) och finanscheferna uppger att man i normala fall skrar i genomsnitt 40% av framtida frsljning/inkp en vilket r en kande andel jmfrt med 35% i maj. (Se graf 15, s. 6)

60

Konjunkturoro

55

50

45

maj-06 nov-06 maj-07 nov-07 maj-08 nov-08 maj-09 nov-09 maj-10 nov-10 may-11

Klla: SEBs Finanschefsindex

Finanschefsindex

1. Affrsklimat
70% 60% 50% 40%

2. Finansiell stllning
60% 50% 40% 30%

30% 20% 20% 10% 0% Mycket gynnsamt Gynnsamt Genomsnittligt Inte s gynnsamt Mycket ogynnsamt 10% 0% Mycket gynnsam Gynnsam Genomsnittlig Inte s gynnsam Mycket ogynnsam

3. Finansinstitutens utlningsvilja
60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket gynnsam Gynnsam Genomsnittlig Inte s gynnsam Mycket ogynnsam

4. Finansieringsbehov
60%

50%

40%

30%

20%

10%

0% ka Vara ofrndrat Minska

5. Anvndning av likviditetsverskott
50%

6. Kreditspreadar
70% 60% 50%

40%

30% 40% 20% 30% 20% 10% Betala ner Strategiska Strategiska Utdelning till Finansiella Finansiella skulder investeringar investeringar aktiegare investeringar investeringar i utlandet i Sverige i Sverige i utlandet 0% ka Vara ofrndrade Minska

10%

0%

7. Motparters konkursrisk
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ka Vara ofrndrad Minska

8. Frvntad prisutveckling
60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prissnkning 3% eller mer Prissnkning 1-2% Ofrndrade priser Prishjning 1-2% Prishjning 3% eller mer

Finanschefsindex

9. Vinst frvntningar Q3-11 vs Q3-10

60%

10. Vinstfrvntningar 2011 vs 2010

80% 70% 60%

50%

40%

50% 40% 30% 20%

30%

20%

10%

10% 0% ka Vara ofrndrad Minska ka Vara ofrndrad Minska

0%

11. Lnsamhetsfaktorer
70% 60% 50% 40% 30% 20%

12. Orosmoln
70% 60% 50% 40% 30% 20%

10% 10% 0% Volymkning Lgre Lgre Priskning Frvntar Lgre kostnader/ finansej vinst 2011 energi/ kad ieringsrvaruproduktivitet kostnad kostnader Annat 0% Kostnad Efterrmaterial frgan Kval. arbetskraft Annat Utlndsk Kostnad Valuta konarbete kurrens Rntor

13. Antalet anstllda i Sverige

70% 60% 50% 40%

14. Antalet anstllda i utlandet

80% 70% 60% 50% 40%

30% 30% 20% 10% 0% ka Vara ofrndrat Minska 20% 10% 0% ka Vara ofrndrat Minska

15. Lptid valutaskringar och hedgeratio

Genomsnittlig lptid p valutaskr. (mnader) 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Februari Maj Aug 10% Hedgeratio (%) 40% 60%

16. Vilken EUR/SEK niv frvntar du dig vid rsskiftet?

70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 9.75 9.5 9.0 8.75

50%

30%

20%

0%