Arbetsrapport 2008XX

Fr kvalitetens skull En studie av sambandet mellan forskning och utbildning

LARS GESCHWIND

Institutet fr studier av utbildning och forskning Drottning Kristinas vg 33D SE-114 28 Stockholm www.sister.nu ISSN 1650-3821
Swedish Institute for Studies in Education and Research

Innehllsfrteckning
1 Problemet ....................................................................................... 3 2 Former av forskningsanknytning ....................................................... 6 3 Universitetslrarroller: vem ska gra vad? ....................................... 12 4 En nyckelfrga fr svensk hgre utbildning ..................................... 17 5 Vad kan lrostena gra? ............................................................... 20 6 Avslutande diskussion ................................................................... 25 Referenser ....................................................................................... 28 Tidigare arbetsrapporter/working papers ............................................ 33

22

1 Problemet
Det r drygt 150 r sedan, genom 1852 rs universitetskonstitutioner, som det bestmdes att svenska professorer vid sidan av sin undervisning ocks skulle bedriva forskning. Principen vilar p den id som utvecklades vid Humboldtuniversitetet i Berlin, nmligen att det skulle finnas ett nra samband mellan undervisning och forskning. Ett samband som d bestod i att alla professorer skulle vara fria att meddela den undervisning de behagade (Nybom 2003). Sedan dess r relationen mellan forskning och utbildning en stndigt aktuell frga. Vid dagens bedmningar av kvalitet i hgre utbildning, bl.a. de som genomfrs av Hgskoleverket, r lrarkompetensen ett viktigt kriterium. Brister i lrarkompetensen har lett till sanktioner med hot om indragen examensrtt mot ett flertal utbildningar. Oftast, och nstan uteslutande, har dock lrarkompetensen beskrivits med kvantitativa mtt: ett visst antal disputerade lrare krvs fr att bedriva kvalitativt god undervisning. Frgan som hr stlls r vilken betydelse forskande lrare har fr utbildningskvaliteten. Det vetter mot till strre frgor som: forskningsanknytning och utbildning som vilar p vetenskaplig grund. I hgskolelagen str att verksamheten ska bedrivas s att det finns ett nra samband mellan utbildning och forskning (1 kap 3 ). Om detta samband finns en omfattande internationell forskning, ty problemet berr fundamentala hgskolefrgor, t.ex. vad som ryms och br rymmas i begreppet hgskolan: Vad r hgskolemssighet, eller, annorlunda uttryckt: Vad r hgre med hgre utbildning (Barnett 1992)? Det r en internationellt angelgen frga, av flera skl. Massutbildningen, dr i flera lnder hlften av en rskull gr vidare till hgre utbildning, har lett till en stor expansion av sektorn med en stor mngfald nr det gller lrosten och studenter. Den senaste tidens utveckling i Europa visar en konvergens nr det gller lnders utbildningssystem, men en divergens mellan lrosten (se Clark 1991). Till dessa kan ytterligare ngra lggas. I hgre grad n tidigare r hgskolesystemen internationella rrligheten kar som en fljd av utbytesavtal och Bolognaprocess. Lrosten agerar alltmer som privata fretag och konkurrerar p en global marknad om studenter, forskningsmedel och personal. De politiska honnrsorden r kad kvalitet, profilering, samverkan och resurskoncentration, vilket i sin tur leder till freteelser som rankinglistor, fusioner, allianser av lrosten och headhunting av de mest knda och produktiva forskarna (t.ex. Deiaco et al 2008; Georghiou 2008).

Denna rapport innehller frmst exempel frn Sverige, men ven inslag frn tv lnder USA och Storbritannien dr relationen mellan forskning och utbildning har varit omdiskuterad. ven om det endast handlar om ett ftal nedslag visar det att frgorna har hg aktualitet. I Storbritannien har forskningsanknytning varit en debattfrga de senaste ren. Starkt bidragande var en rapport frn forskarna Hattie & Marsh (1996) som argumenterade fr att ett universitet med stor forskningsvolym inte automatisk har hg utbildningskvalitet. Rapporten anvndes sedan som argument i regeringens White paper frn 2003 The Future of Higher Education och lg till grund fr en tydligare uppdelning i utbildnings- respektive forskningsorienterade universitet. Sedan ngra r finns en stark differentiering nr det gller forskningsvolym vid de brittiska universiteten. Vid ett stort antal universitet finns inga resurser alls fr forskning, icke desto mindre ska de erbjuda hgklassig hgre utbildning p vetenskaplig grund. Hur gr detta ihop? ven i USA har kopplingen mellan forskning och utbildning varit en stor frga. Inte minst har kritiken drabbat de stora forskningsuniversiteten. Kritikerna framhver att det inte r givet att det blir bttre utbildning fr att det finns lrare p universitetet som forskar. En frutsttning r dels att dessa forskare medverkar i grundutbildning, dels att de ser det som en viktig arbetsuppgift. Det r inte alltid fallet. I Sverige har frgor om forskningsanknytning diskuterats med jmna mellanrum, men srskilt i samband med strre frndringar. Under expansionen efter andra vrldskriget breddades hgskolesektorn, bde p lrostesnivn med ett antal hgskolor och filialer och p den individuella nivn med tjnstekategorier som lektor och adjunkt. Lnge var lektorerna renodlade undervisningstjnster och hgskolorna saknade fasta resurser fr forskning. I den nya hgskolan 1977 infrdes dessutom flera professionsutbildningar, t.ex. vrdutbildningarna, som saknade vetenskaplig tradition. Hgskolan fortstter att expandera och p senare tid har exempelvis Frsvarshgskolan ftt status som hgskola. Hgskolesektorn r terigen i en formativ fas, dr kommande reformer ven kan ge frndrade frutsttningar fr forskningsanknuten utbildning. Det som gr frgan hgaktuell r att ett nytt kvalitetsbaserat resursfrdelningssystem, med tillhrande utvrderingar, sannolikt kommer att sjsttas inom kort. Drtill kan det svenska

akademiska karrirsystemet frndras, srskilt om frslagen i Befattningsutredningen blir verklighet. Frhllandet mellan forskning och utbildning r ett mycket stort forskningsomrde som vetter mot fundamentala frgor fr hgre utbildning. Rapporten har koncentrerats till fljande frgor: Vad betyder forskningsanknytning? Vilket samband har lrarkompetensen pedagogisk skicklighet och frmga i kombination med aktuell vetenskaplig skicklighet fr utbildningskvaliteten? Vad krvs fr att man, som enskild lrare, ska kunna vara bra p bde undervisning och forskning? Frdelning av arbetstid, karrirutformning, incitamentsstruktur?

Arbetet bestr av en genomgng av studier om forskningsanknytning, svl svensk som internationell (frmst anglosaxisk). Dessa studier inkluderar vetenskapliga artiklar, kunskapsversikter samt utvrderingar. Drtill visas ngra konkreta exempel p hur man kan arbeta med forskningsanknytning. Ytterligare ett avsnitt berr hur lrare uppfattar olika akademiska uppgifter och d i synnerhet kopplingarna mellan undervisning och forskning. Rapporten avslutas med slutsatser och frgestllningar som r relevanta fr det svenska hgskolesystemet samt ngra frslag till lsningar.

2 Former av forskningsanknytning
Vi inleder med att rikta blickarna mot den forskning som bedrivits: Vad betyder forskningsanknytning? Relationen mellan forskning och utbildning har uppmrksammats alltmer de senaste ren, vilket bland annat resulterat i omfattande litteraturversikter och antologier, exempelvis Barnett (ed.) (2005), Jenkins (2004), Gordon et al (2003) och Smeby (1998). I ett frsk att ge en verblick har Smeby (1998) klassificerat forskningsomrdet i tre kategorier: 1. Den frsta gruppen av studier behandlar forskningsanknytningens generella historia. Studierna utreder varfr och hur anknytningen skett. Majoriteten av dessa studier r policydokument. Vetenskapliga studier r inte lika vanligt frekommande. 2. Den andra gruppen av studier fokuserar p relationen mellan forskares (alternativt institutionens) vetenskapliga produktion och undervisningskvaliteten, t.ex. genom studenters kursvrderingar. Flera studier har inte funnit ngra tydliga bevis fr sambandet (Ramsden och Moses 1992 m.fl.). Hattie och Marsh (1996) hvdar exempelvis att ett universitet med stor forskningsvolym inte ndvndigtvis har en starkare koppling mellan forskning och utbildning. Men mnga av de forskare som kritiserar idn om att stark forskning automatiskt pverkar utbildningen positivt anser likvl att forskning ger en dynamisk lrandemilj (Skoie 2000, Hattie och Marsh 1996, Feldman 1987, Fox 1992). 3. Den tredje gruppen av studier visar hur de konkreta kopplingarna mellan utbildning och forskning kan ta sig olika uttryck. Studierna bygger ofta p intervjuer frn ett urval av discipliner vilket gr det svrt att dra ngra generella slutsatser baserat p materialet. Vissa studier visar skillnader mellan olika vetenskapliga flt. Anknytningen mellan forskning och utbildning frsvras i starkt specialiserade forskningsmiljer och inom nya forskningsomrden dr forskarna har ett strre behov att hlla sig uppdaterade med utvecklingen p forskningsfronten (Neumann 1992). Forskningen om sambandet mellan forskning och utbildning kan p en vergripande niv sgas rikta in sig p olika analysniver: den nationella nivn, t.ex. det juridiska ramverket och allmnna villkor fr forskningsfinansiering och anstllning. Den andra nivn r lrostesnivn: Vad har universitet och hgskolor fr riktlinjer och policies nr

det gller forskningsanknuten undervisning? Vad finns det fr hinder och mjligheter att koppla utbildningen till forskning? Den tredje nivn r den individuella: Hur kan den enskilde lraren forskningsanknyta sin undervisning (Jenkins 2004)? I det fljande kommer alla dessa niver att berras, om n versiktligt. Bengt Abrahamsson publicerade redan 1977 en studie som argumenterade fr att forskningsanknytning kan ses som antingen en frga om personsamband eller som innehllssamband. Det r den frsta varianten, allts att undervisningen frmedlas av forskande lrare, som har ftt mest genomslag som bedmningskriterium. Den formella kompetensen, i form av doktorsexamen, har varit grunden fr en tillrcklig kvalitet. Senare svenska studier om forskningsanknytning har riktat viss kritik mot disputerade lrare som enda kvalitetsmtt (t.ex. Bjrklund 1991; Lundmark et al 2006; Wikhall 2002). Det handlar, enligt dessa forskare, snarare om att utg frn aktuella forskningsresultat och att lra ut ett vetenskapligt frhllningsstt. Det krver att lraren sjlv har erfarenhet av forskning. Bjrklund (1991) har utvecklat begreppet forskningsanknytning genom att frdjupa betydelsen av det vetenskapliga seminariet. Han anser, i likhet med t.ex. Hattie och Marsh, att en lrare inte ndvndigtvis verbryggar forskning och utbildning genom sin doktorsexamen. Han konstaterar att det behver avsttas tid s att universitetslrarna ges mjlighet att flja utvecklingen p forskningsfronten. Vidare menar Bjrklund att lrare som bedriver forskning inom ett annat omrde n det som de undervisar i stlls infr srskilda problem. Detta r en intressant frga, lika aktuell 1977 som idag. Nya akademiska kunskapsomrden uppstr hela tiden, men hur skerstlls god anknytning till pgende forskning dr? Vid SISTER har vi studerat tvrvetenskapliga forskningscentras kopplingar till grundutbildningen och ett tydligt resultat r att mycket breda forskningsflt kan ha svrt att koppla ihop undervisning och forskning. Undervisningen bedrivs inom de etablerade disciplinerna, men forskning bedrivs inom det nya specialiserade flt som ibland korsar flera fakulteter (Geschwind och Johansson 2008). Enligt Bjrklund r inte undervisning i vetenskaplig metod tillrckligt fr att forskningsanknyta undervisningen. Dremot r det viktigt att undervisningen grundar sig p aktuella forskningsresultat och frmedlar ett vetenskapligt frhllningsstt till

kunskap. Studenterna ska ges redskap att frst hur vetenskaplig kunskap produceras. Bjrklund sammanfattar begreppet forskningsanknytning i tre kategorier: 1) miljn kring undervisningen, bl.a. att det finns forskande lrare och ett eget forskningsmne 2) kursstoffet, bl.a. att undervisningen ska st i verensstmmelse med forskningens aktuella resultat och 3) attityder som studenterna br bibringas, bl.a. beredskap att ta emot ny kunskap och frmga att problematisera, skapa och lsa problem. Frutom dessa lanserar Bjrklund begreppet forskningsanknytning genom disputation, som han anser vara det mest relevanta kriteriet. Disputation betyder hr snarast som vetenskaplig dialog och kritiskt tnkande. Studenten ska kunna: 1. Avgrnsa ett relevant problem 2. Ta del av tillgnglig kunskap 3. Ta preliminr stndpunkt i frgan 4. Formulera stndpunkten s att den gr att kritisera 5. ndra stndpunkten i de delar den inte hller mttet infr kritiken Liksom Bjrklund ifrgastter Wikhall (2002) det frenklade likstllandet av forskningsanknytning med disputerade lrare. ven hon anser att man br strka inflytandet av ett vetenskapligt frhllningsstt och drtill ett kat vrde av pedagogiska meriter vid tjnstetillsttningar och befordringar. Vid Uppsala universitet har enheten fr kvalitet och utvrdering utrett begreppet forskningsanknytning. Rapporten innehller resultatet av ett antal intervjuer med studenter och lrare vid universitetet om forskningsanknytning. Fljande kriterier ansgs vara relevanta fr bde grundlggande och avancerad niv (Lundmark et al 2006): Institutionella frutsttningar 1. andel reserverad tid fr forskning lrarna har i tjnsten 2. andel disputerade lrare p institutionen som deltar i grundutbildningen 3. andel av undervisningen som genomfrs av disputerade lrare 4. att doktorander deltar i grundutbildningen 8

Vetenskaplig grund

5. att utbildningen vilar p vetenskaplig grund dr relevanta forskningsresultat integreras i utbildningen 6. att trning i vetenskaplig metod ingr i undervisningen 7. att studenterna under utbildningen tar del av vetenskaplig text, t.ex. artiklar och avhandlingar 8. att studenterna har knnedom om institutionen/institutionernas forskning, samt om relevant forskning inom industrin och andra myndigheter

Vetenskapligt frhllningsstt

9. att studenternas frmga att gra sjlvstndiga och kritiska bedmningar p vetenskaplig grund frmjas 10. att studenternas frmga att sjlvstndigt urskilja, formulera och lsa vetenskapliga problem frmjas 11. att studenternas frmga att tillgna sig ett vetenskapligt arbetsstt frmjas 12. att examinationen frmjar sjlvstndiga och kritiska bedmningar och analys

En del av dessa tolv kriterier verlappar varandra, men de illustrerar p ett bra stt att frgan om forskningsanknytning r mngfacetterad. ven anglosaxiska forskare har frskt kvalificera diskussionen. Mick Healey argumenterar fr att undervisning kan vara forskningsledd (Research-led), forskningsorienterad (Research-oriented), forskningsbaserad (Research-based) eller forskningshandledd (Research-tutored) (Jenkins & Healey 2005).

Students as participants

Researchtutored

Researchbased

Emphasis on research content

Emphasis on research processes and problem

Researchled

Research oriented

Teacherfocused students as audience

Modellen problematiserar forskningsanknytningen genom att skilja mellan studentcentrerade och lrarcentrerade tillvgagngsstt. I de studentcentrerade varianterna lr sig studenterna forskningens processer snarare n att de presenteras infr de resultat som framkommit. I vissa fall r studenterna aktiva i riktiga forskningsprojekt. Det ligger sledes ganska nra Stefan Bjrklunds kriterium forskningsanknytning genom disputation. Det handlar som student bde om att lra frn andras forskning och att forska sjlv. Det danska Evalueringscentret (EVA) har identifierat forskningsanknytning p fem olika niver (frn Kim 2002, s. 68): 1. Studerande undervisas av forskande lrare i deras eget omrde 2. Studerande undervisas av forskande lrare, men inte ndvndigtvis i deras eget omrde 3. Studerande undervisas p en institution dr det bedrivs forskning 4. Kursinnehllet bygger helt eller delvis p material baserat p forskningsarbete 5. Forskarna undervisar inte direkt, men har ansvar fr koordinering och tillsyn av undervisningen En anmrkning nr det gller denna modell r att den andra nivn faktiskt kan motverka kvalitet i utbildningen. Om en forskare ska kombinera sin forskning med

10

utbildning inom ett annat omrde n den egna specialiteten kar risken att undervisningen ses som ngot ndvndigt ont som ges minimalt med tid. Den verkliga verksamheten, och engagemanget, ligger i forskningen och undervisningen stjl tid frn forskningen (jfr Geschwind & Larsson 2008). Flera modeller fr olika stt att tolka forskningsanknytning finns att hmta i Jenkins & Healey 2005, Skelton 2004 samt Jenkins 2004. Mycket av den senare anglosaxiska forskningen om forskningsanknytning (teaching-research links) handlar om den pedagogiska processen, exempelvis frgebaserat eller problembaserat lrande dr studenterna sjlva r aktiva nr det gller att ta fram ny kunskap (t.ex. Jenkins 2004, Brew 2002, Griffiths 2004). Det tar fasta p att studenterna ska tillgodogra sig det kritiska och kreativa tnkande som r frknippat med forskning, helt enkelt frst hur det gr till nr vetenskaplig kunskap produceras. Av denna genomgng kan vi dra slutsatsen att forskningsanknytning r en mngfacetterad frga, och lngtifrn endast en frga om doktorsexamen. Det br snarast betraktas som ett ndvndigt men otillrckligt kriterium. Forskningsanknytningen handlar dels om lrarnas kompetens och reella mjligheter att forska, dels om vilken typ av undervisning studenterna fr. Ett forskningsbaserat arbetsstt utgr frn ett frgande, disputerande arbetsstt. Synen p vad som rknas som forskning inom olika vetenskapliga omrden varierar.

11

3 Universitetslrarroller: vem ska gra vad?

Den enskilde forskarens roll kan, som vi sett ovan, inte frringas i diskussionen om forskningsanknytning. Forskningsanknytningen hnger ttt ihop med lrarnas arbetsvillkor. I ett stort antal av Hgskoleverkets utvrderingar (Geschwind 2004) noteras att lrarna, speciellt lektorer och befordrade professorer, har mycket liten garanterad tid fr forskning. Hgskoleverket konstaterar att andelen forskning i tjnsten i internationell jmfrelse r beklmmande liten (Hgskoleverket 2006). Den intressanta frgan r dock vem som ska gra vad. Ska bde forskning och undervisning utfras av samma person, eller gynnas systemet bst av separata karrirvgar fr forskare och lrare? Burton Clark (1993, s. 301) formulerar det s hr:
Research, teaching and study can exist in not so splendid isolation, with full time research staff in one corner, some teaching staff off in one corner and only slightly guided, if at all, by the results of recent research, and students studying in another corner, with codified text in hand but out of the sight of research activities and peering at distant teachers as if through the wrong end of a telescope.

terigen r det viktigt att frga sig vad man menar med forskning. Mste det handla om grundforskning i traditionell bemrkelse? Eller kan man ocks inkludera de redskap som ges studenterna, av typen kritiskt tnkande och frgebaserat lrande? Vad betyder nya former av kunskapsproduktion? Tillmpad forskning? Maurice Kogan (2004) vidgar forskningsbegreppet till disciplined enquiry, ett vlstrukturerat frgande med vetenskapliga metoder. Om man vidgar begreppet p det viset, bortom den klassiska definitionen av forskning, br det vara en mjlighet och en angelgenhet fr alla akademiska lrare, oavsett egen vetenskaplig kompetens och oavsett institutionell hemvist. Ernest Boyer (1990) har utvecklat synen p den universitetslrarens ansvarsomrden och delar upp dem i fyra olika omrden, eller typer av scholarships (svrversatt ord) som han vljer att kalla det: scholarship of discovery (grundforskning), integration (den tvrvetenskapliga frstelsen av forskning), application/service (tillmpning i interaktion med det omgivande samhllet) och teaching (undervisning). Dessa begrepp har anvnts i USA fr att vidareutveckla relationen mellan forskning och utbildning och drtill inspirerat en rad andra lnder. Inte minst har begreppet scholarship of teaching anvnts fr

12

att strka och motivera den hgskolepedagogiska forskningen i Storbritannien (Gordon et al 2003). Det r dock viktigt att inte begrnsa forskningsanknytningen till endast den pedagogiska processen. Boyer pongterar att det r det viktigt att lrarna har ett intresse av att flja med vad som sker p forskningsfronten och att undervisningen bedrivs med ett kursmaterial som bygger p relevant aktuell forskning. Han ser det ocks som vsentligt att forskaren r beredd att sammanlnka sina olika roller. Pongen med hans fyra aspekter av scholarship r att de r verlappande och stndigt nrvarande. Det gller att komma vidare frn den frenklade dikotomin mellan forskning och utbildning. Men tonvikten vid de olika delarna kan skifta mellan olika lrosten och mellan olika personer ver tid. Alla behver inte gra allt samtidigt. Carol Colbeck (1998) har underskt instllningen till forskning och undervisning bland amerikanska professorer. I huvudsak framtrder tv olika uppfattningar. En sikt r att forskning och utbildning visserligen r viktiga var fr sig, men att det finns en pong att skilja dem t. En annan r den integrerade synen, att utbildning och forskning r nra sammankopplade. Begreppet teaching as research och det omvnda research as teaching anvnds av dessa forskare. De upprtthller inte ngon skarp grns mellan forskning och utbildning. Snarare strvar de efter en korsbefruktning mellan de olika aspekterna av scholarship, fr att anvnda Boyers terminologi. Deem & Lucas har studerat universitetslrare vid fem lrosten i England och Skottland, dvs. tv lnder med olika policykontext nr det gller hgre utbildning. Gemensamt r dock en mer diversifierad sektor, som alla pverkas av terkommande forskningsutvrderingar. Samtliga tillhrde mnet pedagogik (eng. education), varav en del med viss tjnstgring i lrarutbildningen. Majoriteten av respondenterna menade att det finns en stark koppling mellan forskning och utbildning. Den stora skillnaden mellan lrostena berodde dock p om man var en del av research assessment exercise (RAE). Vid de mer forskningsintensiva lrostena var trycket hrt under vissa perioder att leverera forskningsresultat (Deem & Lucas 2006). Det finns emellertid lrare som inte anser att kopplingen mellan forskning och utbildning r s uppenbar, och inte heller att varje akademiskt anstlld person ska bde forska och undervisa. En studie frn Australien (Robertson & Bond 2001) delar upp 13

lrarnas attityder fem olika kategorier. De intervjuade lrarna, som representerade ett flertal olika mnen, visade olika frhllningsstt: A. Research and teaching are mutually incompatible activities B. Little or no connection exists between research and teaching at undergraduate level C. Teaching is a means of transmitting new research knowledge D. Teachers model and encourage a research/critical inquiry approach to learning E. Teaching and research share a symbiotic relationship in a learning community Studien gjordes i en period d det fanns tecken att forskning och utbildning skulle separeras i Australien. Dr fanns sledes hela skalan av sikter. P den ena sidan stod lrare som menade att det var meningsfullt att bde forska och undervisa, ven om det innebr ohemult mycket arbete, och ven om det bara r forskning som rknas som meriter. P den andra sidan stod lrare som menade att forskning och utbildning borde separeras tydligare och gras till separata karrirvgar. Den grundlggande utbildningen kunde sktas av renodlade lrare med mnga kontakttimmar och inga skyldigheter att sjlva forska. Denna slutsats stds av Mary Henkel (2004), som genomfrde ett stort antal intervjuer med lrare inom ramen fr ett internationellt komparativt projekt om hgre utbildning. Hon menar att det finns intressanta skillnader mellan lrare som r verksamma inom humsam-omrdet och de som verkar inom det naturvetenskapliga fltet. Mtet mellan forskning och utbildning var tydligare fr humsam-akademikerna. De sg sig som bde forskare och lrare. De teknisk-naturvetenskapliga forskningsomrdena anses dremot som s smala och specialiserade att det krvs flera rs studier innan man kan genomfra egen forskning. I en nyligen avslutad studie vid SISTER anser de flesta forskarna det som viktigt att knyta samman forskning och utbildning. Studien rr fyra forskningscentra vid fyra unga svenska lrosten. Merparten av forskarna, ven de som r internationellt framstende, ser sig som bde forskare och lrare. Drtill hade dessa forskare nra kontakter med nringslivet. I deras fall handlar det om att utveckla en akademisk identitet som rymmer bde undervisning, forskning och kontakter med industrin (Geschwind & Johansson 2008). 14

En annan nyligen publicerad SISTER-studie (Geschwind & Larsson 2008), med fokus p humanistisk forskning, visar att nydisputerade humanister (fortfarande) anser att forskning r deras huvudsakliga uppgift och det som de flesta finner sig frberedda fr (jfr Bennich-Bjrkman 2004). Den nskade tiden fr forskningen r hgre, medan det omvnda gller fr undervisning p den grundlggande nivn samt administration. Mycket f vill dock enbart forska och ett stort antal beskriver mtena med studenterna som ett gldjemne. En kombination av forskning och undervisning br dock, i den allra bsta av nskade vrldar, domineras av forskning snarare n undervisning. Ett problem som framhlls r att den akademiska karriren i princip enbart handlar om forskningsprestationer (se ven Askling 2001). En alltfr stark fokus p utbildningen hotar den egna karriren. Mnga menar ocks att det r ett stort problem att f sin tid s splittrad. Det r exempelvis svrt att forska en dag i veckan. Detta resultat bekrftar i hg grad tidigare studier. I en intervjustudie med 77 svenska universitetslrare av Bauer et al (1999) menade det stora flertalet att en kombination av forskning och utbildning r att fredra. Olika argument anvndes: njet att undervisa, omvxling mellan arbetsuppgifter, och ven insikten att sjlva kopplingen r viktig fr kvaliteten. Slutsatsen frn den studien var att den professionella identiteten bland svenska universitetslrare handlar om en balans mellan forskning och undervisning. r 2003 publicerade Hgskoleverket enktstudien Lrarunderskningen. Den visar att ver nittio procent av hgskolelrarna ansg att det var viktigt eller mycket viktigt att ha mjlighet till forskning. Lgst var inte ovntat siffran bland adjunkterna. Framfr allt bland ldre manliga adjunkter var forskning mindre viktig eller rentav ej relevant. Fljdriktigt var mnga av lrarna missnjda med sina mjligheter att forska, framfr allt lektorer och adjunkter. Till och med forskarassistenterna, som ofta har 70-80 procent av sin tjnstgring i forskningen, var missnjda. Endast ca 60 procent r njda eller mycket njda. Minst njda var humanister/teologer. En av fem anser att undervisningen gr ut ver forskningen, men framfr allt r det sammanhngande tid och brist p forskningsmedel som identifieras som hinder (Hgskoleverket 2003). Det verkliga hindret upplever man vara att hantera mnga samtidiga uppgifter. Instllningen till att hlla mnga bollar i luften r dock tudelad. Det r ocks mnga som uppskattar mngfalden av arbetsuppgifter. Merparten av

15

lrarna r njda eller mycket njda med sina mjligheter att pverka sina arbetstider (72 procent) och att pverka sina arbetsuppgifter (64 procent). Nr det gller de grundlggande mlen fr hgre utbildningen r det intressant att notera att det rder stor enighet kring att de r viktiga. 99 procent tycker exempelvis att det r viktigt eller mycket viktigt att utbildningen Vilar p vetenskapliga eller konstnrlig grund samt p beprvad erfarenhet (fr en internationell liknande underskning se Altbach et al 1996). Dessa studier visar att mnga universitetslrare ser sig som bde forskare och lrare. Mnga anser att ett nra samband mellan forskning och undervisning r viktigt ven p individniv. Det handlar om att, i Boyers efterfljd, integrera de olika aspekterna av akademiskt arbete. Det gller dock inte alla. En del menar att hgst kvalitet i respektive verksamhet bst frmjas genom separata karrirvgar de som r bst p att forska ska gra det och de bsta lrarna undervisar. Det finns ven studier som pvisar skillnader mellan olika discipliner, dr forskningsanknytningen srskilt p lgre utbildningsniver r lttare inom vissa omrden n andra.

16

4 En nyckelfrga fr svensk hgre utbildning

De senaste utredningsfrslagen
I Resursutredningens betnkande Resurser fr kvalitet (SOU 2007:81) fresls vissa kvalitetsrelaterade indikatorer som kan ge frstrkta resurser till lrostet. Ett sdant kriterium r antal disputerade lrare. Ju fler lrare med doktorsexamen som r anstllda desto mer resurser tillfrs. Ett annat inslag i utredningen r frslaget om extra resurser fr att utveckla forskningsanknytningen. Kvaliteten i utbildningen p grundniv och avancerad niv strks genom att en srskild resurs inkluderas i ersttningen fr helrsstudenter. Resursen berknas till 5500 kr/student och verfrs frn lrostets forskningsanslag. ven Befattningsutredningen (SOU 2007:98) anser att det r angelget att andelen disputerade lrare kar. Den stora kningen av antalet examinerade doktorer de senaste ren torde ocks ge frutsttningar att andelen disputerade lrare kan ka. Befattningsutredningen menar att den nya anstllningsformen postdoktor kan mjliggra bttre villkor fr nydisputerade. Befattningsutredningen vidareutvecklar sin stndpunkt att lrare bde br undervisa och forska genom att hvda att forskning i de flesta fallen handlar om att hja kvaliteten i utbildningen och motivationen hos lrarna. Det r, menar utredarna, genom att ta del av ny kunskap som studenterna fr en hgklassig utbildning. Sverige har plats fr ett ftal excellenta forskningsmiljer, och det r dr mycket fokus har legat. Men fr att kunna hvda sig i den internationella konkurrensen om studenter gller det att kontinuerligt ta del av de frmsta forskningsrnen. Detta krver en kompetent och motiverad lrarkr, men ocks kade resurser (s. 346). Bekrftandet av vikten av ett nra samband mellan forskning och utbildning har i teorin varit legio. Varfr r det d inte redan en realitet verallt? I sitt remissvar p Befattningsutredningens betnkande ger Sveriges Universitets- och Hgskolefrbund (SUHF) ett mjligt svar:
de allt starkare signalerna om framtida kad konkurrens om forskningsmedel och kraven p profilering kommer att gra det allt svrare att upprtthlla samma bredd i forskningsverksamheten som i utbildningsverksamheten, inte bara inom de mindre hgskolorna utan ocks vid de strre universiteten.

17

Att infra en regel om att alla vetenskapligt kompetenta lrare bde ska undervisa och forska anses drfr inte realistiskt, menar SUHF, inte nu och n mindre i framtiden.

En lng historia
Skillnaden mellan teori och verklighet r inte heller ngot nytt. Grundbulten kallades den statliga utredning som genomlyste grundutbildningens villkor i brjan av 1990-talet. Utredarna slr fast att en reell forskningsanknytning av utbildningen frutstter med vrt stt att se dels att utbildning och forskning r frenade i samma organisatoriska struktur, dels att de lrare som undervisar r aktiva i forskningen och att forskarna medverkar i undervisningen. Forskningsanknytningen innebra att studenter ska f kontakt med levande forskningsmiljer. Detta principiella uttalande garderas dock redan ngra rader lngre ner: Naturligtvis r det inte ekonomiskt eller praktiskt mjligt att p en gng stadkomma forskningsanknytning i denna mening vid alla utbildningar eller alla hgskolor dr den saknas idag. Den grundlggande principen r dock klar: alla lrare, inklusive adjunkter, ska erbjudas reella mjligheter att forska och omvnt br alla forskare delta i grundutbildningen (SOU 1992:1). Ambitionen att knyta samman forskning och utbildning har tagit sig uttryck i reformer och policytgrder lngt tillbaka i den svenska hgskoleutvecklingen. Lillemor Kim har i en nordisk jmfrelse visat att diskussionen om forskningsanknytning i Sverige ofta har kopplats till resurser och hgskolemssighet (2002, s. 67). Vissa hndelser har dock pverkat relationen mellan forskning och undervisning mer n andra. r 1958 infrdes renodlade undervisningslektorat vars primra syfte inte var att bedriva forskning utan att undervisa den kande strmmen av studenter. Infrandet av dessa tjnster kan ses som en bidragande faktor till en kad uppdelning mellan utbildning och forskning (Askling 2001). Den genomgripande hgskolereformen 1977 vidgade hgskolan till att omfatta all eftergymnasial utbildning och forskning. Samtidigt inrttades ett antal mindre och medelstora hgskolor med enbart ett grundutbildningsuppdrag. I lag fastslogs att all utbildning, ven kortare yrkesinriktad utbildning, skulle vila p vetenskaplig grund. Men forskningsanknytningen av den hgre utbildningen blev terigen ett mne fr debatt eftersom mnga av de nya utbildningarna saknade en vetenskaplig tradition (Bjrklund 1991). Det tidigare resurstilldelningssystemet var tudelat, med ett anslag fr lrarlner och ett fr vriga driftkostnader. I och med reformen 1977 blev anslagen ndamlsinriktade med ett fr grundutbildning och ett fr 18

forskning. Tudelningen ledde till att hgskoleenheterna fick en ngot strre frihet att vlja lokalt mellan olika resursslag men den ledde ven till en kad uppdelning mellan undervisning och forskning. r 1993 frndrades kraven p forskningsanknytning genom infrandet av begreppet vila p vetenskaplig eller konstnrlig grund samt beprvad erfarenhet i hgskolelagen. Resurserna tilldelas rligen varje lroste och bygger p studieprestationer (helrsprestationer) och antalet helrsstudenter. Varje lroste fick strre inflytande ver hur deras anslag till grundutbildningen skulle anvndas. Ett annat ramanslag gr till de lrosten som har en fakultetsorganisation med forskning och forskarutbildning. r 1997 gavs hgskolorna i likhet med universiteten separata forskningsanslag. Det var inte ngra strre belopp men frndringen innebar att en princip som strkte de nya lrostenas roll var fastslagen och deras chans att etablera en vetenskaplig bas att anknyta till grundutbildningen kom att ka i och med detta. Samma r kom en reform om tjnstestruktur och i budgetpropositionen freslog regeringen ett antal kriterier fr lrosten som ville benmnas universitet. Av dessa kriterier r forskningsresultaten och forskningskapaciteten bland de viktigaste. r 1999 fick hgskolor rtt att anska om att f examinera studenter p forskarutbildningsniv, inom ett eller flera vetenskapsomrden. Sedan mjligheten infrdes har fyra nya universitet tillkommit: Karlstads universitet, Vxj universitet, rebro universitet och Mittuniversitetet. Sammanfattningsvis framstr principen att undervisning ska ha ett nra samband med forskning som fundamental fr den hgre utbildningen i Sverige. En iakttagelse r dock att det finns formuleringar att trots att det r nskvrt anses det inte realistiskt, bl.a. av ekonomiska skl, men ocks fr att nya vetenskapliga omrden krver en period av uppbyggnad. Utvecklingen har dock inte varit linjr s till vida att saker har blivit bttre. Enligt SUHFs remissvar p Befattningsutredningen kan den nuvarande betoningen p forskningsexcellens vara ett hot mot ett ttt frhllande mellan forskning och undervisning.

19

5 Vad kan lrostena gra?

Svenska framstende utbildningsmiljer
Hgskoleverket har infrt, som ett inslag i det nya kvalitetsgranskningssystemet, en utmrkelse fr srskilt framstende utbildningsmiljer. Syftet r att sprida goda exempel och att stimulera kvalitetsutveckling och frbttring vid svenska lrosten. De internationella bedmarna sammanstllde infr bedmningen ett antal vgledande kvalitetsaspekter. Bland dessa kvalitetsaspekter finns ett flertal som berr sambandet mellan utbildning och forskning (Hgskoleverket 2008, s. 16). r frhllandet mellan dels antal studenter, dels antalet lrare med doktorsexamina och antalet professorer som aktivt medverkar i utbildningen vl avvgt? Finns det tydliga kopplingar mellan aktuell forskning/utveckling och innehllet i undervisningen? Deltar studenter aktivt i arbetet med utbildningsmiljns forsknings/utvecklingsprojekt? Om detta r fallet, hur organiseras arbetet och vad r resultatet?

Dessa frgor kvalificerar frgan om forskningsanknytning om man jmfr med de tidigare mnes- och programutvrderingarna. Hur ser d resultatet ut? Vilka av de skande har ftt utmrkelsen och vilken betydelse spelar dessa kriterier ovan vid bedmningen? I den sammanfattande bedmningen av experterna kan endast ett av kriterierna sgas berra forskning: the interplay between teaching and research generates new impulses both ways (s. 16). Men i bedmningen av anskningarna r forskning ett genomgende viktigt tema. Samtliga miljer som fick utmrkelsen har bevisat ett nra frhllande till forskning. Det har dock skett p olika stt. I ett par fall noteras att miljn r framstende inom bde forskning och utbildning, i andra fall noteras att de aktiva lrarna ven bedriver forskning. I ytterligare andra fall r det sjlva den pedagogiska grundprincipen i form av problembaserat lrande som befordrar forskningsanknytningen, nmligen lkarutbildningen vid Linkpings universitet och tandlkarutbildningen vid Malm hgskola. Intressant att notera r ocks att de miljer som ftt avslag p sina anskningar fr det frmst p grund av brister i kvalitetsskringssystem, organisation och ledarskap snarare 20

n relation till forskning. Dremot r det flera av miljerna som prisas fr sin forskning. Allts: den nyss avslutade frsta omgngen av prisutdelning fr framstende utbildningsmiljer visar att forskning r ett sine qua non nr det gller hgsta utbildningskvalitet. Det gr inte att f utmrkelsen om man inte kan uppvisa tydliga kopplingar mellan utbildning och forskning. Dremot kan det ta sig olika uttryck, vilket ven kriterierna fngar upp. Det kan antingen handla om att lrarna som undervisar ocks bedriver forskning, ibland av hg internationell klass, eller att undervisningen bedrivs genom forskningslika metoder. Om man anvnder den vida tolkningen av begreppet r samtliga pristagare framstende nr det gller forskningsanknytning.

Ett par internationella nedslag

Det r som sagt inte bara i Sverige relationen mellan forskning och utbildning diskuteras. European University Association (EUA) har vid terkommande tillfllen betonat forskningens betydelse fr utbildningskvaliteten. I de europeiska universitetens magna charta som undertecknades i Bologna 1988 betonas att undervisning och forskning br vara sammankopplade (SUHF 1999):
Undervisningen och forskningen vid universiteten fr inte tskiljas om utbildningen skall kunna motsvara frndrade behov, samhllets krav och vetenskapliga framsteg.

Nr det gller kvalitet i forskning svl som utbildning riktas blickarna ofta mot USA, dr det finns ett hgst differentierat system med tusentals lrosten. De hgst rankade forskningsuniversiteten r vlknda: Harvard, Berkeley, Stanford etc. De forskningsintensiva universiteten utgr dock endast en liten del av det totala antalet, ca 10 procent av lrostena. Dr finns ven ett stort antal lrosten som frmst profilerar sig genom sin hga utbildningskvalitet, bland annat de s.k. liberal arts colleges. Fr ett s differentierat system r frgan om forskningsanknytning central. Men det handlar inte bara om att mnga lrosten har sm resurser fr forskning. Det finns ven tecken p att de mest bermda forskningsuniversiteten inte alltid prioriterar utbildningen. Den frre rektorn vid Harvard Derek Bok riktade hromret kraftig kritik mot den undervisning som toppuniversiteten erbjd i boken Our Underachieving Colleges.

21

Undervisningen r inte s bra som den kunde vara p grund av att professorerna inte prioriterar undervisningen. Carnegie Foundation finansierade fr ngra r sedan The Boyer Commission on Educating Undergraduates in the Research University. Deras utgngspunkt var sikten att de forskningsintensiva universitetens grundutbildning r i kris, vilket r an issue of such magnitude and volatility that universities must galvanize themselves to respond (Boyer Commission s. 37). Problemet r att den alltfr stora betoningen av forskning och forskningsresultat leder till en urholkad utbildningskvalitet (se Georghiou 2008). Fr att svara upp mot kritiken ovan tillsattes en Task Force on Teaching and Career Development vid humanistisk-samhllsvetenskapliga fakulteten, ledd av professor Theda Skocpol. Deras arbete finns sammanfattat i ett antal konkreta tgrdspunkter. Bakgrunden till deras arbete beskrivs i frordet som att lrare, studenter och annan personal har en knsla av att framstende utbildningsinsatser inte belnas eller uppmrksammas tillrckligt: Teachers labor in pedagogical solitude. Mot denna bakgrund formuleras en ny vision: Harvard as a University that Values Excellence in Teaching, Research, and Student Learning. Detta har lett fram till ett flertal konkreta tgrder fr att strka kvaliteten i undervisningen. 1. Foster stronger collegial engagement and responsibility for effective teaching and learning 2. Support pedagogical creativity and remove impediments to experimentation 3. Regularly account for and assess all important aspects of teaching, advising, and efforts at pedagogical improvement 4. Reward good teaching and contributions to pedagogical improvement at all career levels 5. Make the enhanced Faculty of Arts and Social Sciences commitment to excellent teaching and enrichment of student learning visible within and beyond Harvard. Fr att motverka en alltfr stor uppdelning av forskning och utbildning pongteras betydelsen av att infra incitamentsstrukturer som belnar den forskare som integrerar forskning och utbildning (Boyer 1990). Lrosten som premierar forskare som gnar sig 22

bde t utbildande aktiviteter och t forskning i lngden frbttrar kvaliteten (Zubrik et al 2001). Jenkins & Healey (2005) har samlat en mngd exempel p vad lrosten kan gra. Utifrn detta har de skapat ett ramverk som hr terges i sin helhet: Developing institutional awareness and institutional mission

Strategy 1: State that linking teaching and research is central to the institutional mission and formulate strategies and plans to support the nexus Strategy 2: Make it the mission and deliver it

Strategy 3: Organise events, research studies and publications to raise institutional awareness Strategy 4: Develop institutional conceptions and strategies to effect teaching-research links Strategy 5: Explain and involve students and parents in your institutional conception of teaching-research relations

Developing pedagogy and curricula to support the nexus

Strategy 6: Develop and audit teaching policies and practices and implement strategies to strengthen the teaching-research nexus Strategy 7: Use strategic and operational planning and institutional audit to strengthen the nexus Strategy 8: Develop curriculum requirements Strategy 9: Review the timetable Strategy 10: Develop special programmes and structures

Developing research policies and strategies to support the nexus

Strategy 11: Develop and audit research policies and implement strategies to strengthen the teaching-research nexus Strategy 12: Ensure links between research centres and the curriculum and between student learning and staff scholarship

Developing staff and university structures to support the nexus

Strategy 13: Ensure the nexus is central to policies on inducting and developing new staff and to strategies to support the professional development of established staff Strategy 14: Ensure teaching-research links are central to policies on promotion and reward

23

Strategy 15: Ensure effective synergies between units, committees and structures for teaching and research Strategy 16: Link with related university strategies Strategy 17: Participate in national programmes Strategy 18: Support implementation at department level

Medan exemplet frn Harvard frmst handlar om lrarna hur ven de framgngsrika forskarna ska motiveras och belnas fr sina insatser i grundutbildningen finns det anledning att ven nmna ngra exempel p forskningsanknytning genom studentaktivitet. Ett exempel frn Storbritannien p forskande studenter r det s.k. Reinvention Centre for Undergraduate Research vid Warwick University och Oxford Brookes University (dvs. tv lrosten med olika inkomster fr forskning). Centrets initiativtagare inspirerades av Ernest Boyer och det arbete som gjordes av honom och hans efterfljare. Centret r ett s.k. Centre for Excellence in Teaching and Learning (CETL). De uppmuntrar studenter att engagera sig i pgende forskningsprojekt. De har ocks sm summor fr lrare och studenter som vill testa sina ider. De har nyligen startat en tidskrift dr studenternas forskning publiceras (http://www2.warwick.ac.uk/fac/soc/sociology/research/cetl/).

24

6 Avslutande diskussion
Syftet med freliggande rapport har varit att diskutera begreppet forskningsanknytning och dess relation till kvalitet i utbildningen. mnet r gigantiskt och rr fundamentala frgor i hgskolesektorn: Vad r hgre med hgre utbildning? Hur ns hg kvalitet i undervisningen? Vem ska gra vad i en alltmer differentierad sektor? Och hur? Vr genomgng visar att begreppet forskningsanknytning r ytterst mngfacetterat. Det handlar om att undervisningen ska bedrivas av forskande lrare, helst med doktorsexamen, men det handlar ocks om att frmedla ett forskande arbetsstt och att lra ut vetenskapliga metoder. P policynivn, lngt ifrn verkligheten, beknner sig de flesta aktrer i hgskolesektorn till ett nra samband mellan forskning och utbildning, som det t.ex. r uttryckt i den svenska hgskolelagen. Men detta kostar. Forskande lrare kostar pengar. En forskningsbaserad undervisning kostar ocks pengar. Att gna sig t smskalig undervisning med tutoring och flitigt uppsats- och pm-skrivande r svrt att gra om antalet undervisningstimmar r 2 per vecka. Rapporten innehller ocks exempel p vad som kan gras p lrostesniv. Universitet och hgskolor str infr olika typer av utmaningar nr det gller forskningsanknytning. Man kan notera att frgan om relationen mellan forskning och utbildning har olika betydelse i USA och England. I det frstnmnda fallet har det talats om kris fr den hgre utbildningen, men d frmst fr de forskningstunga universiteten som prioriterar ned undervisningen. Fr Storbritanniens del har debatten frmst gllt forskningens roll vid de undervisningsorienterade lrostena, de som fr var yrkeshgskolor (polytechnics) och som fr mycket lite kvalitetsrelaterade forskningsmedel som en fljd av RAE. Fr de forskningsorienterade universiteten handlar det om att ge undervisningen den plats den frtjnar, att f de bermda forskarna att ge sitt yttersta fr undervisningen och att belna och uppmrksamma lrare som gr bra insatser. Ett inspirerande exempel p detta har vi hmtat frn Harvards humanistisksamhllsvetenskapliga fakultet. Andra exempel hrrr frn Hgskoleverkets utmrkelse fr srskilt framstende utbildningsmiljer, dr kopplingen till forskning, i olika former, r framtrdande hos samtliga pristagare. En intressant frga r naturligtvis hur forskningsanknytningen ser ut hos lrosten med minimala intkter fr forskning. Fr

25

man dr verge idealet om forskande lrare och enbart gna sig t forskningsfrmjande undervisningsmetoder? Studien innehller ocks en diskussion om sjlva universitetslrarrollen utifrn ett antal studier. Alla dessa studier visar att det finns flera roller att fylla och att mnga akademiska lrare bde vill forska och undervisa. Det gller dock inte alla, och framfr allt inte samtidigt. Henkel har ocks visat i en studie (2000) att universitetslrarrollen hller p att frndras. Det finns ett flertal roller att hantera i akademin. En r givetvis den som ledare eller chef. En annan r att vara aktiv i samverkan med det omgivande samhllet (Geschwind 2008). Akademin erbjuder numera en mngd olika karriralternativ. Frgan r hur mnga roller folk klarar av att hantera samtidigt (med 40 timmars arbetsvecka)? Ska verkligen alla gna sig t forskning hela tiden? Det finns universitetslrare som faktiskt r lindrigt intresserade av forskning men som har lng erfarenhet av praktisk yrkesgrning. Mste de ocks forska? Frgan r ocks hur studenterna bedmer och vrderar forskningsanknytningen. Slj och Sdling (2006) har presenterat en studie som visar att det bland lrare och utbildningsansvariga finns en generellt stark tilltro till begreppet forskningsanknytning medan det hos studenterna finns ett frmlingskap infr forskning. Ett viktigt argument fr studenterna i studien r att deras studier ska leda till en frbttrad anstllningsbarhet. Praktikperioder och praktiskt anvndbar kunskap betonas av studenterna och studien visar att mnga studenter upplever en konflikt mellan yrkesmssig kunskap och vetenskap. Vissa studenters instrumentella syn p hgskoleutbildning, och det tryck det kan innebra fr utbildningsanordnare, kan g ut ver forskningsanknytningen. Det r drfr viktigt att studentorganisationerna stder den allmnna idn med en nra kopplingen mellan utbildning och forskning. Inte minst gller det att n fram med budskapet att forskningsorienterad undervisning gr studenter anstllningsbara i ett snabbt frnderligt kunskapssamhlle. Ett nra samband mellan forskning och utbildning ger hllbara kunskaper och frdigheter, eller som lundaprofessorn Bodil Jnsson uttryckte det fr nstan 30 rs sedan: det ger slitstarka kunskaper (Jnsson 1981).

26

Vad kan d gras? Hr fljer ngra frslag, utifrn rapportens resultat, som kanske inte alla r genomfrbara idag, men som borde vara det om mlsttningen r att erbjuda en internationellt konkurrenskraftig hgskoleutbildning. Frslagen riktar sig frmst till lrostesnivn. 1. Anstll disputerade lrare. 2. Tillse att de som nskar och visar kreativitet ges mjlighet att forska. Koppla ett tydligt uppfljningssystem till detta. 3. Strva efter att koncentrera tiden fr forskning. Stt upp trerskontrakt med varje lrare som visar frdelningen mellan arbetsuppgifter. 4. Belna och uppmrksamma lrare som p ett framgngsrikt stt integrerar forskning och undervisning. 5. Gr studenter till medproducenter av ny kunskap, helst genom anknytning till pgende forskningsprojekt. 6. Anvnd s lngt som mjligt forskningslika metoder i undervisningen (disputation). 7. Std utveckling av pedagogiska innovationer som frmjar kopplingen mellan forskning och undervisning.

27

R EFERENSER
Abrahamsson, B. (1977) Forskningsanknytning: om sambandet mellan forskning och grundutbildning. UH-rapport 1977:10. Altbach, P.G. (ed.) (1996) The International Academic Profession. Portraits of Fourteen Countries. The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching. Askling, B. (2001) Higher Education and Academic Staff in a Period of Policy and system Change, Higher Education Volume 41, pp. 157-181. Barnett, R. (1992) The Idea of Higher Education. Buckingham: Society for Research into Higher Education/Open University Press. Barnett, R. (ed.) (2005) Reshaping the University. New Relationships between Research, Scholarship and Teaching, SRHE Open University Press. Bauer, M., Marton, S., Askling, B. Marton, F. (1999) Transforming universities: changing patterns of governance, structure, and learning in Swedish higher education. London: Jessica Kingsley Publishers. Bennich-Bjrkman, L. (2004) verlever den akademiska friheten? en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid. Hgskolverkets rapportserie 2004: 1 R. Bjrklund, S. (1991) Forskningsanknytning genom disputation. Acta Universitatis Upsaliensis. Statsvetenskapliga freningen i Uppsala. Boyer, E. (1990). Scholarship reconsidered. Priorities of the Professorate. New York, Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching. Boyer Commission on Educating Undergraduates in the Research University (1998) Reinventing Undergraduate Education: A Blueprint for Americas Research Universities. Stony Brook: State University of New York at Stony Brook. Available at http://naples.cc.sunysb.edu/Pres/boyer.nsf/ Brew, A. (2002) Enhancing the quality of learning through research-led teaching [Online] Available at:

28

http://www.ecu.edu.au/conferences/herdsa/main/papers/nonref/pdf/AngelaBr ew.pdf Clark, B. (1991) The Fragmentation of Research, Teaching and Study. An Explorative Essay in Trow, M. & Nybom, T. (eds.) University and Society. Essays on the Social Role of Research and Higher Education, Higher Education Policy Series 12, London: Jessica Kingsley. Clark, B. (ed.) (1993) The research foundations of graduate education: Germany, Britain, France, United States, Japan. Berkeley: University of California Press. Colbeck, C.L. (1998) Merging in a Seamless Blend, Journal of Higher Education, Vol. 69, No. 6, pp. 648671. Deem, R. & Lucas, L. (2006) Research and teaching cultures in two contrasting UK policy contexts: Academic life in Education Departments in five English and Scottish universities, Higher Education 54: 115-133. Deiaco, E., Gren, A. G., Melin, G. (2008) Exploring University Alliances and Comparable Academic Cooperation Structures SISTER Arbetsrapport 2008:79 Feldman, K.A. (1987) Research Productivity and Scholarly Accomplishments of College Teachers as Related to their Instructional Effectiveness: a Review and Exploration, Research in Higher Education, Vol. 26, No. 3, pp. 227298. Fox, M. (1992). Research teaching and publication productivity: Mutuality versus competition in academia. Sociology of Education, 65, 293-305. Fritzell, A. (1998) Hur styrs den svenska hgskolan? Varfr ser styrsystemet ut som det gr? Hgskoleverkets skriftserie 1998: 4, Stockholm. Gellert, C. (1990). Academic Inquiry and advanced training, International perspectives of a changing paradigm, in: C. Gellert, E. Leither, och J. Schramm (Eds). Research and Teaching at Universities, International and Comparative Perspectives. Georghiou, L. (2008) Strategy to Join the Elite: Merger and the 2015 Agenda at the University of Manchester, SISTER Arbetsrapport 2008:85. 29

Geschwind, L. (2004) Working Conditions for University Teachers in Sweden, paper for the 26th EAIR forum, Barcelona 5-8 September 2004. Geschwind, L. (2008) Social bollknsla och grym kompetens. Forskningsledning vid fyra av KKstiftelsens forskningsprofiler, SISTER Arbetsrapport 2008: Geschwind, L. & Johansson, M. (2008) Utbildningsanknytning i praktiken. En fallstudie av KK-stiftelsens profilsatsningar vid fyra unga svenska lrosten, kommande SISTER Arbetsrapport 2008. Geschwind, L. & Larsson, K. (2008) Om humanistisk forskning - Nutida villkor och framtida frutsttningar. SISTER Arbetsrapport 2008:81. Gordon, G., Andrea, V., Gosling, D., and Stefani, L. (2003) Building capacity for change: Research on the scholarships of teaching. Bristol: Higher Education Funding Council for England. [Online] Available at: http://www.hefce.ac.uk/pubs/RDreports/2003/rd02_03/rd02_03.pdf Griffiths, R., Knowledge Production and the Research-Teaching Nexus: The case of the Built Environment Disciplines. Studies in Higher Education 29, 2004 s. 709-726. Hattie, J. & Marsh, H.W. (1996) The Relationship Between Research and Teaching: a Meta-analysis, Review of Educational Research 66(4), 507-542. Henkel, M. (2000) Academic Identities and policy change in higher education. London: Jessica Kingsley Publishers. Henkel, M. (2004) Teaching and Research: the Idea of a Nexus, Higher Education Management and Policy Volume 16, No. 2 OECD. Hgskoleverket (2003) Lrarunderskningen 2003. Hgskoleverkets rapportserie 2003:13 R. Hgskoleverket (2006) Hur har det gtt? Hgskoleverkets kvalitetsgranskningar 2005. Hgskolverkets rapportserie 2006:24 R.

30

Hgskoleverket 2008, Utmrkelsen framstende utbildningsmilj 2007. Centres of Excellent Quality in Higher Education 2007, Rapport 2008:1 Jenkins, A. (2004) A Guide to the Research Evidence on Teaching-Research Relations. Higher Education Academy. Jenkins, A. & Healey M. (2005) Institutional strategies to link teaching and research, Higher Education Academy, www.heacademy.ac.uk/resources.asp. Jnsson, B. (1981) Fem promemorior om kvalitet, i Kvalitet i hgskolan. Rapport frn ett seminarium i september 1980, UH-rapport 1981:10. Kim, L. (2002) Lika olika. En jmfrande studie av hgre utbildning och forskning I de nordiska lnderna, Hgskoleverkets rapportserie 2002:40 R. Kim L. (2004). Massification in a Uniform System of Higher Education- The Swedish Dilemma i Strmqvist G. och Fgerlind I. (Eds) Reforming higher education in the Nordic countriesstudies of change in Denmark, Norway, Iceland, and Sweden. UNESCO: International Institute for Educational Planning. Kogan, M. (2004) Teaching and Research: some Framework Issues, Higher Education Management and Policy, Volume 16 No. 2 OECD. Lundmark, A., Sjlund, M., Staaf, M. (2006) Forskningsanknytning. Ett underlag fr diskussion om begreppets innebrd och tillmpning, Uppsala universitet. Neumann, R. (1992) Perceptions of the teaching-research nexus: a framework for analysis. Higher Education, 23(2), 159-71. Nybom, T (2003) The Humboldt Legacy: Reflections on the Past, Present and future of the European University, Higher Education Policy, 16. Ramsden, P. och Moses, I. (1992). Associations between research and teaching in Australian higher education. Higher Education, 23, s 273-259.

31

Robertson, J. och Bond, C.H. (2001). Experiences of the Relation between Teaching and Research: what do academics value? Higher Education Research and Development, vol 20 (1), 5-19. Skelton, A. (2005) Understanding Teaching Excellence in Higher Education. Towards a Critical Approach, London and New York: Routledge. Skoie, H. (2000). Faculty involvement in research in mass higher education: current practice and future perspectives in the Scandinavian countries. Science and Public Policy, vol 27, 409-419. Smeby, J-C (1998). Knowledge producation and Knowledge Transmission. The interaction between research and teaching at universities. Teaching in Higher Education, vol 3, No 1, 5-20. Strmholm, S. (1994) Den svenska hgskolan: Lgesbestmning och framtidsdebatt. Stockholm: Ratio. SOU 1992:1 Frihet, Ansvar, Kompetens. Grundutbildningens villkor i Hgskolan. Betnkande av hgskoleutredningen. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:98, Karrir fr kvalitet. Betnkande av Befattningsutredningen U 2006:08. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:81, Resurser fr kvalitet. Betnkande av Resursutredningen. Stockholm: Fritzes. SUHF (1999) Universitetens Magna Charta. Bologna 1988. Sveriges Universitets- och Hgskolefrbund. Slj, R. & Sdling, M. (2006). Utbildning p vetenskaplig grund: rster frn fltet. Hgskoleverkets rapportserie 2006:46 R. Wikhall, M. (2002) Forskningsanknytning med knappa resurser, Sandstrm, U. (red.) Det nya forskningslandskapet. Perspektiv p vetenskap och politik, SISTER skrifter 5, Nya Doxa.

32

T IDIGARE
2008:85 2008:84 2008:83 2008:82 2008:81 2008:80 2008:79 2008:78 2008:77 2008:76 2008:75 2008:74 2007:73 2007:72 2007:71 2007:70 2007:69 2007:68 2007:67 2007:66 2007:65 2007:64 2007:63 2007:62 2007:61 2007:60 2007:59 2007:58

ARBETSRAPPORTER / WORKING PAPERS

Luke Georghiou: European Universities Learning to Compete: From Social Institutions to Knowledge Buisnesses Peder Karlsson: Om grnser, frbindelser, gods och mediatorer Gran Melin: Utvrdering av Hasselbladprofessuren i Gteborg Anki Dellns & Enrico Deiaco: Forskningsprioriteringar : Hur, vem och vad? Exempel frn Danmark, Storbritannien och sterrike Lars Geschwind & Karin Larsson: Om humanistisk forskning. Nutida villkor och framtida frutsttningar Andreas Johnson, Enrico Deiaco, Karla Anaya Carlsson, Fredrik Scheffer: Effektanalys av offentlig sddfinansiering 1994 till 2004. NUTEKs och VINNOVAs sddfinansieringsstd Enrico Deiaco, Ana M. Gren & Gran Melin: Exploring University Alliances and comparable Academic Cooperation Structures Olof Daniel Ljungberg, Mattias Johansson & Maureen McKelvey: Polarization of the Swedish University Sector Structural Characteristics and positioning Anders Brostrm, Maureen McKelvey & Christian Sandstrm: Elite European Universities and the R&D Subsidiaries of Multinational Enterprises Lars Geschwind & Karin Larsson: Uppfljning av studenter efter avslutade studier ett verktyg fr att utveckla utbildningen Olof Hallonsten & Mats Benner: Why large research infrastructures can be built despite small investments? MAX-lab and the Swedish research infrastructure Fredrik Scheffer & Gran Melin: Fallstudie av en Ytkemisk forskarskola. Utvrdering av SSF:s satsning p Yt- & kolloidteknologi. Anders Brostrm & Enrico Deiaco: Rcker det med forskning i vrldsklass? Nya perspektiv p teknikfretagens samarbete med offentligt finansierade forskningsmiljer Mats Benner, Enrico Deiaco & Olle Edqvist: Forskning, innovation och samhlle Ett sammanfltat system i snabb omvandling Lars Geschwind & Fredrik Scheffer: Det bsta av tv vrldar? Utvrdering av samarbetet mellan KTH och Lrarhgskolan i Stockholm med syfte att utveckla lrarutbildningar med teknisk och naturvetenskaplig inriktning Lars Geschwind: Policyprojekt och kunskapsomrde Utvrdering av Centrum fr lrande i hllbar utveckling vid Lrarhgskolan i Stockholm Enrico Deiaco & Maria Johansson: Att f kunskap anvnd en utvrdering av tre Mistraprogram Gran Melin: Reviewing applications by women: Critical use of additive and reasoning evaluation methods Olle Edqvist: Review of SPIDERs funding of ICT Collaboration Projects with Swedish partners Peter Schilling: SSF:s satsning p strategiska forskningscentra En analys av bedmningsprocessen Enrico Deiaco & Gran Melin: Riskanalys av KTH:s engagemang i Pakistan Sweden University Gran Melin & Fredrik Scheffer: Grddfil eller B-lag? Underskning av anstllningsformen bitrdande lektor Anders Brostrm: Collaboration for competitiveness Towards a new basis for regional innovation policy Anders Brostrm, Karla Anaya-Carlsson, Enrico Deiaco & Fredrik Scheffer: Vad kan Staten lra av en effektanalys av sddfinansieringsprogrammet? En frstudie Enrico Deiaco, Anders Brostrm & Lars Geschwind: Hgskola och region ett trevande frhllande. Reflektioner ver exemplet Vstra Gtalandsregionen Karla Anaya-Carlsson & Gran Melin: Den postdoktorala perioden fr doktorsexaminerade lsret 1998/99 Fredrik Scheffer, sa Smedberg, Gran Melin: Fallstudie av en neurovetenskaplig forskarskola. Utvrdering av SSF:s satsning p National Network in Neuroscience Fredrik Scheffer & Gran Melin: Fallstudie av en biomedicinsk forskarskola. Utvrdering av SSF:s satsning p programmet Glykokonjugater i biologiska system

2006:57 2006:56 2006:55 2006:54 2006:53 2006:52

Enrico Deiaco: Utbildningsbranschen drivkrafter, storlek och nya affrsmodeller Gran Melin & Andreas Hgberg: Alla blir professor. En framtblickande utvrdering av befordringsreformen vid KTH Enrico Deiaco & Gran Melin: Considerations on university alliances. Motives, risks and characteristics Gran Melin & Rickard Danell: Effects of funding young, promising scientists Andreas Hgberg, Peder Karlsson & Peter Schilling: Det gller inte bara pengar, vi behver ven ider En studie av samverkanspraktik vid fyra lrosten Olle Edqvist: Internationalisering av svensk forskning. Reflektioner frn ett antal fallstudier

33

2006:51 2006:50 2006:49 2006:48 2006:47 2006:46 2006:45 2006:44 2006:43 2006:42

Linda Blomkvist & Gran Melin: Forskarstuderande under och efter utbildningen. Jmfrande offentlig statistik frn Sverige och Danmark Enrico Deiaco & Gran Melin: Hur mr klinisk forskning? en studie av FoU-verksamheten i Landstinget i stergtland. Enrico Deiaco, Peter Schilling & sa Smedberg: Att mta kompetensbehov hos sm och medelstora fretag. En studie av KK-stiftelsens satsningar p Expertkompetensprogrammet Andreas Hgberg & Gran Melin: Utvrdering av SSF:s satsning p Junior Individual Grants sa Smedberg & Gran Melin: Utvrdering av SSF:s satsning p Senior Individual Grants Ulf Sandstrm: Forskningsdebattens vad, vem, hur och varfr Lillemor Kim: Kvalitet kontra kvantitet: Hgskoledebatten 2005 2006 Peder Karlsson & Peter Schilling: Nya teorier Ny kunskapsproduktion? Ngra teoretiska perspektiv p IVA:s universitetsframsyn 2005/2006 Karin Caldwell, Ulf J Johansson, Anders Liljas (ordf) & Gran Melin (sek): Utvrdering av INGVAR (Individual Grant for the Advancement of Research Leaders) - med avseende p utformning, urvalsprocess och ledarskapsprogram Peter Schilling & Maria Johansson: Finansiering och strategi - En fallstudie ver KK-stiftelsens profil- och plattformssatsning vid Blekinge Tekniska Hgskola

2005:41 2005:40 2005:39 2005:38 2005:37 2005:36 2005:35 2005:34 2005:33

Enrico Deiaco & Fredrik Lagergren med medverkan av sa Smedberg: Energisystemforskning till vad och hur mycket? Utvrdering av programmet fr Allmnna energisystemstudier Enrico Deiaco, Maria Johansson & Hans Westlund: Ju mer vi r tillsammans Utvrdering av Delegationen fr regional samverkan om hgre utbildning Maria Johansson, Lillemor Kim, John Storan & Sverker Srlin: Bridging the Gap Comparing Actions for Widening Participation in Higher Education in Sweden and England Anders Brostrm, Enrico Deiaco & Gran Melin: Vgval fr rebro universitet och Mlardalens hgskola : Utredning av frutsttningar fr fusion, allians eller annan samverkan Hans Lf & Anders Brostrm: Does Knowledge Diffusion between University and Industry Increase Innovativness Lillemor Kim & Per Janson: Kompetens fr evidens om Vrdalstiftelsens srskilda kompetenssatsningar Gran Melin: De nya kulturutbildningarna - en underskning av nya typer av hgskoleutbildningar p kulturomrdet Enrico Deiaco & Anders Brostrm: Kunskapsregion Stockholm p vrldsmarknaden - mjligheter och utmaningar fr det regionala tillvxtprogrammet Lillemor Kim & Ewa Olstedt : Utbildningsvetenskapliga kommittn - en ny aktr i forskningslandskapet

2004:32 2004:31 2004:30

Anders Brostrm, Enrico Deiaco & Sverker Srlin: Tekniska universitet p vrldsmarknaden? -motiv och frutsttningar fr en strategisk allians mellan KTH och Chalmers Sverker Srlin, Institutssektorn, hgskolan och det svenska innovationslandskapet Sverker Srlin (ordf.), Mrten Carlsson, Britt-Marie Drottz-Sjberg och Gran Melin: Utvrdering av det svenska medlemsskapet i IIASA

2003:29 2003:28 2003:27 2003:26 2003:25 2003:24 2003:23 2003:22

Gran Melin : Effekter av postdoktorala studier Hans Westlund : Regionala effekter av hgre utbildning, hgskolor och universitet. En kunskapsversikt. Anders Brostrm, Hans Lf & Carolina Sigfridsson: Kartlggning av hgre utbildning och universitetsforskning i Mlardalen Bo Persson: Typifying Scientific Advisory Structures and Scientific Advice Production Methodologies Sandstrm, Ulf & Martin Hllsten: Fretagens finansiering av universitetsforskning en versikt i mars r 2003 Janz, Norbert, Lf, Hans & Bettina Peters: Firm Level Innovation and Productivity : Is there a Common Story Across Countries? Hans Lf: Dynamic Optimal Capital Structure and Technological Change Ulf Sandstrm, Laila Abdallah, Martin Hllsten: Forskningsfinansiering genom regional samverkan

2002:21 2002:20 2002:19 2002:18 2002:17

Jan-Eric Degerblad, Olle Edqvist och Sam Hgglund: Utvrderingsspelet Laila Abdallah: Resultat eller process : Trender inom utvrdering av svensk hgskoleutbildning under 1990-talet Henrik Karlsson: Konstnrlig forskarutbildning i Norden Ingrid Schild & Sverker Srlin: The Policy and Practice of Interdisciplinarity in the Swedish University Research System Tobias Harding, Ulf Sandstrm, Sverker Srlin & Gella Westberg: God avkastning p marginellt risktagande? Bidrag till en utvrdering av nordiskt forskningssamarbete inom ramen fr NOS.

34

2002:16 2002:15 2002:14 2002:13 2002:12 2002:11 2002:10 2002:09

Sverker Srlin: Fungerar forskningssystemet?: Ngra strategiska frgor fr strategisk forskning Hans Lf & Almas Heshmati: The Link Between Firm Level Innovation and Aggregate Productivity Growth : A Cross Country Examination Gran Friborg: Svenska Tekniker 1620-1920 : Om utbildning, yrken och internationell orientering Maria Wikhall: Culture as Regional Attraction : Migration Decisions of Highly Educated in a Swedish Context PREST, University of Manchester: A Comparative Analysis of Public, Semi-Public and Recently Privatised Research Centres Henry Etzkowitz: The Triple Helix of University - Industry - Government : Implications for Policy and Evaluation Lillemor Kim: Masshgskolans paradoxer fem inlgg i den svenska hgskoledebatten Sverker Srlin: Cultivating the Places of Knowledge

2001:08 2001:07 2001:06 2001:05 2001:04 2001:03 2001:02 2001:01

Bo Persson : Reluctant Agencies : Sectorial Agencies and Swedish Research Policy in the 1980s Martin Meyer : Science & Technology Indicators Trapped in the Trippel Helix? Kunskapssystem i frndring, Verksamhetsprogram 2001-2003 Verksamhetsberttelse 1999-2000, Freningen fr studier av forskning och utbildning Ulf Sandstrm : Om den svenska arkitektur-, bostads- och stadsbyggnadsforskningens karaktr Jenny Beckman, Mats Brenner, Olle Persson & Ulf Sandstrm : Nya arbetsformer inom diabetesforskning studier kring en ntverkssatsning Lillemor Kim, Robert Ohlsson & Ulf Sandstrm : Kan samverkan mtas? Om indikatorer fr bedmning av KK-stiftelsens satsningar Alexander Kanaev & Albert Tuijnman : Prospects for Selecting and Using Indicators for Benchmarking Swedish Higher Education

35