Konjunktursignaler ger visst hopp i det ekonomiskpolitiska mrkret

DEN FINANSIELLA OCH REALA EKONOMIN har en tid vxelverkat i en negativ spiral. Under vren skedde en frsiktig nedjustering av tillvxtutsikterna, delvis driven av fljdverkningar av de japanska naturkatastroferna och hga energi- och rvarupriser. Under sommaren frsmrades konjunktursiffrorna ytterligare samtidigt som politisk beslutskraft lyste med sin frnvaro nr det gllde svl de lngsiktiga budgetproblemen i USA som skuldproblemen i Euro-zonen. Den finansiella reaktionen blev hftig, vilket i sin tur orsakade en accelererande nedgng i framtblickande sentimentsindikatorer. KONSENSUSPROGNOSEN FR BNP-TILLVXTEN 2012 har ocks justerats ner relativt kraftigt de senaste mnaderna. Fr USA har frvntningarna gtt frn en BNP-tillvxt p 3,0% i juli till 2,1% i septemberenkten. Fr Euro-zonen togs frvntningarna ned frn 1,5 till 1,0% den senaste mnaden. ven fr Sverige har konsensusprognosen fr BNP-tillvxten 2012 skruvats ner frn 2,6% i augusti till 2,1% i september; dock fortfarande en bit ver vr prognos p 1,4% i Nordic Outlook (publicerad 30 augusti). Prognosmakarna har drmed snabbt anpassat sig till en bild med tillvxt under den trendmssiga, men fortfarande utan recession som huvudscenario.

MNDAG 19 SEPTEMBER 2011

mindre stabilt. Det finns flera exempel p brsoro som pverkat framtidstro men som inte ftt fste i den faktiska konjunkturutvecklingen. DEN PSYKOLOGISKA SITUATIONEN ter sig delvis lite annorlunda jmfrt med situationen 2007-08. D fanns en tendens att fretagsledare inom industrisektorn i hg grad litade p att starka orderbcker var en indikation p motstndskraft i det egna fretaget och man var drfr lnge hoppfull om mjligheterna att begrnsa spridningseffekterna frn den pgende finanskrisen. Nr Lehmankraschen kom frlamades den internationella handeln och frhoppningarna om att industrisektorn skulle st emot krisstormen grusades brutalt. Denna gng r skert mnga fretagsledare mna om att ta tillvara erfarenheterna frn vintern 2008-09 och undvika att framst som blgda optimister. Det innebr bl a att handlingsprogram nr det gller t ex utgifts- och investeringar har utarbetats s att man snabbt kan agera om liknande situationer skulle uppst. Ett sdant beteende r rationellt i den labila situation som vrldsekonomin nu befinner sig i, men innebr ocks kade risker fr psykologiskt drivna verreaktioner.

AVGRANDE FR OM REVIDERINGARNA fortstter nedt under hsten blir i vilken grad svaga sentimentsindikatorer slr igenom i faktiska konsumtionsoch investeringsbeteenden. Finansiell oro leder regelmssigt till nedstllda framtidsfrvntningar i framfrallt hushllens framtidstro. Dremot r sambandet mellan sentimentsindikatorer och faktiska hrddata

DE AMERIKANSKA SIGNALERNA nr det gller hrddata r blandade. Arbetsmarknadssiffrorna fr augusti gav en rejl besvikelse och drev p recessionsoron ytterligare. Dremot har statistik ver utrikeshandeln och den privata konsumtionen verraskat positivt. I Nordic Outlook (publicerad 30 augusti) rknade vi med en annualiserad BNP-tillvxt tredje kvartalet p 1,0%. De nya siffrorna gr

Veckans Tanke

att en tillvxt runt 2% nu ter sig troligare. SEB:s verraskningsindikator, som r ett sammanvgt mtt p hur olika utfall kommer in relativt marknadens frvntningar, tyder ocks p att negativa chockerna kulminerat i industrivrlden som helhet. Detta innebr inte att man kan blsa faran ver; ekonomin lr utsttas fr ytterligare pfrestningar under vintern inte minst om lsningarna kring den ekonomiska politiken hller i sig. Men en hygglig tillvxt under tredje kvartalet skulle nd ge andrum och bromsa den nedtgende frvntningsdynamiken.
SEB:s verraskningsindikator (EMU, USA, Japan)
Normaliserade mnatliga verraskningar

1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5 03 04 05 06 07 08 09 10 11

3-mnaderssnitt

1.0 0.5 0.0 -0.5 -1.0 -1.5

VEN P NRMARE HLL FINNS VISSA POSITIVA TECKEN. Bde i Tyskland och Sverige tyder hrddata p att tredje kvartalet blir hyfsat. Detta gller inte minst industriproduktion och export. I Tyskland ser ocks detaljhandeln ut att ha terhmtat sig efter ett svagt andra kvartal. I Sverige r bilden mer blandad nr det gller den inhemska efterfrgan. Bilfrsljningen rullar p bra samtidigt som detaljhandeln sviktar. En rad storfretagsledare i Sverige har de senaste veckorna kommenterat det internationella lget i bekymrade ordalag i media. Det vervgande intrycket r dock att de flesta pongterat att de nnu inte sett ngon ptaglig frsmring av den egna marknadssituationen. DE PROBLEM SOM NU PLGAR VRLDSEKONOMIN kommer att ta lng tid att lsa och utmaningarna r stora p en rad omrden. I nulget r det svrt att se ngra ljusglimtar nr det gller t ex hanteringen av den europeiska skuldkrisen. nd kommer de nrmaste mnadernas konjunkturutveckling att vara viktig. Om den negativa spiralen bryts och en recession kan undvikas kan besluten tas i en mer hanterbar milj. Den allra senaste tidens konjunktursignaler ger ett bibehllet hopp om att s ocks blir fallet, trots fortsatt brist p ekonomisk politisk handlingskraft. hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067