G- Samband mellan kad resursfrbrukning Omvandling av landskap Miljpverkan Oljeanvndning skapar koldioxid vilket ger en kad temperatur p jorden.

Glacirer smlter och vattenytan stiger. Dessutom frngas vattennga vilket r den strsta vxthusgasen. Den gr koldioxidens vxthuseffekt tre gnger starkare. Nr isarna smlter r det dessutom en mindre del som reflekterar tillbaka solstrlarna ut i rymden vilket hjer temperaturen ytterligare. Nr man eldar med olja bildas bland annat svaveldioxid som regnar ner som sur nederbrd. Snker pH-vrdet i mark och sjar och frsurar dem. Vissa arter klarar inte detta och marken blir obrukbar. I mnga fattiga lnder r en liten jordpltt livsavgrande. Skogen blir mnga gnger skadad av frsurningar vilket r negativt d trd kkar koldioxid och binder fuktighet. Trd binder fukt och vatten och utan dem blir det erosioner och det resulterar i att det inte gr att odla p mark som eroderar. Trd kkar dessutom koldioxid. Frsvinner trd frsvinner ven grundvattennivn och drmed dricksvatten. I en vrld som redan brkar om vatten och det rder brist p vatten r detta katastrof. Nr det sker olyckor som den i Mexikanska golfen frorenas vattnet kraftigt och bde djur i vattnet och ovanfr vattnet dr. T.ex. fglar som badar i vattnet. Rcker att en bt med olja gr p grund. Skulle vi anvnda nnu mer olja/fortsatt anvndning av oljan skulle vi f ett varmare klimat vilket skulle tvinga mnga att flytta. Det skulle bli fler miljflyktingar och trngre. Folk skulle vilja bygga och det skulle resultera i att fler antal trd flls. P de stllen dr det redan r torrt skulle det blir nnu torrare och det skulle kanske inte g att odla alls. Med en frhjd temperatur skulle glacirer smlta = mer vatten. Kuster och lnder som ligger lgt skulle drabbas. nnu mer miljflyktingar. Frsurad mark och sjar kan leda till sjukdomar. I fattiga lnder finns inte alltid pengar till medicin. Boserup: Nr befolkningen slr i taket kommer ven livsmedlen att gra det eftersom vi fr nya tekniker. Ex. majsen, konstgdsel, kortare och kraftigare halmstrn.

VG- Analysera och diskutera samband mellan frhllanden och frndringar lokalt, regionalt och globalt. Hur r det dr nu? Hur frndras det? Varfr blir det som det blir? Sverige: Negativt: 1. I Sverige och frmst i sdra delen kommer det bli mer vind. Det kommer betyda mer trd som faller. Och trden behver vi ju som jag sagt tidigare fr att det kkar koldioxid och binder fukt/vatten. Annars kommer det bli nnu bltare hr. 2. Timret mste hmtas p vintern fr att inte frstra den annars mjuka marken. Blir det fler stormar r det strre risk att trden blir liggande lngre och d blir virket frstrt av insekter. 3. Det kommer att bli bltare p grund av en hjd temperatur och i Norrland kommer det bland annat betyda att det blir mer is och lager p lager. Till exempel is p elledningar Marken kommer vara varm och kraftledningar vlter. 4. Skadedjuren kar ju varmare det blir. Positivt: 1. Jordbruket i kalla Sverige blir bttre med lite vrme. 2. Skogen vxer snabbare 3. Mer vind/vattenkraftverk 4. Uppvrmningskostnaderna faller Ekvatorn: Vid ekvatorn r det varmt och fuktigt. Hjs temperaturen ytterligare kommer det givetvis bli varmare men ven fuktigare. Vrme binder nmligen fukt bra. Mark man ska odla p fr inte vara fr fuktig. Regnskogarna kommer allts bli nnu fuktigare, i de regnskogar som finns kvar vill sga 1. P de stllen som r mycket torra kommer det att bli nnu torrare. knarna kommer allts spridas nnu mer. Vilket gr att boendevnliga stllen blir allt frre.. 2. Mnga konflikter grundar sig i vattenstress. Att veta att det r ont om ngot s viktigt som vatten i landet gr en sjlvklart orolig. Den hr stressen kommer ka med en hgre temperatur eftersom det kommer bli nnu torrare. Det kommer ge fler konflikter i vrlden vilket i sig gr att blickarna kommer riktas mer mot vattenproblem n mot miljproblemen. 3. Mnniskorna kommer att flytta dit det finns vatten, oftast stderna. Fler mnniskor kommer att trngas i stderna. andra sidan kanske stderna d expanderar och det som tidigare var landet ven blir stder tillslut. Det kommer givetvis ta mnga r men det kanske blir s tillslut 4. Smre jordbruk p grund av torkan. Mnniskor flyttar dit det finns bttre mark. 5. Skogen kommer att ta skada av att f mindre vatten. Vissa trdarter kanske till och med dr. 6. Mindre skog innebr mer versvmningar eftersom trd binder vatten.

7. Halmstad: 1. nnu mer vind i det redan blsiga Halmstad. Trd blser ner. Elledningar frstrs. Mnniskor blir utan el. (Inte mitt inne i centrum givetvis) 2. Skadedjur p timret 3. Skadedjuren kar 4. Bttre jordbruk Demografisk cykel = Stadier i befolkningsutvecklingen En snabb folkkning kan ta upp de ekonomiska framsteg fattiga lnder gr. Samtidigt frstr man varfr mnniskor i fattiga lnder skaffar mnga barn. Mnga barn dr i spdbarnsddlighet p grund av att de inte har rent vatten, fr vaccin och annan hlsovrd. En del dr senare och nr inte vuxen lder. Det finns inga lderdomshem i fattiga lnder utan barnen fr ta hand om sina frldrar nr de blir gamla. Drfr vill man ha flera barn. Samtidigt som U-lnderna fder barn dr inte mnniskor i I-lnderna utan lever lnge. Det gr att vi fr en snabbt kande folkmngd. U-lnder fr en stor del av jordens befolkning och Ilnderna som inte behver skaffa s mnga barn fr en mindre andel mnniskor. Det gr att U-lnderna fr dela p resurserna vilka ofta r frre i de lnderna eftersom de inte kommit s lngt i sin utveckling. De mste hugga ner trden och elda sin ved, elda med stenkol och allt vad det r. Vilket inte r bra fr miljn. Fr en hllbar utveckling och en jmn frdelning av resurser mste vi dela upp jordens befolkning bttre och minska p snabba folkkningar. I det frsta stadiet r fdelsetal och ddstal hgt. Ddstalet varierar starkt mellan olika r vilket visar p att landet r pverkat av olika frhllanden som leder till hg ddlighet. Det kan vara svlt, sjukdomar eller krig. Spdbarnsddlighet r vanligt. I det andra stadiet minskar ddantalet. Landet har ftt vaccin, bttre hygien och tillgng till rent vatten. Avlopp finns och det finns mer mat. Bttre transporter till exempel genom utbyggnad av kanaler och jrnvgar gr det mjligt att frakta mat till omrden som drabbas av svlt. Den allmnna utbildningen frbttras. Folkkningen tilltar. I det tredje stadiet fortstter ddligheten att minska. Nu minskar ven fdelseantalet genom att man brjar tillmpa familjeplanering. Det kan till exempel vara gratis preventivmedel och abort. Allt fler fr arbete inom den framvxande industrin och inflyttningen till stderna tar fart. Skolutbildningen byggs ut allt mer och livsvillkoren frbttras. Folkkningen fortstter men i lngsammare takt. Ska man frflytta sig in till stan kan man inte ha hur mnga barn med sig. I det fjrde stadiet r fdelsetalet och ddstalet lgt och skillnaden mellan dessa r sm. De flesta har tillgng till utbildning, arbete, vatten osv. Familjeplanering tillmpas allmnt. I det femte stadiet stiger ddligheten genom bland annat miljfrstring. Med alla jordbvningar och tsunamis som breder ut sig idag mste jag nog hlla med om att ddligheten stiger. Nu ger naturen igen fr allt vi frorsakar den. Vi har satt den i rubbning och p grund av det kar ddstalet.