3G, UMTS, WCDMA, GSM, 4G och LTE. Vi reder ut begreppen och frklarar tekniken.

2G / GSM GSM nten brjar nu bli till ren men har hos flera operatrer uppgraderats och faktiskt ven helt bytts mot nya plattformar. GSM kallas ven 2G, andra generationens mobilt elefoni. I Europa anvnds vanligtvis 2 olika frekvensband p GSM: GSM900, GSM1800. GSM anvnder en teknik som gr att man tilldelar varje cell ett antal telefonkanaler eller datakanaler som kommunikationen sker ver. Varje kanal ligger i ett frekven sband som r 200 kHz brett och i detta band delar man upp dessa kanaler s att de fr sin egen lilla tidsintervall som tal eller data verfringen sker i. Man anvnder olik a kodningsalgoritmer fr att verfra ljud eller data mellan terminalen/telefonen till basstationen, beroende p algoritm (och kapacitetsnyttjande i cellen) s fr man olik a komprimeringsgrad p talet som verfrs.

Nr det gller dataverfringen s sker det p ett lite annorlunda stt dr kanaler adderas andra och p detta stt fr man upp en hgre hastighet p dataverfringen. verfringen a sker asynkront. Man pratar om Up-Link (Terminal - Basstation) som har alltid en lgre hastighet n Down-link (Bastation - Terminal). Orsaken r enkel, behovet r vanlig tvis att anvndaren laddar hem mer data n man laddar upp. Obsevera att detta ej glle r telefonkanaler utan bara datakanaler!

Fr mobiltinternet anvnder GSM 2 olika datatjnster; GPRS eller EDGE. Skillnaden r sto r gllande hastighet p dessa tekniken. EDGE kallar man ofta 2,5G teknik, pga hastig heten p dataverfringen, som ligger nstan i intervall med de frsta 3G ntens datahastig eter.

GSM har ofta en god tckning d det r vl utbyggt och basstationerna nr relativt lngt me sina signaler p 900Mhz bandet. Problem som kan uppkomma med GSM r naturligtvis lg hastighet p dataverfringar men ven att ljudkvalitn p telefoni kan bli bristande nr k citeten brjar bli anstrngd i en basstation. Denna typ av problem r ovanliga i 3G nt. 3G (kallas ven UMTS och/eller WCDMA) 3G nten erbjuder bde telefoni och mobiltinternet. 3G finns idag som 2 standarder W CDMA samt CDMA2000. Den senare tekniken r ganska smal och finns primrt i USA samt Asien, men ven enstaka nt i Europa. Med begrepper 3G menar vi i Europa vanligtvis WCDMA baserade mobilnt. 3G har olika tjnster ssom telefoni, mobilt internet, SMS, M MS, etc. Vanligtvis s nytjar 3G 2,1 Ghz banden. Frn och med 2011 s brjar ven 3G att l evereras p 900Mhz banden, dvs samma frekvensband som GSM900. De 1800Mhz band som GSM nyttjar kommer hgst troligt ej att nyttjas fr 3G men dremot fr 4G. Mobiltelefoner i ett 3G-nt kommunicerar med en eller flera basstationer. Begreppe t NodeB r vad man kallar den tekniska sndarutrustningen p basstationer. Varje basst ation har oftast mellan 1 - 4 st frekvenser som man snder och tar emot p. Dessa fr ekvenser r 5 mhz breda och kallas UARFCN. Respektive basstation har sedan normalt 1-3 antenner som d kallas celler. Varje cell har ett individuellt sekvensnummer (512 mjliga) som kallas SC (Scrambling Code). D flera SC hos mobiltelefonen upplev s ha lika god kvalitet snds samma information frn alla dessa celler. Mobilen adder ar p s vis ihop signaler och fr en total mottagen signal som drmed har mindre sannol ikhet fr fel. 4G (LTE) Tekniken som vanligtvis gr under begreppet som operatrerna kallar 4G r en teknik so m heter LTE (Long term Evolution). 4G som begrepp r lite missvisande men vi gr int e in p det hr. Ssom namnet sger r LTE en utveckling av 3G/UMTS/WCDMA nten.

Den stora skillnaden r enkelt utryck 3 faktorer: 1. Radiogrnssnittet i LTE skiljer sig avsevrt frn 3G. Detta fr att uppn de hga hastig

eter som idag teoretiskt ligger p ver 300Mbit/s. Framtiden kommer att erbjuda hast igheter p ver 1Gbps/s (!) och att kommunikation sker parallellt ver flera olika fre kvensband. 2. Tekniken r "All-IP" (IMS - "IP Multimedia Subsystem"). Detta innebr en stor frndr ing i hela systemarkitekturen och all kommunikation sker med TCP/IP, till skilln ad frn 2G och 3G. 3. LTE erbjuder endast olika typer av datantstjnster med olika hastigheter och pri oritering. Sjlvklart kommer telefoni att erbjudas i LTE men observera att det d ha ndlar om IP-telefoni och allts sker all telefoni med std av exempelvis SIP.

Frekvenserna p LTE r annorlunda n 2G och 3G. I Skandinavien kommer LTE att erbjudas p fljande frekvensspektrum: 800Mhz, 900Mhz, 1800Mhz samt 2600 Mhz. Olika operatrer bygger LTE p olika frekvensband. De tidigaste 4G nten byggdes p 2600Mhz banden och s sker fortfarande. Nu brjar ngra operatrer frdigstlla 4G nt p 800 respektive 900M nden. Inom kort s kommer ven 1800Mhz banden att erbjuda 4G. CDMA2000/450 och TETRA HIPS AB har idag inga produkter i lager fr TETRA eller CDMA450. Vi kan dockvia vra leverantrer erbjuda en mngd olika frstrkare och antennsystem. Kontakta HIPS AB fr me r information

Frstrkare och signalstyrka Med en frstrkare installerad s fr du bttre signalstyrka vilket tar bort problem ssom amtal"klipper", missade samtal, telefon/modem snder med hgsta effekt och ofta fr ma n ven bttre prestanda p mobilt internet.

Frstrkarna r fr att hmta en signal utomhis och flytta signalen inomhus, dr man ofta u plever en avsevrt svagare signalstyrka pgrund av huets konstrukion, vggar, tak fnst er, etc. UMTS svl som GSM frstrkaren r av "Lgeffektstyp". Den tar en befintlig signal utomhus, leder in signalen inomhus och frstrker den lite (ca 5-10 dbm). Man fr d ung efr samma, eller ngot starkare, signalstyrka inomhus som utomhus. Observera att si gnalstyrkan som snds ut frn frstrkaren r inte p ngot stt skadlig utan r helt jmf trdls telefon eller ett trdlst LAN.

Frdelen med lgeffektsfrstrkare r att man riskerar ej att f en fr stor frstrkning a signalerna som drmed kan skapa strningar fr dina grannar. Signalstyrka i 3G (UMTS/WCDMA)

Signalstyrka mts i UMTS nt p styrkan i RSCP signalen. Varje cell har en pilotkanal som mobiltelefonen anvnder fr att synkronisera mot. Denna pilotkanal kallas CPICH (Common Pilot Channel) och har alltid samma signalstyrka. Nr man vill mta upp en r adiosignal fr att ta reda p tckning och kvalitet i ett UMTS nt utgr man frn CPICH. Mo tagen signalstyrka (radioenergi) frn en cell benmns RSCP (Received Signal Code Pow er). RSCP r den energi man vill frstrka fr att mobiltelefonen skall kunna ha en bra och stabil kommunikation. ??En annan viktig parameter r signal kvalitn som heter E c/No. Detta r frutom en viktig variabel fr att skerstlla kvalitet p samtal och datav ing s anvnds signalkvalitn i ett UMTS/WCDMA berkna handover mellan basstationer samt roaming till GSM. Mottagen kvalitet p radiosignalen frn en cell benmns Ec/No. Sign alkvaliteten r mycket viktig och avgr hur ltt mobiltelefonen har att avlsa radiosign alen som radiobasstationen skickar. Fr 3G (WCDMA) r den momentana lasten, dvs. hur mnga som samtidigt har ett pgende mobilsamtal till den cell du fr tillfllet r uppkop lad mot, direkt relaterad till Ec/No. Detta innebr att Ec/No frndras ver tiden p s vi att Ec/No frsmras d mnga samtidigt ringer och frbttras d f samtidigt ringer.

Signalstyrka i 2G (GSM) GSM tillhr s den s kallade 2:a generationens mobila kommunikationssystem. 2G och 3G skiljer sig endel t men har liknande tekniska lsning med basstation, frekvens och cell. GSM radiobasstationen kallas BTS, och via denna tilldelas alla anslutna m obiltelefoner en eller ett antal frekvenser. Tidsmssigt s delas frekvensen upp i t idsluckor. I GSM delas allts resurserna bland anvndarna p tid och frekvens. Sndning och mottagning sker cykliskt. ??Varje cell har en pilotkanal som mobiltelefonen anvnder fr att synkronisera mot. Denna pilotkanal kallas, BCCH (Broadcast Control Channel), som mobiltelefonerna synkroniserar mot samt fr information ifrn. Mottage n energi och avkodad signal i GSM-ntet kallas RxLev. Mottagen signalstyrka (radi oenergi) frn en cell benmns BCCH. RxLev r den absoluta energin mottagen av mobiltel efonen. Roaming mellan UMTS och GSM Roaming r en teknisk term som beskriver den tekniska frmgan fr en terminal (mobiltel efon) att kunna byta mellan tv basstationer i olika nt utan att uppkopplingen bryt s. Anvndare kan f sina terminaler omkopplade mellan UMTS- respektive GSM-nten och d etta styrs av teleoperatrernas konfiguration av nten. Tckningen mellan de olika nten varierar drmed kan samtalen kopplas om mellan UMTS/GSM beroende p radiotckning, si gnalkvalitet samt drtill hur operatren valt att konfigurera sina specifika nt. Ofta st s uppmrksammas inte anvndaren att den under aktivt samtal flyttas mellan dessa t ekniker.

Som exempel: En anvndare som befinner sig i en del av ett UMTS nt med mycket dliga signal/kvalitetsfrhllande kopplas om till GSM frutsatt att operatren har den typ av teknik tillgnglig. Anvndaren kommer att ligga kvar i GSM ntet under en kortare elle r lngre period. tergng till UMTS sker frst nr ntoperatrens frdefinierade grnsvrde s/verskrids eller beroende p hur signal/kvalitetsfrhllande p GSM respektive UMTS r. R amingen r helt styrd av operatrerna och r allts beroende av en kombination av frdefin ierade grnsvrden och/eller signal/kvalitetsfrhllande i de olika nten.