Sverige bromsar in trots goda fundamenta

DEN PGENDE EUROPEISKA SKULDDRAMATIKEN stller viktiga frgor kring den svenska ekonomins mjligheter att klara sig i en turbulent omvrldsmilj. Bde statsministern och finansministen har upprepade gnger uttryckt stor oro fr bde reala och finansiella smittoeffekter, frmst via banksystemet. De ger ocks intryck av otlighet och frustration ver att inte mer direkt kunna pverka euro-lndernas beslut med hjlp av svenska insikter och erfarenheter. FINANSKRISENS FRSTA FAS 2007 OCH 2008 utgr onekligen en lmplig jmfrelseperiod. D fanns lnge frhoppningar om att Sverige skulle klara sig bttre n omvrlden. Men nr det globala kreditsystemet kollapsade och vrldshandeln frlamades drabbades svensk industri hrt. Den hga andelen insats- och investeringsvaror gr exporten extra knslig och bidrog till att BNP-fallet 2009 blev strre n i de flesta andra lnder. Men trots detta blev konsekvenserna i andra avseenden relativt lindriga. Kraftfulla rntesnkningar bidrog till exceptionellt lga rrliga borntor vilket i kombination med finanspolitiska stimulanser hll uppe den inhemska ekonomin. Drmed dmpades effekterna p arbetsmarknaden, vilket i sin tur bidrog till att huspriserna efter en relativt kort tid vnde uppt igen.

MNDAG 24 OKTOBER 2011

innebr en extra brda vid en djupare internationell nedgng. HITTILLS TYCKS DEN SVENSKA EKONOMIN ha pverkats ungefr i linje med omvrlden. Arbetsmarknadslget har fortsatt att frbttras, men framtidstron har frsvagats kraftigt bland bde hushll och fretag. Hushllens brjade bli mer frsiktiga redan innan oron accelererade under sommaren; troligen en fljd av att man d brjade knna av det hgre rntelget,
BNP fr 2012
Konsensusprognos vid olika tidpunkter, %
4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 jan feb mar apr maj 11 USA Euro- zonen Sverige Tyskland
Klla: Consensus Economics

4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 jun jul aug sep okt

I NULGET FINNS OCKS ARGUMENT FR ATT svensk ekonomi har goda frutsttningar att st emot omvrldsoron hyfsat vl. Starka statsfinanser och tidigare riksbankshjningar ger ett manverutrymme i den ekonomiska politiken som mnga lnder saknar. Att frtroendet fr svensk ekonomi har strkts de senaste
ren bekrftas av att kronan under den senaste tidens finansiella turbulens uppvisat betydligt strre stabilitet n under den akuta krisen 2008 och 2009.

ANDRA SIDAN BETYDER DEN CYKLISKT KNSLIGA INDUSTRISTRUKTUREN och det stora exportberoendet
att avmattning i den globala handeln terigen skulle bli mycket knnbar. En viktig skillnad nr mot 2008 gller drtill hushllens skuldbrda samt nivn p bostadspriserna. D tedde sig den svenska marknaden stabil i en internationell jmfrelse. Sedan dess har en prisanpassning nedt skett i mnga lnder medan hushllens skulder och bostadspriser fortsatt upp, inte minst pdrivna av extremt lga rrliga boln under ngra r. Att anpassningen p detta omrde ligger framfr oss

PROGNOSERNA FR SVENSK BNP-TILLVXT har ocks justerats ned relativt kraftigt den senaste tiden. Konsensusprognosen fr BNP-tillvxten 2012 har sjunkit frn 2,6% i augusti till 1,5% i oktober. Under samma period har prognosen fr Euro-zonen skrivits ned frn 1,5 till 0,6% och fr Tyskland frn 1,9 till 1,0%. Det innebr allts en ngot kraftigare revidering av de svenska tillvxtutsikterna, trots att krisdramatiken i hg grad utspelas i Euro-zonen. Fr USA har positiva verraskningar i hrddata den senaste tiden i viss mn stabiliserat utsikterna. Vr egna nyligen uppdaterade tillvxtprognoser ligger ngot under konsensusbedmningen fr svl Sverige som omvrlden.

EN AVGRANDE FRGA R OCKS I VILKEN MN det

ekonomisk-politiska utrymmet verkligen kommer att anvndas fr att sttta tillvxten 2012. De signaler som hittills kommit tyder p att konjunkturutsikterna behver frsvagas ytterligare innan std stts in. Den svagare tillvxten har anfrts som argument fr att utrymmet fr expansiva reformer har minskat. Med tanke p oenigheter inom alliansregeringen nr det gller prioriteringar inom t ex skattepolitiken r det troligt att finanspolitiken

Veckans Tanke

fortstter att domineras av den frsiktighetsprincip som finansministern s starkt frordar.

VEN FR PENNINGPOLITIKEN LR DET DRJA INNAN rntesnkningar blir aktuella. I ett frsta skede
rknar vi med att Riksbanken denna vecka kommer att signalera att man stller in hjningsplanerna fr det nrmaste ret, men att de kommer att terupptas p lngre sikt. n s lnge r inte frsvagningstendenserna tillrckligt tydliga fr att Riksbanken ska justera ned BNPprognosen s lngt att rntesnkningar ter sig naturliga fr majoriteten i direktionen.

DEN SVENSKA EKONOMISKA POLITIKEN BRYTER DRMED I VISS MN mot de rekommendationer som
internationella organisationer som OECD och IMF nu bestmt fr fram. Lnder med utrymme att stimulera efterfrgan br nu gra det fr att skapa en balanserade motvikt mot alla de lnder som tvingas till kraftiga nedskrningar. Det r inte svrt att frst det dilemma som ltt uppstr i en sdan situation. De som har lyckats behlla verskott i budget och utrikeshandel ser nu hur denna politik belnas genom strre trovrdighet p de finansiella marknaderna. Detta strker ocks i mnga fall sittande regeringar opinionslge. I detta lge finns ett naturligt motstnd mot en expansiv politik som bl a syftar till att bidra till att hlla uppe den internationella efterfrgan.

DENNA SPNNING GLLER INTE MINST SITUATIONEN INOM EURO-ZONEN. En mer expansiv
finanspolitik i Tyskland skulle utgra en synnerlig viktig motvikt mot kraftiga nedskrningar i Sydeuropa. Om priset skulle bli lite hgre inflation i Tyskland skulle detta ocks underltta anpassningen av de interna skillnaderna i kostnadslgen inom Euro-zonen. n s lnge verkar dock vare sig den tyska regeringen eller ECB vara beredda att ta hnsyn till sdana vervganden.

SLUTSATSERNA FR SVENSK DEL LANDAR i att underliggande starka fundamenta inte r tillrckliga fr att hindra en markant avmattning av tillvxten nsta r. Den ekonomisk-politiska ammunition som finns kommer troligen att sparas ganska lnge. Vi rknar drfr med en BNP-tillvxt p 1,0% i Sverige, vilket kan jmfras med 0,5% i Euro-zonen och 1,5% i USA. I en situation dr problemen i den europeiska banksektorn skulle leda till mera allvarliga strningar i vrldshandeln kommer svensk industri att drabbas hrt. Exportfretagen r dock starkare rustade att st emot pfrestningar jmfrt med situation 2008. Dremot r den inhemska motstndskraften nu troligen svagare n d. Hushllens skuldsttning och bostadspriserna ligger p en hgre niv samtidigt som utrymmet fr att mildra en nedgng med lgre rntor r mindre.
hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067