Av: Oskar Henriksson

Sydkorea och Moambique - Jmfrande analys av utvecklingsmjligheter

Inledning
Jag kommer i den hr rapporten att analysera varfr olika lnder har ntt olika grad av vlstnd. I analysen kommer jag att anvnda mig av de tv lnderna Sydkorea och Moambique. Jag har valt dessa tv lnder frst och frmst fr att de befinner sig i varsin nde av utvecklingsskalan, Sydkorea befinner sig p plats 18 och Moambique p plats 165 p FN:s Human Development Index (HDI).1 En annan anledning till att jag valt just dessa tv lnder r att de bda sticker ut, om n p olika stt. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling de senaste rtiondena och Moambique r ett av de utvecklingslnder som haft bst utveckling inom utbildningsomrdet. Att de r extremer inom dessa tv omrden gr att det r lttare att se samband mellan olika indikatorer. Dessutom skiljer de sig p ett par andra avgrande stt, Sydkorea har en etniskt homogen befolkning till skillnad frn Moambique. Sydkorea har inte varit en koloni vilket Moambique varit och Sydkorea har f egna naturresurser medan Moambique r rikt p naturresurser. Att de skiljer sig t p dessa punkter gr att diskussionen kring lnderna och deras utveckling blir intressantare. Givetvis finns det ocks en nackdel med att vlja tv s pass olika lnder d risken r att de inte r speciellt representativa och att analysen drfr inte r allmngiltig, men jag anser att frdelarna vervger nackdelarna. Ett viktigt arbetsredskap nr man vill analysera utvecklingen i ett socio-ekonomiskt perspektiv r statistik. I den hr analysen kommer jag att anvnda mig av i huvudsak FN:s Human Development Index (HDI) och Vrldsbankens World dataBank.2

Bild 1: FN:s Human Development Index (HDI) r en sammanvgning av statistik frn tre olika omrden, hlsa, 3 utbildning och ekonomisk levnadsstandard.

HDI byggs upp av ett antal olika indikatorer inom tre olika omrden, se bild 1. Till skillnad frn BNP (Bruttonationalprodukten) s fokuserar HDI inte bara p ekonomiska faktorer s som konsumtion,
1

http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table2_reprint.pdf http://hdr.undp.org/en/ och http://databank.worldbank.org/ddp/home.do http://hdr.undp.org/en/statistics/hdi/

Av: Oskar Henriksson investeringar och handel utan den ven tar med mer mnskliga faktorer s som hlsa och utbildning. Det har dock enligt Potter framfrts en hel del kritik kring bda dessa mtmetoder, de anses till exempel vara alltfr centrerade kring vstliga vrderingar och ge de ekonomiska faktorerna alltfr stor tyngd.4 Vrldsbanken World dataBank innehller ett stort antal statistikdatabaser som var och en innehller ett antal olika indikatorer. Jag kommer hr att anvnda mig av indikatorer frn databasen World Development Indicators & Global Development Finance. De indikatorer jag kommer att anvnda mig av finns listade i bilaga 1. Jag kommer frst att ge en vergripande beskrivning av de tv lnderna fr att sedan presentera och analysera statistiken och utifrn detta sedan fra en diskussion kring hur de olika indikatorerna pverkat lndernas utvecklingsmjligheter. Jmstlldhetsfrgorna har jag samlat under en egen rubrik. Slutligen gr jag ett antal reflektioner.

Sydkorea
Korea som sjlvstndig stat har en historia som strcker sig frn 600-talet fram till 1900-talets brjan. 1910 blev landet en Japansk koloni och frblev s fram till andra vrldskrigets slut 1945. Efter andra vrldskriget delades Korea i en nordlig och en sydlig del, den nordliga kom att hamna under sovjetiskt beskydd och den sydliga under amerikanskt. Det fanns dock krafter som ville terfrena Nord- och Sydkorea vilket ledde till konflikter d man inte kom verens om vem som skulle styra ett framtida enat Korea. Detta mynnade ut i Koreakriget. ven om kriget tog slut 1953 s r Nord- och Sydkorea officiellt fortfarande i krig med varandra d inget fredsavtal har undertecknats.
Bild 2. Sydkoreas placering i Ostasien.

Landet styrdes efter andra vrldskriget lnge som en militrdiktatur och det var frst 1993 som en civil president tillsattes. Idag r Sydkorea en modern demokrati. Den nuvarande presidenten som heter Lee Myung-Bak r starkt engagerad i globala frgor och landet r medlem i mnga internationella organisationer. Sydkorea ligger p den koreanska halvn och grnsar i norr till Nordkorea. Till vster ligger Gula havet och till ster Japanska havet. Landet har en yta p 99,720 km2 vilket gr det till vrldens 109:e strsta. Landet bestr i huvudsak av berg i norr och slttmarker i sder. Sydkorea har knappt 46 miljoner invnare och r vrldens 26:e folkrikaste land. Befolkningen r mycket etniskt homogen och enda strre etniska minoriteten r ca 20 000 kineser. Man har en mycket lg befolkningstillvxt som 2011 var 0.23 %. Sydkorea r ett urbaniserat land dr 83 % av befolkningen bor i stder. Sjukvrden och utbildningsvsendet ligger p en hg niv.

Potter R. Sid 12.

Av: Oskar Henriksson Sydkorea r frhllandevis fattigt p naturtillgngar, med undantag fr kol. I vrigt finns mindre tillgngar av till exempel grafit, molybden och bly. En relativt stor andel av ytan r odlad, 17 % vilket kan jmfras med Sveriges knappa 6 %. Sydkorea har haft en extrem ekonomisk utveckling sedan 60-talet. Landet har under de senaste 40 ren gtt frn att ha varit ett utvecklingsland till ett hgteknologiskt och vlmende modernt samhlle. Idag placerar sig landet p listan ver vrldens 20 strsta ekonomier. Man exporterar i huvudsak hgteknologiska produkter, motorer, stl och skepp. Merparten av importen bestr av maskiner, elektronik, olja och stl. Landet r mycket beroende av handel med omvrlden och r vrldens 8:e strsta exportnation och 11e strsta importnation. Sydkorea ligger lngt framme nr det gller kommunikationer och transporter. Man han flera stora hamnar och ett vl utvecklat vg- och jrnvgsnt. Internet- och mobiltelefonanvndningen r bland den hgsta i vrlden.5 Nr det gller drivmedels- och energifrsrjningen s r Sydkorea en av vrldens strsta importrer. Man har inga egna olje- eller gastillgngar och en mycket begrnsad tillgng p inhemskt kol. Man r vrldens femte strsta importr av olja, vrldens tredje strsta importr av kol och vrldens nst strsta importr av flytande naturgas. Elkraft produceras till en tredjedel av krnkraftverk.6

Bild 3. Sydkoreas huvudstad Seoul r en modern stad med knappt 10 miljoner invnare.

Grundlggande fakta om Sydkorea kommer frn https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/geos/ks.html

6

Information om Sydkoreas energifrsrjning kommer frn http://www.eurasiareview.com/11102011-south-korea-energyprofile-major-energy-importer-including-oil-gas-and-coal-analysis/

7

Bild frn http://en.wikipedia.org/wiki/Seoul

Av: Oskar Henriksson

Moambique
Moambique har en historia prglad av kolonialism. Under nstan fem rhundranden, frn 1505 till 1975, var landet en portugisisk koloni. Tidigare fanns dr araber vilka motsatte sig portugisernas intg och konflikter uppstod kring bland annat handeln. Portugiserna lyckades inta en dominerande stllning under kolonialtidens frsta tv rhundraden men efter det s fick araberna mer och mer inflytande. Araberna lyckas ockupera vissa omrden och Portugal fokuserade alltmer p den mer lnsamma handeln med Fjrran stern och Indien. P 1800-talet kade Storbritannien och Frankrikes intressen i regionen. Allt mer makt flyttades nu ver frn Portugal till stora privata fretag, fretag som ofta gdes av Storbritannien. Dessa stora fretag byggde jrnvgar. Slavhandel frekom, bland annat exporterades slavar till andra afrikanska kolonier. Den Portugisiska kontrollen hrdnade ter under mitten av 1900-talet. Frn den tiden och kade ocks motsttningarna mellan ursprungsbefolkningen och Portugal ngot som resulterade i en guerillarrelse som konfronterade kolonialmakten. Detta blev sedan en del av det strre portugisiska kolonialkriget som utkmpades mellan 1961 och 1974. 1975 blev landet sjlvstndigt. Moambiques frsta rtionden som sjlvstndig stat blev dock problematiska. Inbrdeskrig, torka, storskalig emigration och ett starkt ekonomiskt beroende till Sydafrika gjorde att landets utveckling kunde komma igng frst p mitten av 1990-talet. Frn att ha haft ett marxistiskt styre vergick man 1998 till ett flerpartisystem och marknadsekonomi. I det senaste valet 2009 d Armando Guebuza valdes till president frekom dock s mycket oegentligheter att Moambique idag inte rknas som en demokrati.

Bild 4. Moambiques placering i Afrika.

Moambique ligger p Afrikas stkust vid Indiska oceanen och grnsar till Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Swaziland och Sydafrika. Landet har en yta av 799 380 km2 vilket gr det till vrldens 35:e strsta. Landet bestr i ster av kustnra slttland som vergr i alltmer hglnt terrng ju lngre vsterut man kommer. Landet har knappt 23 miljoner invnare och r drmed vrldens 51:a folkrikaste land. Befolkningen bestr nstan uteslutande av olika afrikanska folkgrupper dr macua r den strsta. Europerna utgr endast 0.06 % av befolkningen. Man har en relativt lg befolkningstillvxt p 2.44%. Endast 38 % av befolkningen bor i stder. Man har en lg standard p sjukvrden och medellivslngden r knappt 52 r. HIV/AIDS r ett stort problem. r 2009 var 11.5 % av befolkningen smittad vilket gr Moambique till ett av vrldens mest drabbade lnder. Tillgngen p rent vatten r dlig, srskilt p landsbygden. Knappt hlften av alla ver 15 r r lskunniga. Moambique r ett land med en enorm ekonomisk potential. Landet har en mngd naturtillgngar i form av till exempel naturgas, kol och titan. Troligtvis finns ven olja. Till skillnad frn mnga andra Afrikanska lnder r dock naturtillgngarna fortfarande relativt oexploaterade. Landet har mnga vattendrag som r lmpade fr vattenkraft, ven detta en resurs som till strsta delen r outnyttjad. Ca 5.5 % av landytan r odlingsmark.

Av: Oskar Henriksson Vid sjlvstndigheten 1975 var Mocambique ett av vrldens fattigaste lnder. En mngd makroekonomiska reformer genomfrdes under slutet av 1980-talet och detta i kombination med politisk stabilitet gjorde att landet fick en snabb ekonomisk expansion. Landet hade en av Afrikas starkast vxande ekonomier i brjan av 2000-talet, bistnd utgr trots detta idag hlften av landets ekonomi. Ekonomin r mycket beroende av exporten av aluminium vilket gr att svngningar i aluminiumpriset kraftigt pverkar landets ekonomi. P senare tid har levnadskostnaderna kat s pass mycket att det uppsttt kravaller. 81 % av arbetskraften jobbar inom jordbruket och endast 6 % inom industrin. De viktigaste exportprodukterna r aluminium, rkor, ntter, bomull, socker och timmer. Viktigaste importprodukterna r maskiner, fordon, brnsle, kemikalier, metallprodukter, mat och textilier. Man har ett underskott i handelsbalansen. Nr det gller kommunikationer s r det betydligt fler som anvnder mobiltelefoner n fasta telefoner. Ca 25 % av invnarna har en mobiltelefon medan det endast finns ca 82 400 fasta telefoner. Drygt 600 000, eller bara ett par procent, har tillgng till internet.8 9

Bild 5. Moambiques huvudstad Maputo med dess hamn. Knappt 1.8 miljoner bor i staden, 80 % av dessa i 10 11 slumomrden utan elektricitet eller rinnande vatten.

Grundlggande fakta om Mocambique kommer frn http://en.wikipedia.org/wiki/Mozambique och https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mz.html.

9

Fakta om naturtillgngar kommer frn http://www.iese.ac.mz/lib/publication/Bucuane,Aurelio%20&%20Mulder,Peter_NaturalReseorces.pdf

10

Bild frn http://en.wikipedia.org/wiki/Maputo http://www.guardian.co.uk/world/2005/feb/02/hearafrica05.development4

11

Av: Oskar Henriksson

Statistik - Presentation och analys

Hr kommer jag frst att presentera och analysera statistiken p en vergripande niv fr att sedan g in mer i detalj p de olika delomrdena. vergripande Graferna i Bild 6 nedan ger en vergripande bild av hur Sydkoreas och Moambiques utveckling har varit sedan 1970 enligt HDI och tre av dess index.

Bild 6. Grafer som visar Sydkoreas och Moambiques utveckling enligt HDI-metoden sedan 1970-talet. Frutom utvecklingen enligt den totala HDI visas ven utvecklingen fr tre av dess underindex, utbildning, hlsa och inkomst. Med inkomst menas hr landets inkomst. De olika frgerna i graferna visar de olika utvecklingsstadier som finns enligt HDI-modellen, dr rtt r lnder med mycket lg utveckling och bltt r lnder med mycket hg utveckling. Varje linje representerar ett land, och de tv tjocka linjerna representerar Sydkorea (bl) och 12 Moambique (rd).

I ovanstende grafer kan vi utlsa ett antal trender och se ett antal vergripande samband. Vi kan till exempel utlsa att Sydkorea har haft en utveckling som varit strre n fr de flesta andra idag hgt utvecklade lnder. P 70-talet hade Sydkorea ungefr samma HDI-index som till exempel Colombia eller Tadzjikistan medan landet idag befinner sig p samma niv som till exempel Belgien och Japan. Sverige har som jmfrelse sedan 70-talet endast kat 112 punkter p HDI-indexet medan Sydkorea kat 309 punkter. Vi kan ocks se att jmfrt med de andra mycket hgt utvecklade lnderna (mrkbl) s ligger Sydkorea idag mycket hgt nr det gller utbildning men betydligt lgre nr det gller hlsa och inkomst. Man skulle kunna tolka detta som att det finns en viss efterslpning i ekonomin, det vill sga att Sydkoreas satsning p hlsa och utbildning ger en positiv effekt p ekonomin men att den fulla effekten inte kommer omedelbart. Nr det gller Moambique s ser vi att dess HDI-index har kat men att landet trots detta under hela perioden tillhrt ett av de absolut minst utvecklade lnderna. Vi kan ocks se att
12

http://hdr.undp.org/en/data/trends/

Av: Oskar Henriksson utvecklingstakten har varit betydligt lgre n fr Sydkorea, undantaget utbildningsindexet dr Moambique haft en mycket kraftig utveckling. Vi kan ocks se att kurvorna fr Moambique r betydligt ojmnare n de fr Sydkorea och i vissa fall har Moambiques utveckling varit negativ vilket Sydkoreas aldrig varit. Moambiques negativa HDI under brjan p 80-talet beror troligtvis till stor del p det inbrdeskrig som rdde vid den tiden. Landets frhllandevis starka utveckling inom utbildningsomrdet, om n frn mycket lga niver, beror antagligen p mnga faktorer. En av dessa faktorer r den insats inom utbildningsvsendet som befrielserrelsen Frelimo (Frente de Libertao de Moambique) har gjort. Redan innan landet blev sjlvstndigt s arbetade Frelimo fr att frbttra utbildningen och man fortsatte detta arbete efter sjlvstndigheten.13 Ekonomi

Bild 7. Ekonomiska indikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 8. Ekonomiska indikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Det kanske mest slende nr det gller de ekonomiska indikatorerna r den enorma skillnaden i GDP per capita mellan de tv lnderna, Sydkoreas r drygt 30 gnger hgre n Moambiques. Och mellan 1970 och 2009 s har GDP per capita kat med drygt 400 % i Moambique medan den kat med ver 11000 % fr Sydkorea. Sydkoreas ekonomiska utveckling har allts varit betydligt snabbare. Till detta ska lggas att Moambiques utveckling har skett frn en mycket lg niv. Trenden fr den rliga tillvxten av GDP sett frn r 1990 till 2009 har fr Sydkorea varit negativ, den har gtt frn 9.2 % till 0.3 %. Ekonomin gick mellan dessa r frn att kraftigt ha expanderat till att ha
13

Fakta om Moambiques utbildning kommer frn http://en.wikipedia.org/wiki/Education_in_Mozambique

Av: Oskar Henriksson stagnerat. Fr Moambique var trenden den motsatta, GDP vxte 1.0 % r 1990 och 6.4 % r 2009. terigen viktigt att ppeka att detta r frn en mycket lg niv, men det kan nd vara ett tecken p att utvecklingen i Moambique gr t rtt hll. Matimporten och exporten har som andel av den totala importen och exporten minskat fr Sydkorea under perioden 1970 till 2009 och r nu mycket lg. Detta tyder dels p att mat som handelsvara har ett relativt litet vrde sett till andra produkter och dels p att landet r relativt sjlvfrsrjande nr det gller mat. Fr Moambique r sifforna hgre, det vill sga mat utgr en procentuellt sett strre andel av exporten och importen n fr Sydkorea. Faktum r 2009 utgjorde mat 23.3 % av den totala exporten och 15.4 % av den totala importen i Moambique. Det kan tyckas mrkligt att ett land som r s pass fattigt och dr en stor del av befolkningen r undernrda exporterar s pass mycket mat men detta r typiskt fr mnga av utvecklingslnderna. Detta beror p en mngd olika faktorer, men kanske den viktigaste r att utvecklingslnderna tvingas anvnda en stor del av odlingsarealen till att odla s kallade cash crops. Cash crops r grdor som odlas i vinstsyfte, allts inte i syfte att fda den lokala bonden utan i syfte att sljas. Exempel p sdana produkter r socker, kaffe och apelsiner. Problemet med denna typ av produkter r att nr det blir matbrist, till exempel p grund av missvxt eller torka, s finns inga matreserver d man sllan kan livnra sig enbart p cash crops. Och att de odlar cash crops istllet fr mer lokalt anvndbara produkter beror p att mnga av de rika lnderna, det vill sga de som har ekonomiska resurser att importera, har infrt hga tullar p mnga av de basala matprodukterna. Vi i den utvecklade vrlden tvingar allts utvecklingslnderna att styra om sin matproduktion frn mer basala produkter, som de sjlva ocks kan nyttja, till mer ondiga produkter p grund av vra hga tullar.14 Moambique r inget undantag utan odlar mycket cash crops som till exempel ntter, socker och citrusfrukter vilka sedan exporteras. Det finns en miljaspekt i detta ocks d export av cash crops innebr transporter vilket i sin tur ger negativa miljeffekter. Att jmfra indikatorerna fr utlndska investeringarna r ocks intressant, vi kan dr se att Moambique har ett i stort sett obefintligt utflde. Detta r knappast konstigt d ett fattigt land inte har pengar att investera utomlands. Dremot har Moambique ett relativt stort inflde, hela 9 % av GDP 2009. En siffra som har vxt kraftigt sedan 1970. Detta med en hg andel utlndska investeringar r ngot som r karaktristiskt fr utvecklingslnder och kan ses som ett tecken p att vrldshandelns blir alltmer globaliserad. Huruvida utvecklingslnder som Moambique drar frdelar eller inte av dessa utlndska investeringar finns det olika sikter om, en del anser att med investeringarna kommer ocks kompetens, arbetstillfllen och liknande medan en del anser att det r en form av nykolonialism dr stora transnationella fretag utnyttjar utvecklingslndernas billiga arbetskraft och rika rvarutillgng.15 Mnga av utvecklingslnderna sker aktivt efter utlndska investerare, i Mocambiques fall kan detta exemplifieras med att regeringen bjudit in utlndska fretag att vara med och investera i en gigantisk hydroelektrisk dam. Dammen kommer att kosta 2 miljarder dollar att bygga, en enorm summa fr ett land som Moambique, och 40 % av dessa kommer frn ett brasilianskt fretag.16
14

Potter R. Sid 329 och 459. Potter R. Sid 148ff. http://www.reuters.com/article/2010/08/18/us-mozambique-power-idUSTRE67H3MH20100818

15

16

Av: Oskar Henriksson Fr Sydkorea r det tvrtom, det finns en relativt litet inflde av utlndska investeringar men dremot ett stort utflde. ven om utfldet endast utgr ett par procent av GDP s r det en enorm summa pengar d Sydkorea r en av vrldens strsta ekonomier. Faktum r att Sydkorea tillhr ett av de lnder som spenderar mest pengar p utlndska investeringar, r 2007 spenderade man till exempel 20.7 miljarder dollar vilket r mer n dubbelt s mycket som Mocambiques GNP fr samma r!

Bild 9. Sydkoreas utlndska investeringar (FDI outflow) mellan 1995 och 2007 frdelat p geografiska 17 omrden.

Nr det gller utlndska investeringar s r det dock viktigt att ppeka att ven om dessa ofta utgr en relativt stor del av ett utvecklingslands GDP s rr det sig i ett globalt perspektiv om sm andelar. Av vrldens totala inflde av utlndska investeringar gick bara 0.3 % till de 49 minst utvecklade lnderna.18 Detta avspeglas ocks i statistiken fr Sydkoreas investeringar utomlands, bild 9. Dr ser man att investeringarna i Asien och Nordamerika dominerar och att Afrikas andel endast r ett par procent.

Utbildning

17

http://www.oecd.org/dataoecd/24/37/40400795.pdf Potter R. Sid 152.

18

Av: Oskar Henriksson

Bild 10. Utbildningsindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 11. Utbildningsindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Vrldsbankens statisk ver Sydkoreas lskunnighet i r bristfllig s jag har drfr vnt mig till andra kllor, se fotnoter. Lskunnigheten i Sydkorea fr de ver 14 lg r 2002 p 97.9 %.19 Lskunnigheten var 1945 22 %, 1970 87.6 % och i slutet av 80-talet p var 93 %.20 Utvecklingen har allts gtt mycket fort, speciellt mellan 1945 och 1970. Fr Moambique har utvecklingen ocks gtt framt, frn ca 27 % 1980 till drygt 44 % r 2007, se bilden nedan. Dock ligger Moambique idag fortfarande p en mycket lg niv, ven med afrikanska mtt mtt. Hur mnga r respektive lands invnare i genomsnitt gr i skolan varierar mycket. I Sydkorea hade r 2005 de som var ver 24 r i genomsnitt gtt ca 12 r i skolan medan motsvarande siffra fr Moambique var knappt 2.5 r.21 En enorm skillnad vilket givetvis ger lnderna helt olika frutsttningar fr att klara sig i den kunskapsintensiva och globala vrld vi lever i idag.

19

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ks.html

20

http://books.google.com/books?id=_adMWevoEq0C&lpg=PA115&vq=literacy&pg=PP3#v=snippet&q=literacy& f=false Sid 115.

21

http://www.gapminder.org

10

Av: Oskar Henriksson

Bild 12. Moambiques utveckling gllande lskunnighet mellan ren 1980 och 2007. P X-axeln har vi GDP per 22 capita i amerikanska dollar och p Y-axeln lskunnighet i procentuell andel av befolkningen ver 14 r.

Bda lnderna spenderar ungefr lika stor andel av GDP p utbildning, 4.2 % fr Sydkorea r 2007 och 5.0 % fr Moambique r 2006. I faktiska summor r dock beloppen per elev betydligt strre i Sydkorea n i Moambique. Arbetsmarknad

Bild 13. Arbetsmarknadsindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 14. Arbetsmarknadsindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

I Sydkorea jobbade r 2010 7.3 % av arbetskraften inom jordbrukssektorn, 24.3 % inom industrin och 68.4 inom servicesektorn. I Moambique arbetade r 2010 81 % inom jordbruket, 6 % inom industrin och 13 % inom servicesektorn.23 Detta visar att Sydkorea befinner sig i en postindustrialistisk fas dr
22

http://www.gapminder.org/
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html

23

11

Av: Oskar Henriksson merparten av arbetarna arbetar inom servicesektorn. Moambique andra sidan befinner sig fortfarande i huvudsak en agrar fas dr en stor majoritet arbetar inom jordbruket. Utifrn den statistik jag har tillgnglig s r det dock svrt att se i vilken omfattning och takt som Moambique har industrialiseras sett ver tiden, man kan dock konstatera att landet tillhr ett av de minst industrialiserade. Fr Sydkorea s har trenden mellan 1980 och 2000 varit den att andelen arbetare inom jordbrukssektorn har minskat kraftigt medan andelen inom servicesektorn kat kraftigt. Andelen som arbetar inom industrin har under den hr perioden varit relativt konstant. Och det r nstan svrt att ta frst hur pass snabbt dessa stora stder i utvecklingslnderna vxer, antalet invnare som lever i utvecklingslndernas stder kommer att ha kat 14 ggr mellan 1950 och 2025. Frn 300 miljoner till 4 miljarder! Detta r enorma siffror givetvis kommer att pverka livet i dessa stder och som kommer att stta en stor press p politiker och stadsplanerare. Om man stter detta i kontrast till att trenden i mnga av de utvecklade lndernas storstder pekar mot en stagnation eller till och med befolkningsminskning s frstr man att den globala frdelningen av storstder kommer att frndras kraftigt.24 Statistiken ver arbetskraftens sektoriella frdelning r antagligen inte helt tillfrlitlig nr det gller Moambique. I utvecklingslnderna r informell arbetskraft mycket vanlig, det vill sga en stor del av befolkningen jobbar utanfr systemen, vilket troligtvis gr att det r svrt att ta fram exakt statistik.25 Om vi tittar p siffrorna fr andelen av de ver 15 r som har arbete s ser vi att den siffran r betydligt hgre fr Moambique n fr Sydkorea. Detta kan tyckas konstigt d arbetslsheten i Moambique r betydligt hgre n i Sydkorea, 21 % (1997) i Mocambique jmfrt med 3.7 % (2009) i Sydkorea.26 Detta beror p lndernas ldersstrukturer. I Sydkorea har man en av vrldens hgsta medellivslngder och i Moambique en av de lgsta, detta gr att andelen av de ver 15 r som r i arbete r betydligt frre i Sydkorea. Det finns helt enkelt frre personer som hinner uppn pensionsldern i Mocambique, och dessutom r det antagligen s att de som nr pensionsldern inte har rd att sluta arbeta. Det finns ven andra faktorer som pverkar att andel ver 15 r som arbetar r mindre i Sydkorea, till exempel r det en strre andel av de ver 15 r som studerar i Sydkorea jmfrt med i Moambique. I Moambique brjar man arbeta vid en lgre lder. Att sedan arbetslsheten trots detta r hgre i Moambique jmfrt med Sydkorea beror till stor del p att arbetslsheten mts i spannet 15 65 r, det vill sga en stor del av de utan jobb i Sydkorea, pensionrerna, kommer inte med i den statistiken. Dessutom kan man anta att det r fler i arbetsfr lder i Moambique som inte kan arbeta p grund av sjukdom, t.ex. AIDS/HIV, n i Sydkorea.

24

Potter R. Sid 390. Potter R. Sid 391. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html

25

26

12

Av: Oskar Henriksson Hlsa och befolkning Fr att beskriva och analysera ett omrdes befolkningsfrndringar kan man anvnda sig av den demografiska transitionsmodellen och befolkningspyramiden. I den demografiska transitionsmodellen anvnder man sig av fdelse- och ddstal fr att studera hur befolkningen kar eller minskar ver tiden, se bild 15 nedan. Det har visat sig att lnder vanligtvis fljer samma utvecklingsmnster och genom att studera fdelse- och ddstalen kan man allts se var p den demografiska transitionskurvan ett specifikt land befinner sig. Man har grovt delat in transitionskurvan i fyra steg. P senare tid har det dock argumenterats fr att det ven finns ett femte steg. Stegen 1 karaktriseras av en liten befolkningsmngd med hga fdelse- och ddstal. Fdelse- och ddstalen r dock balanserade vilket gr att befolkningsmngden hlls p en relativt konstant niv. Detta r typiskt fr frindustriella samhllen s som till exempel Nordamerika fre 1700-talet. Mnga av utvecklingslnderna ndde dock den hr nivn betydligt senare. Steg 2 kallas den tidiga transitionsfasen och under denna utvecklingsfas s brjar levnadsfrhllandena frbttras vilket leder till att ddstalen brjar minska. Men i och med att fdelsetalen fortfarande ligger p en hg niv s brjar befolkningsmngden att ka. Att levnadsfrhllandena blir bttre under den hr fasen beror bland annat p frbttrade jordbruksmetoder, viket minskar risken fr svlt, och samt en bttre sjukvrd. Hr befinner sig idag till exempel mnga av lnderna i Subsahariska Afrika. Steg 3 kallas den sena transitionsfasen och befolkningskningen r fortfarande kraftig. Fdelse- och ddstalen nrmar sig varandra. Att fdelsetalen minskar beror bland annat p att man brjar anvnda preventivmedel samt att barnens ekonomiska betydelse i form av arbetskraft minskar. Utbildning blir allt viktigare och det sker en kraftig teknisk utveckling inom jordbruk och industri. Steg 4 har en hg och relativt stabil befolkningsniv. Bde fdelse- och ddstalen r lga. Anvndandet av preventivmedel r utbrett och mnga familjer skaffar f barn och gr det sent i livet. I det hr steget befinner sig till exempel USA och strre delen av Europa. Steg 5 ingr inte i den ursprungliga transitionsmodellen men det finns de som hvdar att modellen br kompletteras med detta femte steg. Det r frmst tv anledningar till att man ser att modellen behver utkas med ytterligare ett steg och det r dels att vissa lnder har avindustrialiserats och gtt ver till att vara ett informationssamhlle och dels att man i vissa lnder ser en befolkningsminskning. Familjerna blir allt mindre och ddstalen r strre n fdelsetalen.27

27

Potter R. Sid 192ff, http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/geography/population/population_change_structure_rev1.shtml med underliggande sidor samt http://en.wikipedia.org/wiki/Demographic_transition.

13

Av: Oskar Henriksson

Bild 15. Den demografiska transitionsmodellen.

28

Ett annat stt att analysera ett lands befolkning r att titta p befolkningspyramiden. I befolkningspyramiden s r befolkningen uppdelad i olika ldersgrupper med de ldsta verst i pyramiden och de yngsta underst. Befolkningspyramiden kan kopplas till den demografiska transitionsmodellen genom att en viss form p befolkningsmodellen motsvarar ett visst steg i transitionsmodellen. Bild 16 till och med 20 nedan visar ett antal befolkningspyramider fr de tv lnder jag tittat nrmare p, Sydkorea och Moambique.

Bild 16, 17 och 18. Sydkoreas befolkningspyramid fr r 1960 och 2010 samt den prognostiserade fr 2050.

29

28

Bilden r hmtad frn http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/geography/population/population_change_structure_rev4.shtml

29

http://northeast-sro.unescap.org/ksplatform/aging.html

14

Av: Oskar Henriksson

Bild 19 och 20. Moambiques befolkningspyramid fr r 2000 och den prognostiserade fr 2025.

30

Vi kan hr se att Sydkoreas befolkningspyramid frn 1960 har en form som motsvaras av steg 1 i den demografiska transitionsmodellen. Vi ser detta genom att den lgsta lderskategorin vid pyramidens bas r den strsta och att befolkningsmngden i de andra lderskategorierna sedan avtar snabbt. Detta r ett tecken p hg ddlighet och hga fdelsetal. Om vi nu jmfr formen fr denna befolkningspyramid med den som gller fr Moambique r 2000 s ser vi att de r nstan identiska. Sydkorea lg allts enligt den demografiska transitionsmodellen r 1960 p samma niv som Moambique gjorde r 2000. Gr vi sedan vidare och jmfr bild 17 med bild 20, det vill sga 2010 rs befolkningspyramid fr Sydkorea med Moambiques befolkningspyramid fr 2025 s kan vi ven dr se vissa likheter, ven om de r lngt ifrn identiska. Vi kan i bild 17 se att pyramiden buktar ut vid midjan, ngot som r karaktristiskt fr ett land med lga fdelse- och ddstal vilket i sin tur motsvaras av steg 4 eller 5 i transitionsmodellen. Om midjan omfattar ett stort ldersspann s r det ett tecken p att befolkningen minskar (steg 5) om midjan omfattar ett mindre ldersspann r det ett tecken p att vi har en stabil befolkningsutveckling (steg 4). Sydkorea befann sig allts r 2010 p steg 5. Fr Moambique ser vi i bild 20 att ddstalen r lgre n i bild 19, frre barn dr, och vi ser att tyngdpunkten i pyramiden flyttar sig uppt. 2025 rs befolkningspyramid fr Moambique motsvarar steg 2 i transitionsmodellen. Vi kan allts enligt prognosen se att Moambique r p vg att utvecklas men att landet r 2025 fortfarande inte har kommit upp till Sydkoreas niv fr 2010.

Bild 21. Hlso- och befolkningsindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

30

http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/geography/population/population_change_structure_rev5.shtml

15

Av: Oskar Henriksson

Bild 22. Hlso- och befolkningsindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Om vi tittar p indikatorerna fr Sydkorea (bild 21) och Moambique (bild 22) s ser vi stora skillnader, ngot som r frvntat med tanke p vad vi sett d vi analyserat befolkningspyramiderna och transitionsmodellen. Fertilitetstalen stmmer vl verens med vr analys av att Sydkorea befinner sig i transitionsmodellens femte steg och Moambique i det andra. r 2009 fdde de Sydkoreanska kvinnorna i genomsnitt 1.1 barn medan kvinnorna i Moambique i genomsnitt fdde 5.0 barn. Om vi jmfr fertilitetstalen ver tid s ser vi att de minskar fr bda lnderna, dock r minskningen fr Sydkorea betydligt strre n fr Moambique, frn 4.5 r 1970 till 1.1 r 2009 fr Sydkorea och frn 6.6 till 5.0 under samma tidsperiod fr Moambique. Detta tyder p att Sydkorea utvecklats snabbare n Moambique, det vill sga att Sydkorea har passerat de olika stegen i transitionsmodellen snabbare. Detta stmmer ju ocks vl verens med lndernas ekonomiska utveckling. Ddstalen fljen samma mnster som fr fertilitetstalen, de har frn 1970 fram till 2009 sjunkit fr bda lnderna, men medan de sjunkit till ungefr hlften fr Moambique s har de minskar med hela ca 90 % i Sydkorea. ven hr syns att utvecklingen gtt snabbare i Sydkorea. Vi ser ocks att Moambique hade ddstal r 2009 som var mycket hga, ca 25 ggr hgre n de fr Sydkorea. 2011 hade Sydkorea en befolkningskning p 0,23 % och Moambique p 2.44 %.31 Med dessa siffror r lnderna extremer fast t olika hll, Sydkorea har en av vrldens lgsta befolkningskningar och Moambique en av de hgsta. Och indikatorerna fr lkartthet, vattentillgng och sjukvrdsutgifter visar p att det finns ett samband mellan dessa och befolkningens fdelsetal, ddstal och genomsnittlig livslngd. r 2009 spenderade Sydkorea drygt 40 ggr s mycket pengar per person p sjukvrd n vad Moambique gjorde. Antalet lkare per 1000 invnare r 2000 var 1.3 r 2000 medan den fr Moambique var mindre n 0.0. Nr det gller rent rinnande vatten s hade 42 % av befolkningen i Moambique tillgng till detta r 2000 medan samma siffra fr Sydkorea var 93 %. Mer n hlften av invnarna i Moambique hade allts inte tillgng till bra vatten! Det r ocks intressant att notera att trots att Sydkorea idag r ett mycket hgt utvecklat land s saknade 7 % av dess befolkning bra vatten fr bara 11 r sedan. Den genomsnittliga livslngden r ca 30 r hgre i Sydkorea n i Moambique! Andelen unga respektive gamla av den arbetsfra befolkningen r ocks intressant att titta p. Med arbetsfr lder menas hr de mellan 15 och 64 r, en siffra som r intressant med tanke p att
31

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html

16

Av: Oskar Henriksson medellivslngden i Moambique r ca 49 r. Den faktiska arbetsfra ldern har nog ett betydligt kortare tidsspann n s i Moambique. Indikatorerna bekrftar det vi redan sett, andelen unga utgr en betydligt strre andel av befolkningen i Moambique n i Sydkorea, och det finns betydligt fler ldre i Sydkorea n i Moambique. Det r ocks intressant att sl ihop indikatorerna fr bde gamla och unga, gr vi det ser vi att drygt 90 % av befolkningen i Moambique inte tillhr den arbetsfra befolkningen medan motsvarande siffra fr Sydkorea r drygt 38 %. Frsrjningsbrdan fr den arbetsfra befolkningen i Moambique r allts betydligt strre n fr dem i Sydkorea, vilket givetvis pverkar mjligheterna att upprtthlla sociala vlfrdssystem. Slutligen s plgas Moambique enormt av HIV/AIDS. Det r ett av vrldens mest drabbade lnder och 11.5 % av befolkningen (de ver 15 r) var smittade r 2009. Frutom att det r personliga tragedier s drabbar det givetvis ven ekonomin hrt. De ytterst begrnsade sjukvrdsresurser som finns blir n mer anstrngda. Och en stor del av den arbetsfra befolkningen kan inte bidra till landets ekonomi p grund av sjukdomen. Som jmfrelse kan nmnas att motsvarande siffra fr Sydkorea r 2009 var 0.1 %. Jmstlldhet Nr det gller lskunnighet s visar siffrorna att i slutet av 00-talet s r den hgre fr mnnen n fr kvinnorna. Skillnaderna mellan Sydkorea och Moambique r dock stora, i Sydkorea skiljer det ngra f procentenheter medan det i Moambique skiljer uppemot 30 procentenheter. Trenden i Moambique r dock att andel kvinnor som lr sig skriva och lsa kar snabbare n fr mnnen, frn 1980 till 2009 har andelen kvinnor som kan lsa och skriva kat med drygt 340 % medan motsvarande siffra fr mnnen r knappt 160 %. 32 Om vi tittar p andelen kvinnor som brjar i grundskolan i frhllande till mn s var den mycket hg i Sydkorea r 2009, hela 98.3 %. Detta innebr att antalet kvinnor som brjade i grundskolan var 98.3 % av mnnens. Faktum r dock att trots den hga siffran s har trenden varit nedtgende, 1970 var siffran 100.7 %, dvs fler kvinnor n mn brjade i grundskolan. Den siffran har succesivt sjunkit fram till 2009 rs niv. ven inom gymnasieskolan r frhllandena relativt jmlika, 2009 utgjorde antalet kvinnor 96.3 % av mnnens. Tittar man p eftergymnasiala studier s r dremot skillnaderna stora, r 2009 var antalet kvinnor endast 69.7 % av mnnens antal. Statistiken visar dock att klyftan har minskat avsevrt sedan 1970-talet. I Moambiques fall s r skillnaderna mellan antalet mn och kvinnor i skolan betydligt strre, dr utgjorde r 2009 antalet kvinnor som brjade grundskolan 89,6 % av mnnens antal. Motsvarande siffra fr gymnasiet var 78.7 %. Trenden r att klyftorna minskar. Fr bda lnderna gller att skillnaderna mellan knen blir allt strre ju hgre utbildningen r, detta pverkar givetvis kvinnornas mjligheter till att f arbeten dr hg kompetens krvs. Men det r inte alltid s att mnnen r fler p de hgre utbildningarna eller att mnnen alltid har en hgre grad av lskunnighet. Det finns flera exempel p utvecklingslnder i t.ex. Syd- och Latinamerika dr fler kvinnor n men kan lsa och skriva. Att andelen barn som brjar grundskolan trots allt r s pass hg i mnga av utvecklingslnderna beror p att deras frldrar ser utbildning som en vg ut ur fattigdom. Dock r det s att mnga flickor tvingas sluta i frtid p grund av att de behvs i hemmet.

32

Bild 10 och 11 i detta dokument samt https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/index.html

17

Av: Oskar Henriksson Detta gr att andelen kvinnor i skolan successivt minskar ju hgre upp i rskurserna man kommer.33
34

Antalet barn som en kvinna i genomsnitt fder kan ocks vara en jmstlldhetsfrga. En kvinna som tvingas fda mnga barn, till exempel p grund av att barnen behvs som arbetskraft eller fr att det saknas tillgng till eller kunskap om preventivmedel, har ocks svrare att skaffa sig ett liv utanfr hemmet. En kvinna som fder 5 barn, vilket var genomsnittet i Moambique 200935, i land utan ett fungerande vlfrdssystem har svrare att skaffa sig en utbildning och ett jobb n vad en man har. Arbetsbelastningen p kvinnorna i utvecklingslnderna r ofta mycket hg d de har flera olika roller, frutom att ta hand om barn och hushll s tvingas de ven utfra obetalt arbete p familjens lantbruk samt frska skaffa inkomster genom att slja delar av det som produceras. Mn har inte samma multipla roller och har drfr en lgre arbetsbelastning.36 Man har ocks sett att en kad mekanisering, inom till exempel, jordbruket oftare gynnar mnnen p s stt att deras arbetsbrda minskar mer n kvinnornas.37 Infldet av utlndska investeringar, till exempel genom att transnationella fretag etablerar sig, kan leda till nya arbetsmjligheter fr kvinnor. Det kan till exempel rra sig om arbeten inom tillverkningsindustrin. Detta r dock oftast lglnejobb.38 ven inkomstfrdelningen och frdelningen av tillgngar r mycket ojmlik i utvecklingslnderna, av Afrikas totala inkomster s r kvinnornas andel bara 10 %. Och av tillgngarna gs endast 1 % av kvinnorna! I mnga av utvecklingslnderna r mnnen frfrdelade nr det gller lagar kring markgande, ofta kan till exempel kvinnor inte rva mark. Detta innebr att kvinnorna ofta str fr arbetet p familjens jordbruk men att det r mannen som ger p marken och som fattar de avgrande ekonomiska besluten. Fr att kvinnorna ska slippa att vara i denna beroendestllning krvs att reglerna ndras.39

33

Bild 10 och 11 i detta dokument. Momsen J. Sid 61ff. Se bild 22 i detta dokument. Momsen J. Sid 66ff och 238. Potter R. Sid 476. Momsen J. Sid 205 ff. Video: http://www.youtube.com/watch?v=cbUFxLo0378

34

35

36

37

38

39

18

Av: Oskar Henriksson Milj

Bild 23. Miljindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 24. Miljindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Om vi tittar p ovanstende miljindikatorer s kan vi frst konstatera att Sydkorea r ett urbant samhlle (81.7 % bor i stder) och Moambique ett landsbygdssamhlle (62.4 % bor p landsbygden), vi kan ocks se att inflyttningen till stderna har varit mycket stor i bda lnderna de senaste rtiondena men att trenden mattats av fr Sydkorea. Detta stmmer vl verens med den demografiska transitionsmodellen som finns fr stderna och dess urbanisering, se bild 25 nedan. Hr kan man till exempel se att urbaniseringen i utvecklade lnder planar ut d de ntt lngt i sin utveckling, ngot som stmmer vl verens med indikatorerna ovan som visar att Sydkoreas urbanisering har stagnerat. Om modellen stmmer kan vi frvnta oss att urbaniseringen i Sydkorea relativt snart kommer att minska. Vi kan ocks se att Moambique har passerat det kn som finns i modellen fr utvecklingslnderna och nu befinner sig p den brantare linjen. Vi ser detta d indikatorerna fr Moambique visar att den urbana befolkningen kar mycket kraftigt. Just detta att urbaniseringen sker mycket fort, nr den vl stter igng, r ngot som r typiskt fr utvecklingslnder.

Bild 25. Den cykliska demografiska transitionsmodellen fr urbanisering.

40

Miljindikatorerna visar att Sydkorea slpper ut avsevrda mngder koldioxid och att statistiken fr ren 1970 till 2000 visar p kraftigt kande siffror, man har mer n femdubblat sina utslpp under
40

Potter R. Sid 394.

19

Av: Oskar Henriksson denna period. Moambique hade r 2000 ett koldioxidutslpp per person som var i storleksordningen 1 % av Sydkoreas. De olika lndernas klimatpverkan r allts mycket olika. Rika lnder har i allmnhet en mycket strre klimatpverkan n fattiga lnder. Vi ser ocks att bda lndernas elfrbrukning har kat kraftigt mellan 1980 och 2000. Sydkoreas elfrbrukning per person var dock nstan 60 gnger hgre n Moambiques vilket givetvis reflekterar de olika lndernas skede enligt den demografiska transitionsmodellen, det agrara samhllet frbrukar betydligt mindre energiresurser n det postindustriella samhllet. Tittar vi p indikatorerna fr energi- och oljeimport/export (bild 8 och 24) s ser vi det intressanta att det fattiga Moambique har en mycket lg energiimport och att landet till och med hade en nettoexport av energi r 2000. Detta tyder p att landet har rika energitillgngar, ngot som ocks stmmer. Moambique har stora tillgngar p naturgas och goda frutsttningar fr vattenkraft. Och dessutom finns antagligen oljetillgngar. Alla dessa naturresurser har dock bara exploaterats till en mycket lite del, men eftersom landet har gtt frn att vara en importr av elkraft till att bli en exportr s kan man anta att exploateringen har kat. Sydkorea dremot tvingades 2009 importera hela 80.6 % av sitt elbehov, detta p grund av landets hga behov av elkraft samt att man i stort sett saknar inhemska tillgngar p naturgas, olja och liknande. Sydkorea har satt upp som ml att minska sina utslpp med 30 % fram till r 2020. r 2008 stod de frnyelsebara energikllorna fr 2.4 % av landets energikonsumtion, fram till r 2030 vill man ka den siffran till 11 %.41 Infrastruktur

Bild 26. Infrastrukturindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 27. Infrastrukturindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Nr det gller antalet fasta telefoner s har antalet exploderat i Sydkorea mellan ren 1970 och 2000 medan kningen i Moambique har varit marginell. Detsamma gller fr utvecklingen av antalet internetanvndare, mellan 1990 och 2009 kade andelen internetanvndare i Sydkorea frn 0 % till 80.9 % medan den i Moambique endast kade frn 0 % till 2.7 %! Sydkorea r tydligt ett land som haft en snabb resa in i informationsldern. Ngot som r intressant r att andelen av befolkningen som har fasta telefon minskade frn 2000 till 2009, i Moambique var nedgngen marginell men i Sydkorea var nedgngen hela 15.4 procentenheter. Detta kan kopplas samman med att mnga har gtt ver frn fasta telefoner till mobiltelefoner.

41

http://www.wbcsd.org/plugins/DocSearch/details.asp?type=DocDet&ObjectId=MzgwNDA

20

Av: Oskar Henriksson Att hgteknologiska produkter utgr en betydligt strre andel av Sydkoreas verkstadsexport befster ytterligare den skillnad som finns mellan lnderna nr det gller hgteknologisk infrastruktur. Att Sydkorea r betydligt bttre uppkopplad mot det globala ntverket n vad Moambique r framgr klart. Fattigdom

Bild 28. Fattigdomsindikatorer fr Sydkorea (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Bild 29. Fattigdomsindikatorer fr Moambique (Klla: Vrldsbankens World dataBank).

Statistiken ver inkomstfrdelning och andelen fattiga fr Sydkorea och Moambique r bristfllig i Vrldsbankens statistikdatabas, vilket syns i bild 28 och 29 ovan, jag har drfr valt att anvnda mig av andra kllor. Bilden nedan ger en verblick ver hur fattigdomen var frdelad ver vrlden r 2000.

Bild 30. Bilden visar hur fattigdomen var frdelad ver vrlden r 2000. P x-axeln anges hur stor andel av landets befolkning som har mindre n 2 dollar per dag att leva p. P y-axeln anges den rliga genomsnittliga inkomsten per person. Cirklarnas storlekar speglar lndernas totala folkmngd. Cirklarnas frger visar i vilken 42 del av vrlden landet ligger enligt vrldskartan i vre hgra hrnet. Moambique r markerat.

42

http://www.gapminder.org/

21

Av: Oskar Henriksson Bilden ovan visar med all tydlighet att fattigdomen r som mest utbredd i subsaharan Afrika (de mrkbl cirklarna). Och det framgr ocks att Moambique r ett av vrldens fattigaste lnder dr hela 91 % av invnarna r 2000 levde p mindre n 2 dollar per dag. Trenden r dock att den extrema fattigdomen i Moambique minskar, frn 1997 till 2003 har andelen som lever p mindre r 2 dollar per dag minskat med 3 procentenheter. Det r ocks intressant att se att Sahara utgr en s skarp skiljelinje, fattigdomen i den del av Afrika som ligger norr om Sahara (grna cirklar) r inte alls lika utbredd som fr den sdra delen av Afrika. I Sydkorea levde endast 2 % av invnarna p 2 dollar eller mindre r 2000, dock inte markerad i bilden ovan. ven om siffran r mycket lg s r det intressant att se att ven i ett s pass modernt land som Sydkorea s frekommer det extrem fattigdom.
Mocambique Inkomstandel fr de lgsta 10 % Inkomstandel fr de hgsta 10 % 1.9 % 36.7 % Sydkorea 2.7 % 24.2 %

Bild 31. Frdelningen av inkomster fr Moambique (r 2008) och Sydkorea (r 2007). Siffrorna anger hur stor 43 del av landets inkomst som gr till de fattigaste respektive rikaste 10 % av befolkningen.

I bilden ovan ser vi att Moambique har en mer ojmn frdelning av inkomsterna n Sydkorea. Faktum r att Moambique ven med afrikanska mtt har en mycket sned inkomstfrdelning. Nr det gller statistik fr ojmn inkomstfrdelning s r det dock s att Afrika inte generellt sett har strre inkomstklyftor. Det finns ingen direkt koppling mellan stora inkomstklyftor och hur vlmende landet r, till exempel har de flesta lnder i Nord-, Syd, och Latinamerika strre inkomstklyftor. Dock r det givetvis s att stora inkomstklyftor i ett fattigt land kan f strre humana konsekvenser n i ett rikt land. I ett fattigt kan kade klyftor leda till att mnniskor utstts fr akuta problem i form av till exempel svlt. r 2009 utgjorde bistndet 20.8% av Moambiques bruttonationalinkomst. ven Sverige ger bistnd och 2010 gav man genom Sida knappt 609 miljoner kr.44 Till exempel hjlper man till att bygga en bro ver Zambezifloden. Tnkvrt r att ven Sydkorea varit beroende av bistnd relativt nyligen. P 50 och 60-talet utgjorde bistndet en stor del av landets ekonomi och det var frst p 80-talet som det upphrde.45

Bild 32. Sida bidrar med pengar till bygget av en bro ver Zambezifloden.
43

46

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Mocambique/Samarbetet-i-siffror/ http://www.cbo.gov/ftpdocs/43xx/doc4306/1997doc10-Entire.pdf

44

45

46

http://www.sida.se/Svenska/Lander--regioner/Afrika/Mocambique/Program-och-projekt1/Ny-bro-forenarMocambique/

22

Av: Oskar Henriksson

Utvecklingsmjligheter
Sydkorea Att sia om Sydkoreas utvecklingsmjligheter r inte ltt d landet idag ligger i framkant inom mnga omrden. Sydkorea r en av vrldens strsta ekonomier med en extremt hg medellivslngd och en hg niv p vlfrden. ven nivn p utbildningen och infrastrukturen ligger p hgsta niv. Att frutsp hur ett land som ligger s lngt fram utvecklingsmssigt kommer att utvecklas r svrt d det inte finns bra historiska paralleller att utg frn och jmfra med. Av samma anledning r det inte ltt att fresl vilka tgrder som krvs fr att ett land som Sydkorea ska fortstta att utvecklas och behlla sin framskjutna position. Det gller fr Sydkorea att lyckas behlla sitt momentum och inte falla i fllan att nja sig med det man har. Landet var p 80- och 90-talat mycket beroende av sin tunga industri, till exempel skeppsoch bilindustrin, och man kommer fortstta att satsa p de omrdena ven i framtiden men kombinera detta med en satsning p n mer avancerad teknologi s som bioteknik, mikroelektronik, rymdteknik och industriella robotar.47 Att ett hgt utvecklat land anvnder mycket energi r helt klart och i och med detta pverkar tillgngen och priset p energin utvecklingen i hgsta grad. Sydkorea har mycket begrnsade inhemska tillgngar p fossila brnslen vilket gr att landet r mycket beroende av import. Att bli mer sjlvfrsrjande p energi r en mycket viktig frga i Sydkorea och man satsar stora belopp p detta. Till exempel har man satsat 1 miljard dollar p att bygga 20 stycken stora tidvattenkraftverk.48 Sydkoreas skerhetssituation r lite speciell d landet grnsar till Nordkorea. Lngs med grnsen finns en demilitariserad zon som r ett par kilometer bred och mitt i denna gr demarkationslinjen frn Koreakriget. P respektive sida om denna har lnderna placerat stora militrstyrkor. Officiellt har ingen vapenvila undertecknats och situationen r spnd. Det frekommer ofta militra incidenter mellan de bda lnderna.49 Situationen med en kraftigt militariserad och omdiskuterad grns mellan ett av vrldens mest utvecklade lnder och en av vrldens mest hrdfra diktaturer kan utgra ett hot mot Sydkoreas framtida utveckling. Risken att dras in i en ppen konflikt finns alltid dr och fr att f mjligheten att utvecklas i lugn och ro br man lgga stor mda p att lsa situationen, vilket man givetvis ocks gr. Ett stt fr Sydkorea att skra sina framtida tillgngar p resurser r att genomfra s kallade landgrabs. Landgrab kallar man det nr ngon, till exempel en utlndsk myndighet eller ett transnationellt fretag, kper eller leasar ett stort landomrde. Nr man pratar om landgrab idag syftar man oftast p de stora landfrvrv som grs av ett land i ett annat land fr att skra tillgngen p mat eller biobrnslen. Begreppet har blivit n mer aktuellt de senaste ren p grund av stigande matpriser i kombination med en finanskris. Detta har lett till att lnder som r beroende av matimport har sett sina kostnader ka dramatiskt. I Sydkoreas fall har man tagit kontrollen ver stora

47

http://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_South_Korea http://www.wbcsd.org/plugins/DocSearch/details.asp?type=DocDet&ObjectId=MzgwNDA http://en.wikipedia.org/wiki/Korean_Demilitarized_Zone

48

49

23

Av: Oskar Henriksson omrden i till exempel Sudan och Indonesien och man odlar dr vete respektive majs. Sett ur Sydkoreas perspektiv r antagligen landgrab rtt vg att g d detta skrar tillgngen till billig mat. Men i ett globalt och humant perspektiv r det mindre tveksamt om detta r bra, en del anser att det r en form av nykolonialism i och med att rika lnder utnyttjar fattiga lnders resurser. Fr ven om det i samband med landgrab utlovas utvecklingsprogram och liknande s ska man inte tro att det r ngot annat n kapitalistiska principer som gller.50

Bild 32: Karta som visar vilka lnder som kper och sljer land i frhllande till var det rder hungersnd. Hr 51 kan man tydligt se att det oftast r lnder med hungersnd som sljer till lnder utan hungersnd.

Utbildningsnivn r redan idag mycket hg i Sydkorea bde fr mn och kvinnor men det finns fortfarande frbttringsmjligheter. Man kan strva efter att nnu fler ska genomg eftergymnasiala studier, framfrallt d bland kvinnor. Moambique Moambique har ett helt annat utgngslge n Sydkorea, d det fr Sydkorea mer handlar om att behlla sin ttposition s har Moambique fortfarande en lng vg kvar att g innan man ens har ntt till det skede d man kan ge alla invnare ett drgligt liv. Moambique r idag ett av vrldens fattigaste lnder och r en stor mottagare av bistnd. Som vi sett tidigare befinner sig Moambique fortfarande i den demografiska transitionsmodellens frsta steg, att jmfra med Sydkorea som befinner sig i det femte postindustriella steget. Moambique har extremt hga ddstal vilket bland annat beror p dlig eller ingen tillgng till mat,

50

http://www.grain.org/article/entries/93-seized-the-2008-landgrab-for-food-and-financial-security

51

http://crossedcrocodiles.wordpress.com/2011/06/09/land-grabs-there-is-no-such-thing-as-idle-land-inafrica/

24

Av: Oskar Henriksson sjukvrd och rent vatten. ven fdelsetalen r mycket hga vilket bland annat beror p dlig utbildning, dlig tillgng p preventivmedel samt behov av barn som arbetskraft. Nr det gller utvecklingslnderna s hamnar de ofta i ett moment 22, de r i desperat behov av bttre sjukvrd och utbildning men fr att klara av detta behvs ekonomiska resurser. Fr att f dessa ekonomiska resurser krvs att landet en vlutbildad och frisk befolkning som kan producera varor och tjnster. S den stora frgan r hur man ska bryta detta moment 22 och f lnderna att utvecklas snabbare. I Mocambiques fall s finns det ett antal olika alternativ som diskuteras. Landet r mycket rikt p naturresurser, troligtvis ven olja, och vi har historiska exempel p att en satsning p exploatering av naturresurser kan ka ett lands utvecklingstakt dramatiskt. Utvecklingen i en del av Mellanstern samt i Norge efter att olja upptcktes dr r ett exempel p detta. Men det finns inget automatiskt samband mellan rika naturtillgngar ett hgt HDI-index, faktum r att mnga av vrldens fattigaste och mest konfliktdrabbade lnder ocks r ngra av vrldens rikaste nr det gller naturtillgngar.52 Kongo r ett tydligt, och deprimerande, exempel p detta. Landet har enorma rvarutillgngar men har trots detta en historia kantat av konflikter och inbrdeskrig, dessutom r fattigdomen utbredd. Detta beror till stor del p att exploateringen av naturresurserna r korrupt och att vinsterna tillfaller en liten elit. Endast en mycket liten del av all produktion och export redovisas, det vill sga det mesta sker svart. Detta leder till minskade skatteintkter vilket i sin tur leder till minskade medel fr utbildning, vrd, infrastruktur och liknande.53 Moambique har idag en mycket lg exploatering av sina naturresurser, det finns allts en mycket stor potential hr, det gller bara att exploateringen grs p rtt stt s att man inte hamnar i samma sits som till exempel Kongo. Ett vl fungerande rttssystem r en frutsttning fr att ett land ska kunna n hga utvecklingsniver. Med ett fungerande rttsystem minskar korruptionen och fretag vgar investera. Med ett vl fungerande rttssystem har Moambique stora chanser att undvika att hamna i samma situation som Kongo, det vill sga rvaruexploateringen skulle kunna leda till kad vlfrd fr mnga istllet fr att frsrja en liten elit. Fr Moambique kan det vara lmpligt att se hur lnder som till exempel Norge har hanterat sina naturtillgngar. Till exempel har Norge skapat en oljefond, ngot som kan gynna en lngsiktig stabilitet och som ven kanske kan vara lmpligt fr Moambique. Moambique br strva efter diversifiering, idag r man mycket beroende av sin aluminiumexport, den utgr ca 60 % av landets totala export, ngot som gr att en stor del av landets ekonomi r beroende av vrldsmarknadspriset p aluminium.54 Ett stt fr lnder att attrahera utlndska investeringar r att skapa frihandelszoner. Inom dessa zoner frsker man minska de hinder som finns fr handel, till exempel genom att ta bort tullar och handelskvoter. Frihandelszoner r vanligast i utvecklingslnderna. ven om frihandelszoner kan leda till en ekonomisk tillvxt och en utbyggnad av infrastrukturen s finns det kritiker som hvdar att det endast ger lgbetalda och okvalificerade jobb till lokalbefolkningen och att de fretag som etablerar
52

http://www.iese.ac.mz/lib/publication/Bucuane,Aurelio%20&%20Mulder,Peter_NaturalReseorces.pdf http://www.globalwitness.org/sites/default/files/pdfs/Under-Mining%20Peace.pdf http://www.mmegi.bw/index.php?sid=2&aid=20&dir=2011/July/Friday1

53

54

25

Av: Oskar Henriksson sig i zonen bidrar relativt lite till landets ekonomi.55 ven Moambique planerar att upprtta ett antal frihandelszoner de kommande ren.56 Det r viktigt att det bistnd som landet fr gr till rtt saker. Hr r det givetvis en svr avvgning mellan att lgga pengarna p att hjlpa mnniskor i akut nd och att lgga dem p mer lngsiktiga projekt. Man har p senare tid sett att man fr bst effekt om man satsar bistndspengarna p lokala projekt med lokal frankring. En form av bistnd r mikroln, allts sm ln som r anpassade fr utvecklingslnderna och som ges direkt till de lokala smfretagen. Dessa ln kan ocks bidra till att ka jmlikheten mellan knen d de oftast ges till kvinnor p grund av de anses vara mer plitliga n mnnen.57 Dessa ln kan allts vara ett bra stt att hjlpa kvinnor i utvecklingslnder. Det gr fr vrigt att som privatperson lna ut pengar till personer i utvecklingslnder via olika webbsajter.58 Slutligen mste Moambique bttre ta till vara p hela befolkningens kompetens. 1999 hade var det bara 40 personer p 100 000 som lste p hgskola eller universitet, i USA r motsvarande siffra 5339 personer. Dessutom r mnnen i vervldigade majoritet.59 Att ka antalet vlutbildade i landet r givetvis mycket viktigt, men minst lika viktigt att se till att kvinnorna har samma mjligheter som mnnen till en hgre utbildning. Gr man inte det s utnyttjar man inte landets fulla potential. Men man fr inte frledas att tro att ett lgt utvecklat land generellt har en lg jmlikhet, inom vissa omrden r Moambique mycket jmstllt. Moambique har till exempel en av vrldens hgsta andel kvinnor i parlamentet, hela 39.2 %!60

Reflektioner
Att det rder enorma skillnader i levnadsfrutsttningar mellan olika omrden str helt klart. Vrldens rikedomar r mycket ojmnt frdelade och en stor del av vrldens befolkning har inte de basala behoven s som mat, vatten och tak ver huvudet tillgodosedda. Tillgng till grundlggande sjukvrd och utbildning r lngt ifrn en sjlvklarhet fr alla. Men att peka p exakt vad det r som gr att vissa lnder lyckas utvecklas och andra stagnerar i fattigdom r svrt, fr ven om det finns likheter lnder emellan s finns det ocks stora skillnader. Alla lnder r unika. Detta gr att det r svrt att applicera generella modeller eller att dra exakta lrdomar genom att titta p historiska exempel. Givetvis r det nd s man mste g till vga, det vill sga lra av historien samt utifrn detta frska se mnster och skapa modeller. Men samtidigt mste man vara noga med att anpassa dessa teoretiska modeller till varje enskilt fall. Att det gr att frbttra situationen fr de allra fattigaste finns det mnga historiska exempel p. Till exempel var ju Sydkorea ett utvecklingsland vid andra vrldskrigets slut men har sedan dess utvecklats i en enorm takt, till skillnad frn Moambique dr utvecklingen varit mycket lngsam.
55

Potter R. Sid 146ff. http://www.africaneconomicoutlook.org/en/countries/southern-africa/mozambique/ Potter R. 481ff. Till exempel: http://www.kiva.org/ http://en.wikipedia.org/wiki/Education_in_Mozambique http://www.ipu.org/wmn-e/classif.htm

56

57

58

59

60

26

Av: Oskar Henriksson

Bild 33, 34 och 35. Graferna visar hur vrldens fattigdom frdelar sig mellan olika omrden r 1970, 2000 och 61 2015 (prognostiserad).

Bilderna ovan visar hur frdelningen av vrldens fattigdom har ndrats mellan olika geografiska omrden sedan 1970-talet. Vi ser hr att endast 11 % av den del av jordens befolkning som levde p mindre n en dollar per bodde i Afrika 1970, istllet lg fattigdomens tyngdpunkt i Asien med en andel p hela 86 %. Fram till r 2000 ndrades situationen radikalt och Afrika stod d fr 35 % och
61

http://www.gapminder.org/downloads/human-development-trends-2005/

27

Av: Oskar Henriksson Asien fr 60 %. Och man prognostiserar att trenden kommer att fortstta s att r 2015 kommer Afrikas andel att vara 68 % och Asiens andel 15 %. P bara 45 r kommer allts frdelningen av de ekonomiska resurserna att ha omfrdelats extremt mycket, knappast en trst fr de som lever i dagens utvecklingslnder men det visar nd att lnder kan utvecklas mycket snabbt. Genom att titta p dessa exempel kan vi frhoppningsvis lra oss ngot. Dock mste vi som tidigare nmnts beakta lokala behov, dessutom frndras frutsttningarna hela tiden. Lnder som pbrjade sin utveckling p 1940-talet, som till exempel Sydkorea, behvde knappast ta hnsyn miljn och jmlikhet mellan knen, faktorer som dagens utvecklingslnder i hgsta grad mste ta med i deras utvecklingsplaner. Dessutom lever vi i en betydligt mer globaliserad och sammanlnkad vrld idag, ngot som gr vrlden mer komplex vilket i sin tur kan betyda att det r svrare att stta upp utvecklingsplaner idag n vad det var fr 50 r sedan. Men vi fr inte tro att allt har blivit smre, inom vissa omrden har vrlden blivit en bttre plats att leva p! Om vi tittar p bilderna 33-35 ovan s ser vi att man tror att det r 2015 kommer att finnas frre som lever p mindre n en dollar om dagen n vad det gjorde 1970. (X-axeln p graferna visar antalet personer). Givetvis br det vara 0 % som lever p under en dollar per dag men trenden pekar just nu i alla fall t rtt hll vilket r positivt! Om vi tittar p Moambique och Sydkorea specifikt s finns det ett par intressanta historiska skillnader som antagligen pverkat de bda lndernas mjlighet att utvecklas. Moambique har varit en koloni, vilket inte Sydkorea varit. Det r inte svrt att se att kolonialtiden skulle kunna ha en negativ inverkan p Moambiques utvecklingsmjligheter. Under kolonialtiden anpassades landets ekonomi s att den tillgodosg kolonialmaktens behov. Nr kolonialmakterna lmnade landet s gjorde de ofta det utan att p ett bra stt frbereda landet fr sjlvstyre. Det sjlvstndiga landet fick allts sjlva styra om ekonomi till de lokala behoven samt upprtta de institutioner som behvdes, vilket givetvis r mycket svrt fr ett land som under en lng tid frtryckts. Dessa problem har inte Sydkorea haft. En annan historisk skillnad r att Sydkorea alltid har varit ett etniskt homogent land till skillnad frn Moambique som har bebotts av en mngd olika etniska grupper. Kanske att land med en etniskt homogen befolkning har lttare att undvika konflikter och att detta i sin tur kan leda till att de har strre frutsttningar fr att lyckas utvecklas. Jag tycker att det vore ett stort misslyckande om vi i den rika delen av vrlden inte kunde hjlpa utvecklingslnderna att utvecklas. Vi borde styra om mer av forskning till omrden som r av nytta fr utvecklingslnderna. Och nr vi importerar produkter br vi strva efter att de ska ha tillverkats p ett rttvist och humant stt. Man sger att vrlden krympt i och med informationssamhllet och globaliseringen, s och lt oss d ta fasta p detta och behandla de i utvecklingslnderna p samma stt som vi behandlar vra grannar!

28

Av: Oskar Henriksson

Bilagor
Bilaga 1 Anvnda indikatorer frn Vrldsbankens worldDatabase62 Literacy rate, adult female (% of females ages 15 and above) andel lskunniga kvinnor bland kvinnor 15 r och ldre. Literacy rate, adult male (% of males ages 15 and above) andel lskunniga mn bland mn 15 r och ldre. Rate of female to male primary enrollment (%) andel flickor inskrivna p grundskoleniv (jmfrt med pojkar) Rate of female to male secondary enrollment (%) andel flickor inskrivna p gymnasieniv (jmfrt med pojkar) Ratio of female to male tertiary enrollment (%) andel flickor inskrivna i hgre utbildning (jmfrt med pojkar) CO2 emissions (metric tons per capita) koldioxidutslpp i ton per invnare. Electric power consumption (kWh per capita) elkonsumtion I kilowattimmar per invnare. Energy imports, net (% of energy use) andel energiimport av total energianvndning. Rural population (% of total population) andel landsbygdsbefolkning av total befolkning. Urban population (% of total population) andel stadsbefolkning av total befolkning Exports of goods and services (% of GDP) andel export av varor och tjnster i procent av GDP (BNP = bruttonationalprodukt). Exports of goods and services (annual % growth) rlig tillvxt av export av varor och tjnster. Foreign direct investment, net inflows (% of GDP) andel inflden av direktinvesteringar i procent av GDP. Foreign direct investment, net outflows (% of GDP) andel utflden direktinvesteringar i procent av GDP. GDP growth (annual %) rlig tillvxt av GDP. GDP per capita, PPP (current international $) GDP per invnare, uttryckt i kpkraft i s.k. internationella dollars. Imports of goods and services (% of GDP) andel import av varor och tjnster i procent av GDP. Imports of goods and services (annual % growth) rlig tillvxt av import av varor och tjnster.

62

http://databank.worldbank.org/ddp/home.do

29

Av: Oskar Henriksson Age dependency ratio, old (% of working-age population) andel beroende ldre av befolkningen i arbetsfr lder (15-64 r). Age dependency ratio, young (% of working-age population) andel beroende unga av befolkningen i arbetsfr lder (15-64 r). Fertility rate, total (births per woman) fruktsamhetstal (medelantal barn per kvinna i fertil lder). Health expenditure per capita (current US$) samhllets hlso-/sjukvrdsutgifter per invnare (i amerikanska dollar). Improved sanitation facilities (% of population with access). Improved water source (% of population with access). Life expectancy at birth, female (years) frvntad livslngd fr kvinnor. Life expectancy at birth, male (years) frvntad livslngd fr mn. Mortality rate, infant (per 1,000 live births) spdbarnsddlighet (per 1000 fdslar). Mortality rate, under-5 (per 1,000) smbarnsddlighet (per 1000 fdslar). Physicians (per 1,000 people) antal lkare per 1000 invnare. High-technology exports (% of manufactured exports) andel hgteknologisk export av total tillverkningsexport. Internet users (per 100 people) internetanvndare per 100 invnare. Telephone lines (per 100 people) telefonlinjer per 100 invnare. Employment in agriculture (% of total employment) andel anstllda inom jordbruket i procent av totala antalet anstllda. Employment in industry (% of total employment) andel anstllda inom industrin i procent av totala antalet anstllda. Employment in services (% of total employment) andel anstllda inom service i procent av totala antalet anstllda. Employment to population ratio, 15+, total (%) andel befolkning med anstllning I relation till hela befolkningen, 15 r och ldre. Labor force, female (% of total labor force) andel kvinnlig arbetskraft av den totala arbetskraften. Ratio of female to male wages in manufacturing (%) kvinnors ln i relation till mns ln, inom tillverkningsindustrin. Income share held by highest 10% - andel inkomst fr de 10% hgst betalda. Income share held by lowest 10% - andel inkomst fr 10% lgst betalda. 30

Av: Oskar Henriksson Poverty gap at $1.25 a day (PPP) (%) andel fattiga med hgst 1.25 dollar att leva p per dag. Poverty gap at $2 a day (PPP) (%) andel fattiga med hgst 2 dollar att leva p per dag. Food exports (% of merchandise exports) andel livsmedelsexport av total varuexport. Food imports (% of merchandise imports) andel livsmedelsimport av total varuimport. Fuel exports (% of merchandise exports) andel brnsleexport av total varuexport. Fuel imports (% of merchandise imports) andel brnsleimport av total varuimport.

31

Av: Oskar Henriksson Bilaga 2 Indikatorer fr Sydkorea fr ren 1970, 1980, 1990, 2000 och 200963

63

http://databank.worldbank.org

32

Av: Oskar Henriksson Bilaga 2 Indikatorer fr Sydkorea fr ren 1970, 1980, 1990, 2000 och 200964

64

http://databank.worldbank.org

33

Av: Oskar Henriksson

Kllor
Hr anges endast de kllor som anvnds i strre omfattning. Andra mindre anvnda kllor anges bara som fotnoter i texten. Potter R., Binns T., Elliot J. och Smith D. Geographies of Development. (2008) England: Pearson Education Limited. Momsen J. Gender and Development. (2004) England: Routledge. World dataBank. http://databank.worldbank.org/ddp/home.do. Elektronisk. Lst den 19 oktober 2011. Gapminder. http://www.gapminder.org/. Elektronisk. Lst den 19 oktober 2011. Human Development Reports. Human Development Index trends, 1980-2010. http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2010_EN_Table2_reprint.pdf. Elektronisk. Lst den 19 oktober 2010. Human Development Reports. Regional and National Trends in the Human Development Index 19702010. http://hdr.undp.org/en/data/trends/. Elektronisk. Lst den 19 oktober 2011. BBC Bitesize. Geography Population change and structure. http://www.bbc.co.uk/schools/gcsebitesize/geography/population/population_change_structure_re v1.shtml. Elektronisk. Lst den 20 oktober 2011.

Oskar Henriksson 2011-10-24

34