Riskerar GMO-gener spridas i miljn?

Mnga genmodifierade organismer r tnkta att slppas ut ur laboratorier, vxthus och fabrikslokaler. I flera lnder odlas till exempel stora kerarealer med soja, majs och bomull med nya gener som fr vxterna att tla ogrsmedel eller st emot skadeinsekter. Forskare har skapat bakterier som kan bryta ner miljgifter i marken och jstsvampar som ger nya smaker t vin. Det finns funderingar p att bekmpa malaria och gula febern genom att slppa ut stora mngder genmodifierade myggor. Frgan stlls d om de genmodifierade organismerna eller deras nya gener skulle kunna sprida sig i naturen, skada miljn eller frndra ekosystemen. Skulle, undrar man, ngot liknande kunna hnda som d engelsmnnen tog kaniner till Australien? Kaninerna saknade naturliga fiender, frkade sig snabbt och bildade stora hjordar, som t upp all vxtlighet som kom i deras vg. Den frgan har inte ngot generellt svar. Om det finns en sdan risk eller inte beror bde p vilken art det r frgan om, vilken gen man satt in och var i vrlden man tnker sig att slppa ut den. I EU och Sverige sger drfr reglerna att genmodifierade organismer bara fr slppas ut om en noggrann analys av det konkreta fallet visar att det inte finns ngra sdana risker. Jordbruksvxter De allra flesta jordbruksvxter klarar inte konkurrensen med andra arter i en naturlig milj. De kan bara frodas om vi hjlper dem p traven genom att plja, s och rensa ogrs. Detta frndras inte om grdan grs oknslig mot en virussjukdom eller skadeinsekt, eller fr ndrat nringsinnehll i sina frn. Risken r drfr vldigt liten fr att en genmodifierad grda sjlv ska kunna sprida sig ut i naturen och frndra ekosystemen. Om en grda har en nra slkting i naturen omkring krarna kan det dock hnda att grdan befruktar sin vilda slkting. Drigenom skulle en genmodifierad vxt kunna sprida den nya genen till en vild slkting, som klarar av det hrda naturliga livet. Om den nya genen ger den vilda slktingen en verlevnadsfrdel i den naturliga miljn skulle kanske den nya genen kunna sprida sig till allt fler av slktingarna, som drigenom mjligen skulle kunna trnga in i en ny ekologisk nisch, eller trnga ut andra arter. Mer om detta! Nr man analyserar risken fr att genmodifierade vxter kan pverka ekosystemen frgar man sig drfr dels om det finns vilda slktingar i nrheten av det stlle dr man vill ha tillstnd att anvnda den. (I Europa saknar till exempel majs vilda slktingar, medan raps skulle kunna pollinera kerkl i dikeskanten). Dels ifall den nya genen kan tnkas ge sin brare ngon ptaglig verlevnadsfrdel. (En gen som kar frmgan att tla kld skulle exempelvis kunna tnkas hjlpa sin brare att sprida sig norrut. Det r svrare att frestlla sig tnkbara verlevnadsfrdelar med en gen som pverkar sammansttningen av fettsyror i fret.) Bakterier och jst

Forskare arbetar med att skapa genmodifierade bakterier och jstceller som skulle kunna tillverka lkemedel i tarmen, ge nya vitaminer till jsta fruktrror, frbttra bakegenskaper hos brd och gra vin godare. Dessutom frsker forskare skapa bakterier som kan bryta ner giftiga kemikalier i marken, dvs sanera efter utslpp. I alla dessa fall r det i stort sett omjligt att hindra att de modifierade bakterierna eller jstsvamparna blir kvar i marken, hamnar i avfring eller kastas med skrp frn en vingrd eller ett bageri. Forskarna frsker drfr designa de genmodifierade bakterierna och jstcellerna s att de bara ska verleva s lnge de r p den plats, dr de behvdes. Kemikalienedbrytande bakterier utformas s att de inte ska verleva utan den kemikalie de r till fr att bryta ner, och dr nr saneringen r avslutad, eller om de rkat vandra bort frn froreningen. Bakterier som tillverkar lkemedel i tarmen designas s att de behver ett speciellt sllsynt nringsmne, som patienten ges i form av en tablett, men som inte finns i utedass, avloppsledningar och reningsverk. Och s vidare. Det hnder dock i naturen att bakterier tar upp gener frn andra bakterier. Slpper man ut genmodifierade bakterier kan man drfr inte utesluta att det kan dyka upp bakterier dr de nya generna kombineras med frmga att verleva i naturliga miljer. ter fr man d frn fall till fall frga sig om den nya eller frndrade genen skulle kunna ge bakterien ngon verlevnadsfrdel i en naturlig milj, och om bakterier med sdana gener p ngot stt skulle kunna frndra ekosystemen. Trd Genteknik anvnds ocks av forskare, som frsker skapa trd som vxer snabbare, tl skadeinsekter och svampar och har bttre virkesegenskaper.

Ett stt att stadkomma sdant, som en forskargrupp i Sverige arbetar med, r att stta in gener i trden, som fr dem att blomma redan efter ngra mnader eller ett r. Eftersom det tar rtionden innan skogstrd blommar betyder detta att man kan brja gra traditionell vxtfrdling med trden med en helt annan hastighet n tidigare, och drigenom f fram varianter av skogstrd som bttre tl olika angrepp, som vxer snabbare eller har virkesegenskaper som specialanpassats till olika ndaml. Nr detta sedan r gjort kan man enkelt (med vanlig vxtfrdling) avlgsna den gen som gr att trdet blommar tidigt. Dessa trd br allts inte den gen man en gng satte in, och kan drfr inte heller sprida den till andra trd ifall de planteras ut i skogarna. Andra forskare frsker ndra gener hos olika trd, s att de ska vxa snabbare och bilda mer biomassa. Dessa tnker man sig odla som energiskogar och skrda lngt innan trden hunnit

bli knsmogna och blomma. ven om dessa trd br de nya generna finns sledes ingen risk att de sprider generna till slktingar i skogen. Om man dremot planterar in genmodifierade tallar, granar eller bjrkar i de svenska skogarna r sannolikheten naturligtvis stor fr att de ska pollinera sina halvvilda slktingar i skogsbacken intill. D fr man ter frga sig vilka konsekvenserna kan tnkas bli i de enskilda fallen. Skulle ekosystemen kunna pverkas om trden exempelvis fr kad frmga att suga nring ur marken? Om de tl en viss skalbagge bttre? Om virket blir ttare och hrdare? Djur Det finns ocks forskare som utvecklar (och frsker utveckla) genmodifierade djur, som man tnker sig slppa ut ur laboratoriernas djurhus. Till exempel kor som fr extra mycket av de proteiner i mjlken, som bildar ostmassa, grisar som har nyttigare fetter i flsket, laxar som vxer snabbare och myggor, som man hoppas skulle kunna hindra spridningen av sjukdomar som malaria och gula febern. Om vi brjar med de sistnmnda r hela pongen med sdana myggor just att de ska frndra ekosystemen. Nmligen frskjuta dem p ett sdant stt att frre mnniskor smittas av de parasiter eller virus, som de normala myggorna br. Nr det gller genmodifierade bruksdjur, som laxar, grisar och kor, r dremot inte meningen att de nya generna ska spridas i naturen. ven hr mste man drfr stlla frgan: Hur sannolikt r det att ett djur smiter frn inhgnaden/korgen och parar sig med vilda slktingar? Finns ngot rimligt skl att tro att den nya genen hos en vild slkting skulle ge denna en verlevnadsfrdel i naturen? Skulle det i s fall kunna frndra ekosystemen?

Genteknik

Under de senaste ren har genteknikerna lrt sig att klippa och klistra med DNA-molekyler ch fra in DNA-molekyler i de flesta olika levande varelser. Man har till exempel tagit genen fr mnniskans insulin och satt in den i en bakterie bredvid en DNA-bit. Den sade t bakterien att bilda jttemycket av proteinet.

Och bakterien lydde. Den tillverkade stora mngder insulin som kunde renas fram och ges till sockersjuka. P liknande stt kan man f majs att tillverka bakterieproteiner, som ddar insektslarver. Eller fr att tillverka medicin t bldarsjuka. Man kallar detta fr att genmodifiera. De organismer som p detta stt fr nya gener kallas ofta fr genmodifierade organismer. Vilket frkortas GMO.

Skrmmande konsekvenser av GMO

SOM STUDERANDE inom miljvetenskap och global utveckling sedan fyra r har jag kunnat stta mig in ganska vl i frgan om GMO och dess konsekvenser. Som med allt annat finns det bde argument fr och emot. Och, som med s mnga andra miljproblem handlar det i mngt och mycket om frmgan och modet att tnka lngsiktigt mot att bara se till de kortsiktiga vinsterna. GMO handlar om att genmanipulera grdor s att de skall passa vissa krav som mnniskan nskar - majs som vxer extra snabbt, eller bomull som inte behver "lika mycket" bekmpningsmedel. Men, det r vl bara bra? Nog vet dom dr fretagen vl vad dom gr? Hr behver det ringa en stor varningsklocka, ty om ngonting verkar vara fr bra fr att vara sant - ja d r det oftast det. Det sgs att det lndska jordbruket riskerar lida av hrda konsekvenser av att inte flja GMO-vgen, men det riskerar bli precis tvrtom. Som vi alla vet r land litet, med ett mycket begrnsat naturutrymme. Vi har inte mer n arna hr, mitt ute i havet. Om land INTE vgar st rakryggade i denna frga, emot GMO, ja d riskerar vi alla f lida av hrda konsekvenser, jordbrukare eller inte. Hlsa: Det har genom forskning bevisats att det frekommer cellfrndringar hos mss efter de tit GMO-produkter (Urbino-universitetet, Italien). Cellfrndringar, som vi ju vet kan leda till cancer. Det har ven kommit fram till och med frn Monsantos egen forskning(vilken de sedan frskte hemligstmpla) att GMO-majs bidrog till nedsatt njur-och leverfunktion hos mss. ven rapporter om allergiska reaktioner och mnga andra biverkningar har framkommit.(Greenpeace International) FERTILITET: Det har bevisats att GMO pverkar fertiliteten negativt hos mss. Drmed finns det en risk att ven mnniskors fertilitet kan pverkas. Sprids dessa grdor ut i naturen och bland vra vilda djur, kan fljderna bli katastrofala. (Lngtidsstudie gjord av Prof Dr Jrgen Zentek fr sterrikes regering). Milj GMO-grdor leder inte alls till en minskad anvndning av giftiga bekmpningsmedel tvrtom s har det visat sig ka med 5-10%. (Greenpeace International).

Den inbyggda resistensen i vxten mot insekter kan ven dda andra insekter. Markens mikroorganismer pverkas negativt - som ju r grunden till ett fungerande, livskraftigt jordbruk. Det finns ALLTID en risk fr spridning - med vinden, mnniskor, insekter och fglar, regn osv. Den biologiska mngfalden och ekosystemen riskeras drmed, d GMOvxter r anpassade att leva i monokulturer.(WWF, AEBC, The Woodland Trust, UK) Ekonomi: Det har rknats ut att GMO- grdor inte ens ger hgre avsttning n konventionella grdor. Mnga GMO-grdor r omgjorda till ettriga vxter, vilket gr att jordbrukaren tvingas kpa in nya grdor varje r. Plus bekmpningsmedlet som fretaget tillverkat. De som tjnar p GMO-grdor r med andra ord de multinationella bolagen som manipulerat fram dessa grdor. Det finns ingen strre konsumentefterfrgan efter dessa grdor i Europa, dremot en kande efterfrgan efter ren och icke manipulerad mat.(Martin Donohoe, Portland State University) Internationellt: Spridningen av GMO har gett fruktansvrda fljder ver vrlden, speciellt i fattigare lnder. Bnder ptvingas att kpa ettriga grdor, och den naturliga variationen i ekosystemen sls ut. I flera lnder har fattigdomen istllet kat d lokala bnder tvingas bort frn sin mark. I FN:s Synthesis Report dras slutsatsen att GMO inte kommer lsa vare sig hunger, fattigdom eller klimatfrndringar. DETTA R bara ngra faktabaserade exempel - det finns mnga fler. Vi mnniskor har jordbrukat i tusentals r och verlevt utan vare sig giftiga bekmpningsmedel eller GMO. Det kan vi mycket vl fortstta gra. Samtidigt som GMOgrdor sprids ver vrlden, s kar ven efterfrgan av ren mat, fri frn bde GMO och giftiga bekmpningsmedel. Att satsa p ett rent och ekologiskt jordbruk p hela land - det r dremot vad som behvs, om vi vill skra bde handeln och en hllbar framtid. Att spela genetisk roulette med vra egna matgrdor r som att spela rysk roulette med konsumenter och med folkhlsan" sger Dr Jan van Aken, GMO-expert p Greenpeace International. Jag r sker p att lands befolkning r beredda att betala lite mer, i utbyte fr en lndsk natur och omgivning fri frn GMO. Dessa konsekvenser uppvger inte de kortsiktiga frdelar som GMO-grdor representerar drfr br frsiktighetsprincipen rda. S snlla jordbrukare, konsumenter och politiker, vga sga nej till denna vldtkt p den lndska naturen och vr hlsa!

Genetiskt modifierade organismer (GMO)

En genetisk modifierad organism (GMO) kan anvndas inom till exempel forskning och inom jordbruks- och livsmedelsproduktion. All GMO ska mrkas fr att konsumenterna ska kunna gra ett fritt val. Den svenska regeringen r inte fr eller emot GMO-tekniken, utan anser att varje GMO mste bedmas frn fall till fall.

GMO regleras inom EU av gemensam lagstiftning som alla medlemsstater mste flja. Lagstiftningens syfte r att skydda mnniskors och djurs hlsa samt miljn. Syftet r ocks att skerstlla konsumentens valfrihet och att etiska hnsyn tas nr man anvnder GMO. Lagstiftningen krver att mjliga milj- och hlsorisker ska analyseras och att konsekvenserna av eventuella skador ska vrderas fre tillstnd fr ges. All GMO r frbjuden till dess att den bevisats vara sker fr kommersiell odling och blivit godknd.

Den svenska synen p GMO

Den svenska regeringen r inte fr eller emot GMO som teknik, utan anser att varje GMO ska bedmas fr sig frn fall till fall efter sina srskilda egenskaper, vilket inkluderar eventuell pverkan p miljn. Dessa stllningstaganden grundas p vetenskapliga och etiska bedmningar samt utgr frn frsiktighetsprincipen.

Frsiktighetsprincipen
Frsiktighetsprincipen lades fram av Europeiska Kommissionen r 2000. Den innebr att en GMO inte ska slppas p marknaden om:

vetenskapliga belgg r ofullstndiga eller oskra. en preliminr vetenskaplig bedmning ger vid handen att det finns fara fr mjliga effekter p milj samt mnniskors, djurs och vxters hlsa.

GMO ska mrkas

Sverige godknner bara GMO som r lika skra som sina konventionella motsvarigheter. All GMO ska mrkas fr att tillfrskra konsumenter och lantbrukare ett fritt val. Beslutsprocessen om GMO ska vara transparent och s ppen det gr med hnsyn till de bestmmelser som finns.

Lagstiftning kring GMO

Som en del av EU delar Sverige det gemensamma regelverket fr utslppande av GMO i miljn (till exempel odling av GMO-grdor) och anvndning av GMO i livsmedel och foder. Ett fretag som vill slja en GMO-sort fr odling eller fr anvndning i livsmedel och foder mste anska om tillstnd fr det i EU.

EFSA granskar
Fr att kunna f ett tillstnd mste fretaget tillhandahlla vetenskaplig dokumentation om den genetiskt modifierade organismen och tnkbara effekter p mnniska, djur och milj. Denna information granskas sedan av EU:s myndighet fr livsmedelsskerhet (EFSA) som sedan skriver ett yttrande om grdan. Om EFSA efter sin granskning skriver ett positivt yttrande, det vill sga bedmer att den genetiskt modifierade organismen r lika sker fr mnniska, djur och milj som en motsvarande organism som inte r genetiskt modifierad skriver EU-kommissionen ett frslag

till godknnande. Drefter ska medlemsstaterna rsta om tillstnd ska ges eller inte. Om medlemsstaterna inte kan fatta ett beslut om tillstnd s kan frgan i sista hand avgras av EU-kommissionen.

Livsmedel och foder med GMO mste mrkas

I EU ska livsmedel och foder som innehller eller r framstllda med hjlp av GMO vara mrkta. Oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning av GMO som understiger 0,9 procent behver inte mrkas. Animaliska livsmedel som mjlk, ktt och gg frn djur som har utfodrats med foder som innehller GMO behver inte mrkas.

Internationell lagstiftning
Mnga lnder har i sin lagstiftning krav p att genetiskt modifierade organismer ska genomg vetenskapliga granskningar innan de tillts p marknaden. Det finns internationella verenskommelser om vilka moment sdana granskningar ska omfatta till exempel inom ramen fr FN:s program fr livsmedelsstandarder, Codex Alimentarius.

Svenska myndigheter
I Sverige arbetar framfrallt Statens Jordbruksverk och Livsmedelsverket med frgor om GMO i jordbruk, livsmedel och foder. Flera andra myndigheter handlgger frgor om genetiskt modifierade organismer under sina respektive ansvarsomrden.