Mehdi Al Hakim

Medlaborant: Marcus Isacsson

Inledning: Jag och Marcus hade frst och frmst gtt igenom mikroskopets delar och hade frskt att kunna de utantill, men vi kom inte till vga, fr att vi hade direkt brjat med frsta vningen: 1. Det frsta preparat vi hade underskt innehll en hinnkrfta som sg mycket liten ut och var egentligen rd men r i verkligheten mycket mer t frgerna vitt och lite guld. 2. Sedan hade vi varierat mellan olika preparat och under olika tillfllen hade vi hittat en Grnalg som hette Volvox, den var orange och liknar ungefr en cellmembran! Vi hade ocks hittat med lysande gon(mycket noggrant) kiselalger, som var lite mer bruna och ljusgrna och till och med gr-genomskinliga. 3. Och s var det hr med frgorna a) Vxtplankton brukar fr det mesta inblanda sig mellan vxter och bakterier: och hur de pverkar oss r ju igenom fotosyntesen(nringskedja) b) nringsfattiga sjar r mer artfattiga n nringsrika sjar. Nringsfattiga sjar: ligger vanligen p sandig mark i trakter utan intensivt jordbruk Nringsrika sjar: ligger ofta p lerjordar med intensivt jordbruk. c) Istcket p ytan isolerar, 0 grader lngst upp, temperaturen kar nedt i vattnet till 4 grader och hller drefter temperaturen nda till botten d) Ytspnning: r summan av de krafter som uppstr mellan molekyler vid grnsytan mellan en vtska och luft. Ytspnningen r en kraft som r riktad int mot vtskan, och ger drmed skenet av att ytan r svagt bjd (konvex) om den betraktas frn sidan. Fenomenet kan bland annat noteras i ett vanligt (ganska fyllt) glas med vatten (vattnet vter glaset). Ett motsatt fall ger rum med kvicksilver i ett glaskrl. Kvicksilver vter inte glas, och kvicksilverytan synes konvex. Syfte: Att knna till dessa Plankton och frdjupa oss kanske. Lra knna till lite mer om miljn!

Mehdi Al Hakim

Medlaborant: Marcus Isacsson