1

Barnkonventionens status
en utvrdering av fr- och nackdelar med barnkonventionen som svensk lag Rebecca Stern & Martin Jrnrud

innehll
Frord ....................................................................................................................................................................................... s. 4 sammanfattning ............................................................................................................................................................. s. 5 1. inledning ................................................................................................................................................................. s. 6 2. Folkrttsliga konventioner i nationell rtt ................................................................................... s. 6 2.1. Allmnt om konventioners status i svensk rtt .................................................................................... s. 6 2.2. Europakonventionen om mnskliga rttigheter i svensk rtt .................................................... s. 8 2.3. EU-rtten i svensk rtt ...................................................................................................................................... s. 9 3. att genomfra barnkonventionen p nationell niv: Fn:s Barnrttskommitts stndpunkter ...................................................................................... s. 9 3.1. Utgngspunkter fr statens genomfrande av konventionen ................................................... s. 9 3.2. Barnrttskommittn om inkorporering ................................................................................................. s. 11 4. Barnkonventionens status i svensk rtt .................................................................................... s. 11 4.1. Historisk bakgrund ............................................................................................................................................ s. 11 4.2. Sverige ratificerar barnkonventionen .................................................................................................... s. 12 4.3. Riksdagens och regeringens syn p inkorporering........................................................................ s. 12 4.3.1. Riksdagen ............................................................................................................................................................... s. 12 4.3.2. Regeringens strategier fr frverkligande av barnkonventionen .......................................... s. 14 4.4. Barnkonventionen i svensk lagstiftning exempel........................................................................ s. 14 4.5. Barnet i grundlagen .......................................................................................................................................... s. 16 4.6. Sammanfattning............................................................................................................................................... s. 16 5. Barnkonventionen i landsting, kommuner och statliga myndigheter .............. s. 16 5.1. Barnkonventionen i landstingen ............................................................................................................... s. 16 5.2. Barnkonventionen i kommunerna ............................................................................................................ s. 17 5.3. Barnkonventionen i statliga myndigheters verksamhet..............................................................s. 18 5.4. Sammanfattande ord.......................................................................................................................................s. 18 6. Barnkonventionen i domstolarna ....................................................................................................s. 18 7. Barnrttskommittns kommentarer angende sveriges genomfrande av barnkonventionen ................................................................................................................................ s. 20 8. erfarenheter frn norge ......................................................................................................................... s. 22 8.1. Bakgrund och diskussionen om inkorporering................................................................................ s. 22 8.2. Barnkonventionens genomslag i norsk lagstiftning ..................................................................... s. 23 8.3. Barnkonventionen i norsk rttspraxis ....................................................................................................s. 24 8.4. Sammanfattande anmrkningar ...............................................................................................................s. 24 9. ska barnkonventionen bli svensk lag? argument och reflektioner ...................s. 26 9.1. Folkrttsliga krav ................................................................................................................................................s. 26 9.2. Rttspolitiska argument .................................................................................................................................s. 26 9.3. vriga argument ................................................................................................................................................s. 27 9.4. Avslutande reflektioner ................................................................................................................................. s. 28 kllfrteckning ............................................................................................................................................................. s. 30

om raoul WallenBerGinstitutet
Raoul Wallenberginstitutet fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt r en oberoende akademisk institution. Institutet r uppkallat efter den svenske diplomaten Raoul Wallenberg fr att hedra hans humanitra arbete. Institutets syfte r att verka fr universell respekt fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt genom forskning, utbildning och institutionsbyggande. Institutets vision r att vara en fregngare i alla aspekter av vrt arbete samt att bidra till en samhllsutveckling som bygger p respekt fr mnskliga rttigheter och mnsklig vrdighet. Vra ledord r respekt, integritet, delaktighet och inspiration. Ls mer p www.rwi.lu.se

om uniCeF
UNICEF FN:s barnfond, arbetar ver hela vrlden fr att frverkliga FN:s konvention om , barnets rttigheter. Insatserna r frebyggande, lngsiktiga och bygger p principen att de barn som har det smst ska f hjlp frst oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. I Sverige arbetar UNICEF med insamling av pengar och opinionsbildning fr barns rttigheter. UNICEF r helt beroende av frivilliga bidrag frn regeringar, fretag, organisationer och privatpersoner. Ls mer p unicef.se

2011 Projektledare: Christina Heilborn, UNICEF Sverige. Frfattare: Rebecca Stern och Martin Jrnrud, Raoul Wallenberginstitutet fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt. Fotografer: Emma von Corswant omslaget, s 4, s 14, s 21, s 29, UNICEF/Giacomo Pirozzi s 25, Maria Zerihoun s 10. Formgivning: Trackster. Tryck: Edita Vstra Aros. Rapporten kan bestllas frn unicef@unicef.se eller via telefon 08-692 25 00.

sammanFattninG

Om barnkonventionen ska bli svensk lag r en frga som diskuterats sedan Sverige ratificerade konventionen 1990. Syftet med rapporten r att ge en dagsaktuell bild av barnkonventionens status i Sverige 2011 samt att presentera och analysera argument fr och emot inkorporering.
p att barnkonventionen mycket vl gr att tillmpa i Det finns inga folkrttsliga argument fr att en konvendomstol. Den praxis fr tolkning av konventionen som tion mste gras till nationell rtt. FN:s Barnrttskomskapas av Barnrttskommittn r ocks till hjlp fr mitt frordar inkorporering som det bsta sttet att domstolarna och skulle bli s i n hgre utstrckning om uppfylla de krav barnkonventionen stller p konvenbarnkonventionen hade status som rttsklla. tionsstaterna. ven UNICEF Sverige fresprkar en sdan tgrd. De argument som framfrts fr och emot Det norska exemplet Norge gjorde barnkonventionen inkorporering r istllet i frsta hand rttspolitiska. till lag 2003 visar att inkorporering har varit en p Flera av argumenten, som att barnkonventionen inte r mnga stt framgngsrik metod fr att genomfra skriven p ett sprk och med en teknik som passar in i barnkonventionen p ett tillfredstllande vis. Frutom svensk rtt, liksom att det de ovan nmnda arguskulle vara problematiskt menten framhlls i rapatt den ven omfattar ekoporten att det ven finns nomiska och sociala rtExempel frn nordiska grannpedagogiska vinster att tigheter, framstr idag som gra p en inkorporering, lnder dr barnkonventionen otidsenliga, bland annat d det leder dels till att p grund av det inflytande konventionen blir mer antingen r lag (Norge) eller r Europakonventionen haft knd, dels att utbildp svensk rtt. Europadomdirekt tillmplig i domstol och ning av tjnstemn och stolens praxis visar ocks domare mste prioriteras rknas som en rttsklla (Danatt uppdelningen mellan ytterligare. Vidare skulle olika typer av rttigheter mark) visar ocks p att barnen inkorporering strka inte r avgrande fr ett efrttighetsperspektivet konventionen mycket vl gr fektivt genomfrande av en i svensk lagstiftning i konvention om mnskliga att tillmpa i domstol. stort och barnrelaterad rttigheter. Ett viktigt argusdan i synnerhet, och ment mot inkorporering frhoppningsvis leda har vidare varit att alltfr till att barns mnskliga mycket av tolkningsansvaret skulle lggas ver p domrttigheter tas p strre allvar som just rttigheter. En stolarna och att risken d r att barnkonventionen skulle inkorporering skulle ven skicka en signal till andra komma att tolkas fr snvt. Mot detta kan framfras dels konventionsstater om den vikt Sverige lgger vid barns att rdslan fr juridikens inflytande ver samhllsutrttigheter och underltta internationellt policyarbete. vecklingen tycks ha minskat hos lagstiftaren under rens Slutligen konstateras i rapporten att inkorporering som lopp, dels att det finns ett antal konventioner p andra sdan inte r det enda sttet att genomfra barns rtomrden som inkorporerats och som tillmpas direkt tigheter den springande punkten r som alltid den polii domstol utan att ha gtt vgen ver lagstiftning. Extiska viljan men ett effektivt och anvndbart verktyg empel frn nordiska grannlnder dr barnkonventionen att n mlet: att barns mnskliga rttigheter respekteras antingen r lag (Norge) eller r direkt tillmplig i domfullt ut. stol och rknas som en rttsklla (Danmark) visar ocks

Frord
Sverige har varit folkrttsligt bundet att genomfra FN:s konvention om barnets rttigheter i mer n 20 r. Under dessa r har lagar stiftats, policypapper skrivits, handlingsplaner tagits fram och utbildningar genomfrts inom stat, kommun, landsting och rttsvsende. Problemet r att alla dessa tgrder inte rcker till fr att genomfra barnkonventionen p ett effektivt stt och drmed skerstlla att barns rttigheter respekteras i praktiken. En lsning p detta problem skulle kunna vara att gra barnkonventionen till svensk lag och drmed direkt tillmplig i domstol och av myndigheter. I denna rapport, som r ett samarbete mellan UNICEF Sverige och Raoul Wallenberginstitutet fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt, analyseras argument fr och emot att inkorporera barnkonventionen i svensk rtt. Barns rttigheter, liksom mnskliga rttigheter i stort, har under lng tid varit en hjrtefrga fr Sverige internationellt. Sverige har ocks ofta slagit sig fr brstet nr det gller hur mnskliga rttigheter efterlevs i vrt land. Att inte uppfylla barnkonventionens krav fr alla barn som lever i Sverige r inte vrdigt ett av vrldens mest barnvnliga samhllen. Att gra barnkonventionen till lag i Sverige r inte mlet i sig men en vg mot mlet att barns mnskliga rttigheter ska respekteras som r vl vrd att utforska. Stockholm, oktober 2011

Marie Tuma Direktr Raoul Wallenberginstitutet fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt

Vronique Lnnerblad Generalsekreterare UNICEF Sverige

1. inledninG
1989 antogs Konventionen om barnets rttigheter av FN:s Generalfrsamling.1 Sverige, som var mycket aktivt i processen att skapa en konvention som srskilt gnas barns mnskliga rttigheter, ratificerade som ett av de frsta lnderna konventionen 1990.2 I mer n tjugo r har Sverige sledes varit folkrttsligt bundet att genomfra konventionens artiklar och p s stt uppfylla konventionens syfte: att barns rttigheter skyddas och tillgodoses p alla niver i samhllet. Barnkonventionen r en folkrttslig verenskommelse och en av FN:s krnkonventioner om mnskliga rttigheter. Det r den konvention om mnskliga rttigheter som ratificerats av verlgset flest lnder i vrlden; i skrivande stund 193 stycken. Endast tv lnder, USA och Somalia, r inte bundna av konventionen. Barnkonventionen var nyskapande p flera stt d den antogs: den fresprkade en syn p barn som bde kompetenta och kapabla att agera i frgor som berr dem, den omfattade svl civila och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter liksom internationell humanitr rtt (folkrtt i krig) och den var, till skillnad frn ldre konventioner om mnskliga rttigheter, knsneutralt utformad. Barnkonventionen ses i allmnhet som det instrument som placerade barns rttigheter p den internationella agendan. Skapandet av en konvention om barnets rttigheter innebr vidare ett erknnande dels av att barn har rttigheter i kraft av att vara just barn, dels att de generella konventioner om mnskliga rttigheter och andra juridiska instrument som redan fanns vid tiden fr dess tillblivelse som gller alla mnniskor oavsett lder inte var tillrckliga fr att tillgodose barns srskilda behov. Barnkonventionen, rtt tolkad och tillmpad, kan allts vara ett kraftfullt verktyg fr att frmja barns rtt svl lokalt som globalt. Fr att barnkonventionen ska f s stort genomslag som mjligt i ett land som erknt sig bundet av den ska ett antal olika tgrder vidtas: lagstiftning, resursfrdelning, informationsspridning och policy- och attitydarbete r ngra exempel. Att gra konventionen till en del av nationell lag kan tyckas som ett enkelt steg fr att uppfylla dess krav p genomfrande i praktiken. Detta bland annat drfr att det folkrttsliga instrumentet i sdant fall blir bde nationell lagstiftning och drmed direkt tillmplig i nationella domstolar och samtidigt en tungt vgande rttsklla vid tolkning och tillmpning av andra lagar och regler. I vilken mn de lnder som ratificerat konventionen ocks gr den till nationell lag beror emellertid bde p om det finns en politisk vilja att vidta en sdan tgrd och p
1 G.A. res. 44/25, annex, 44 U.N. GAOR Supp. (No. 49) at 167, U.N. Doc. A/44/49 (1989), entered into force Sept. 2, 1990. 2 Se prop. 1989/90:107 om godknnande av konventionen om barnets rttigheter.

landets rttsystem och rttskultur. I Sverige har frgan om barnkonventionen som svensk lag debatterats flitigt under rens lopp. Den hittills rdande uppfattningen frn statens sida har varit att konventionen av olika anledningar inte lmpar sig fr att inkorporeras i sin helhet i svensk lagstiftning. Aktrer i det civila samhllet inte minst olika barnrttsorganisationer liksom Barnombudsmannen hvdar sin sida att frdelarna med att konventionstexten skulle bli svensk lag uppvger de svrigheter och nackdelar som finns. I skrivande stund (augusti 2011) r en majoritet av riksdagspartierna numera positiva till att inkorporera barnkonventionen; om detta leder till konkreta frslag terstr emellertid att se.3 Syftet med freliggande rapport r inte att ensidigt propagera fr att barnkonventionen ska, eller inte ska, inkorporeras i svensk rtt. Syftet r i stllet att belysa fr- och nackdelar med inkorporering samt de argument som frts fram i debatten. Rapporten redovisar Sveriges frhllningsstt till folkrttsliga konventioner, barnkonventionens stllning i svensk rtt och policy samt diskuterar erfarenheter frn andra lnder dr barnkonventionen antingen r lag eller har annan likvrdig status i rttssystemet. Av utrymmesskl redovisas inte i detalj barnkonventionens genomslag p olika rttsomrden utan begrnsar sig till konventionens status generellt i det svenska rttssystemet. Avslutningsvis analyseras argument fr och emot inkorporering, fljt av ngra sammanfattande reflektioner infr framtiden. Bakom rapporten str UNICEF Sverige och Raoul Wallenberginstitutet fr mnskliga rttigheter och humanitr rtt. UNICEF:s hllning r att barnkonventionen ska gras till svensk lag. De synpunkter som framfrs i rapporten r emellertid frfattarnas egna.

den nationella och den internationella rtten som delar av samma rttssystem. En konvention blir drfr gllande nationell rtt nr den ratificerats av staten samt trtt i kraft enligt folkrtten. Den status konventionen sedan fr i nationell lagstiftning avgrs av hur landets konstitution reglerar relationen mellan folkrtt, konstitution och vanlig lag. Belgien och Spanien r exempel p monistiska stater. Det kan i sammanhanget vara vrt att ppeka att konventioner om mnskliga rttigheter handlar om relationen mellan staten och enskilda individer (vertikalt) och att de allts i princip inte skapar rttigheter och skyldigheter mellan enskilda personer (horisontellt); andra sidan kan staten ha ansvar, direkt eller indirekt, fr enskilda personers agerande och deras eventuella krnkningar av andra individers rttigheter. Om konventionen anger rttigheter fr enskilda konventioner om mnskliga rttigheter r ett uppenbart exempel s kan konventionen eller delar av den, om den/de r tillrckligt tydliga, vara direkt tillmplig i en nationell domstol. Sdana konventioner kallas self-executing treaties Om konventionen eller . artikeln bara innebr frpliktelser fr staten s r den dremot inte direkt tillmplig i domstol. andra sidan kan det vara svrt att avgra vad som gller d en konvention eller artikel kan rikta sig bde till staten och till den enskilde. Om en konvention eller artiklar i en konvention r self-executing avgrs bland annat i domstolarnas praxis. Ett stt att verkomma dessa svrigheter r att vissa regler grs om till nationell lag, ven om det generellt sett inte krvs i ett monistiskt land. I den dualistiska traditionen, dremot, ses nationell och internationell rtt som tv skilda rttssystem med jmbrdig status dr internationell rtt inte omedelbart har ngon rttslig status p det nationella planet. Italien och Tyskland, liksom de nordiska lnderna, r exempel p dualistiska stater. Nationell lagstiftning och domstolsavgranden frlorar drfr inte sin giltighet i en dualistisk stat, oavsett hur folkrttsstridiga de r. andra sidan kan en stat inte beropa gllande nationell lagstiftning som ett skl att undkomma sina folkrttsliga taganden p s stt r folkrtten verordnad den nationella rtten. Staten som sdan r folkrttsligt bunden av de konventioner den ratificerat men det krvs ytterligare tgrder, vanligtvis ett beslut i ngon form av landets parlament, fr att konventionen ska kunna beropas och ha ngon status i nationell rtt. P s stt genomfrs konventionen i den nationella rtten. Det finns olika metoder p vilket stt detta kan ske; de som frmst anvnds i Sverige r transformering, inkorporering eller konstaterande av normharmoni. Transformering innebr att konventionen helt eller i delar infrlivas i nationell rtt, vanligtvis genom att den omformuleras och anpassas till redan existerande lag. Det r sedan dessa nya/omformulerade regler som gller

som nationell lag. Inkorporering, dremot, innebr att den folkrttsliga konventionen som sdan blir lag och att det r de ursprungliga formuleringarna som r gllande rtt (ven om konventionen vanligtvis ocks verstts till landets sprk). Konstaterande av normharmoni, slutligen, innebr att nationell lagstiftning anses i sin helhet redan verensstmma med konventionens krav (ofta anses den nationella rtten g lngre) vilket innebr att ngra frndringar eller tillgg till nationell lagstiftning inte r ndvndiga. Denna metod frutstter en versyn av nationell lagstiftning fr att se till att normharmoni verkligen rder. Hr r det vrt att ppeka tv saker. Dels att grnsen mellan monism och dualism inte r knivskarp och att det i praktiken inte finns ngon stat som strikt r det ena eller andra. En monistisk stat kan anvnda sig av olika metoder fr infrlivande fr att exempelvis skerstlla en konventions direkta tillmplighet i domstol. I dualistiska stater kan vissa konventioner beropas och tillmtas juridisk tyngd i enskilda fall utan att ngon transformering eller inkorporering skett. Dels att nr en stat ratificerar en folkrttslig konvention och p s stt erknner sig bunden av de taganden som konventionen innebr r det staten, med andra ord landet, som r folkrttsligt bundet. Vad som utgr staten i detta sammanhang r emellertid vrt en tanke: regeringen r visserligen ytterst ansvarig fr att tagandena enligt konventionen respekteras och genomfrs, men ven landets parlament samt organ p regional och lokal niv (exempelvis kommuner och landsting) samt myndigheter har, inom ramen fr sina respektive omrden, ansvar fr att konventionen genomfrs. Att det r staten som r folkrttsligt bunden innebr allts inte att andra organ n regeringen (som representant fr staten) str fria frn ansvar, eller att ansvaret bara gller p nationell niv. Sverige anses (alltjmt) tillhra den dualistiska traditionen, ven om det frmst p senare r vxt fram en diskussion inom rttsvetenskapen om hur denna dualism ska frsts och hur den utvecklats.4 Det krvs allts att riksdagen fattar beslut om p vilket stt en folkrttslig konvention ska infrlivas i svensk rtt och drmed ocks om vilken status konventionen fr i det svenska rttssystemet. Transformation eller konstaterande av normharmoni eller en kombination av dessa tv r vad som oftast anvnds. Nr det gller barnkonventionen har man anvnt bde transformering framfr allt avseende de grundlggande principerna om barnets bsta och barnets rtt att komma till tals samt konstaterande av normharmoni. Vi terkommer till barnkonventionens stllning i svensk rtt i senare avsnitt; hr ska bara konstateras att konventionstexten som sdan allts inte r direkt tillmplig
4 Fr en redogrelse fr den rttshistoriska utvecklingen som lett fram till Sveriges nuvarande frhllningsstt, se Ove Brings kapitel Monism och dualism igr och idag i den kommande antologin Inger sterdahl & Rebecca Stern (red.) Folkrtten i svensk rtt Liber, 2012.

2. FolkrttsliGa konventioner i nationell rtt

2.1. allmnt om konventioners status i svensk rtt
Beroende p rttssystem och rttskultur har stater olika syn p relationen mellan internationell och nationell rtt eller, med andra ord, vilken status internationella konventioner har i det nationella rttssystemet. Synen p folkrtten i ett visst rttsystem avgr ocks vilka tgrder som mste vidtas fr att en konvention ska kunna beropas och anvndas i nationell rtt och nationella domstolar. Enkelt uttryckt s ses i den monistiska traditionen
3 Se http://www.unicef.se/opinion/unicefs-barnrattsfragor-i-sverige/gor-barnkonventionen-till-lag, beskt 2011-08-15.

i svensk rtt eller svenska domstolar, ven om den ibland beropas i olika sammanhang. Att en konvention i sig inte direkt r en del av den svenska rtten innebr emellertid inte att den r utan betydelse fr hur svensk lag ska tillmpas. Enligt principen om frdragskonform tolkning ska svensk rtt s lngt som mjligt tolkas i ljuset av Sveriges internationella taganden, vilket innebr att ven sdan internationell rtt som inte infrlivats i den svenska rtten kan ha, och ska ha, betydelse. Problem kan emellertid uppst om de internationella och de svenska reglerna r helt olika och framstr som ofrenliga med varandra. Det blir d upp till domstolen i varje enskilt fall att vlja vilken regel som ska tillmpas.5 Ngot br i detta sammanhang sgas om vilken status s kallade Allmnna Kommentarer (General Comments), landrekommendationer (Country Observations) och andra liknande uttalanden frn olika folkrttsliga konventioners vervakningsorgan har i Sverige. (Vi begrnsar oss hr till konventioner om mnskliga rttigheter.) Enkelt uttryckt r det s att om en konvention inte inkorporerats i svensk rtt s har vare sig den eller den praxis som utvecklats kring konventionen ngon juridisk status i svenska domstolar. Inte heller vervakningskommitternas avgranden rrande krnkningar av enskilda individers rttigheter i frhllande till en konvention r juridiskt bindande fr staten. Processen i en vervakningskommitt har inte heller samma status som en domstolsprocess utan brukar kallas kvasi-juridisk .

uttrycks p s stt att det enligt regeringsformens (RF) 2 kap. 19 inte fr stiftas lag eller annan freskrift som strider mot Sveriges taganden enligt Europakonventionen.11 Av detta fljer ven att en domstol inte behver tillmpa annan lag (grundlagen undantagen) som man funnit strider mot ngon av konventionens artiklar.12 Inkorporeringen av Europakonventionen i svensk rtt har sakta men skert pverkat, samt fortstter att pverka, svl lagstiftning som rttstillmpningen i stort.13 Ett antal effekter kan noteras, bde rttsliga och icke-rttsliga. Karin hman har i en tidigare utvrdering rrande barnkonventionen och svensk rtt sammanfattat de mest framtrdande av dessa effekter.14 hman lyfter bland annat fram konventionens, i jmfrelse med regeringsformens kapitel 2 om rttigheter, mer framtrdande roll fr prvningen av om svenska lagar r frenliga med skyddet fr mnskliga fri- och rttigheter; att svensk lagstiftning i flera fall reviderats efter det att Sverige fllts i Europadomstolen fr krnkningar av rttigheter; grundlagsndringar15 ; Europakonventionens betydelse fr uttolkandet av EUrtten samt konventionens stndigt kande betydelse i svensk rttspraxis. Det sistnmnda frhllandet r en mycket viktig aspekt av att Europakonventionen r svensk lag: helt enkelt att rttspraxis frn Europadomstolen r direkt relevant fr den svenska rttstillmpningen, i domstolar svl som i myndighetsutvning. Konsekvensen av detta r att invndningar mot beslut och andra avgranden numera (ska) tas p allvar och att konventionen frutstts tillfra ngot substantiellt i processer rrande enskildas frhllande till staten oavsett hur domare och tjnstemn ser p saken.16 Vissa problem rrande det faktiska genomslaget av Europakonventionen i svensk rtt finns naturligtvis. Dessa svrigheter har i viss mn sin grund i det dualistiska synsttet (den inskrnkta varianten, kanske det ska frtydligas) att folkrtten r en frmmande fgel och att dess betydelse fr nationell rttstillmpning r begrnsad. Det kan, som ven hman17 lyfter fram, vara svrt att f gehr fr konventionens betydelse eller rttighetsbaserad argumentation i allmnhet i myndighet eller lgre instans d dessa tenderar att lmna avvganden rrande Europakonventionen till prejudikatsinstanserna.18 Vidare finns det fortfarande brister hos praktiskt verksamma jurister avseende kunskapen om Europakonventionen och, kanske i synnerhet, dess rttspraxis. Europakonventionen
11 SFS 2010:1408. 12 Se ven RF 11 kap. 14 om lagprvning. 13 Litteraturen p omrdet r numera omfattande; tv nyare exempel r Anna-Sara Lind Folkrtten i den svenska konstitutionen i Stern & sterdahl (se not 4 ovan) och Iain Cameron The Influence of European Human Rights Law on National Law (August 1, 2009). SSRN: http://ssrn.com/abstract=1878416. Se ven Hans Danelius Mnskliga rttigheter i europeisk praxis: En kommentar till Europakonventionen om de mnsklga rttigheterna Norstedts Juridik 2007. 14 Karin hman Rttsutltande om inkorporation av Barnkonventionen Rdda Barnen 2009 ss. 12-13. 15 Se RF 2:11 (trdde i kraft 1 januari 2011). 16 hman s. 13. 17 Ibid. 396-397. 18 Cameron 2009.

r numera ett obligatoriskt och viktigt inslag p landets juristutbildningar s mjligtvis r denna bristande kunskap en generationsfrga; fr att ta till sig och anvnda den kunskap man har krvs emellertid ven en rttskultur som uppmuntrar till detsamma. Icke desto mindre r Europakonventionens genomslag och genomfrande den mttstock och referenspunkt en eventuell inkorporering av andra konventioner om mnskliga rttigheter i svensk rtt mste frhlla sig till.

frldrar. I skrivande stund (augusti 2011) tycks emellertid EU-stadgan haft ett mycket begrnsat genomslag i svensk rttspraxis. Den framtida utvecklingen p omrdet blir dock mycket intressant. Sammanfattningsvis kan sgas att ven om Sverige traditionellt betraktats som ett dualistiskt land i sin syn p folkrttens relation till nationell rtt s r detta inte ett frhllningsstt hugget i sten. Som beskrivs ovan s har dels EU-rttens, dels Europakonventionens intrde i svensk rtt pverkat synen p hur den nationella och den internationella rtten interagerar. ven om det i viss mn ser olika ut beroende p vilket rttsomrde det gller kan det konstateras att det fortfarande r p lagstiftningsniv, och allts inte i bedmningen av enskilda fall, som folkrtt egentligen har ngon betydelse mjligtvis med undantag fr Europakonventionen. Konventioner om mnskliga rttigheter, dribland barnkonventionen, fr drmed ett begrnsat inflytande i den faktiska rttstillmpningen, ven om den svenska lagen anses vara helt verensstmmande med konventionens krav.21

2.3. eu-rtten i svensk rtt

EU-rtten har sedan Sveriges intrde i den Europeiska unionen haft inflytande ver svensk rtt utan motstycke i modern tid. Detta inflytande kan inte kategoriseras utifrn termer som monism och dualism, d EU-rtten (som inte r vare sig folkrtt eller nationell rtt, utan en unik form av rttsordning s.k. sui generis) fr intrde i nationell rtt p stt som motsvarar bda dessa frhllningsstt, beroende p vilket rttsakt det r frga om. EU:s olika rttsakter har varierande juridisk status och krver drfr olika typer av tgrder fr att f sdan status i medlemslndernas nationella rtt. Schematiskt uttryckt gr de grundlggande frdragen fre respektive medlemsstats konstitution och en EU-frordning gller i hela EU utan att ngon lagstiftningstgrd frn medlemsstaterna r ndvndig ett EU-direktiv dremot mste i princip p ngot stt infrlivas i nationell rtt fr att bli gllande i medlemsstatens interna rttsordning. Folkrtten, i synnerhet mnskliga rttigheter, och EU-rtten fr allt fler berringspunkter och kan p vissa omrden (exempelvis migrationsrtten) delvis anses verlappa varandra (ett resultat bland annat av EU:s utkade kompetensomrden). I och med att Lissabonfrdraget trdde i kraft den 1 december 2009 blev ocks EU:s rttighetsstadga Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna19 - juridiskt bindande fr medlemsstaterna p samma stt som de grundlggande frdragen, det vill sga med mycket hg juridisk status.20 Stadgan, som omfattar ett antal politiska, civila, ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter bygger p ldre folkrttsliga konventioner om mnskliga rttigheter inom ramen fr FN och Europardet (frmst Europakonventionen om mnskliga rttigheter). Stadgan ska enligt sin artikel 51 tillmpas av unionens olika organ samt av medlemsstaterna nr de tillmpar EU-rtten; ett vidstrckt mandat med tanke p EU-rttens nuvarande omfattning och spnnvidd. Detta innebr bland annat att nationella domstolar blir tvungna att tillmpa Stadgan och dess artiklar i enskilda ml. Av srskilt intresse i detta sammanhang r Stadgans artikel 24 om barns rttigheter som kan beskrivas som en kombination av barnkonventionens artiklar 3, 6 och 12 samt en srskild skrivning om barnets rtt till bda sina
19 2010/C 83/02, proklamerad 7 december 2000. 20 Lissabonfrdragets artikel 6.

3. att GenomFra Barnkonventionen p nationell niv: Fn:s Barnrttskommitts stndpunkter

3.1. utgngspunkter fr statens genomfrande av konventionen
artikel 4 FN:s Barnrttskommitt r det organ som har till uppgift att vervaka hur konventionsstaterna genomfr barnkonventionen.22 Barnrttskommittn har identifierat ett antal grundlggande tgrder en stat mste genomfra fr att leva upp till konventionens bestmmelser. Konventionsstaternas skyldigheter nr det gller implementering av barnkonventionens bestmmelser terfinns i konventionens artikel 4, vilken freskriver att: Konventionsstaterna ska vidta alla lmpliga lagstiftnings-, administrativa och andra tgrder fr att genomfra de rttigheter som erknns i denna konvention. I frga om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter ska konventionsstaterna vidta sdana tgrder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgngliga resurser och, dr s behvs, inom ramen fr internationellt samarbete.
21 Anna Singer och Maarit Jnter-Jareborg kritiserar detta frhllande i en kommande uppsats om folkrtten i familjertten och argumenterar fr att folkrttsdimensionen ska synliggras i domstolarnas domskl, och d inte bara i hgsta instans. Se Singer & Jnter-Jareborg Folkrtten i familjertten familjertten i folkrtten kapitel i sterdahl & Stern (kommande) 2011. , 22 Se Barnkonventionens artikel 43. Kommittn ska best av 18 oberoende experter som vljs fr sin personliga kompetens. Mandatperioden r fyra r.

2.2. europakonventionen om mnskliga rttigheter i svensk rtt

Den enda konvention som (hittills) inkorporerats i svensk rtt r Europakonventionen om mnskliga rttigheter6 , vilket skedde 1995.7 Sverige ratificerade konventionen redan 1952 men den hade under lng tid begrnsat inflytande ver svensk rtt.8 Intresset fr konventionen utanfr rent rttsvetenskapliga sammanhang kade emellertid i och med att Sverige fr frsta gngen flldes i Europadomstolen.9 Drefter utvecklades successivt principen om frdragskonform tolkning. Frgan om inkorporering aktualiserades dels av det faktum att Sverige vid flera tillfllen fllts i Europadomstolen, dels att Sverige 1995 blev medlem i EU. Europakonventionen utgr en del av EG/EU:s rttsordning.10 Frn och med 1995 r Europakonventionen allts direkt tillmplig i svenska domstolar och har i princip status mellan grundlag och vanlig lag. Detta
05 Ove Bring & Said Mahmoudi Sverige och folkrtten Norstedts Juridik (3 uppl.) 2007 ss. 45-47. 06 Europeiska konventionen fr skydd av de mnskliga rttigheterna och grundlggande friheterna ETS 005. 07 SFS 1994:1219. 08 Se t.ex. SOU 2008:125 En reformerad grundlag ss. 395-396 fr en redogrelse fr rttslget i detta stadium. 09 Sporrong och Lnnroth mot Sverige, dom den 23 september 1982, Ser A, vol 52. 10 Grundlagsutredningens slutbetnkande SOU 2008:125 En reformerad grundlag ss. 396-397 .

10

11

barns olika behov ska utgra den styrande parametern i arbetet med att uppfylla statens taganden. artikel 3(1): Barnets bsta ska komma i frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn. Bestmmelsen innebr att barnets bsta ska komma i frmsta rummet vid alla tgrder som rr barn och som fattas av offentliga eller privata institutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Principen om barnets bsta ska tillmpas av lagstiftare, administrativa myndigheter och rttvsendet i alla beslut eller tgrder i vilka barn pverkas eller berrs, direkt eller indirekt. D principen omfattar alla beslut eller tgrder som rr barn ska hnsyn tas till barnets bsta ven i situationer som inte tcks av konventionen. artikel 6: Varje barn har en inneboende rtt till livet och konventionsstaterna ska till det yttersta av sin frmga skerstlla barnets verlevnad och utveckling. Utver den grundlggande rtten till liv ska konventionsstaterna skerstlla rtten till varje barns utveckling. Rtten till utveckling ska tolkas utifrn ett brett perspektiv och terspegla en helhetssyn avseende barns tillvaro. Principen om icke-diskriminering i artikel 2 ska vara rttesnret fr samtliga tgrder vilka syftar till genomfrandet av barns rtt till utveckling. artikel 12: Barn har rtt att uttrycka sina egna sikter i alla frgor som berr barnet, varvid barnets sikter ska tillmtas betydelse i frhllande till dess lder och mognad. Rtten till deltagande ska respekteras och tillmpas av stater vid samtliga tgrder som syftar till konventionens genomfrande. Att lta barn komma till tals r emellertid inte ett ml i sig utan endast ett medel med vilket myndigheter kan identifiera barns sikter, vrderingar och behov.

fungerar som ett rttesnre vid alla myndighetsbeslut som p ngot stt angr barn. I fall av en rttslig konflikt mellan nationell lag och konventionen ska konventionens bestmmelser ges fretrde. Det ska emellertid ppekas att trots att Barnrttskommittn frordar inkorporering r det inte inkorporeringen i sig som r det centrala; det viktigaste r att konventionsstaterna faktiskt uppfyller kravet p att alla nationella lagar och bestmmelser verrensstmmer med konventionens stadganden samt fr genomslag i praktiken.27 Det r vidare inte tillrckligt att barns rttigheter bara garanteras i konstitutionen, eller att konstitutionen garanterar rttigheter fr alla: srskild lagstiftning om barn och barns rttigheter krvs vanligtvis.28 Fr att skerstlla konventionens genomslag i nationell rtt frordar Barnrttskommittn att all lagstiftning samt administrativa beslutsprocesser som direkt eller indirekt pverkar barn br revideras kontinuerligt, dels i relation till konventionens enskilda artiklar, dels till konventionen i sin helhet.29 Vikten av att konventionens grundlggande principer terspeglas och garanteras i nationella lagar understryks srskilt av Barnrttskommittn. Konventionen ska inte heller utgra ett hinder fr stater i deras arbete med och utveckling av barns rtt och samtliga konventionsstater uppmuntras att infra lagar och bestmmelser som gr lngre n vad barnkonventionen krver.30 Vidare mste mjligheten till rttslig prvning garanteras fr att konventionsrttigheterna verhuvudtaget ska gra ngon praktiskt skillnad fr den enskilde. Barns egenskap av att vara just barn skapar ofta hinder i utvandet av rtten till en rttslig prvning.31 Denna rttighet mste drfr garanteras srskilt, exempelvis genom att barnanpassade procedurer finns att tillg fr barnen och deras ombud.

Nr en stat ratificerar eller ansluter sig till barnkonventionen tar sig staten en rttslig skyldighet att garantera att samtliga rttigheter i konventionen genomfrs inom statens jurisdiktion. Staten i detta sammanhang ska, som nmnts tidigare, frsts brett, det vill sga att begreppet omfattar alla niver av det allmnna. Andra meningen i artikel 4 kan lsas som att det skulle finnas en skillnad mellan ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter ena sidan och medborgerliga och politiska rttigheter andra sidan. Enligt Barnrttskommittn finns det emellertid inte ngon grund fr en sdan indelning av rttigheterna i konventionen, istllet betonas det msesidiga och odelbara frhllandet mellan alla mnskliga rttigheter. Vad den andra meningen i artikel 4 uttrycker r snarare en pragmatisk syn p den resursbrist som prglar tillvaron i mnga lnder. De stater som ratificerat barnkonventionen r sledes skyldiga att genomfra alla de rttigheter som stadgas i konventionen, men det finns utrymme fr stegvis implementering av vissa mer resurskrvande rttigheter. Resursbrist r dremot inte ett acceptabelt argument fr att inte anstrnga sig till det yttersta av tillgngliga resurser.23

artikel 2, 3, 6 oCh 12 Barnrttskommittn har pongterat att stater mste upphra med att betrakta infrandet av barns rtt som ett uttryck fr vlgrenhet istllet handlar det om staters skyldighet att uppfylla juridiska taganden gentemot varje enskilt barn.24 Som ett std i genomfrandet av konventionens bestmmelser har Barnrttskommittn identifierat fyra grundlggande principer ur konventionens artiklar som ska genomsyra allt arbete som p ngot stt rr barnfrgor samt anvndas i utvecklingen av barnrttsperspektivet.25 artikel 2: Att respektera och tillfrskra varje barn de rttigheter som anges i konventionen enligt principen om icke-diskriminering. Konventionsstaterna r skyldiga att identifiera enskilda barn och/eller grupper av barn som r i behov av srskilt std fr att kunna tillgodogra sig rttigheterna i konventionen. Principen om icke-diskriminering i frhllande till de rttigheter som garanteras i konventionen r dock inte detsamma som likabehandling
23 Fr en tolkning av vad som krvs enligt artikel 4, se General Comment No. 5, (2003), General measures of implementation of the Convention on the Rights of the Child . 24 General Comment No. 5, stycke 11. 25 General Comment No. 5, stycke 11-12.

3.2. Barnrttskommittn om inkorporering

Barnrttskommittn har identifierat fem centrala metoder eller verktyg fr genomfrandet av barnkonventionens bestmmelser: lagstiftning, inrttandet av organ fr koordinering och vervakning, datainsamling, kad medvetenhet och utbildning samt utveckling och genomfrande av en med barnkonventionen ndamlsenlig politik och verksamhet.26 I fljande avsnitt ska ngot kort sgas om lagstiftningstgrder av olika slag. Barnrttskommittn vlkomnar inkorporeringen av barnkonventionen i respektive stats nationella lagstiftning. Innebrden av inkorporering br, enligt Barnrttskommittn, best i att konventionen kan beropas direkt infr nationella domstolar och myndigheter samt att den
26 General Comment No. 5, stycke 9.

4. Barnkonventionens status i svensk rtt

4.1. historisk bakgrund
Barn nmns fr frsta gngen i svensk lag ngon gng p 1300-talet, och d i samband med utomktenskapliga barns ekonomiska och sociala status, frldrarttigheter och arvsrtt. Under rhundradenas gng ndrades lngsamt och gradvis synen p barn, inte minst som ett resultat av upplysningstidens tankar om att barndomen har ett vrde i sig.32 Under 1800-talet var barns rttigheter ett begrepp som hnvisades till i debatter om sociala reformer, d det bland annat ansgs
27 General Comment No. 5, stycke 20. 28 General Comment No. 5, stycke 21. Se ven Mervat Rishmawi A Commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child: Article 4 Martinus Nijhoff, Leiden 2006 ss. 23-24. 29 General Comment No. 5, stycke 18. 30 General Comment No. 5, stycke 22-23. Se ven konventionens artikel 41. 31 Barn upp till 18 rs lder saknar helt eller delvis rttshandlingsfrmga (eller rttshabilitet), se Frldrabalken kap. 9. 32 Se Anna Singer Frldraskap i rttslig belysning Iustus, Uppsala 2000, ss. 54-87.

12

13

att det var samhllets skyldighet att tillgodose barns behov av utbildning och omvrdnad samt att olmpliga frldrar skulle kunna frntas vrdnaden om sina barn.33 Som ett resultat av detta blev anvndandet av begrepp som barnets bsta mer och mer vanliga under 1900talets inledande r.34 Ellen Keys banbrytande verk Barnets rhundrade publicerat r 1900, har vidare haft ett mycket , stort inflytande ver sttet att se p barn d Key var en av de frsta att diskutera barns liv, utveckling och rttigheter utifrn ett barnperspektiv. Under 1900-talets frsta rtionden antogs ett antal barnrelaterade lagar och frordningar om exempelvis grundlggande omsorg, vrdnad, frldraansvar och fosterbarn. Skyddsperspektivet dominerade i denna lagstiftning ven om barn i och fr sig sgs som individer med rttigheter. Synen p barn som subjekt, med handlingskapacitet och sjlvstndig kompetens, vxte emellertid gradvis fram, inte minst som ett resultat av Keys tankar. I mitten av 1970-talet tillsattes en statlig utredning med syfte att underska hur barns behov och intressen kunde tillgodoses p bsta stt i lagstiftning och andra styrdokument. Anna Singer framhller att utredningens slutbetnkande, som lgger tonvikten p bland annat behovet av frndringar i lagstiftningen och barnets bsta, r ett tydligt uttryck fr den frndrade syn p barn, och deras bsta, som d hade slagit igenom.35 Bland de frslag utredningen presenterade kan nmnas frbudet mot aga36 och olika vrdnadsregler.

barnprostitution och barnpornografi40. Inga reservationer har gjorts till ngon av dessa instrument.) Med undantag fr artikel 37c konstaterade regeringen att svensk rtt och praxis i allmnhet vid denna tidpunkt uppfyllde de krav som barnkonventionen stller men att det var tveksamt om detta gllde ven p detaljniv.41 Samtidigt konstaterades att Sverige i mnga fall strckte sig lngre i skyddet av barns rttigheter och intressen.42 Slutsatsen var att det inte krvdes ngra strre frndringar i den svenska rtten fr att Sverige skulle uppfylla de taganden som en ratificering innebar. Intressant att notera r att frgan om p vilket stt konventionen skulle hanteras (inklusive frgan om inkorporering) efter det att ratificeringen trtt i kraft inte diskuteras i ngon nmnvrd utstrckning, vare sig i regeringens proposition eller i socialutskottets betnkande. Utgngspunkten tycks snarast ha varit att svensk lag fr ndras p de (f) omrden dr detta behvdes och att barnkonventionen skulle infrlivas i svensk rtt genom transformation av vissa artiklar samt, vilket redan skett, konstaterande av normharmoni.

Fr: Barnkonventionen skulle bli direkt tillmpbar i svenska domstolar och av myndigheter vilket skulle innebra dels att den enskilde kan gra konventionens rttigheter direkt gllande samt att beslut kan och ska fattas p grundval av konventionens bestmmelser. Det nationella systemet skulle stmma verens med det internationella och p s stt ge rttigheterna en hgre status. Rtts- och myndighetspraxis skulle skapas med utgngspunkt i konventionen. Barnkonventionen skulle bli ett reellt inslag i beslutfattares vardag. emot: Konventionen r formulerad p ett sprk och med en teknik som skiljer sig frn vad som tillmpas och utgr normen i svensk rtt; vidare r frarbetena ett centralt inslag i den svenska rtten nrmast obefintliga. Mnga av artiklarna r resultatet av politiska kompromisser, vilket r srskilt problematiskt i frga om sociala rttigheter vars genomfrande r beroende av ett lands ekonomiska resurser. Begrepp i konventionstexten som frefaller ha samma betydelse kan i praktiken ges olika innebrd i olika lnder. Barnkommittn menade vidare att barnkonventionen till sin karaktr skiljer sig frn svensk lagstiftning p s stt att den innehller ett antal bestmmelser av generell karaktr; att mnga av dess formuleringar r vaga samt att det finns ett icke obetydligt inslag av mlsttningsartiklar som tar sikte p politiska processer istllet fr att utgra direkt tillmpliga juridiska rttighetsstadganden. Mjligheten till gradvis implementering av vissa artiklar framhlls som problematisk, liksom att barnkonventionen innehller ekonomiska och sociala rttigheter som r svra att ge tyngden av absoluta normer I en jmf. relse med Europakonventionen framhlls att denna inte innehller sociala och ekonomiska rttigheter samt att Europakonventionen dessutom tolkas av en internationell domstol som utvecklat en betydande rttspraxis till std fr den nationella rttstillmpningen.48 Barnkommittn menade ocks att en risk med inkorporering av barnkonventionen var att alltfr mycket av tolkningsansvaret skulle lggas ver p domstolarna. Risken bestod i att om domstolarna gav konventionen en alltfr snv juridisk tolkning s skulle barns rtt kunna frsvagas istllet fr att strkas. Barnkommittn menade att det skulle kunna bli svrt att ndra en tolkning som slagits fast i rttspraxis och att det var mer lmpligt att tolkningen av barnkonventionen skulle gras av riskdagen, det vill sga den politiska makten, som kan stifta lagar som bst tillgodoser genomfrandet av barns rttigheter.
48 SOU 1997:116.

Detta, ansg kommittn, skulle ven bidra till att bibehlla konventionens dynamiska karaktr.49 Barnkommittns slutsats var sledes att vervgande skl talade mot en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och att det inte fanns ngot fr barn att vinna med en sdan tgrd. Att barnkonventionen inte anvnds i domstolarna (vid denna tidpunkt) i den utstrckning som skulle vara nskvrt kunde enligt kommittn ha flera orsaker: att parterna inte beropar konventionen, sttet den r skriven p, att man inte r medveten om att konventionen finns samt att det saknas en tradition i svenska domstolar att tillmpa folkrttsliga konventioner. Barnkommittn framhll ocks att ett ytterligare skl kunde vara att svensk lagstiftning vilket konstateras tidigare i betnkandet redan tillvaratar barns rttigheter p ett bra stt och att de folkrttsliga reglerna var verfldiga.50 Barnkommittns betnkande har haft stort inflytande p den svenska synen p inkorporering, inte minst eftersom det var en parlamentarisk utredning som sledes var frankrad i alla riksdagens partier. Kommittn var emellertid inte enig i frgan; tre ledamter reserverade sig mot majoriteten och frordade en inkorporering.51 Det r intressant att notera att i den proposition52 (1998) som fljde p Barnkommittns utredning, i vilken regeringen lgger fram en strategi fr att frverkliga barnkonventionen i Sverige, nmns inte inkorporering ver huvud taget. Detta skulle kunna tolkas som att regeringen ansg frgan utagerad i och med Barnkommittns (i alla fall majoritetens) stndpunkt. Konstitutionsutskottet diskuterade dock frgan i sitt yttrande 53 ver propositionen men konstaterade liksom tidigare att transformering var den rtta vgen att g p grund av domstolars och myndigheters svrigheter/korttillkommanden med att tolka konventionens artiklar samt att riksdagens tolkningsfretrde vara att fredra. Parallellerna med Europakonventionen avfrdades med att konventionerna inte kunde jmfras p detta stt. Sammanfattningsvis kan konstateras att majoriteten av riksdagen har framsttt som vertygad om att barnkonventionen inte behvt inkorporeras i svensk rtt. Att socialutskottet vid ett antal tillfllen ven efter 1998 avslagit motioner om att gra barnkonventionen till svensk lag motioner som lagts fram frn alla politiska lger bekrftar att detta varit majoritetens syn. Det faktum att riksdagsledamter fortstter att motionera i frgan bekrftar emellertid ven en annan sak, nrmare bestmt att riksdagen inte r enig i frgan och att diskussionen hllits levande under lng tid.54 Det br ven nmnas att enga49 Ibid. 50 Id. 51 Reservation av Lena Ek (c), Bertil Mbrink (v) och Ragnhild Pohanka (mp). 52 Prop. 1997/98:182 Strategi fr att frverkliga FN:s konvention om barns rttigheter i Sverige. 53 1998/99:KU2y. 54 Se bl.a. Motion 2008/09:So254 FN:s barnkonvention i svensk lag, Motion 2009/10:So610 Barnkonventionen i svensk lagstiftning, Motion 2009/10:So512 En politik fr barnets bsta, Motion 2010/11:So491 Barnkonventionen i svensk lag samt Motion 2010/11:MP1003ML (partimotion).

4.3. riksdagens och regeringens syn p inkorporering 4.3.1. riksdagen

ren efter det att barnkonventionen ratificerats vidtogs ett flertal tgrder fr att uppfylla konventionens krav; inte minst lagstiftning p olika omrden. Bland annat reviderades 1989 rs utlnningslag s att den frn och med 1997 kom att innehlla en portalparagraf om att barnets bsta skulle srskilt beaktas i fall som rr barn43 Att frgan om . inkorporering inte gavs stor utrymme vid tiden fr ratificering innebar emellertid inte att den inte diskuterades, inte minst i riksdagen.44 1995 avslog riksdagen ett antal motioner i frgan och fortsatte att frorda transformering men uppmanade samtidigt regeringen, bland annat p grund av ett antal uppmrksammade fall rrande asylskande barn, att gra en bred versyn av svensk rtts verensstmmelse med barnkonventionen.45 r 1996 beslutade regeringen drfr att tillstta en parlamentarisk kommitt, kallad Barnkommittn (inte att frvxla med FN:s Barnrttskommitt), fr att underska bland annat hur svensk lagstiftning och praxis frhll sig till barnkonventionens artiklar. Kommittn hade inget uttalat mandat att analysera fljderna av en inkorporering men tog nd upp frgan med std i konventionens artikel 4.46 I huvudbetnkandet frn 1997 Barnets bsta , i frmsta rummet47, redovisas ett antal argument fr och emot en inkorporering av barnkonventionen.
40 Prop. 2005/06:68 Frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rttigheter. 41 Prop. 1989/90:107 s. 28. 42 Argumenten fr en ratificering rknas upp i proposition 1989/90:107. 43 1 kap. 1 2 st utlnningslagen (SFS 1996:1379). 44 Ett antal motioner sammanfattas i betnkandet 1995/96:SoU4 Barn och ungdom. Se ven Kristina Bartley Barnpolitik och barnets rttigheter Gteborgs universitet 1998 s. 174. 45 Betnkande 1995/96:SoU4 Barn och ungdom, se ven konstitutionsutskottets yttrande 1995/96: KU2y. 46 SOU 1997:116, avsnitt 5.7. 47 SOU 1997:116.

4.2. sverige ratificerar barnkonventionen

Mot den ovan beskriva bakgrunden r Sveriges engagemang i tillkomsten av en internationell konvention fr barnets rttigheter ltt att frst. Sverige deltog aktivt i konventionens tillkomstprocess och har fortsatt att arbeta fr barns rttigheter p den internationella arenan, inte minst inom FN-systemet.37 Som tidigare nmnts ratificerade Sverige barnkonventionen 1990. Ratificeringen gjordes utan frbehll, ven om regeringen initialt freslog en reservation mot artikel 37c (om barn som frihetsbervats).38 (Sverige har ven ratificerat barnkonventionens tv tillggsprotokoll; det fakultativa protokollet om barn i vpnade konflikter39 respektive det fakultativa protokollet om handel med barn,
33 Titti Mattson Barnet och rttsprocessen. Rttsskerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvngsvrd Lund, Juristfrlaget 2002 ss. 41-42. 34 Singer ss. 48-49. 35 Singer, s. 73. 36 Som frsta land i vrlden frbjds barnaga i Sverige 1979. Se prop. 1978/79:67 om frbud mot aga. 37 Om processen som ledde fram till en konvention om barnets rttigheter, se Legislative History of the Convention on the Rights of the Child Vol. I and II. United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights and Save the Children Sweden, New York and Geneva: United Nations, 2007. 38 Prop. 1989/90:107, srskilt ss. 81-82. Socialfrskringsutskottet ansg dock att en sdan reservation inte var lika viktig som ett snabbt, tidigt och enhlligt godknnande av konventionen (SoU28 ss. 32-34). Riksdagen gick p utskottets linje i frgan. 39 Prop. 2001/02:178 Barn i vpnade konflikter Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rttigheter.

14

15

gemanget i frgan verkar ha kat under andra hlften av 00-talet och att det i skrivande stund frefaller som att en majoritet av riksdagspartierna r positiva till en inkorporering av barnkonventionen.

4.3.2. regeringens strategier fr frverkligande av barnkonventionen

Som nmnts ovan diskuterades inte frgan om inkorporering i 1998 rs strategi fr att frverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategins huvudsakliga syfte var att frskra att konventionen genomfrs p ett tillfredsstllande stt och att dess vrderingar och principer genomsyrar beslutsfattande som gller barn p alla niver.55 I strategin betonas ocks vikten av att anlgga ett barnperspektiv. Exempel p frndringar som 1998 rs strategi lade grunden fr r att barnfrgor numera r ett sjlvstndigt policyomrde, att ett statsrd har srskilt ansvar fr barnfrgor, att lagstiftning reviderats och harmoniserats med strategins ml (nr mjligt) och att statsbudgeten ska analyseras utifrn ett barnperspektiv. Under 00-talet utvecklades strategin i skrivelser frn regeringen.56 I skrivelserna kommuniceras ocks eventuella frndringar i barnpolitiken. Mycket mda lades exempelvis p att ka kunskapen om barnkonventionen hos beslutsfattare och tjnstemn och hos barn och unga. I ingen av regeringens skrivelser diskuteras emellertid frgan om hur barnkonventionen bst ska bli en del av svensk rtt. 2008 indikerade emellertid regeringen att det skulle kunna finnas ett behov av att p nytt se ver gllande lagstiftning och praxis i relation till konventionen.57 Frgan om inkorporering har inte heller uppmrksammats i de tv nationella handlingsplaner om mnskliga rttigheter som hittills antagits; dremot har andra aspekter av barns rttigheter uppmrksammas i dessa styrdokument.58 2010 lade regeringen fram ett frslag p en ny strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige, tnkt att erstta 1998 rs strategi. Beslutet att ta fram en ny strategi byggde bland annat p att flera utvrderingar och utredningar visat att mlen som angetts i den tidigare strategin inte var tillrckligt preciserade och att vissa krav som stllts i strategin upplevts som svra att omstta i praktiken, inte minst i kommunerna.59 Barnkonventionen och dess tv tillggsprotokoll r utgngspunkten fr den nya strategin
54 Se bl.a. Motion 2008/09:So254 FN:s barnkonvention i svensk lag, Motion 2009/10:So610 Barnkonventionen i svensk lagstiftning, Motion 2009/10:So512 En politik fr barnets bsta, Motion 2010/11:So491 Barnkonventionen i svensk lag samt Motion 2010/11:MP1003ML (partimotion). 55 Prop. 1997/98:182 ss. 1-2, 17-29. 56 Skr. 1999/2000.137 Barn hr och nu. Redogrelse fr barnpolitiken i Sverige med utgngspunkt i FN:s konvention om barnets rttigheter, skr. 2001/2002:166 Barnpolitiken arbetet med strategin fr att frverkliga FN:s konvention om barnets rttigheter, skr. 2003/2004:47 Utveckling av den nationella strategin fr att frverkliga FN:s konvention om barnets rttigheter och skr. 2007/08:111 Barnpolitiken - en politik fr barnets rttigheter. 57 Regeringens skrivelse 2007/08:111 s. 16. 58 Regeringens skrivelse 2001/02:82 En nationell handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna och skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna 2006-2009.

och inte bara regeringens, utan ven riksdagens, kommunernas, landstingens och de statliga myndigheternas ansvar fr att barns rttigheter frmjas och skyddas lyfts fram.60 Rttsvsendets roll i att skerstlla barnets rttigheter utifrn gllande lagstiftning framhvs ocks.61 I propositionen finns emellertid ingen diskussion om det stt p vilket barnkonventionen hittills infrlivats i svensk lag och vilken metod som faktiskt r den mest effektiva fr att frmja och skydda barns rttigheter. Riksdagen antog strategin den 1 december 2010. Intressant att notera r att socialutskottet, samtidigt som man freslog att strategin skulle antas av riksdagen utan ndringar, ocks avslog ett antal motioner om att barnkonventionen skulle bli svensk lag.62 I propositionen uttrycker emellertid regeringen att man ser ett behov av kad kunskap om barnkonventionen fr att kunna genomfra strategin. Drfr ska en kartlggning genomfras fr att belysa hur svensk lagstiftning och praxis faktiskt verensstmmer med Barnkonventionen.63 Denna kartlggning, vars resultat kommer att vara intressant inte minst ur det perspektivet att betydligt fler riksdagspartier idag r positiva till att inkorporera konventionen n nr motsvarande utvrdering genomfrdes av Barnkommittn p 1990-talet, har emellertid skjutits upp flera gnger och frvntas enligt uppgift i skrivande stund bli klar till mitten av hsten 2011. Av uppenbara skl r det sledes inte mjligt att kommentera kartlggningen i denna rapport. Tyvrr r det inte heller mjligt att kommentera kartlggningens direktiv eller utgngspunkter d ngra sdana inte tycks tillgngliga.

4.4. Barnkonventionen i svensk lagstiftning exempel

Sedan ratificeringen 1990 har ett antal lagar och frordningar antagits som p ngot stt pverkar barn och unga. De av barnkonventionens artiklar som gjort avtryck i lagstiftning r frmst de generella principerna, i synnerhet barnets bsta (artikel 3) och barnets rtt att komma till tals (artikel 12). Exempelvis har frldrabalken64 reviderats ett antal gnger under 1990-talet. Barnets bsta har d kommit till allt tydligare uttryck och lagfsts i portalparagrafer i kapitel 6 avseende vrdnad om barn, umgnge med barn och barnets boende (2 a ) samt kapitel 21 om verkstllighet av sdana avgranden (1 ). ven socialtjnstlagen65 (1 kap. 2 ) och lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU)66 (1 ) och utlnningslagen67(1 kap. 10 ) innehller numera uttryck59 Prop. 2009/10:232 Strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige ss. 6-8. Se ven granskningar utfrda av Riksrevisionen (RiR 2004:30) Barnkonventionen i praktiken och Statskontoret 2007:15 Barnpolitikens myndighetsstruktur och styrning. 60 Prop. 2010/11:232 s. 8. 61 Prop. 2010/11:232 s. 10. 62 Socialutskottets betnkande 2010/11:SoU3. 63 Prop. 2010/11:232 s. 41. 64 SFS 1949:381. 65 SFS 2001:453. 66 SFS 1990:52. 67 SFS 2005:716.

16

17

liga bestmmelser om barnets bsta. Att hnsyn ska tas till barnets vilja i frhllande till dess lder och mognad stadgas det p flera stllen i frldrabalken: i 4 kap. 6 om adoption, i 6 kapitlets portalparagraf 2 a och i dess 11 om utvande av vrdnad samt i 21 kap. 1 om verkstllighet. ven i LVU finns det en uttrycklig bestmmelse om att hnsyn ska tas till den unges lder och mognad (1 ), liksom i utlnningslagens 1 kap. 11 . Att barnkonventionen eller tminstone vissa artiklar haft konkret genomslag i lagstiftningen innebr emellertid inte att den ftt ett stort inflytande p ett mer strukturellt plan. Jnter-Jareborg och Singer framhller att det vid lagstiftning som rr barn och barns levnadsfrhllanden ofta hnvisas till barnkonventionen i frarbetena men att det d snarast handlar om redovisningar av konventionens innehll snarare n av dess betydelse i det aktuella lagstiftningsrendet.68

4.6. sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sgas att regeringen (staten) sedan ratificeringen 1990 tycks ta sin uppgift att uppfylla barnkonventionens krav p allvar. Ett stort antal tgrder, bde lagstiftning och annat, har vidtagits fr att detta ml ska uppns. Problemet har dock hela tiden varit genomfrandet i praktiken av dessa tgrder. I frga om inkorporering s har diskussionen hela tiden frts, inte minst i riksdagen. Den frhrskande stndpunkten har emellertid varit att inkorporering vare sig r ndvndigt eller ens tillrdligt. Barnkommittns bedmning har, som nmns ovan, haft ett mycket stort inflytande p den svenska synen angende en inkorporering av barnkonventionen. Frndringens vind tycks emellertid blsa, vilket exemplifieras av det faktum att en majoritet av riskdagspartier numera str bakom kravet p inkorporering.

4.5. Barnet i grundlagen

Ngot ska ven sgas om barns status i grundlagen. Den 1 januari 2011 trdde en reformerad svensk grundlag i kraft. ndringarna innebar bland annat att det i regeringsformens (RF) 1 kap. 2 st 5 frdes in en bestmmelse om att det allmnna ska verka fr att barns rtt ska tas till vara. Sklet till detta var inte, enligt propositionen, att barns rttigheter inte redan har ett tillrckligt skydd i och med de allmnt utformade bestmmelserna i RF:s kapitel 2 om rttigheter, utan att det fanns skl att vervga att i regeringsformen p annat stt frtydliga det allmnnas ansvar i frhllande till barn69 . Fr mlsttningsstadganden gller emellertid generellt att de inte r juridiskt bindande eller ger upphov till ngra rttigheter fr den enskilde. Flera av remissinstanserna kritiserade frslaget just p grund av dess i praktiken mycket begrnsade betydelse. Regeringen ansg emellertid att bestmmelsen innebr en viktig markering av det allmnnas ansvar gentemot barn och att det (liksom mlsttningsstadganden generellt) kan vara av politisk betydelse fr samhllsutvecklingen.70 Regeringen ansg vidare att en sdan markering ligger, nr det gller det allmnnas skyldighet att verka fr att barns rtt tas till vara, vl i linje med Sveriges frpliktelser enligt barnkonventionen. 71

5. Barnkonventionen i landstinG, kommuner oCh statliGa myndiGheter

FN:s Barnrttskommitt betonar betydelsen av att barnkonventionens stadganden uppfylls och respekteras p alla niver i konventionsstaten. Mnga rttigheter som barnkonventionen behandlar faller inom omrden som kommuner och landsting ansvarar fr, exempelvis skola, barnomsorg, samhllsplanering p lokal och regional niv samt hlso- och sjukvrdsfrgor. Eftersom decentraliseringen av beslutsfattande r lngtgende i Sverige r det i princip i beslutsprocesser och inom de konkreta verksamheterna p den regionala och lokala nivn som barnkonventionen frmst ska omsttas i praktisk handling. Vad som sker p denna niv har allts stor betydelse fr i vilken utstrckning Sverige lever upp till barnkonventionen.72 I detta avsnitt ges drfr en kort verblick ver barnkonventionens genomslag p olika niver inom det allmnna under lagstiftningsnivn, allts i landsting, kommuner och statliga myndigheter.

att barn ska inkluderas i beslutsprocesser och att detta ska regleras exempelvis genom s kallade barnplaner eller barnbilagor till den rliga budgeten. All personal som arbetar med barn och ungdomar ska enligt strategin erbjudas fortbildning om barns rttigheter. Det r ocks viktigt att vrden fr barn r likvrdig oavsett var man befinner sig i landet. Barnombudsmannen (BO), som bland annat har i uppgift att bevaka och driva p arbetet med barnkonventionen i landstingen/regionerna, har vid flera tillfllen granskat hur landstingen arbetar med konventionen.73 I den senaste rapporten som handlar specifikt om landstingen (P lng sikt, 2008), framgr det att nstan samtliga landsting har beslutat att deras verksamhet ska ha barnkonventionen som utgngspunkt och att interna styrdokument finns om hur konventionen ska tillmpas.74 Uppfljningar genomfrs och flertalet landsting anger att srskilda resurser allokerats till arbetet med barnkonventionen.75 Betydligt frre landsting genomfr emellertid barnkonsekvensanalyser av sin verksamhet eller delar av verksamheten, och ven om mnga landsting arbetar med att gra barn delaktiga i olika beslutsprocesser s finns det inte alltid vergripande beslut om hur detta ska genomfras eller utvecklas.76 Mnga landsting betonar ocks behovet av ytterligare utbildning fr att kunna genomfra konventionen p ett tillfredsstllande stt. BO:s slutsats r att det behvs ytterligare std fr att de vergripande mlen och besluten i landstingens verksamhet ska kunna omsttas i praktiken.77 Regeringen tycks ha dragit samma slutsats infr 2010 rs strategi om barns rttigheter. I strategin framhlls att det r p regional och lokal niv som ansvaret fr de flesta av verksamheterna som rr barns levnadsvillkor ligger och drmed ocks ansvaret fr att skerstlla barns rttigheter. En av tgrderna som presenteras i strategin r ett flerrigt samarbete mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), fr att ka kunskapen om hur barns rttigheter kan omsttas i landstingens och kommunernas verksamhet. I samarbetet ingr bland annat en kartlggning och utvecklande av en handlingsplan. Arbetet med dessa r i skrivande stund pgende.

r begrnsade p grund av den i grundlagen fastslagna principen om det kommunala sjlvstyret (RF 1 kap. 1 2 st.), ngot som visat sig inte minst i den p senare r mycket uppmrksammade debatten om kommunernas vilja eller ovilja att ta emot ensamkommande flyktingbarn,78 samt i rapporter om barns ekonomiska utsatthet79. Kunskapen och insikten om ndvndigheten av att inkludera ett barnperspektiv i verksamheten tycks finnas i mnga kommuner. I en underskning genomfrd av Barnombudsmannen 2008 uppgav tta av tio tillfrgade kommuner att det fanns ett beslut om att arbeta utifrn barnkonventionen, sju av tio uppgav att det finns interna styrdokument om hur barnkonventionen ska tillmpas och sex av tio uppgav att de fljde upp arbetet med barnkonventionen.80 Vid en snabb skning p Internet p orden barnkonventionen + kommuner fr man ett stort antal trffar som hnvisar till hur enskilda kommuner p olika stt arbetar med konventionen.81 Bland annat finns det sedan 2004 ett ntverk 82 mellan ett antal kommuner vars syfte r att arbeta med barnkonventionen och f den att fungera i det dagliga arbetet. Vid en frsta anblick kan det allts framst som om barnkonventionen r ett vlknt verktyg fr kommunerna. Att det finns betydande skillnader mellan hur frgan hanteras och prioriteras str dock klart. Svrigheten kan bland annat ligga i att i praktiken omstta innebrden av ett barnperspektiv samt konsekvenserna av detta fr de faktiska tgrder som vidtas fr att genomfra barnkonventionen p lokal niv.83 Vikten av att ka kunskapen om vad konventionen stller fr krav och har fr relevans i det dagliga arbetet r ocks ngot som lyfts fram dels av Barnrttskommittn, dels av regeringen i de nationella strategierna.84 Underskningar visar ocks p ett samband mellan genomfrda utbildningar om barnkonventionen i kommunerna och andra aktiviteter. Exempelvis hade enligt BO:s underskning fler kommuner avsatt personella resurser och/eller genomfrt ngon aktivitet relevant fr barnkonventionen bland de kommuner i vilka utbildning om konventionen genomfrts.85 I en rapport frn Rdda Barnen om samhllsstyrning fr barns rttigheter (2011) betonas emellertid att barnkonventionens faktiska genomslag i den kommunala verksamheten r mycket varierande och att behovet av att ka tempot i kommunerna r ngot som diskuterats under lng tid.86

5.1. Barnkonventionen i landstingen

Landstingen r huvudmn fr verksamheter som har betydelse fr personer under 18 r, exempelvis hlso- och sjukvrd och kollektivtrafik. Barn- och ungdomspsykiatrin, vrd- och familjehem och rtten till sjukvrd fr asylskande och papperslsa barn r exempel p frgor som diskuterats under senare r. I 1998 rs strategi om barnets rttigheter betonas att landstingen, precis som kommunerna, har ett ansvar fr att utbilda sin personal om barnkonventionen, att se till att konventionen blir knd bland barn och ungdomar, att det finns system fr uppfljning av hur barns rttigheter tillgodoses inom ansvarsomrdet,
72 Detta betonas inte minst i regeringens strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige, se exempelvis prop. 2009/10:232 s. 16 och 39.

5.2. Barnkonventionen i kommunerna

En mycket stor andel av de beslut som berr barn och unga i deras vardag fattas i landets 290 kommuner. Kommunerna har exempelvis ansvar fr skolvsendet, fr socialtjnsten, fr barnomsorgen, miljfrgor och lokal samhllsplanering. Mjligheterna till central styrning och samordning av tgrder och insatser p lokal niv
73 Se rapporterna Landstingen och barnkonventionen 1999, Barnkonventionen i landstingen 2002, Uppdrag barn och unga 2003, Frn ord till handling 2004, Fritid fr barn och unga med funktionshinder 2006, Rustad fr revision 2007, P lng sikt 2008 och Barnperspektiv inom handikapprden 2008. Landstingens arbete tas ocks upp i BO:s rsrapporter. 74 P lng sikt s. 7. Liknande synpunkter finns i Riksrevisionens rapport Barnkonventionen i praktiken (RiR 2004:30). 75 Ibid. 76 Id. 77 P lng sikt s. 8.

68 Jnter-Jareborg & Singer i Familjertten i folkrtten folkrtten i familjertten , kapitel i sterdahl & Stern (kommande). 69 Prop. 2009/10:80 En refomerad grundlag s. 187. 70 Prop. 2009/10:80 s. 189. 71 Ibid.

78 Se exempelvis De osynliga barnen. Rapport om ensamkommande flyktingbarn och deras boende under asylprocessen Unicef 2010. 79 Se Tapio Salonen Barns ekonomiska utsatthet. rsrapport 2010 Rdda Barnen 2011. 80 Frn beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter , Barnombudsmannen rapporterar BR2008:04, s. 14. 81 Skning 2011-08-29. 82 Se http://www.orebro.se/barnkonventionen (beskt 2011-08-29) samt ntverkets Rapport om tre rs samarbete kring barnkonventionen (2007). 83 Se t.ex. Riksrevisionens rapport Barnkonventionen i praktiken (RiR 2004:30) ss. 24-29, 33-34. 84 General Comment No. 5 stycke 48-55; prop. 1997/98:182 ss. 19-22, prop. 2009/10:232 s. 15. 85 Frn beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter , Barnombudsmannen rapporterar BR2008:04, s. 32-33.

18

19

5.3. Barnkonventionen i statliga myndigheters verksamhet

ven statliga myndigheter r viktiga aktrer i genomfrandet av barnkonventionen i Sverige.87 Som det framhlls i 2010 rs strategi r statliga myndigheter fullt ansvariga fr att inom sina befogenheter frmja och skydda barns rttigheter enligt Sveriges internationella taganden.88 Fr vissa myndigheters arbete r barnkonventionens relevans uppenbar Migrationsverket och Skolinspektionen r tv exempel medan det i relation till andra myndigheter, som exempelvis Trafikverket och Arbetsmiljverket, kanske inte r lika sjlvklart. r 2008 genomfrde BO en underskning om arbetet med barnkonventionen inom landets myndigheter. Enligt BO:s rapport tycktes det intresse som ledningen i landets olika myndigheter vid denna tid visat avseende beslut att arbeta utifrn barnkonventionen ha varit relativt begrnsat. Mindre n hlften av landets myndigheter uppgav att de bedrev utvecklingsarbete kring arbetet med barnkonventionen, drygt en fjrdedel hade avsatt resurser i ngon form och i en dryg tredjedel av myndigheterna fanns det en samordningsfunktion fr nmnda arbete. Ungefr hlften av myndigheterna fljde p ngot stt upp sitt arbete med barnkonventionen.89 I drygt hlften av landets myndigheter saknades vid denna tid beslut eller tydlig styrning i interna dokument frn ledningen om att arbeta med barnkonventionen. ven om utvecklingen tycks ha gtt framt p denna punkt s finns mnga paralleller med situationen i landsting och kommuner: vissa har ett vl etablerat arbets- och frhllningsstt emedan andra har svrt att se p vilket stt barnkonventionens bestmmelser skulle ha ngon relevans fr deras verksamhet. Samma frhllande gller kunskapsnivn inom myndigheterna, vilket ska ses i ljuset av att regeringen bde i den nuvarande och i den tidigare strategin fr att frverkliga barnkonventionen slr fast att arbetsgivare p statlig och kommunal niv ansvarar fr att yrkesgrupper som arbetar med eller fr barn erbjuds en fortlpande och lmplig utbildning.90 I vilken mn myndigheterna systematiskt anvnder sig av barnkonsekvensanalyser i sitt arbete varierar ocks i hg grad mellan olika myndigheter, ngot som sannolikt hnger ihop med graden av kunskap om barnkonventionen och dess tillmpningsomrde.91 En reflektion p detta r att det andra sidan inte heller framstr som att regeringen konsekvent framhller vikten av att anlgga
86 Bra beslut fr barn. Samhllsstyrning fr barns rttigheter Rdda Barnen 2011. 87 Sverige har idag 388 statliga myndigheter, domstolarna bortrknade men utlandsmyndigheterna inkluderade. 88 Regeringens proposition 2009/10:232 s. 8. 89 Styrning och uppfljning nyckeln till framgng Barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter Barnombudsmannen rapporterar BR2008:03, s. 12-14. , 90 Regeringens proposition 1997/98:182 ss. 21-22; Regeringens proposition 2009/10:232 s. 15. 91 Styrning och uppfljning nyckeln till framgng Barnperspektivets genomslag i statliga myndigheter Barnombudsmannen rapporterar BR2008:03, ss. 15, 17-18. ,

ett barnperspektiv eller att genomfra barnkonsekvensanalyser i respektive myndighets regleringsbrev, ett av de viktigaste styrmedlen regeringen har rrande de statliga myndigheternas verksamhet. Att regleringsbrevet inte specifikt hnvisar till barnkonventionen, barns rttigheter eller barnkonsekvensanalyser betyder andra sidan inte att statliga myndigheter inte anvnder sig av dessa verktyg. Ett ntverk fr barn- och ungdomsfrgor som samlar cirka 20 statliga myndigheter etablerades 2009 fr identifiering och samordning av frgor som rr barn och unga.92 En myndighet som tydligt inkluderar barnkonventionen i sin verksamhet r Migrationsverket93, som anvnder sig av barnkonsekvensanalyser samt har olika vergripande projekt som berr barns rttigheter. Om barnkonventionen beaktas i tillrcklig utstrckning i Migrationsverkets tillmpning av utlnningslagen nr man fattar beslut om uppehllstillstnd p olika grunder r en helt annan frga. Trafikverket r ett exempel p en annan myndighet som arbetar systematiskt med barnkonsekvensanalyser94. Dessa tv myndigheter tycks, i alla fall n s lnge, hja sig ver genomsnittet i frga om strategier och policies som rr barn.

barn, srskilt ensamkommande, r en sdan srskilt utsatt grupp dr barnet dessutom ofta r traumatiserat av flykten och orsakerna till denna. I regeringens senaste nationella strategi fr att strka barns rtt i Sverige betonas ocks domstolarnas centrala roll som beslutsfattare i barnrelaterade frgor, samt behovet av kunskap i domstolarna om barnets rtt.95 Det r inte helt enkelt att avgra i vilken mn barnkonventionen har ngon betydelse fr domstolarnas bedmningar och resonemang. Fr detta krvs ingende och omfattande studier av rttspraxis. Ngon sdan har inte genomfrts inom ramen fr denna rapport och nedan nmnda rttsfall fr drfr ses som exemplifierande. Klart r i alla fall att barnets bsta och barnets rtt att bli hrd och f sina sikter respekterade r generella principer som har uppenbar bring p domstolarnas verksamhet. Som tidigare nmnts stadgar barnkonventionens artikel 3 att barnets bsta ska beaktas i alla situationer d barn, direkt eller indirekt, berrs av ett beslut eller en verksamhet det vill sga ven i dmande verksamhet. Att resonemang om barnets bsta framgr av dokumenten i en beslutsprocess r ocks en frutsttning fr att kunna konstatera att principen tillmtts ngon betydelse samt fr att kunna analysera hllbarheten i det resonemang som frts. Vikten av att barnets rtt att komma till tals beaktas i alla juridiska och administrativa processer framgr uttryckligen av andra stycket av barnkonventionens artikel 12. Enligt FN:s Barnrttskommitt ska ocks myndigheter och domstolar, i beslut och domar som rr barn, kunna redogra fr i vilken utstrckning barns sikter har identifierats och tillmtts betydelse. Att sdan information framgr av beslutet eller domen r precis som i frga om barnets bsta en frutsttning fr att det ska vara mjligt att bedma om barns rtt att uttrycka sig haft verklig betydelse. Det kan ocks fungera som underlag vid verklaganden/besvr i fall d barns sikter inte beaktats.96 Generellt sett kan nog nd sgas att barnkonventionen har varierande genomslag inom olika rttsomrden, inte minst eftersom det framfr allt r just artikel 3 och 12 som frts in i svensk lagstiftning. I dessa fall fr barnkonventionen, eller i alla fall principer med utgngspunkt i den, betydelse fr rttstillmpningen i det enskilda fallet. Barnkonventionen som sdan, eller de artiklar som inte arbetas in i existerande lagstiftning, har dremot begrnsat genomslag av det enkla sklet att domstolarna inte anser sig behva beakta konventionen som en rttsklla d den inte r del av svensk lag. Fljande exempel r sdana dr resonemangen i domsklen hade kunnat se annorlunda ut om konventionen hade inkorporerats i Sverige och drmed
95 Regeringens proposition 2009/10:232 ss. 13, 32 och 61-62. 96 General Comment No. 12, (2009), The right of the child to be heard stycke 19-47.

varit bindande rtt, ven om det r omjligt att sia om utfallet hade blivit ett annat. asyl Som nmnts ovan finns det direkta referenser i utlnningslagens frsta kapitel till Barnkonventionens artikel 3 (10 ) och artikel 12 (11 ). Bestmmelserna har i olika versioner varit del av svensk utlnningslag sedan 1997. Hur barns rttigheter och barnperspektivet uppmrksammas och tillgodoses i svensk migrationsrtt har varit freml fr ett antal studier och utvrderingar. Trots den uppmrksamhet som kontinuerligt riktas mot frgan frekommer det nd i hg grad att barnets bsta inte beaktas i dessa renden, eller nmns endast i frbigende. Samma sak gller barnets rtt att delta i beslutsprocessen (framfr allt i frga om barn i familj). Vidare finns brister i hur barns egna asylskl uppmrksammas och bedms samt i domstolars och myndigheters insikter i vad som utgr barnspecifik respektive barnrelaterad frfljelse.97 Exempel kan bland annat hmtas frn Migrationsverdomstolens vgledande avgranden. I ett avgrande frn Migrationsverdomstolen frn 2008, om en kvinna som tillsammans med sina tv sner flytt frn Albanien och en misshandlande ex-make, lyser resonemang om barnets bsta med sin frnvaro i domsklen, trots att barnperspektivet lyfts fram av de skandes ombud liksom av domstolen sjlv vid upprkningen av tillmpliga bestmmelser.98 Ngon anstrngning fr att hra snernas sikter tycks inte heller ha gjorts trots att ven de riskerade att utsttas fr vld vid ett tervndande samt bevittnat misshandeln av modern. Ett annat vgledande avgrande (2010) rr en ensamkommande flicka frn Burundi. Migrationsverdomstolen ansg hr inte att det fanns skl fr uppehllstillstnd ens p grund av synnerligen mmande omstndigheter trots att det inte stod klart att flickan har ngon familj i hemlandet att tervnda till. Domstolen hnvisade istllet till att hon skert kan f std av ngon organisation eller institution i Burundi99. I detta rende hrdes visserligen flickan under processen men barnets bsta tycks inte ha haft ngon framtrdande betydelse i domstolens bedmning. Mjligheten finns visserligen alltid att domstolen gjort dessa avvganden utan att det nmns i domsklen. Ett tyst resonemang av domstolen gllande barnets rtt strider emellertid mot Barnrttskommittns krav p synliggrande och dokumentation. I renden som rr asyl br ven pminnas om staters, och drmed ven domstolars, taganden enligt artikel 22 i barnkonventionen. Det kan noteras att Migrationsverdomstolen i skrivande stund inte meddelat ngon dom dr huvudfrgan r tillmpningen av barnets bsta eller barnets rtt att komma till tals.
97 Se exempelvis Monica Jacobsson & Lars Olsson Hur brister i frstelsen av barns rttigheter hindrar en rttssker prvning av barns asylskl i Asylskande i Sverige - Ett rttsskert och vrdigt mottagande fr barn och vuxna?, red. Bjrn Fryklund & Anna Lundberg Current Themes in IMER Research no.9. Malm, Malm Hgskola 2009 ss. 25-43. 98 Se UM 1042-08. 99 UM 1737-08.

5.4. sammanfattande ord

Sammanfattningsvis kan konstateras att barnkonventionens genomslag i kommuner, landsting och statliga myndigheter varierar mycket samt att nyckeln till hur situationen kan frbttras sannolikt ligger i utbildning av personal p alla niver. Lika viktigt r emellertid att handlggare och beslutsfattare fr klara besked frn myndighetens ledning om att tid och resurser fr och ska lggas p att exempelvis utvrdera konsekvenserna av olika beslut och tgrder fr barn; med andra ord att rttighetsperspektivet integreras i verksamheten och inte bara blir ord i ett policydokument.

6. Barnkonventionen i domstolarna
Domar och beslut i svenska domstolar pverkar p olika stt tillvaron fr barn i Sverige. Det kan vara beslut som direkt rr barnet som individ eller domstolsprocesser som gller nrstende. Barn r srskilt utsatta i situationer d det sociala skyddsntet i form av familj, slkt eller vnner av ngon anledning saknas. S kan exempelvis vara fallet i ml om misshandel, trafficking, sexualbrott och omhndertagande enligt lagen om vrd av unga. n mer srbart blir barnet om det r en familjemedlem som r orsaken till barnets behov av skydd. Asylskande
92 http://www.konsumentverket.se/omkonsumentverket/Rad-och-samarbeten/ Natverk-for-barn--och-ungdomsfragor/ (beskt 2011-08-30). 93 Migrationsverkets rsredovisning 2010. 94 http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdomvag/Trafikverkets-arbete-med-barnfragor/Barnkonsekvensanalyser/ (beskt 2011-08-30).

20

21

Brottml Frnvaron av resonemang kring barnets bsta samt rtten att uttrycka sin sikt tycks ven gra sig gllande i olika typer av brottml, exempelvis ml avseende sexualbrott begngna mot barn, misshandel (antingen av barnet sjlvt eller av ngon inom familjen) samt mnniskohandel.100 Att ansvarsfrgan avseende de aktuella grningarna str i fokus i en brottmlsprocess utgr inget hinder fr att domstolen ven resonerar kring barnets bsta i den mn det r relevant. D det r mjligt, lmpligt (och relevant) br barnet vidare erbjudas mjligheten att uttrycka sina sikter, varvid dessa ska tillmtas betydelse utifrn barnets lder och mognad. lder och mognad tycks emellertid kunna vara ett tveeggat begrepp. I ett mycket uppmrksammat ml (2010) gllande en underrig frstndshandikappad flicka i Malm som utnyttjats sexuellt och frmtts slja sexuella tjnster till ett stort antal mn diskuterade Malm tingsrtt mlsgarens beteende ingende samt i vilken mn de talade mnnen hade kunnat inse hennes handikapp och drmed hennes srskilt utsatta position.101 Resonemang kring barnets bsta och barnets rtt att komma till tals och f sina sikter respekterade lyser med sin frnvaro i domen, trots att det frs resonemang om flickans frmga att ge en trovrdig och tillfrlitlig redogrelse fr hndelsefrloppet. Inte heller i Hovrtten ver Skne och Blekinge frdes ett sdant resonemang, dremot framhlls det faktum att flickan inte varit nrvarande under rttegngen och drmed tillgnglig fr frgor som negativt fr mjligheten att bedma hennes trovrdighet.102 Ett annat exempel kan hmtas frn ett avgrande om mnniskohandel, dr frga var i mlet om en flicka som frts till Sverige av sina frldrar fr att under hrda frhllanden utnyttjas till tiggeri/snatteriverksamhet, ven var offer fr mnniskohandel.103 Stockholms tingsrtt ansg emellertid att ngot ansvar fr mnniskohandel inte frelg d flickan varit aktiv, sjlvstndig och driftig d hon tiggt, samt att resten av familjen varken levt under bttre eller smre frhllanden n mlsganden.104 Domen kan jmfras med ett avgrande frn Svea hovrtt i vilket liknande omstndigheter ledde till att de talade dmdes fr mnniskohandel (frvarna var dock inte slkt med mlsgandena).105 Inte heller i denna dom diskuterades barnets bsta. vrdnad Frldrabalkens 6 kap. 2 a stadgar som nmnts ovan att barnets bsta ska vara avgrande fr alla beslut om vrdnad, boende och umgnge. Vidare ska hnsyn tas till
100 Se exempelvis 4914-05; B 1446-09 (sexualbrott) B 9636-10 (mnniskohandel) B 2877-07; B 711-09; B 26-09; B 1143-10 (misshandel). 101 B 5513-10 och B 5531-10. 102 B 2917-10. Det kan noteras att hovrtten, till skillnad frn tingsrtten, inte ansg att ngon av mnnen kunde dmas fr vldtkt mot barn trots flickans lga lder, mentala funktionshinder och utsatta position. 103 Se B 9636-10 (Hovrttens avgrande) samt B14880-10 (Tingsrttens avgrande); se ven Kan det vara mnniskohandel?, Unicef Sverige, reviderad version 2010. 104 Man kan frga sig om domstolen skulle ha resonerat p samma stt rrande flickans beteende om hon i stllet utnyttjats fr prostitution eller om det inte var hennes frldrar som talats.

barnets vilja med beaktande av dess lder och mognad. Sttet p vilket de bda principerna tillmpas samt den vikt barnets bsta respektive barnets egen vilja tillmts i relation till frldrarnas vilja och nskeml varierar emellertid mellan olika domstolar. Det r exempelvis inte sjlvklart att det r barnets nskeml om att inte umgs med eller bo tillsammans med en frlder som kommer i frsta hand.106 Ofta framstr det som att domstolen visserligen frsttt innebrden av principerna men inte fullt ut tagit till sig det att barnets rtt och vilja br tillmtas lika stor betydelse som andra aspekter, ven om barnets sikter inte drmed per definition br vara avgrande. Fortfarande framstr det som att det ofta r frldrarnas rtt till sina barn som i slutndan styr. Barnrttskommittn framhller emellertid i sin Kommentar till artikel 12 att det r srskilt viktigt att barn blir bde hrda och fr sina synpunkter tillmtta betydelse i situationer som har stor inverkan p deras framtida liv, som exempelvis asylutredningar, vrdnadstvister, utbildning och adoption.107

7. Barnrttskommittns kommentarer anGende sveriGes GenomFrande av Barnkonventionen

Enligt barnkonventionens artikel 44 r varje konventionsstat skyldig att ge in s kallade periodiska rapporter till Barnrttskommittn. I rapporten ska konventionsstaten ange vilka tgrder som vidtagits fr att implementera konventionens rttigheter samt framsteg som gjorts ifrga om rttigheternas genomfrande. Barnrttskommittn ger sedan frslag och rekommendationer till en konventionsstat mot bakgrund av den information som rapporten innehllit. Barnrttskommittns rekommendationer r som nmnts ovan inte juridiskt bindande fr konventionsstaterna men vger trots detta tungt. Sverige har givit in fyra rapporter till Barnrttskommittn, den senaste 2007. Ansvaret fr rapporteringen ligger p Socialdepartementet och nsta rapport ska ges in i september 2012. Under arbetet med den periodiska rapporten konsulteras andra departement, myndigheter (dribland BO), intresseorganisationer i det civila samhllet samt barn och unga genom referensgrupper. Flera organisationer tar ocks fram alternativa rapporter (s.k. skuggrapporter) om Sveriges genomfrande av barnkonventionen fr Barnrttskommittn att ta del av. Barnrttskommittn lmnade sina senaste rekommendationer till Sverige 2009.108 Barnrttskommittns kommentarer
105 B 9732-09. 106 Se exempelvis Svea Hovrtt dom i ml T 4863-08 och Uppsala tingsrtts dom i ml T 5768-06, Gta Hovrtts dom i ml 2973-10 och Svea hovrtts dom i ml T 3962-10. 106 Se exempelvis Svea Hovrtt dom i ml T 4863-08 och Uppsala tingsrtts dom i ml T 5768-06, Gta Hovrtts dom i ml 2973-10 och Svea hovrtts dom i ml T 3962-10. 107 General Comment No. 12, (2009).

till Sveriges rapporter, liksom sjlva rapporterna, grs tillgngliga fr allmnheten via regeringens hemsida fr mnskliga rttigheter.109 Nedan terges Barnrttskommittns synpunkter rrande de generella tgrder som vidtagits fr konventionens genomfrande i Sverige, det vill sga i relation till artiklarna 4, 42 och 44.110 Generellt kan sgas att Barnrttskommittn ger mnga positiva omdmen om de tgrder som vidtas, samt att Sverige fr berm fr sin vilja till konstruktiv dialog med kommittn. Samtidigt terkommer vissa ppekanden r efter r vilket visar p att Sverige liksom de flesta andra lnder i vissa fall vljer att inte hrsamma kommittns rekommendationer, alternativt inte har lyckats gra det.111 Exempel p sdana areas of concern r skillnader i ekonomisk standard mellan barn i olika delar av landet/ med olika bakgrund, diskriminering av utsatta grupper, frmlingsfientlighet, asylskande barn samt begrnsade mjligheter fr barn att komma till tals och delta i besluts108 CRC/C/SWE/CO/4 2009. 109 www.humanrights.gov.se. 110 Se Unicefs Handbok om barnkonventionen Unicef Sverige 2008 s. 74 fr en checklista fr implementering av artikel 4. 111 Om konventionsstaters resonemang fr att frklara varfr de inte genomfr vissa av Barnkonventioens artiklar p ett tillfredsstllande stt, se exempelvis Rebecca Stern The Childs Right to Participation Reality or Rhetoric?, Uppsala, Uppsala universitet, 2006.

processer alla omrden som tydligt anknyter till barnkonventionens generella principer om icke-diskriminering, barnets bsta, rtten till liv och utveckling samt rtten att komma till tals och bli hrd. Barnrttskommittn har vid flera tillfllen pongterat vikten av att barnkonventionen ges formellt erknnande i svensk rtt, samt att alla tillgngliga tgrder br vidtas fr att svensk lagstiftning ska vara helt frenlig med de krav konventionen stller.112 I 2009 rs rekommendationer framhller Barnrttskommittn att man visserligen tagit del av Sveriges frklaringar till varfr barnkonventionen inte inkorporerats i svensk rtt men att man icke desto mindre finner detta faktum orovckande.113 Ngot som upprepas i Barnrttskommittns tre senaste rekommendationer till Sverige r bristande mjligheter fr Barnombudsmannen att p ett sjlvstndigt och oberoende vis granska situationen fr barn i Sverige. Exempel p brister som nmns r avsaknaden av mjligheten fr enskilda barn att lmna individuella klagoml till BO i
112 CRC/C/SWE/CO/4 2009 stycke 10, CRC/C/15/Add.2 1993 stycke 10. 113 CRC/C/SWE/CO/4 2009 stycke 9.

22

23

fall d deras rttigheter enligt konventionen blivit krnkta. Vidare riktar Barnrttskommittn kritik mot frhllandet att BO:s mandat inte motsvarar kriterierna fr oberoende och sjlvstndighet enligt internationell standard (se FN:s Parisprinciper om nationella institutioner).114 Tillgngen till korrekt statistik som terspeglar den verkliga situationen fr barn r en frutsttning dels fr att avgra om Sverige lever upp till sina taganden enligt konventionen, dels fr att mjliggra tgrder och insatser p de omrden dr de bst behvs. Statistik som p ett korrekt stt upplyser om barns situation r avgrande fr Barnrttskommittn i deras arbete. Kommittn har vid upprepade tillfllen anmrkt p att sdan statistik som kan ge kommittn information om den verkliga situationen fr olika grupper av barn saknas och ven framhllit att de svenska rapporterna tenderar att lgga alltfr stor onvikt vid att redogra fr existerande lagstiftning.115 Vidare uttrycker Barnrttskommittn i sina tv senaste rekommendationer oro ver bristen p kunskap om barnkonventionen samt bristflliga mjligheter till utbildning. Lg eller ingen kunskap om konventionen och frnvaron av utbildning noteras bland barnen sjlva samt inom de grupper som arbetar med barnrelaterade beslut och frgor, srskilt inom domstolsvsendet och bland politiker bde p kommunal och nationell niv.116 Barnrttskommittns oro p denna punkt bekrftas i de underskningar som genomfrts av BO (som nmnts ovan) liksom i en samnordisk studie117 genomfrd av UNICEF Sverige. Att kunskapen om barnkonventionen r frhllandevis lg hos barn och unga sjlva r srskilt allvarligt d det r svrt att krva respekt fr sina rttigheter om man inte r medveten om deras existens.

den inverkan barnkonventionen haft p norsk rtt fre och efter inkorporeringen. Inkorporeringen har utretts p norska regeringens uppdrag av professor Karl Harald Svig (universitetet i Bergen) men ven kommenterats av professor Kirsten Sandberg122 (Oslo universitet). Fakta i detta avsnitt bygger till stor del p deras texter.

Fr: Det skulle innebra en samlad framstllning av barns rttigheter i norsk rtt; en rttighetskatalog fr barn. Barnets bsta skulle vara ngot grundlggande att ta hnsyn till vid alla avgranden och beslut som rr barn, ven om det inte direkt uttrycks i lag. Barnkonventionens status som rttsklla skulle strkas (anknyter till Menneskerettslovens 3). En inkorporering skulle frbttra efterlevnaden av konventionen p det nationella planet och skicka en signal om dess betydelse till olika aktrer. De pedagogiska aspekterna av detta understrks. Det skulle vara lttare att tolka barnkonventionen dynamiskt (som man br med folkrtt) och i enlighet med hur den tolkas av internationella organ, om konventionen i sig var norsk lag och inte transformerats till annan lagstiftning. Inkorporering bidrar till strre rttslig enhet konventionsstater emellan, d det r sjlva konventionstexten som gller som nationell lag. Det skulle skicka en stark signal internationellt om att Norge tar barnkonventionen p strsta allvar ngot som r vrdefullt om man som Norge vill vara ett fregngsland nr det gller respekt fr mnskliga rttigheter och ven nr man stller krav p andra lnder att respektera barns rttigheter. emot: Alla konventioner om mnskliga rttigheter kan inte inkluderas i Menneskerettsloven; det fr rcka med de mest centrala (till vilka Barnkonventionen d inte ansgs hra). Barnkonventionen innehller mnga vaga och oklara regler som det i praktiken r svrt att frhlla sig till. Mot detta invndes att detsamma gller FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter som ju redan hade inkorporerats. Vidare ppekades att ven om inte alla rttigheterna enkelt kunde tillmpas i domstol r det betydelsefullt att de etableras p detta starka stt i norsk rtt, liksom att domstolarna i alla fall mste frhlla sig till bestmmelserna eftersom Norge redan var folkrttsligt bundet genom ratificeringen. Konventionen blir mer tillgnglig om den skrevs om till norsk lagtext. Att inkorporera konventionen skulle vara ett demokratiproblem eftersom det kar domstolens makt p bekostnad av lagstiftarens. Domstolen kan d frhlla sig direkt till bestmmelser antagna av internationella organ utan att g omvgen ver lagstiftaren. Enligt Sandberg orsakade detta argument stor debatt och hon finner argumentet frvnande eftersom det r lagstiftaren sjlv (Stortinget) som avgr om konventionen ska ratificeras och att den p ngot stt ska genomfras i nationell rtt

det r inte sjlvklart att det blir mer demokratiskt om konventionstexten filtreras genom den inhemske lagstiftaren.128 Vidare innebr mnniskorttskonventioner rttigheter fr den enskilde gentemot staten och det kan knappast vara ett demokratiproblem att domstolarna srjer fr att sdana rttigheter kan genomdrivas.129 I det frslag som regeringen slutligen presenterade 2003 vidhlls att man ska vara frsiktig med vilka konventioner som inkluderas i Menneskerettsloven. Barnkonventionens inkluderande motiverades emellertid med att barn r en srskilt utsatt och srbar grupp som behver srskilt starkt skydd, samt att man ville undvika att skicka signaler om att barnkonventionen inte var en lika viktig mnniskorttskonvention som de som redan inkorporerats.130 Frn ett svenskt perspektiv r det intressant att de argument som frdes fram i Norge fr och emot inkorporering p vissa, men inte alla, punkter sammanfaller med dem som diskuterats i Sverige. Utgngspunkten r ngot annorlunda i Norge hade redan flera FN-konventioner om mnskliga rttigheter inkorporerats i sin helhet i nationell rtt, vilket ju inte r fallet i Sverige men frhllandena r icke desto mindre likartade. Argumentet fr en inkorporering som handlar om internationell trovrdighet i krav p andra lnder har exempelvis inte varit srskilt framtrdande i den svenska debatten; i Sverige har inte heller srskilt mnga kritiska rster hjts om att demokratin stts ur spel om domstolarna fr tolka sjlva konventionstexten istllet fr en filtrerad version (tminstone inte i frga om barnkonventionen, ska tillggas).

8.1. Bakgrund och diskussionen om inkorporering

Norge ratificerade barnkonventionen 1991. Vid tiden fr ratificering ansg man att Norge, med ngot undantag, uppfyllde sina taganden enligt konventionen genom passiv transformation (motsvarande konstaterande av normharmoni) och att endast ett mindre antal ndringar av eller tillgg till norsk lag behvdes, exempelvis gllande rtten fr barn att komma till tals. Norge r bst i klassen i Norden p att infrliva konventioner om mnskliga rttigheter i nationell rtt. I och med Menneskerettsloven r Europakonventionen, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rttigheter, FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter, kvinnodiskrimineringskonventionen, rasdiskrimineringskonventionen och barnkonventionen alla infrlivade i norsk rtt.123 Barnkonventionen inkorporerades genom ett tillgg till Menneskerettsloven 2003. Den direkta innebrden av Menneskerettsloven r att konventionerna gller som norsk rtt ( 2) samt att de konventioner som nmns i 2 ska g fre annan lagstiftning i hndelse av normkonflikt ( 3). Dessa konventioner har sledes en stark stllning i norsk rtt. Frn brjan var det inte sjlvklart att barnkonventionen skulle bli en del av Menneskerettsloven Norge har, liksom Sverige, en i grunden dualistisk rttstradition och synen p folkrtt har mycket gemensamt med den svenska.124 Redan d lagen antogs av Stortinget diskuterades om barnkonventionen skulle inkluderas men utredningen som lade fram lagfrslaget ansg inte att konventionen (liksom kvinnokonventionen) tillhrde FN:s krnkonventioner.125 Pstendet vckte emellertid debatt och regeringen fick i uppdrag att terkomma till Stortinget med frslag p hur de tv konventionerna skulle kunna inkorporeras i norsk rtt.126 De argument som frdes fram i debatten fr respektive emot en inkorporering har sammanfattats av Sandberg p fljande vis.127

8.2. Barnkonventionens genomslag i norsk lagstiftning

D Norge ratificerade barnkonventionen 1991 konstaterades som nmns ovan i princip normharmoni, ven om vissa ndringar gjordes. Svig nmner som tidiga exempel plan- och bygglagen frn 1992 som ndrades med hnsyn till barnets bsta, rtten till grundskoleundervisning fr alla barn inom norsk jurisdiktion, samt vissa bestmmelser om barnets rtt att komma till tals.131 Konventionens stora genomslag har emellertid frmst visat sig efter 2003 rs inkorporering. Ett exempel som lyfts fram r att, som en direkt fljd av barnkonventionens artikel 12, barn ver sju r numera enligt barneloven, barnevernloven och adopsjonsloven har en absolut rtt att bli hrda (om de har frmga att ha egna synpunkter). 132 Vidare har barnperspektivet ftt ett strre utrymme bde i 2008 rs utlnningslag och i 2008 rs plan- och bygglag. En av de mest uppmrksammade ndringarna
128 Sandberg s. 4. 129 Ibid. 130 Ot.prp.nr. 45 (2002-2003) (endringslov) Menneskerettsloven mv. (innarbeiding av barnekonvensjonen i norsk lov) pkt. 4.3.3. 131 Karl Harald Svig En utredning gjort p oppdrag fra Barne- og likestillingsdepartementet Bergen, 2009, s. 20, Sandberg s. 7. 132 Sandberg ss. 7-8.

8. erFarenheter Frn norGe

Norge framhlls ofta som ett lyckat exempel p hur inkorporering av barnkonventionen kan genomfras och p de positiva konsekvenser fr barns rttigheter som fljer p en sdan tgrd. Den norska modellen fresprkas av barnrttsorganisationer som UNICEF Sverige118, Rdda Barnen119 och Ntverket fr barnkonventionen120 . ven BO har uttalat sig positivt fr en sdan lsning121. I detta avsnitt redovisas ngra av de argument fr och emot en inkorporering som frdes fram i den norska debatten samt
114 Se CRC/C/15/Add.101 1999, stycke 8, CRC/C/Add.248 2005, stycke 6-7, CRC/C/SWE/ CO/4 2009, stycke 15-16. (I nulget kan regeringen ge Barnombudsmannen i uppdrag att genomfra en speciell studie. P s stt kan regeringen i viss utstrckning styra BO:s verksamhet och omrden fr granskning). 115 CRC/C/15Add.2 1993, stycke 9, CRC/C/Add.248 2005, stycke 10-11, CRC/C/SWE/CO/4 2009, stycke 19-20. 116 CRC/C/Add.248 2005, stycke 12-13, CRC/C/SWE/CO/4 2009, stycke 21-22. 117 Unicef Sverige Samnordisk underskning om barnens rtt att delta 2009-2010 (rapport om Sverige) ss. 10-15. 118 Gr Barnkonventionen till svensk lag PM Unicef Sverige 2009-12-01. 119 Rdda Barnen Bra beslut fr barn 2009.

120 http://barnkonventionen.se/?p=189, beskt 2011-08-31. 121 Barnombudsmannen, Skrivelse: Barnkonventionens rttsliga stllning i Sverige, 2009-11-18. 122 Sandberg r numera en av ledamterna i Barnrttskommittn. 123 Lov om styrking av menneskerettighetenes stilling i norsk rett (menneskerettsloven) LOV-1999-05-21-30. 124 hman 2009 s. 14. 125 Kirsten Sandberg Barnkonventionen lag eller inte? Reflektioner frn Norge 2009 s.1. 126 Ibid. 127 Sandberg ss. 2-4

24

25

r resultatet av en kontroversiell Hyesterettsdom 2005 (norska Hgsta domstolen) som inte helt tog avstnd frn vld mot barn i uppfostringssyfte lagen ndrades s att det, med hnvisning till barnkonventionens artikel 19, str utom tvivel att all form av fysisk bestraffning av barn r frbjudet.133

8.3. Barnkonventionen i norsk rttspraxis

Inte helt frvnande tycks barnkonventionen beropas mer och mer infr norska domstolar ju lngre tiden gr. Fram till augusti 2009 hade barnkonventionen anvnts som rttsklla av Hoyesteretten i 52 fall.134 34 av dessa hrstammar frn tiden efter inkorporeringen. Svig menar visserligen att konventionen hade stort genomslag ven fre inkorporeringen 2003, men att detta frmst berodde p den s kallade presumtionsprincipen (motsvarande den svenska principen om frdragskonform tolkning).135 Hans slutsats gllande tiden fram till dess utredningen presenterades r att barnkonventionen haft strst genomslag dr den uttrycker rttigheter som inte inkluderats i andra konventioner som ingr i Menneskerettsloven, som exempelvis barnets bsta (artikel 3), frihetsbervande av barn (artikel 37), skydd av barn som skl fr kriminalisering av vissa handlingar (artikel 19 och 34 se den ovan nmnda Hyesterettsdomen om aga) samt barns rtt att komma till tals (artikel 12).136 Svig gr ven tre reflektioner rrande rttspraxis. Den frsta r att endast i en minoritet av fallen, 14 av ovan nmnda 52, beropas barnkonventionen av barn (genom fretrdare).137 I majoriteten av domarna r det sledes vuxna (frldrar, myndigheter) som beropat konventionen, ngot som Svig menar innebr en risk fr att argumentationen i vilken konventionen anvnds prglas mer av de vuxnas intressen n av barnets. Visserligen, menar Svig, mste vuxna kunna upptrda som rttsliga agenter fr barn utan att barnen sjlva dras in i processen samtidigt ser han en risk fr att argumentationen och tankesttet blir skevt och att alltfr mycket hnsyn tas till den vuxne om inte rttstillmparen r tillrckligt uppmrksam. Vidare visar Svig p skillnaderna i hur stor utstrckning barnkonventionen respektive Europakonventionen anvnds; en skillnad som kan frklaras dels med att Europakonventionen varit inkorporerad under lngre tid n barnkonventionen samt att den frstnmnda har en mer detaljerad praxis vilken kan anvndas som tolkningsverktyg. Kunskapen om Europakonventionen r ocks strre. Slutligen menar Svig att inkorporeringen av barnkonventionen lett till att konventionen numera har en mer sjlvstndig roll som rttsklla i juridisk argumentation i
133 134 135 136 137 Svig s. 20-21, Sandberg s. 9. Svig s. 20. Ibid. Svig ss. 22-25. Svig s. 26.

domstolarna, samt att den bidrar till att ndra och utveckla norsk rttskultur.138 Svig diskuterar ven hur norska domstolar frhller sig till frgan om direkt tillmplighet, eller self-executing character Hans slutsats r att ven . om reglerna inte r precisa nog fr att vara direkt tillmpliga s ska de, enligt praxis, nd f normativ betydelse genom presumtionsprincipen, alternativt fungera som pverkansfaktorer i en rttskulturell argumentation.139 Sandberg kommenterar rttsutvecklingen p s stt att ven om det kan vara svrt att uppskatta vilken reell betydelse barnkonventionen haft fr utgngen i enskilda ml, s r det uppenbart att konventionen beropas och anvnds som rttsklla i allt strre utstrckning, bde av domare och ombud. Domstolarna kan helt enkelt inte undvika att frhlla sig till konventionen i och med dess nuvarande rttsliga status, ven om de fortfarande gr s i olika hg grad.140 Sandberg lyfter utver lagstiftning och rttspraxis ven fram ngra andra omrden dr inkorporeringen haft betydelse. Barnkonventionen har bland annat ftt mycket strre uppmrksamhet och blivit mer knd n vad som annars (sannolikt) hade varit fallet. Detta har lett till dels en strre efterfrgan p utbildning om konventionen frn kommun, stat och rttsvsende, dels att de som arbetar fr barns rttigheter ftt en strkt grund fr sitt arbete. En annan viktig konsekvens enligt Sandberg r att barnkonventionen ftt kad status i politikers och allmnhetens gon. Detta har lett till att den ftt strre tyngd som politiskt redskap, bde fr politiker och intresseorganisationer i deras lobbyarbete.141

8.4. sammanfattande anmrkningar

Sammanfattningsvis ger Sandbergs och Svigs utvrdering och reflektioner en frhllandevis positiv bild av fljderna av barnkonventionens inkorporering i Norge. Konventionen har haft genomslag i domstolarnas bedmningar och dess betydelse tycks ka ju lngre tiden gr. Barnkonventionen finns med som ett viktigt perspektiv d nya lagar skrivs eller existerande lagstiftning revideras. Intrycket r att man i Norge haft (och har) en vilja att finna lsningar p de eventuella problem av juridiskteknisk natur som kan uppst p grund av konventionens utformning och ibland vaga formuleringar samt dess hnvisning till ett gradvist genomfrande av vissa rttigheter. Domstolarnas ansvar fr att tolka och tillmpa konventionen har inte heller inneburit att lagstiftaren frnsagt sig ansvar fr genomfrandet av konventionen. Som en avslutande punkt kan tillggas att andra nordiska grannar ocks har gtt lngre n Sverige nr det gller barnkonventionens status i nationell rtt. I Danmark r konventionen
138 139 140 141 Svig ss. 26-28. Svig ss. 28-32. Sandberg ss. 9-10. Sandberg ss. 4-7.

26

27

inte inkorporerad men den ses som en fullt tillmplig rttsklla och kan beropas och anvndas direkt i dansk domstol.142 I Finland inkorporerades barnkonventionen 1991 d konventionen ratificerades och den har stllning som lag.143 Enligt den finska grundlagen frn 2000 ska barn bemtas som jmlika individer och [] ha rtt till medinflytande enligt sin utvecklingsniv i frgor som gller dem sjlva144. FN:s Barnrttskommitt har dock kritiserat Finland senast i augusti i r (2011) fr bristen p ett sammanhngande juridiskt regelverk som omfattar barnkonventionen med tillggsprotokoll i sin helhet.145

krav i praktiken. Kommittns slutsats r emellertid att inkorporering r det bsta sttet att uppfylla de krav konventionen stller p staterna.

9.2. rttspolitiska argument

De argument som framfrdes av Barnkommittn 1997 mot inkorporering och som haft s stort inflytande p den svenska synen angende en inkorporering av barnkonventionen r framfr allt rttspolitiska. I grund och botten berr de frgor om den rttsliga kulturen och hur Sverige ska frhlla sig till frmmande rtt, och rttighetsperspektivet i lagstiftningen. Till dessa argument hr farhgorna om att det sprk och den teknik med vilken barnkonventionen r formulerad skiljer sig frn det stt som anvnds i svensk rtt, att bestmmelserna r resultatet av politiska kompromisser, att samma begrepp kan ha olika innebrd i olika rttsordningar vilket skapar frvirring samt att det i praktiken inte finns ngra frarbeten att frlita sig till fr att frst vilken tolkning som ursprungligen avsetts. Detta, tillsammans med att konventionen omfattar ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter rrande vilka en gradvis mluppfyllelse i relation till tillgngliga resurser r tillten, har ansetts gra det alltfr svrt fr domstolar och myndigheter att tillmpa konventionen i enskilda fall och i sin dagliga verksamhet. Europakonventionen framhlls som mer lttimplementerad och av en annan karaktr d den dels inte omfattade ekonomiska, sociala och kulturella rttigheter, dels var freml fr en omfattande rttspraxis frn Europadomstolen. Liksom hman menar vi att dessa argument frlorat mycket av sin tyngd, frmst p grund av europarttens inflytande ver svensk rtt och svenska domstolar.147 Europakonventionen har nu varit direkt tillmplig i svenska domstolar i mer n 15 r och EU-rttsliga instrument likas. Det har allts funnits gott om tid fr (och dessutom krav p) svenska jurister att lra sig att tillmpa juridiska dokument som inte r utformade p traditionellt svenskt vis. Tolkningen av principer i rttstillmpningen har ocks blivit vanligare i och med dessa rttsordningars intg i det svenska systemet, liksom resonemang utifrn ett rttighetsperspektiv (ngot som historiskt sett inte varit srskilt vanligt frekommande i svensk rtt). Att EU:s stadga om grundlggande rttigheter numera har samma status som unionsfrdragen och drmed r direkt tillmplig i svensk domstol bidrar ocks till nyordningen. hman menar att Stadgans intrde i nationell rtt i viss mn frtar argumentet om att det inte gr att tillmpa ekonomiska och sociala rttigheter infr en domstol d detta kommer att bli en realitet i och med Stadgan (och dessutom uppenbarligen bedmts som fullt
147 hman 2009 s. 18.

9. ska Barnkonventionen Bli svensk laG? arGument oCh reFlektioner

I fregende kapitel har vi framfrallt frskt att ge en dagsaktuell bild av barnkonventionens status i Sverige p olika plan. En vergripande slutsats r att den politiska viljan att ta till vara barns rttigheter finns men att kunskapen om konventionen inte rcker till fr att frst eller vertyga om att barnkonventionens artiklar inte uttrycker diffusa mlsttningar som kan sidosttas till frmn fr andra hnsyn, utan mnskliga rttigheter som barn har rtt att utkrva av staten och dess representanter. Frgan r sledes hur detta ska kunna genomfras p bsta stt. Den vg som fresprkas av barnrttsorganisationer, inte minst UNICEF Sverige, r att barnkonventionen blir svensk lag genom inkorporering. I det fljande resonerar vi kring argument fr och emot ett sdant steg.

mjligt).148 Hr kan ven tillggas att Europadomstolen i sin rttspraxis, genom att utnyttja mjligheten till en dynamisk rttstillmpning, tagit upp ekonomiska och sociala rttigheter vid bedmningen av Europakonventionens artiklar och att sdana rttigheter allts inte r en frmmande fgel i domstolssammanhang.149 Nr det gller barnkonventionen tycks emellertid uppfattningen om de stora problem som r frknippade med att tillmpa ekonomiska och sociala rttigheter i svensk domstol ha bitit sig fast hos vissa debattrer.150 Frgan r emellertid om inte denna hllning handlar mer om en ideologiskt betingad vertygelse om hierarkiska skillnader mellan olika rttigheter n en analys av det faktiska rttslget. Det kan i sammanhanget noteras att Europadomstolen redan 1979 markerade att det inte finns ngon strikt grns mellan ena sida ekonomiska och sociala rttigheter och andra sidan civila och politiska rttigheter. De norska och danska exemplen visar ocks att det i rttssystem, med stora likheter med det svenska, fungerar att tillmpa barnkonventionens bestmmelser i domstol.152 I jmfrelsen med Europakonventionen framhvs ocks betydelsen av Europadomstolens praxis fr rttstillmpningen och att barnkonventionen saknar ngot motsvarande. Den betydelse Europadomstolens praxis spelar i svensk rtt r emellertid ngot som utvecklats under rens lopp och, inte minst, det har funnits en politisk vilja att s ska ske.153 Det r ju inte heller s att barnkonventionen helt saknar auktoritativ tolkning, ven om den inte formellt sett r juridiskt bindande fr konventionsstaterna Barnrttskommittns kommentarer, uttalanden och tolkningsinstrument ger omfattande riktlinjer och ledning fr hur konventionen ska tolkas och tillmpas. Ytterligare praxis kommer vidare att skapas nr det freslagna tredje tillggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomekanism trtt i kraft och varit tilllmpligt en tid.154 Ett viktigt argument som framfrdes mot en inkorporering av Barnkommittn 1997 var att alltfr mycket av tolkningsansvaret skulle lggas ver p domstolarna, vilket skulle kunna medfra ondigt strikta juridiska tolkningar av konventionens bestmmelser. Det skulle vara bttre och tryggare fr barns rtt om den politiska makten riksdagen hade ansvaret och kunde anpassa svenska lagar efter barnkonventionen. Denna oro fr en judikalisering (juridikens kade inflytande ver samhllsutvecklingen) tycks emellertid ha minskat ngot, i alla fall p omrden som exempelvis migrationsrtten, dr processen 2006 flyttades frn frvaltningsmyndigheter och regering till
148 Ibid. 149 Se Anna-Sara Lind Sociala rttigheter i frndring. En konstitutionellrttslig studie Uppsala 2009 ss. 210-236. 150 Mrten Schultz Barns rtt r fel Magasinet Neo nr 4/2011 ss. 33-37. 151 Airey mot Irland, ml 6289/73, dom 9 oktober 1979. 152 Vissa svenska domare anvnder sig redan av barnkonventionen se Domaren som grna tillmpar Barnkonventionen intervju publicerad 2011-06-15 http://www. barnombudsmannen.se/Nyhet.aspx?pageid=7978 beskt 2011-08-29. 153 hman s. 18.

frvaltningsdomstolar enligt beslut av en enig riksdag.155 Det finns vidare ett antal konventioner som (efter inkorporation) tillmpas direkt av svenska domstolar utan att de gtt omvgen ver lagstiftaren; Haagkonventionen om skydd av barn, renbeteskonventioner samt olika dubbelbeskattningsavtal r ngra exempel utver Europakonventionen dr domstolarna redan har denna roll erfarenhet finns sledes redan av hur detta gr till.156 Det r intressant att notera att diskussionen i Sverige inte alls p samma stt som i den norska debatten tog upp frgan om demokrati och om maktfrdelning mellan parlament och domstol; i Sverige tycks farhgorna frmst ha gllt att det var svrt att ndra praxis om tolkningarna blev fr snva. Mot detta kan invndas att inte heller lagstiftning grs i en handvndning och att domstolar och myndigheter, d de ska tolka konventionstexten, ju knappast str helt lmnade utan ledning med tanke p Barnrttskommittns verksamhet. I och med en inkorporering blir ju ocks barnkonventionen en rttsklla i sig att hnvisa till och hmta kunskap ur. Att barnkonventionen skulle bli svensk lag hindrar inte heller p ngot stt riksdagen frn att stifta annan lag till frmn fr barn och deras rttigheter. Ytterligare argument till std fr inkorporering kan hmtas 1i den norska erfarenheten av att konventionen, och drmed ocks barns rttsliga stllning, strks bde i den nationella rtten och i samhllet i stort genom att konventionen blir mer knd. Konventionen blir ocks tillmplig p alla rttsomrden, i stllet fr bara flckvis som resultatet blir om konventionsbestmmelser arbetas in i redan existerande lagstiftning. Efter inkorporeringen 2003 kan man i Norge enligt Sandberg ocks se en tydlig kning av hnvisningar till och beropanden av barnkonventionen i domstolarnas domar, p senare r ven som en del av det rttsliga underlaget (rttskllorna).157

9.1. Folkrttsliga krav

Det finns inget folkrttsligt std fr att Sverige skulle vara tvunget att inkorporera barnkonventionen. Den dualistiska modellen med transformering eller konstaterande av normharmoni r en helt accepterad metod och det r upp till varje stat att bestmma hur man ska g tillvga fr att uppfylla sina internationella frpliktelser, s lnge resultatet uppfyller de krav konventionen ifrga och folkrtten i allmnhet stller. Inkorporering r allts inget folkrttsligt krav. En stat kan dock inte beropa nationell lagstiftning som std fr att inte uppfylla sina taganden enligt en konvention.146 FN:s Barnrttskommitt har visserligen rekommenderat Sverige (liksom andra lnder) att inkorporera barnkonventionen i nationell lagstiftning och vlkomnar sdana tgrder, men sger samtidigt att det viktigaste inte r inkorporeringen i sig utan uppfyllandet av konventionens
142 CRC/C/DNK/4 2010 stycke 14-15. 143 Lag (296/90) om godknnande av vissa bestmmelser i konventionen om barnets rttigheter. Ngon brett upplagd utvrdering av barnkonventionens genomslag I Finland liknande den som gjorts I Norge har emellertid inte, vad vi vet, genomfrts. 144 Finlands grundlag 11.6.1999/731 2 kap. 6 st. 2. 145 CRC/C/FIN/CO/4 2011. 146 Wienkonventionen om traktatrtten artikel 27.

9.3. vriga argument

Den pedagogiska aspekten av en inkorporering ska inte underskattas: om konventionen blir svensk lag r det ett skl fr att skaffa kunskap och vidareutbilda tjnstemn och beslutsfattare som ska anvnda konventionen som ett redskap. Sdan utbildning sker p sina hll redan idag och efterfrgas i allt hgre grad utbildningsbehovet framhvs ocks i regeringens nationella strategi fr barns rttigheter. Skulle konventionen vara juridiskt bindande fr den egna verksamheten skulle emellertid incitamentet att tillgodose utbildningsbehovet sannolikt bli strre, helt enkelt fr att frvaltning och domstolar p olika niver d blir skyldiga att tillmpa konventionen.
154 Frslaget om ett sdant protokoll antogs av FN:s Human Rights Council i juni 2011 och hoppas kunna ppnas fr ratificering under 2012. Se http://www.unog.ch/unog/ website/news_media.nsf/(httpNewsByYear_en)/D96669AD87CC7EAEC12578A70046520 3?OpenDocument (beskt 2011-09-02). 155 Sedan kan man ju diskutera hur lyckad denna reform varit; ngot som dock fr gras p annan plats n hr. 156 Bring & Mahmoudi s. 46. 157 Sandberg s. 10

28

29

Sannolikt skulle ocks rttighetsperspektivet i frgor som gller barn strkas om konventionen blev mjlig att beropa av enskilda direkt i domstol eller vid myndighetsutvning; det skulle inte lngre vara mjligt att se barnkonventionen som ett policydokument eller verktyg frmst fr generella tgrder av riksdag, regering och myndigheter. Denna frstrkning av individens rtt gentemot staten har ocks varit en av de, p lng sikt, viktigaste konsekvenserna av inkorporeringen av Europakonventionen. Den lagstiftning som redan finns rrande barn skulle vidare tolkas utifrn ett konventionsperspektiv. Detta skulle dels vara positivt fr barns rttigheter generellt, dels skulle det erbjuda kat std vid tillmpningen av redan existerande bestmmelser som bygger p konventionen. Slutligen vill vi framhlla ett argument som frdes fram i Norge men som lyst med sin frnvaro i den svenska debatten, nmligen mjligheten att freg med gott exempel internationellt. Liksom Norge vill Sverige vara ett fregngsland nr det gller mnskliga rttigheter, och inte minst nr det gller barns rttigheter har Sverige stolta traditioner att upprtthlla. ven om man anser att Sverige inte behver inkorporera barnkonventionen i nationell lag fr att uppfylla dess krav r det icke desto mindre ngot som efterfrgas av dess vervakningsorgan Barnrttskommittn: om Sverige med ngon trovrdighet vill kunna uppmana andra lnder att ta kommittns ppekanden p allvar br man ocks kunna ta ett sdant grundlggande krav under allvarligt vervgande.

vgen mot ett genomfrande av konventionen i Sverige. Trots att det gtt mer n 20 r sedan Sverige ratificerade barnkonventionen har den inte ftt det genomslag man hade kunnat hoppas p. Inte minst r det orovckande att Barnrttskommittn i sina kommentarer r efter r lyfter fram samma punkter dr genomfrandet brister och dr konventionen helt enkelt inte uppfylls p ett tillfredsstllande stt i vrt land. Detta r ett tecken p att konventionens krav inte tas p tillrckligt allvar. I detta perspektiv r det, som vi ser det, rimligt att ka trycket genom att gra konventionen till svensk lag och drmed ka dess formella status i svensk rtt. Domstolar, statliga myndigheter, kommuner och landsting blir d tvungna att tillmpa konventionen inom alla verksamhetsomrden och kan stllas till svars om s inte sker. Vr uppfattning r att det i en dualistisk rttskultur som den svenska, dr rttighetsperspektivet av hvd inte varit framtrdande (ven om detta r statt i lngsam frndring), kan vara ndvndigt med inkorporering fr att en folkrttslig konvention ska tas p allvar och inte avfrdas som kompromisser och mlsttningsstadganden. Det r emellertid viktigt att framhva att det, precis som Barnrttskommittn ppekar, inte r inkorporeringen som r mlet i sig: det r det som sker eftert som avgr konventionens betydelse p nationell niv och fr det enskilda barnet. Fr att travestera en knd statsman kan man avslutningsvis sga att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rtt inte r the beginning of the end, but the end of the beginning .

9.4. avslutande reflektioner

Mnga av de positiva konsekvenser som anges ovan som argument fr en inkorporering av barnkonventionen i svensk rtt kan mycket vl uppns utan att man tar ett sdant steg frutsatt att den politiska viljan till omfattande tgrder finns och domstolarna nyanserar sitt frhllningsstt till internationell rtt. Frgan r om det fortfarande gr att se detta som den mest effektiva

30

31
Norge 2009. Schultz, Mrten Barns rtt r fel Magasinet Neo nr 4/2011. Singer, Anna & Jnter-Jareborg, Maarit Folkrtten i familjertten familjertten i folkrtten kapitel i Inger sterdahl & Rebecca Stern Folkrtten i , svensk rtt (kommande) 2011. Singer, Anna Frldraskap i rttslig belysning Iustus, Uppsala 2000. Stern, Rebecca The Childs Right to Participation Reality or Rhetoric?, Uppsala, Uppsala universitet, 2006. rapporter Gr Barnkonventionen till svensk lag PM Unicef Sverige 2009-12-01. Barnombudsmannen & HSO Fritid fr barn och unga med funktionshinder 2006. Barnombudsmannen Barnkonventionen i landstingen 2002. Barnombudsmannen informerar bi2007:01 Rustad fr revision. Barnombudsmannen Landstingen och barnkonventionen 1999. Barnombudsmannen rapporterar 2003:1 Uppdrag barn och unga. Barnombudsmannen rapporterar 2004:5 Frn ord till handling. Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 P lng sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 . Barnombudsmannen rapporterar BR2008:04 Frn beslut till praktik Barnkonventionen i kommunala verksamheter Barnombudsmannen rapporterar br2008:05 Barnperspektiv inom handikapprden Bra beslut fr barn. Samhllsstyrning fr barns rttigheter Rdda Barnen 2011. De osynliga barnen. Rapport om ensamkommande flyktingbarn och deras boende under asylprocessen Unicef 2010. Kan det vara mnniskohandel?, Unicef Sverige, reviderad version 2010. Migrationsverkets rsredovisning 2010. Rapport om tre rs samarbete kring barnkonventionen Ntverket fr barnkonventionen 2007 . Riksrevisionen (RiR 2004:30) Barnkonventionen i praktiken. Salonen, Tapio Barns ekonomiska utsatthet. rsrapport 2010 Rdda Barnen 2011. Statskontoret (2007:15) Barnpolitikens myndighetsstruktur och styrning. Svig, Karl Harald En utredning gjort p oppdrag fra Barne- og likestillingsdepartementet Bergen, 2009. Unicef Sverige Samnordisk underskning om barnens rtt att delta 20092010 (rapport om Sverige). hman, Karin Rttsutltande om inkorporation av Barnkonventionen Rdda Barnen 2009. internetkllor http://www.unicef.se/opinion/unicefs-barnrattsfragor-i-sverige/gorbarnkonventionen-till-lag http://www.orebro.se/barnkonventionen http://www.konsumentverket.se/omkonsumentverket/Rad-och-samarbeten/ Natverk-for-barn--och-ungdomsfragor/ http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-ochungdom-vag/Trafikverkets-arbete-med-barnfragor/Barnkonsekvensanalyser/ www.humanrights.gov.se http://barnkonventionen.se/?p=189 http://www.barnombudsmannen.se/Nyhet.aspx?pageid=7978 http://www.unog.ch/unog/website/news_media.nsf/(httpNewsByYear_en)/D966 69AD87CC7EAEC12578A700465203?OpenDocument rttsfall Europadomstolen Airey mot Irland, ml 6289/73, dom 9 oktober 1979 Europadomstolen Sporrong och Lnnroth mot Sverige, dom den 23 september 1982, Ser A, vol 52 B 4914-05 Hgsta domstolen UM 1042-08 Migrationsverdomstolen UM 1737-08 Migrationsverdomstolen B 1143-10 Svea hovrtt B 1446-09 Svea hovrtt B 26-09 Hovrtten fr nedre Norrland B 2917-10 Hovrtten ver Skne och Blekinge B 2877-07 Hovrtten ver Skne och Blekinge B 711-09 Svea hovrtt B 9636-10 Svea hovrtt B 9636-10 Svea Hovrtt B 9732-09 Svea hovrtt T 2973-10 Gta hovrtt T 3962-10 Svea hovrtt T 4863-08 Svea hovrtt B 14880-10 Stockholms tingsrtt B 5513-10 Malm tingsrtt B 5531-10 Malm tingsrtt T 5768-06 Uppsala tingsrtt

kllFrteCkninG
offentligt tryck Barnombudsmannens skrivelse (dnr 9.2:1001/09) Barnkonventionens rttsliga stllning i Sverige, stlld till socialminister Gran Hgglund, 2009-11-18. Konstitutionsutskottets yttrande till socialutskottet 1998/99:KU2y. Konstitutionsutskottets yttrande till socialutskottet 1995/96:KU2y. Motion 2008/09:So254 FN:s barnkonvention i svensk lag. Motion 2009/10:So512 En politik fr barnets bsta. Motion 2009/10:So610 Barnkonventionen i svensk lagstiftning. Motion 2010/11:MP1003ML (partimotion). Motion 2010/11:So491 Barnkonventionen i svensk lag. Prop. 1978/79:67 om frbud mot aga. Prop. 1989/90:107 om godknnande av konventionen om barnets rttigheter. Prop. 1997/98:182 Strategi fr att frverkliga FN:s konvention om barns rttigheter i Sverige. Prop. 2001/02:178 Barn i vpnade konflikter Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rttigheter. Prop. 2005/06:68 Frsljning av barn, barnprostitution och barnpornografi Fakultativt protokoll till FN:s konvention om barnets rttigheter. Prop. 2009/10:232 Strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige. Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag. Regeringens skrivelse 2001/02:82 En nationell handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna. Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan fr de mnskliga rttigheterna 2006-2009. Skr. 1999/2000:137 Barn hr och nu. Redogrelse fr barnpolitiken i Sverige med utgngspunkt i FN:s konvention om barnets rttigheter. Skr. 2001/2002:166 Barnpolitiken arbetet med strategin fr att frverkliga FN:s konvention om barnets rttigheter. Skr. 2003/2004:47 Utveckling av den nationella strategin fr att frverkliga FN:s konvention om barnets rttigheter. Skr. 2007/08:111 Barnpolitiken - en politik fr barnets rttigheter. Socialutskottets betnkande 1989/90 SoU28 Godknnande av FN:s konvention om barnets rttigheter. Socialutskottets betnkande 1995/96:SoU4 Barn och ungdom. Socialutskottets betnkande 2010/11:SoU3 Strategi fr att strka barnets rttigheter i Sverige. SOU 1997:116 Barnets bsta i frmsta rummet. SOU 2008:125 En reformerad grundlag. Sveriges fjrde rapport till FN:s barnrttskommitt 2007 . Barnrttskommittn Barnrttskommittns rekommendationer till Sverige 1993 CRC/C/15/Add.2. Barnrttskommittns rekommendationer till Sverige 1999 CRC/C/15/Add.101. Barnrttskommittns rekommendationer till Sverige 2005 CRC/C/Add.248. Barnrttskommittns rekommendationer till Sverige 2009 CRC/C/SWE/CO/4. Barnrttskommittns rekommendationer till Finland 2011 CRC/C/FIN/CO/4. Danmarks rapport till Barnrttskommittn CRC/C/DNK/4 2010. General Comment No. 5, (2003) General measures of implementation of the Convention on the Rights of the Child. General Comment No. 12, (2009) The right of the child to be heard. Bcker och artiklar Bartley, Kristina Barnpolitik och barnets rttigheter Gteborgs universitet 1998. Bring, Ove & Mahmoudi, Said Sverige och folkrtten Norstedts Juridik (3 uppl.) 2007 . Bring, Ove Monism och dualism igr och idag i Inger sterdahl & Rebecca Stern (red.) Folkrtten i svensk rtt Liber, 2011 (kommande). Cameron, Iain The Influence of European Human Rights Law on National Law (August 1, 2009) SSRN: http://ssrn.com/abstract=1878416. Danelius, Hans Mnskliga rttigheter i europeisk praxis: En kommentar till Europakonventionen om de mnsklga rttigheterna Norstedts Juridik 2007 . Handbok om barnkonventionen Unicef Sverige 2008. Jacobsson, Monica & Olsson, Lars Hur brister i frstelsen av barns rttigheter hindrar en rttssker prvning av barns asylskl i Asylskande i Sverige - Ett rttsskert och vrdigt mottagande fr barn och vuxna?, red. Bjrn Fryklund & Anna Lundberg Current Themes in IMER Research no.9. Malm, Malm Hgskola 2009 ss. 25-43. Legislative History of the Convention on the Rights of the Child Vol. I and II. United Nations Office of the High Commissioner for Human Rights and Save the Children Sweden, New York and Geneva: United Nations, 2007 . Lind, Anna-Sara Folkrtten i den svenska konstitutionen i Inger sterdahl & Rebecca Stern (red.) Folkrtten i svensk rtt Liber, 2011 (kommande). Lind, Anna-Sara Sociala rttigheter i frndring. En konstitutionellrttslig studie Uppsala 2009 Mattson, Titti Barnet och rttsprocessen. Rttsskerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvngsvrd Lund, Juristfrlaget 2002. Rishmawi, Mervat A Commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child: Article 4 Martinus Nijhoff, Leiden 2006. Sandberg, Kirsten Barnkonventionen lag eller inte? Reflektioner frn

32

uniCeF sverige Box 8161, 104 20 Stockholm Telefon 08-692 25 00 unicef.se unicef@unicef.se