Svagare konjunktur skapar ekonomisk-politiska spnningar

SVENSK EKONOMI MATTAS NU AV KRAFTIGT I SPREN AV EUROKRISEN. ven om kvartalsfrloppet

med ett starkt tredje och ett mycket svagt fjrde kvartal r svrtolkat, tyder allt p att BNP-tillvxten fr helret 2012 hamnar lngt under trenden p 2 till 2%. SEB rknar med en tillvxt p 0,5%; ngot lgre n senaste konsensussiffran p 0,8%. Den internationella oron tycks pverka i Sverige i ungefr samma grad som Tyskland och stora delar av vriga Nordeuropa. Det innebr en rejl lgkonjunktur med tillvxt lngt under de niver som USA och de expansiva tillvxtekonomierna uppvisar, men vi undslipper den djupa recession som nu drabbar krislnderna i Sydeuropa.
BNP-tillvxt fr 2012
Konsensusprognos vid olika tidpunkter, %
4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 -0,50 jan mar maj jul 11 sep Sverige Tyskland
Klla: Consensus Economics

TISDAG 13 MARS 2012

4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 -0,50 nov jan 12

kopplade till det lite komplicerade ekonomiska och politiska lget i Sverige. Fr Riksbankens del ger utvecklingen p bostadsmarknaden och hushllens skuldsttning upphov till ambivalens infr ytterligare rntesnkningar. P bostadsmarknaden har vi sett vissa ljuspunkter i brjan p ret. SEB:s boprisindikator som publicerades igr visar t ex att hushllen nu r nstan helt neutrala infr prisutvecklingen p bomarknaden; en klar omsvngning jmfrt med tidigare under vintern d det fanns en ganska tydlig majoritet som trodde p fallande priser. Samtidigt fortstter hushllens skuldsttning att ka. ven om detta sker i allt lngsammare takt har nu EU-kommissionen varnat fr svenska hushlls hga skuldsttning. Detta r en av de makroekonomiska risker inom unionen som man avser att flja extra noga framver. I denna milj verkar majoriteten i Riksbankens direktion vilja ta det lite frsiktigt med ytterligare rntesnkningar.

USA Euro- zonen

MED EN TILLVXT LNGT UNDER TREND LR ARBETSLSHETEN NU VNDA UPPT. Frn en niv
runt 7% i utgngslget rknar vi med att arbetslsheten verstiger 8% i mitten av 2013. Det gr att arbetslsheten kommer att ligga ganska lngt ver jmviktsnivn de nrmaste ren. Samtidigt pekar prognoserna p att inflationen kommer att ligga en bit under Riksbankens ml p 2%. Utsikterna fr svl arbetsmarknad som inflation indikerar sledes att det finns utrymme fr att sjstta ytterligare ekonomisk-politiska stimulanstgrder. Att Sverige har stora verskott i utrikeshandeln och stabila statsfinanser med lg offentlig skuldsttning gr att vi uppfyller de flesta kriterier p en ekonomi som kan bidra till en bttre global balans genom en mer expansiv inriktning av den ekonomiska politiken.

VEN REGERINGEN VERKAR SE MOTIV TILL ATT HLLA IGEN. Att konjunkturavmattningen frsvagar det
faktiska budgetsaldot har anfrts som ett skl fr att stimulansutrymmet minskat, trots att det cykliska behovet blivit strre i takt med lgre resursutnyttjande. Finansministern vill uppenbarligen inte slppa sitt hrda grepp om den finanspolitiska strategin dr ytterligare bantning av statsskulden ges hg prioritet. Utsikterna att f ned statsskulden som andel av BNP under de rekordniver som noterades under Gunnar Strng i mitten p 1960-talet lockar mjligen. Att framst som den frmste garanten fr starka statsfinanser tycks i vilket fall som helst tillmtas mycket stor politisk vikt. Oenighet mellan Allianspartierna om vilka omrden som ska

BDE REGERING OCH RIKSBANK TYCKS ND TVEKA infr att trycka ned gaspedalen ytterligare. Det
finns flera frklaringar till detta som p olika stt r

Veckans Tanke

prioriteras bidrar nog ocks till den lite passiva ekonomiska politiken. Riskerna fr parlamentariska bakslag r ytterligare ett skl fr minoritetsregeringen att hlla en relativt lg finanspolitisk profil.

STABILISERINGSPOLITIKEN I SVERIGE STR INFR EN DEL KNIVIGA VGVAL. Hga bopriser och stigande
hushllsupplning innebr onekligen latenta risker och ordning och reda i de offentliga finanserna har bidragit till den finansiella stabilitet som Sverige kunnat uppvisa under de internationella kriserna. Huvudaktrerna kan drfr se skl att avvakta med att leverera den stimulanspolitik som i nulget ter sig naturlig. nd r frgan om en passiv politik i nulget inte riskerar att skapa ondigt stora frgetecken kring hllbarheten i den ekonomisk-politiska strategi som Sverige genomfrt p senare r . hakan.frisen@seb.se +46 8 7638067

FRGAN R DOCK HUR STARKA ARGUMENTEN FR ETT AVVAKTANDE AGERANDE VERKLIGEN R.

Riksbankens huvuduppgift r att uppfylla inflationsmlet. Att hushllens skuldsttning och nivn p bopriserna skulle utgra ett s betydande hot mot ekonomisk och finansiell stabilitet att det krvs en vsentligt annorlunda rntepolitik n vad som inflations- och resurslget motiverar r svrt att se. Inte minst mot bakgrund av slutsatserna i Riksbankens egen omfattande utredning om den svenska bostadsmarknaden 2011. Huvudslutsatsen dr var att prisniverna var relativt vl motiverade av ekonomiska fundamenta. Situationen sedan dess knappast frndrats p ngot avgrande stt. Vi tror det att det r sannolikt att Riksbanksmajoriteten fortstter att snka reporntan framver. Det r dock sannolikt att man avvaktar vid det penningpolitiska mtet i april en situation d nedgngen p arbetsmarknaden nnu inte r srskilt tydlig och d det fortfarande rder en viss oskerhet avseende trenden p bomarknaden.

FR REGERINGEN R RISKERNA MED EN AVVAKTANDE POLITIK N MER UPPENBARA. Om

arbetslsheten tillts bita sig fast vid niver som ligger klart ver de som gllde vid regeringsskiftet 2006 stlls regeringen infr stora politiska problem. Med alla de politiska investeringar som gjorts i arbetslinjen med skattesnkningar som skrpningar i bidragssystemen mste man nog kunna visa upp bttre resultat fr att klara debatten i 2014 rs valrrelse. Konsekvensen av en alltfr stram finanspolitik kan bli att regeringen faktiskt aldrig riktigt testar potentialen i den arbetslinje man byggt s stor del av sin politik kring. Visst har de internationella kriserna haft stor pverkan p utvecklingen, men i ett nordeuropeiskt perspektiv brjar den svenska arbetslsheten te sig obehagligt hg, framfrallt p ungdomssidan. Regeringen blir ocks allt hrdare ansatt av krav p offensiva satsningar inom infrastruktur, utbildning, utveckling av kommunal verksamhet, bttre frutsttningar fr sm och medelstora fretag etc frn olika delar av samhllslivet.