Professional Documents
Culture Documents
Lasse Johansson
Alternativ vattenbehandling
Eekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet
Lasse Johansson
Frord
ii
Innehll
Sammanfattning
vii
1 Inledning
2 Om alternativa vattenbehandlare
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3
3
4
4
5
6
7
7
9
10
10
10
10
11
12
12
13
13
14
14
15
INNEHLL
2.7
2.8
2.9
2.10
2.11
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3 Om alternativa mtmetoder
4 Utgngspunkter
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
5 Metodikutveckling
5.1
5.2
5.3
5.4
Provtagningsprocedurer . . . .
pH . . . . . . . . . . . . . . . .
Konduktivitet . . . . . . . . . .
Hrdhet, alkalinitet och kolsyra
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
iv
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
15
16
17
17
19
20
21
21
22
22
23
23
23
24
25
25
27
27
28
28
28
31
31
31
32
33
34
37
37
38
38
39
INNEHLL
5.5
5.6
5.7
5.8
5.9
Syrehalt (O ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Redoxpotential (E ) . . . . . . . . . . . . . . . .
Turbiditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kirlianegenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5.9.1 Instllningar och exponering . . . . . . . .
5.9.2 Bildbehandling och estimering parametrar
2
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
6 Vattendatabas
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
55
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
7.8
7.9
7.10
7.11
7.12
39
40
43
44
48
48
51
55
57
58
61
62
63
64
70
73
Urval av vattenbehandlare . . . . . . . . . . . . .
Urval av vatten fr behandling . . . . . . . . . .
Experimentuppstllning och metodik . . . . . . .
Syrehalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
pH . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Redox . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ytspnning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Turbiditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kirlianegenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Konduktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Absorption i bnor . . . . . . . . . . . . . . . . .
Vad kan man dra fr slutsatser av experimenten?
7.12.1 Slutsatser frn behandlingsfrsk . . . . .
7.12.2 Verkar ngon mtmetod lovande? . . . . .
v
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
73
73
74
78
83
83
85
85
86
89
90
91
91
93
INNEHLL
8 Diskussion
95
95
97
98
99
101
102
103
103
104
104
105
105
105
106
106
107
107
108
109
110
111
A Tabeller: Vattendatabas
113
121
C Mtprocedur fr Kirlianmtning
133
135
Litteraturfrteckning
139
vi
Sammanfattning
Denna rapport ger en bred versikt ver vad alternativ vattenbehandling r och ver
olika former av alternativa vattenbehandlare, t.ex. virvlare, indirekt vattenbehandling
och magnetbehandling. Rapporterade fysikaliska, kemiska, biologiska och mera allmnt
ekologiska eekter p behandlat dricksvatten och p vxter som bevattnats med behandlat
vatten diskuteras ingende.
Det handlar om eekter p vattnets utseende, turbiditet, upplsta gaser, tvtteekt, betonghllfasthet, kalkutfllningar och pverkan p kristallationsfrlopp i allmnhet, pverkan p absorption och p vissa redoxrelaterade joner. Den nns omfattande rapporter om
pverkan p tillvxt, motstndskraft och hllbarhet hos grnsaker och frukt (samt blommor) i kommersiella odlingar, och en pverkan p groddning. Andra rapporterade eekter
rr minskning av bakteriehalt och alger och minskade klordoseringsbehov. Det nns ocks
ngra mer ekologiska eekter, som en pverkan p dammar och ytgdsel/kompost.
Rapporterade eekter pekar p en pverkan p kalciumkarbonat och kristallationsfrlopp
i allmnhet, p syre- och redoxfrhllanden och p en pverkan p kolloider i vattnet.
En del frgestllningar behver utredas nrmare innan man kan dra klara slutsatser om
underliggande mekanismer.
Vad som r knt om behandlarnas funktion, om eekternas utbredning, och om rapporterade inuenseekter mellan behandlare och vatten, och mellan olika vatten, diskuteras.
P samma stt ges en versikt ver alternativa mtmetoder, bl.a. Kirlianfotografering av
vatten och olika former av kristallationsbilder. Metodernas potential att skilja behandlat
vatten frn obehandlat, mjligheten att korrelera dem med andra variabler (fysikaliska och
kemiska egenskaper), samt deras potential som kvalitetsindikatorer fr vattnet i allmnhet,
diskuteras.
Det nns likheter med rapporterade praktiska eekter, nr det gller mjliga underliggande mekanismer fr de alternativa mtmetoderna. Framfr allt en pverkan p kristallationsfrlopp och groddpunkter (kolloider och upplsta gaser, sm bubblor). En del eekter
pekar mot en pverkan p elektromagnetiska egenskaper i vattnet.
Ngra av de centrala frgestllningarna identieras och ngra intressanta omrden att
studera vidare pekas ut, bl.a. pverkan p syrehalt, redoxfrhllanden, ytspnning, kolloider och upplsta gaser, turbiditet, absorptionsfrlopp, Kirlianegenskaper, vxter och
p sedimentation och eektiv hrdhet. Frgan om kriterier fr behandlingsbara vatten
berrs.
Av de alternativa mtmetoderna har Kirlianfotografering (gasurladdningsfotografering)
valts ut och studerats nrmare. Den naturliga variationen och samvariationen fr Kirlianegenskaper, ytspnning, turbiditet, redoxfrhllanden, syrehalt, pH, konduktivitet, m..
egenskaper har karterats i naturliga vatten och dricksvatten.
Kirlianegenskaperna r starkt korrelerade med konduktiviteten, men det nns antagligen
ocks andra faktorer som spelar in. Variationen i ytspnning i naturliga vatten och dricksvatten r mycket lg, i storleksordningen 0.5 dyn/cm, och inte i nrheten av de vrden
som t.ex. rapporterats fr Hunzavatten.
INNEHLL
viii
Kapitel 1
Inledning
Vad r vattenkvalitet? Finns det ngot i begreppet vattenkvalitet som gr bortom det som
man kan utlsa ur ett analysprotokoll, bortom ett rent (traditionellt) kemiskt/bakteriologiskt
perspektiv?
Det hr rapporten tar fasta p en mngd resultat frn mer okonventionella metoder att
behandla vatten och bedma vattnets kvalitet, omrden som jag valt att kalla alternativ
vattenbehandling och alternativa mtmetoder.
Alternativ vattenbehandling kan kort beskrivas som metoder att pverka ett vattens kvalitet p mer icke-traditionella stt, framfr allt icke-kemiska metoder vars eekter helt eller
delvis saknar etablerade frklaringsmodeller. Det kan till exempel rra sig om virvling,
magnetbehandling och olika stt att skapa informerat vatten.
Alternativa mtmetoder kan beskrivas som metoder fr att bedma ett vattens eller en
grdas kvalitet, vanliga inom bl.a. alternativt jordbruk, vars tolkning saknar mer etablerade frklaringsmodeller. Exempel r frysbilder, kristallationsbilder, Kirlianfotografering
m.. metoder.
Det hr r ett ganska outforskat omrde, och framfr allt r mnga av eekterna inte
srskilt vlknda, varfr ett par ganska omfattande bakgrundskapitel inleder rapporten.
Kapitel 2 ger en versikt ver alternativ vattenbehandling, och speciellt olika typer av
alternativa vattenbehandlare. Vad som r knt om deras eekter diskuteras, tillsammans
med mer allmnna karakteristika fr deras eekter.
I kapitel 3 ges en versikt ver ett antal alternativa mtmetoder, och hur de relaterats till
alternativ vattenbehandling.
I kapitel 4 diskuteras vilka eekter som kan vara lmpliga att studera i ett frsta skede,
och vilka typer av vatten som kan vara intressanta fr detta. Ngra av dessa eekter
studeras sedan nrmare i resten av rapporten.
I kapitel 5 redogrs fr metodik och behov av metodikutveckling, och steg tas fr att f
bl.a. Kirlianmtningar p en fastare grund.
I kapitel 6 diskuteras egenskapernas spridning i naturliga vatten, en viktig frga fr att f
perspektiv p mtresultatens relevans, och f fram underlag fr urval av lmpliga vatten
fr att studera behandlarnas eekt p. Eftersom ngon kartering av bl.a. Kirlianegenskaper och ytspnning inte skett tidigare och en del andra som syrehalt, redox och turbiditet
r mer svrtillgngliga eller svrbedmda i existerande databaser, har ett 50-tal vatten
1
KAPITEL 1. INLEDNING
av olika typer samlats in och analyserats med avseende p de valda egenskaperna. Egenskapernas spridning och lite grand om deras samvarians och stabilitet diskuteras ocks.
Detta ger ven lite perspektiv p frgan om behandlingsbara vatten.
I kapitel 7 redovisas experiment kring pverkan p egenskaper fr ngra alternativa behandlare (ur gruppen virvlare och indirekta behandlare) och ngra olika typer av vatten,
som valts ut fr att ge en ngorlunda god trbild. Syftet r att se om ngon metod framstr som lovande fr vidare studier, och att frska fnga upp eekter som r ngorlunda
tydliga.
Kapitel 8 avslutar rapporten, med en diskussion av resultaten och deras relevans mot
bakgrund av bl.a. forskning kring minneseekter i vatten. Konsekvenserna fr begreppet
vattenkvalitet berrs, och ngra mjliga vgar att g vidare skissas upp.
Kapitel 2
Om alternativa vattenbehandlare
I det hr kapitlet frklaras vad alternativa vattenbehandlare r, och vilka typer av alternativa vattenbehandlare som nns p marknaden. Deras historik och vad som r ngorlunda
knt om deras uppbyggnad och verkan diskuteras, och en ganska omfattande genomgng
sker av de praktiska eekter som rapporterats frn kunder (ofta fretag) och de (mer
vetenskapligt orienterade) studier som gjorts inom omrdet. Vad som r ngorlunda knt
om hur eekterna propagerar, hur lnge de hller i sig och hur tillverkarna sjlva beskriver
deras funktion ibland i ganska kryptiska termer diskuteras, och kapitlet avslutas med
en summering om var vi mot bakgrund av allt detta str nr det gller frklaringsmodeller.
Behandlarna1 som beskrivs representerar ett urval, baserat bl.a. p tillgnglighet p marknaden i Nordeuropa och tillgnglig dokumentation kring behandlarna, fr respektive kategori.
2.2.1 Virvlare
Vattnet frstts i mer eller mindre kraftig rotation, eller fr passera genom t.ex. spiralformade rr. Ibland sker det genom att vattnet fr cirkulera inuti en behllare som ofta
har en speciell utformning, t.ex. ggform, hyperboloid trattform e.d.
(a) Martinvirvlaren
(c) Aqualife
(a) Grander
(b) CIR
(a) AquaKat
(b) Nilemark
(c) PenacKat
fram bttre och bttre belgg fr eekterna av dessa bland annat p kristallation av
kalciumkarbonat. I denna rapport berrs av utrymmesskl magnetiska vattenbehandlare
bara i den mn de kan fungera som referenspunkt eller jmfrelsepunkt fr en frstelse
av eekterna av andra former av alternativ vattenbehandling2 .
I en del fall r det sjlva vattnet som sgs ha speciella egenskaper och som pverkar det
vatten som det blandas ut i. Exempel r Superjoniserat vatten, Grander-vatten, Microwater, Clustered Water, Kvamsdal m.. I en del fall har vattnet genererats genom att
lta ett kllvatten passera genom en alternativ vattenbehandlare (t.ex. vissa vatten frn
Grander). Ibland blandas vattnet (i liten mngd) med det vatten som ska behandlas, och
i andra fall placeras bara vattnet i en sluten behllare (t.ex. en aska) i nrheten av eller
i kontakt med det vatten som ska behandlas.
Informerat pulver
I andra fall r det ett pulver som sgs frmedla information till vattnet pulvret frbrukas
inte utan agerar genom sin nrvaro vilket fr tankarna till en katalytisk eekt. Eekten
skiljer sig frn traditionell katalys genom att sjlva substansens (pulvrets) kemiska komposition r av underordnad betydelse, det r informationen som den har programmerats
med som avges till vattnet, enligt tillverkaren. Exempel r olika kiselpulver frn Plocher:
Penac-w, Penac-g m.. [158].
Kolloider
Dessa fall ligger nrmare ett rent fysikaliskt kemiskt perspektiv. Vattnet tillstts partiklar
(eller en lsning) som bildar/innehller en suspension av stabila kolloider. T.ex. kiselkolloider med mycket hg (negativ) zetapotential3 , dr man frskt f fram ett vatten som
liknar vissa naturliga glacirvatten som t.ex. Hunzavatten. Ibland har vattnet utsatts
fr negativa elektriska laddningar nr det strmmar genom en viss form fr att ladda
upp kolloiderna. Exempel r Flanagans Crystal Energy-vatten och kolloidala kiselhydrider (Active-H, MicroHydrin, Mega-H).
Biodynamiska och liknande metoder
Inom detta omrde faller era metoder som anvnds inom alternativt jordbruk, som t.ex.
preparering och anvndning av biodynamiska preparat t.ex. BD500. Se Tompkins &
Bird [29] fr en omfattande redogrelse.
2
Se Baker & Judd [14] fr en survey av forskning kring magnetisk vattenbehandling fram till 1995, och
referenslistan i vrigt, t.ex. Chibowski et al. [45] och Kobe et al. [117] fr nyare resultat.
3
Ytladdning runt en kolloidal partikel i vattenlsning.
Lersjungningen, som anvnts av bnder i Alperna, dr lera nfrdelas och blandas i vatten
under det att vattnet utstts fr en varierande tonskala (sng) under rytmisk virvelomrrning, och som var i bruk s sent som i brjan av 1900-talet, fr ocks rknas hit [7].
Det behandlade vattnet stnktes p krarna vid sdd fr att ka skrden.
De hr metoderna kan sgas omfatta bde virvling och kolloider.
Preparering av homeopatiska preparat fr ocks rknas som en alternativ vattenbehandlingsmetod. Hr prepareras ett vatten genom omvxlande skakning och utspdning (vanligen med en faktor 10100 per utspdning), och processen upprepas ofta s mnga gnger
att det i den slutliga lsningen inte br nns ngra molekyler kvar av den ursprungliga
substansen, om antalet molekyler minskar proportionellt med varje utspdning4 . Vattnet
sgs istllet ha tagit upp information frn den ursprungliga substansen, dvs. att ngon
form av struktur eller tillstnd bevaras och propageras genom utspdnings- och omskakningsprocessen [18].
Healat vatten
Magnetbehandling
Magnetbehandling av vatten har varit knt sedan 1800-talet [75], och en mngd varianter har utvecklats en skning i European Patent Oces patentdatabas5 (kategori
C02F1/48C2B) ger ver 250 trar, varav minst ett 50-tal r direkt relaterade till kalkavlagringar.
En utspdning frn ursprunglig till slutlig lsning med faktor 10 30 r inte ovanlig.
Treatment of water, waste water, or sewage with magnetic or electric elds for prevention
or elimination of deposits by permanent magnets (C02F1/48C2) located on the outer wall of the
treatment device, i.e. not in contact with the liquid to be treated, e.g. detachable (C02F1/48C2B).
4
Virvlare
Virvlare, och mer allmnt att rra vatten i vissa geometriska desmnster eller att cirkulera det i en ggform fr att frbttra dess kvalitet, undersktes av Viktor Schauberger
p 1930-talet [7, 188]. Han utvecklade ocks hypoteser om inuensverkan frn behandlat
vatten ver avstnd p t.ex. plantor [7, 189] som delvis testats i fltfrsk [128, 7, 8]. Liknande behandlare har senare (19771986) utvecklats av Hacheney & Hacheney [95, 96],
och principen har ocks anvnts av Flanagan [29].
Martinvirvlaren utvecklades av Wilhelm Martin i Tyskland 1972, efter en id av Walter
Schauberger.
Plus & Minus utvecklades av Bertil Pettersson i Sverige och har funnits p marknaden
sedan 1970-talet [168].
Gyllene strlen utvecklades i mitten av 1980-talet i Danmark, av personer med anknytning
till Dansk Institut fr kologisk Teknik (Dift) [87], som en vidareutveckling av tidigare
modeller bl.a. baserade p ett experiment i Stuttgart 1952 av Viktor Schauberger [7].
Aqualife utvecklades under 1990-talet av Arne Paulsen och r en vidareutveckling av tidigare modeller med lnnfrrotor frn 1980-talet som nns beskrivna i bl.a. Paulsen [154],
och som i sin tur bl.a. bygger p principer utvecklade i ett patent av Walter Schauberger [190] frn slutet av 1960-talet.
Indirekt behandling
Indirekt behandling r knd sedan tminstone 192030-talet, d den anvndes fr avkalkning av industriella pannor [165]. Aktiverat vatten hlldes i pannorna, vilket ck kalken
att lossna, och frhindrade ny bildning av kalk. Det aktiverade vattnet framstlldes genom
fljande procedur, hr beskriven av Piccardi [164]:
En glasbehllare innehllande en droppe kvicksilver och neon under lgt tryck
rrs sakta i vattnet. Nr behllaren rrs gnider kvicksilvret mot glaset, det
elektriska dubbellagret mellan kvicksilvret och glaset bryts och producerar en
rd lysande urladdning genom neongasen. Vattnet som rr behllaren blir av
denna process aktiverat.
Grander-tekniken har utvecklats av sterrikaren Johann Grander och funnits p marknaden sedan mitten av 1980-talet [151].
Plocher-tekniken utvecklades av Roland Plocher i Tyskland i brjan av 1980-talet och har
vidareutvecklats sedan dess, med bland annat informerat pulver och indirekta vattenbehandlare. Flera avknoppningsfretag och produktlinjer nns.
Nilemarkprocessorn utvecklades av Ewa Nilemark i Sverige i mitten av 1990-talet [147]
och har marknadsfrts i ett ertal lnder.
Centre for Implosion Research (CIR) i England bildades 1997 av Dolly Knight & Jonathan
Stromberg, och har utvecklat era produkter inspirerade av ider frn Viktor Schauberger,
bl.a. Vortex Energizer.
Orgon-informerat glas (Kozarec 2000 m..) har utvecklats av Vili Poznik i Slovenien,
inspirerad av forskning av Wilhelm Reich.
8
Andra metoder
Flanagans Crystal Energy-vatten utvecklades av Patrick och Gael Flanagan i mitten av
1980-talet [78], och kolloidala kiselhydrider av Patrick Flanagan i slutet av 1990-talet [79].
En hel del om historiken kring tidigare experiment med t.ex. kolloider och biodynamiska
preparat nns tergivet i Tompkins & Bird [29].
Flera kunder rapporterar att vattnet ser klarare ut, eller att det ser mer sjlvlysande
ut eller reekterar mera ljus CIR [42], Plocher9 [160, 158], Plus & Minus [167]. Den
mest nrliggande frklaringen borde vara att vattnets turbiditet, dvs. storlek och antal p
partiklar i kolloidal form, har pverkats. En tillverkare (Nilemark) uppvisar dokumentation
p att turbiditet (och frgtal) minskat efter att behandlaren installerats [143].
Plocher avser dokumenterade eekter av behandlarna AquaKat & PenacKat, om inte annat anges.
10
2.5.4 Absorption
Det nns lite spridda rapporter om eekter som kan hrrra frn en bttre absorptionsfrmga, t.ex. snabbare upplsning av framkallningskemikalier Plus & Minus [167]
bttre textilinfrgning Grander [92] bttre extraktion av kae och te Aqualife [12]
mer smak vid bltlggning av torkad frukt CIR [42] och bttre vattenbindningsfrmga i brd (frn bageriverksamhet) Grander [92].
Frgan r om dessa eekter ska tolkas som en frndring i vattnets ytspnning. Det nns
en rapport om snkt ytspnning vid ett frsk med Grander [74], men hr kan troligen
froreningar (mjukgrare m.m.) frn en frsk PVC-slang ha spelat in, d behandlat vatten,
men inte obehandlat, passerat genom slangen.
Frgan r ocks om rapporter om mindre diskmedelsbehov ska tolkas som en eekt av
mjukare vatten eller som snkt ytspnning Grander [125], Plocher [156], Plus & Minus [167].
11
12
kning av tillvxt och hllbarhet/kvalitet i kommersiella odlingar av tomater i Sverige (Plus & Minus [86, 167], Plocher [161]). Frbttrad bladbildning, bladfrg och arom
Martin [113]. kad avkastning (11.8%) av och kad halt av socker (24.6%), lycopen
(25.5%), extraherat protein (6.6%) och sprelement i tomater, och en strre tillvxt under
den tidiga delen av plantans utveckling (71% strre rot- och torrvikt under denna period)
i en studie av ett kinesiskt jordbruksforskningsinstitut Grander [130, 13].
kad tillvxt hos gurka hos kommersiell odlare i Sverige Plocher [161]. Bttre avkastning och hllbarhet hos champinjoner hos kommersiell odlare i Sverige Plus &
Minus [167].
kad avkastning och bttre kvalitet (mindre kassation) vid kommersiell odling av persilja
och dill i Finland Grander [90]. Frbttrad kvalitet vid odling av persilja i Australien
CIR [42, 2]. Bttre hllbarhet p persilja i hushll CIR [42].
Bttre kvalitet (exportkvalitet) p frukt frn ldre frukttrd (Australien) och bttre terhmtning av angripna trd CIR [3].
kning av avkastningen p tredje ssongens pumpaplantor i Australien (normalt en lg
avkastning sista ssongen) med 210% jmfrt med frvntad skrd CIR [43, 3]. Man kan
notera dessa hga tillvxtsiror kommer frn ett relativt torrt klimat, dr vattentillgngen
kan spela stor roll.
kad avkastning med 40% och bttre motstndskraft mot virusangrepp vid kommersiell
odling av gul paprika i Spanien Grander [92].
Snabbare rotutveckling i unga plantor och drmed bttre motstndskraft, samt hgre
avkastning (13%) och kvalitet p bladvxter (youcai) i studie i Hongkong Grander [93,
13]. Snabbare bladutveckling i unga plantor, och bttre kvalitet och avkastning (12.8%)
p rdisor i studie i Hongkong Grander [93, 13]. Bttre avkastning p potatis (40%) i
en preliminr studie i Nederlnderna Grander [32].
Blommor
Bttre tillvxt hos framdrivna blommor vid studie i Belgien: kning av vtvikt (36%)
och torrvikt (33%) hos Bidens, samt rottillvxt hos Scaevola (14%), Helichrisum (17%)
och Felicia (15%) Nilemark [109]. Snabbare tillvxt och mer tliga blad hos Kabbleka
(Caltha palustris) vid kommersiell odling i Holland Grander [92].
13
Minskat bortfall (30%) och inget behov av att tillstta vteperoxid (H O ) vid framdrivning av vxter p kommersiell plantskola i Sverige Nilemark [147, 146].
Lngre hllbarhet p Chrysantemum och olika snittblommor blomvattnet blir inte
stagnant och illaluktande lika fort som normalt CIR [42].
2
Groddning
12
15
16
fall nr det gller en del frukter och grnsaker. Det krvs antagligen ett mer agronomiskt
grepp fr att dra mer detaljerade slutsatser om vad som hnder med vxterna.
Tillsats av sm mngder vteperoxid kan stimulera tillvxten hos vxter, och samma mne
kan ternnas i vattnet i sm mngder efter magnetbehandling av vatten [78] och efter
kraftiga skvder [178]13. I vilken mn sm mngder av vteperoxid frekommer i andra
former av behandlat vatten och i vilken mn det d kan pverka vxternas tillvxt r inte
utrett.
Nr det gller de allmnna hlsoeekter som nns rapporterade r det svrt att dra
ngra slutsatser. Men kanske kan en pverkan av behandlat vatten p t.ex. tarmora och
nringsupptagning spela en roll.
17
Rent generellt kan man sga att ingen av dessa mjliga verfringsvgar mer systematiskt
testats i kontrollerade frsk (mig veterligen). Det nns olika stt att lgga upp sdana
frsk, men ett nskvrt (men kanske inte ndvndigt) kriterium r en upprepbar och
relativt snabb mtmetod som kan detektera en pverkan p vattnet, fr att kunna utfra
sdana experiment. Det blir t.ex. svrare att avgra hur verfringsmekanismer ser ut
med frsk som tar veckor att utfra innan man ser en mtbar eekt, som t.ex. stora
vxtfrsk.
Man ska antagligen betrakta ovanstende frklaringar som de modeller eller ider som
vglett tillverkarna under sjlva konstruktionen av deras behandlare.
Kanske r den mest generella slutsats man kan dra av detta nr det gller funktionen hos
indirekta behandlare att ngon form av vxelverkan mellan behandlare och vatten sker,
och att materialet i behandlaren inte frbrukas.
Virvlare verkar huvudsakligen genom rent mekanisk omrrning, eller genom att vattnet
leds in i ett roterande de p grund av formen p behandlaren. Om det nns andra
mekanismer som verkar hr, annat n att virvlingen orsakar en syresttning om virvlingen
sker under lufttilltrde, r inte klarlagt.
Magnetbehandlare
Pverkan sker genom ett statiskt magnetflt. Exakt vilken verkan som sker p vattnet r
inte helt klarlagt. Det nns en minneseekt p magnetbehandlade karbonatlsningar som
verstiger tminstone 72 timmar i vissa fall [101]. En fltstyrka p > 0.3 T krvs normalt.
Filtrering av lsningen i membranlter fre eller efter behandling kan pverka eekten
(0.45, 0.2 och 0.1 m). Om det innebr att lsningarna spontant bildar kolloider, och
att det r dessa som pverkas av behandling, r inte klarlagt. Man kan dock notera att
ltrering ocks kan pverka upplsta gaser i vattnet.
Indirekta behandlare
Nr det gller indirekta vattenbehandlare kan vi bara konstatera att det inte nns ngra
etablerade frklaringsmodeller. Kanske kan ngra ledtrdar fs ur vad som r knt om
nr behandlarna har eekter. T.ex. br de enligt de esta tillverkare anbringas i kontakt
med rret, som br vara av metall eller plast CIR, Grander, Nilemark, Plocher, WTV.
Mjuk isolerplast br tas bort frn rret Nilemark [145], och belggningar br inte nnas
mellan rr och behandlare Plocher [160, 157]. Behandlaren br sluta an ordentligt (dvs.
god mekanisk kontakt) mot rret Nilemark [145], Plocher [160, 157]. Behandlaren br
inte rra andra freml Nilemark [145], Plocher [160, 157].
I en del fall yter vattnet genom behandlarens inre, dvs. behandlaren utgr en del av
rrstrckan, vilket garanterar era av ovanstende kriterier, t.ex. god kontakt med rret
Grander, Plus & Minus, WTV. Man kan notera att ven virvlare, som monteras p
kranen i slutet av rret, uppfyller dessa kriterier Gyllene strlen, Martin, Plus & Minus.
Dessa frgor kommer att berras nrmare igen i kapitel 8, men vi kan dra slutsatsen att
tskilliga frgor terstr att besvara.
20
Kapitel 3
Om alternativa mtmetoder
I det hr kapitlet ges en introduktion till vad alternativa mtmetoder och egenskaper r,
med olika exempel. Ngra av de mera utbredda metoderna diskuteras nrmare, speciellt
med tonvikt p relationen till fysikaliska och kemiska egenskaper och eekten av alternativ
vattenbehandling.
fr studium av vattnet fr en mer allmn bedmning av vxternas kvalitet, och drmed eekten av en viss behandling. Sdana eekter har studerats ganska ingende nr
det gller komparativa underskningar av olika odlingsmetoder, som t.ex. biodynamiska,
kompostbaserade eller konstgdslade odlingsmetoder [29, 70, 73]. Rimligen br sdana
mtningar gras parallellt med andra kvalitetsindikatorer fr vxterna, t.ex. analys av
nringsinnehll och hllbarhet.
En versikt av ngra av de vanligaste metoderna ges nedan. Det nns dessutom ett antal
fysikaliska metoder som r intressanta fr frgan om eekter av alternativ vattenbehandling. De berrs nrmare i kapitel 8. Man kan ocks notera att skillnaden mellan vad som
r en alternativ mtmetod och vad som inte r det, ofta bara handlar om tolkningen av
resultatens innebrd.
3.2.1 Frysbilder
Den hr metoden innebr att provet av vatten fryses till is, och att man sedan observerar synliga strukturer i isen, fr att se om strukturerna kvalitativt skiljer sig t t.ex.
mellan olika vatten, eller mellan behandlat och obehandlat vatten. Ofta r det inneslutna
luftbubblor som ger strukturen, och beroende p hur frysprocessen, dvs. vattnets kristallationsprocess, gr till s kan olika typer av mnster uppst. Kristallation r en fasvergng,
dr sm eekter samverkar till en makroskopisk eekt. Nrvaron av groddpunkter fr kristallbildningen, t.ex. kolloider eller upplst luft, r central om inga groddpunkter nns
kan underkylt vatten skapas. Utstts vattnet d fr en stt s kan det pltsligt kristallisera
p ett gonblick.
3.2.2 Frysljusspridning
I den hr metoden fr ljus lysa p ett vattenprov som sakta kyls. I infrysningsgonblicket,
dvs. kristallationsgonblicket, uppstr pltsligt strukturer i vattnet som sprider ljuset,
och det spridda ljusets intensitet och variation ver tiden mts. Beroende p hur kristallationsprocessen gr till s blir rimligen spridningen olika t.ex. r det rimligt att denna
beror p groddpunkter fr kristallbildning och tillvxtstt fr iskristallerna, vilket i sin
tur beror p bl.a. upplsta gaser och kolloider i vattnet.
Metoden har pvisat en skillnad fr behandlat vatten CIR [192] av Schmeikal, som
observerade att det behandlade vattnet spred mindre ljus under och efter frysgonblicket
och verkade mer glasartat.
3.2.3 Konstgjord sn
Det hr r en metod som anvnts av Henri Coanda fr att bedma vattenkvalitet, och
speciellt frgan om vattnets betydelse fr en befolknings hlsa och medellivslngd. Konstgjord sn tillverkades, med hjlp av Coandas Coanda nozzle eller uid amplier [48],
ett slags munstycke som utnyttjar den av Coanda uppkallade Coandaeekten, dvs. att
en luftstrm smiter med lngs med en vgg som bjer av, fr att stadkomma en kraftig
avkylning av vattendimma och drmed snbildning.
Coanda fann, enligt Flanagan [78, 80, 29], i sina (opublicerade) underskningar, att omrden med knd mycket lnglivad befolkning (Hunza i Karakorum, vissa bergsomrden i
Georgien och Yttre Mongoliet, i Vilcabamba i Ecuador samt i ett bergsomrde i Peru) hade ett vatten som avvek kraftigt frn normala vatten. Genom att studera tiden det tar fr
kapillrer med ofruset vatten i centrum av nybildade sningor att stelna, fann Coanda ett
samband mellan medellivslngd hos befolkningen vars dricksvattentkt vattnet utgjorde,
och stelningstiden.
Flanagan har senare noterat att Hunzavattnets grumlighet och ytspnning skiljer sig frn
de esta dricksvatten, sannolikt beroende p en stor mngd kolloidala partiklar, och att
dessa har en relativt stor negativ zetapotential [78] och r stabila.
23
ritisk form, men att denna eekt kunde inhiberas under vissa betingelser, t.ex. om en stor
(12 kg) massa bly placerades i nrheten (20 cm frn den skl dr kristallationen pgick),
eller om en kubiskt kristalliserande lsning (orsakad t.ex. p grund av frndring i pH)
ck kristallisera i nrheten, upp till 20 meter ifrn lsningen. P samma stt pverkades
kristallationen av upplsning av vissa mnen i HCl, bl.a Zn och CaO i ett annat krl (i
bde ppna och slutna krl) i nrheten av provet. Det hr r kanske det nrmaste man
kan komma utbredning av eekter i indirekt vattenbehandling, nr det gller publicerade
studier.
Eekten pverkades inte av elektromagnetisk avskrmning, men inhiberades i en atmosfr
kvve eller argon, dock inte i en atmosfr av syre. Det indikerar att luftens syre kan vara
vsentligt fr utbredningen av eekten, eller fr att eekten alls ska kunna uppkomma i
vattnet.
ven forskning av Piccardi [164] kring bl.a. reaktionskinetik hos kemiska reaktioner under
laboratoriebetingelser, framfr allt med kolloider, och deras knslighet fr variationer i
geosfriska betingelser, borde vara intressanta att beakta i detta sammanhang.
3.2.6 Droppbilder
Droppbildsmetoden utvecklades av Theodor Schwenk i mitten av 1900-talet. Det vattenprov som skall studeras blandas med glycerin och placeras i en glasskl. En skur av
droppar med destillerat vatten fr under 5 sekunder falla ner i sklen, och efter ytterligare 2 sekunder fotograferas sklen med schlierenteknik, dvs. med belysning underifrn
som synliggr mnster i glycerinblandningen [195, 98]. De nstan blomliknande bilderna
analyseras och klassiceras med avseende p form och regelbundenhet.
3.2.7 Kirlianfotografering
Kirlianfotografering r en gasurladdningsprocess, dr en elektrisk korona bildas, genom
att en pulsad och relativt hgfrekvent hgspnning lggs mellan objektet och en isolerad metallplatta, med fotogrask lm dremellan. Genom lavinartade processer bildas
25
gasurladdningskanaler som leder strmmen genom luften. Urladdningsprocessen exciterar luftmolekyler (framfr allt N ), vilket producerar ultraviolett ljus. En bild uppstr
p lmen som dels beror p exponering av ljuset frn koronan, och dels p transport av
sm mngder joner eller vattenmolekyler [30, 155]. En rent elektrisk eekt, p grund av
laddningstransport genom silverbromidskiktet i lmen, r ocks mjlig.
2
26
Ofta har man ltit en vattendroppe yta ut p elektrodskivan, och placerat den andra
elektrodens spets i mitten av droppen. Det nns ocks arrangemang dr en liten droppe
fr hnga ner, strax ovanfr elektrodskivan, frn en plastspruta ansluten till den andra
elektroden.
Pverkan p Kirlianfotograer av behandlat vatten har rapporterats fr era behandlare
Martin [112], Gyllene strlen [87], Aqualife [12, 108], Plus & Minus [108]. Den vanligast
rapporterade eekten r att urladdningsbilden blir strre eller ndrar struktur.
Frkjaer-Jensen [87] observerade tre distinkta skillnader mellan kranvatten behandlat med
Gyllene strlen och utan: 1) bredare zon med diust ljus, 2) streamers genom denna zon
r mer distinkta och mindre oskarpa jmfrt med kranvatten, 3) streamers r ca 25%
lngre n fr kranvatten.
Flera metoder fr att tydligare kvantiera bilden vid Kirlianfotografering har utvecklas av
bl.a. Berden, Skarja et al. [201, 107], Korotkov m.. [124, 120, 114] och Kononenko [183].
De parametrar som erhlls, t.ex. allmnintensitet, lngd, bredd och oregelbundenhet p
streamers, kan vi deniera som Kirlianegenskaper.
3.3.1 Stigbilder
Den hr metoden utvecklades av Lily Kolisko m.. under 193040-talet [29], och har
studerats ingende av bland annat Engqvist [70]. Metoden bygger p att vxtsafter och
vissa salter fr absorberas av lterpapper och reagera, och att strukturen p dessa studeras
fr att jmfra kvaliteten p grdor. Det r drmed en metod att studera eekten av
vattnet p grdor, snarare n vattnet i sig. Metoden kan sgas vara en form av kvalitativ
kromatogra.
Figur 3.5: Exempel p stigbilder av vxtsaft frn tomater. Frn Engqvist [70]
Det nns lite olika varianter p den exakta proceduren fljande beskrivning har hmtats
frn Harthun [98]. Pappret formas till ett rr och stlls i en skl med en skra. Vxtsaften som skall studeras blandas med destillerat vatten och fr absorberas av pappret som
sedan fr torka. Drefter fr ett antal droppar av en utspdd lsning av jrn(II)sulfat
(FeSO ) absorberas, och pappret torkas. Sedan p samma stt en utspdd silvernitratlsning (AgNO ). Slutligen fr en strre mngd (2.7 ml) vatten absorberas under 1-2 timmar
varefter pappret torkas och bilden r klar.
4
27
terigen r det tolkningen av uppkomna strukturer som r det centrala. Hr r det mnster, dvs. i ngon mening frhllandet mellan absorptionsfrmgan hos olika substanser i
vxtsaften som studeras. Man kan notera att metoden rimligen skiljer ut mnen med olika absorptionsfrmga (dvs. en kromatogrask eekt). Nrvaron av olika frgade mnen
(t.ex. fytokemikalier i frukt och grnsaker) borde drmed synliggras.
Sedan har vi det intressanta faktum att provet frst utstts fr en reducerande lsning,
jrn(II)sulfat, och drefter fr en lsning som vid kontakt med reducerande mnen flls ut
som en silverbild. Det innebr att nrvaron av oxiderande respektive reducerande mnen i
vxtsaften rimligen avspeglar sig som olika nyanser i silverbilden, dvs. att bilden avspeglar
de olika mnenas redoxstatus, t.ex. nrvaron av antioxidanter. Nu r det till exempel knt
att juicen frn frskpressade alternativodlade mortter (organic carrots) kan ha en annan
uppmtt redoxpotential n traditionellt odlade mortter [80]. Det kan vara en anledning
till att metoden kunnat detektera skillnader mellan t.ex. biodynamiskt och traditionellt
odlade grnsaker [70].
Pverkan p stigbilder har beropats fr Martinvirvlaren [112], men utan nrmare angivande av referenser.
3.3.3 Brix
Det hr r en metod som anvnts inom bl.a. alternativodling fr att bedma kvalitet p
frukt och vxter. Vxtsaftens brytningsindex, t.ex. frn bladen (eller frn frdig frukt)
mts med en refraktometer, och jmfrs med olika normalvrden [211, 166]. Brix mter i
praktiken mngden kolloider och (stora) molekyler i vxtsaften. Det hr r en egenskap
som ocks r korrelerad med frekomst av andra mnen i vxtsaften (t.ex. proteiner och
mineraler), och viss motstndskraft hos vxten [211].
Kristallation
Vi har pverkan p kristallation av is, dvs. frysbilder Martin [4, 5] och p infrysningsfrlopp CIR [192] samt pverkan p kristallation av kopparkloridlsning
Martin [140, 112], Nilemark [143] och andra kristalliseringsfrlopp Nilemark [144],
Plocher [157, 156] och eventuellt CIR [194].
Nr det gller frysbilder och kopparkloridkristallation r det kad makroskopisk regelbundenhet eller ndrad struktur i allmnhet som rapporteras. Nr det gller de andra
frsken r det mer observationer av ndrad form eller storlek p sm kristaller (studerade i mikroskop).
Bde kristallationsfrsk och frysbilder avspeglar i ngon mn nrvaron av och vattnets
organisation kring kolloider och upplsta gaser och deras roll som groddpunkter fr kristaller. Sannolikt gr ven frysljusspridning (CIR) detta. Frysbilder avspeglar upplsta
gaser ganska tydligt d luftbubblor blir direkt synliga i isen. Om det nns en pverkan
p vissa typer av kristallationsprocesser i allmnhet, t.ex. en kad preferens fr ett visst
tillvxtstt (ngon form av jmviktsfrskjutning) s borde metoderna kunna fnga upp
detta. Om man ska dra ngon slutsats s r det att tskilliga kristallationsprocesser verkar
uppvisa en knslighet fr behandling, men att omrdet behver studeras nrmare och mer
systematiskt.
Kirlianfotografering
29
30
Kapitel 4
Utgngspunkter
Det hr kapitlet tar avstamp frn den beskrivning av forskningsomrdet som skissats upp
i de fregende kapitlen. I kapitlet diskuteras vilka frgestllningar som framstr som
centrala att frska besvara, och vilka vgar som framstr som ngorlunda framkomliga.
Detta bildar en utgngspunkt fr resten av rapporten, dr ngra av dessa frgestllningar
studeras nrmare.
KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER
Vxtfrsk
Tillvxt p groddar och mindre vxter. Kvalitet p frukt. Hllbarhet fr snittblommor. Hllbarhet fr blomvatten.
Sedimentation
Pverkan p sedimentation och sedimentationskinetik under lmpliga betingelser.
Det gller att hitta lmpliga vatten eller betingelser fr detta. Kristallstruktur och
proportionen mellan olika typer av kristaller, t.ex. mellan kalcit och aragonit.
Eektiv hrdhet
Eektiv hrdhet i lmpliga vatten, enligt den ursprungliga denitionen p hrdhet [178], dvs. bestmning av lddringsgrnsen genom successiv tillsats av tvlalkohollsning till vatten (och omskakning).
Dessa metoder krver olika grad av metodikutveckling, och har ocks olika potential fr
att sga ngot om vad som verkligen hnder med vattnet.
Det gller att hitta metoder som ver huvud taget kan detektera en skillnad, metoder
som kan generera frstelse, metoder som kan anvndas fr jmfrande underskningar,
metoder som inte krver alltfr omfattande metodikutveckling.
Mnga av dessa frutstter lmpliga vatten. Som utgngspunkt kan man titta lite p
eventuellt frekommande analysprotokoll fr rvattnet i de fall dr behandlare visat en
tydlig eekt.
33
KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER
I en del fall nns dock vissa data. Det r t.ex. klart att magnetbehandling av hrt vatten
pverkas mycket av frekomsten av vissa strjoner i sm koncentrationer. Chibowski et
al. [45, 104] fann t.ex. att en eekt som fungerar vl i analytiskt ren CaCO -lsning kan f
ett annat frlopp, frstrkas eller frsvagas, av nrvaron av t.ex. Fe , Mg eller SO
i ppm-koncentrationer, eller dromkring.
Ellingsen & Kristiansen [69] fann, vid magnetbehandling av kalkhaltiga grundvatten, att
ett vatten som ck st i ppna krl och etablera jmvikt med atmosfren i ngot dygn
visade p en eekt, medan samma vatten taget direkt frn lufttt frvaring med lg
syrehalt och lgre grumlighet inte visade p ngon eekt. Tv dagars lagring i ppna
krl gav bst eekt.
Det indikerar att hur vattnet hanteras innan det konsumeras kan spela en viktig roll fr
eektiviteten hos behandlingen. T.ex. har mnga enskilda vattentkter grvda brunnar,
dr en viss syremttnad kan ske innan vattnet konsumeras.
En faktor som kan vara av betydelse r de lnga distributionsrr som mnga icke-hushllsanvndare har. Flera referenskunder ternns inom cirkulerande system (vrmevxlare,
biltvttar, industriella processer) eller system med eget vatten eller lnga distributionssystem (grdar med brunn, handelstrdgrdar). Kanske blir eekten (om behandlaren
monteras i brjan av systemet) mer liknande den i cirkulerande system (om rren eller
vattnet i rren inverkar p processen) jmfrt med om behandlaren monteras p kranen.
Man kan jmfra med resultaten fr once-through-behandling med magnetbehandlare
dvs. dr vattnet snabbt fr passera genom behandlaren bara en gng dr man har
haft svrare att detektera eekter, medan det har varit lttare att hitta tydliga eekter vid
statisk eller cirkulerande behandling [14, 15]. Hr behvs ofta en statisk exponering p
tminstone 5 minuter eller ett antal cirkuleringar fr att f en eekt [14, 101, 16, 45, 46].
Den slutsats man kan dra av allt detta r att pverkbarhet hos vatten med avseende p
behandling r ett relativt outforskat omrde. Det kan drfr vara lmpligt att ha olika
typer av vatten till hands vid testning av vattenbehandlare, dels fr att ha en rimlig chans
att alls detektera en eekt och dels fr att se om eekten varierar med olika egenskaper i
vattnet.
2+
2+
2
4
34
Mtmetoderna har krvt mer eller mindre metodikutveckling, vilket diskuteras mer allmnt i kapitel 5. Detaljer kring frsksuppstllningen och sjlva experimenten med behandling av vatten redovisas i kapitel 7.
Alternativa egenskaper
Av de alternativa mtmetoderna har jag studerat Kirlianfotografering nrmare, och frskt f metodiken p lite fastare grund. Det har skett dels genom att utreda hur olika
betingelser kring exponeringen pverkar Kirlianegenskaperna och dels genom att studera
hur Kirlianegenskaperna varierar i naturliga vatten, och samvarierar med andra egenskaper.
Metodikutvecklingen diskuteras i kapitel 5, och variationen i naturliga vatten diskuteras
i kapitel 6.
Egenskapernas variation i naturliga vatten
Fr att f fram data fr den naturliga variationen fr bl.a. Kirlianegenskaper och ytspnning, som inte karterats tidigare, och deras samvariation med andra egenskaper, har de
ovan valda egenskaperna karterats fr ett antal (ca 50) naturliga vatten, och sammanstllts
till en vattendatabas, ur vilken egenskapernas spridning och samvariation har bedmts.
Det r relevant fr frgan om innebrden av frndringar av t.ex. Kirlianegenskaper och
ytspnning, och fr frgan om Kirlianegenskaperna kan terfras p andra egenskaper,
eller uppvisar olika grader av pverkbarhet som varierar med andra egenskaper i vattnet.
Jag har studerat vatten frn ngra typiska kommunala dricksvatten, ett antal kll- och
brunnsvatten frn olika akviferer, ngra olika typer av ytvatten, ngra utprglat jrnhaltiga vatten och ngra hrda vatten. Ngra knda hlsobrunnar och hlsokllor har
inkluderats i materialet, lite grand som jmfrelsematerial, men ocks fr att se om ngra
egenskaper i dessa vatten r mer extrema.
Det blir naturligtvis en ganska grov kartering, men som i alla fall r bttre n den totala
avsaknad av data som idag nns fr dessa egenskaper. P samma stt har det gtt att
f fram data fr syrehalt, redoxpotential (E ) och turbiditet, som inte alltid karteras i
naturliga vatten. Det har dessutom gett en bredare frstelse fr vilka vatten som kan
vara lmpliga som kandidater fr behandling, en frga som sllan berrts.
Kartering, insamling och analys av vattendatabasen diskuteras i kapitel 6. Sjlva vattendatabasens vrden nns frtecknade i bilaga A.
H
Innebrden av resultaten, vad vi kan dra fr slutsatser om mekanismer, och relationen till
forskning kring minneseekter i vatten i allmnhet diskuteras i kapitel 8, som avrundar
rapporten.
35
KAPITEL 4. UTGNGSPUNKTER
36
Kapitel 5
Metodikutveckling
5.1 Provtagningsprocedurer
Vatten har provtagits i 1 liters bruna glasaskor, och i frekommande fall i 5 liters bygeldunkar i polyeten. Vid provtagning i flt har askorna i de fall det varit mjligt fyllts
under vattnet, eller i alla fall p ett sdant stt att turbulens undvikits. T.ex. har vid
provtagning av kranvatten vattnet ftt rinna i en lugn och genomskinlig strle, s att
luftinblandning undvikits. Ibland kan det vara ndvndigt att montera av kranens spridningsmunstycke.
Vad som r en rimlig noggrannhet nr man mter egenskaper p vatten provtagna i flt,
bestms till en stor del av den naturliga variationen hos vattnet vid sjlva provtagningen,
dvs. p provtagningsproceduren, som r en av de strsta faktorerna som orsakar variation
i noggrannhet. T.ex. kan vattnets egenskaper variera betydligt med djupet i en klla, och
med omsttningsgraden (i brunnar). P samma stt pverkas ett kranvatten av hur lnge
det ftt spola igenom innan provtagningen.
Mtningar i flt
Syrehalt, redoxpotential (ORP), pH och konduktivitet har i mjligaste mn mtts vid
provtagningen (och naturligtvis ocks senare i labb). Detta ger en viss kontroll av hur
vattnen pverkas av hantering och lagring.
De esta vattnen har frvarats i kyl innan analys.
37
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
Luftbubblor
Luftbubblor pverkar vattnet och r ltta att f med av misstag, varfr fljande metod anvndes fr att ta prover i dunk utan att det uppstr luftbubblor vid sjlva provtagningen.
Dunken fylls helt, eventuella luftbubblor som hftat vid vggarna knackas frsiktigt ur,
dunken fylls till ver brdden s att ytan buktar uppt, och locket skruvas sedan frsiktigt
p. Dunken vnds s upp och ner fr att kontrollera att inga bubblor nns. En liknande
metod har anvnts fr provtagning i askor.
5.2 pH
Vattnets pH r en av de viktigaste miljvariablerna fr att karakterisera den allmnna
statusen p vattnet. Dremot r det inte alltid en robust parameter, dvs. den kan vara
knslig fr variationer i t.ex. syrehalt i vattnet och fr jonsvaga vatten eller vatten med
svag buringsfrmga (frmst lg alkalinitet) kan den rra sig ganska mycket.
Fr mtningar av pH som en bakgrundsparameter, t.ex. fr en vattendatabas, r det
inte rimligt att mta noggrannare n 0.1 pH, beroende p att den naturliga variationen vid provtagningstillfllet ligger i den storleksordningen. Fr mtning av eekten av
vattenbehandling kan det naturligtvis vara relevant att mta noggrannare, eftersom pH
kan pverkas av t.ex. ndrad syrehalt eller av ndrade jmvikter, t.ex. utfallande kalciumkarbonat, och sdana frndringar kan vara relativt sm, i storleksordningen 0.2 till
0.5 pH-enheter, ibland mer.
pH r relativt enkelt att mta med standardmetoder i princip den metodik som nns
beskriven i Garrett [88]. pH har i flt mtts med en Horiba Twin pH B-212, med en
noggrannhet p 0.1 pH, kalibrerad mot tillhrande standarder fr 6.86 och 4.01 pH. Fr
experimenten har en Hanna HI 98128 med en noggrannhet som i praktiken r 0.020.05
pH, kalibrerad mot tillhrande standarder fr 7.01 och 4.01 pH.
5.3 Konduktivitet
Vattnets konduktivitet motsvarar fr stvatten ganska vl mngden upplsta salter, dvs.
jonhalten i vattnet. Konduktiviteten varierar med temperaturen, och de esta konduktivitetsmtare kompenserar sitt vrde till 20C, eftersom man oftast r intresserad av halten
av joner i vattnet, snarare n vattnets konduktivitet vid mttemperaturen i sig.
38
2+
39
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
3+
Fe $ Fe + e
2+
3+
svarar mot en bestmd potential, och vid termodynamisk jmvikt r potentialerna fr alla
mjliga reaktionspar i vattnet lika. I mnga fall nns era mjliga varianter p redoxreaktioner fr en jon, och de kan lpa mer eller mindre parallellt eller ver mellanliggande
reaktioner. Exempel p reaktionspar r t.ex. Fe =Fe , NH =NO eller H S=SO .
Redoxpotentialen mts oftast med en pH-mtare utrustad med en speciell elektrod. Det
nns ocks speciella ORP-mtare. Man anvnder normalt en platinaelektrod och en referenselektrod (Ag/AgCl), och skillnaden i spnning mellan dem denierar platinaelektrodens elektrodpotential i frhllande till referenselektroden, ofta betecknad som ORP
(Oxidation-Reduction Potential). ORP mts i mV.
Normalt anges redoxpotentialen som E , elektrodpotentialen i frhllande till en referenselektrod av vte, vilken man fr ur:
2+
3+
+
4
2
4
= ORP + E
E1 = 224
dr t r temperaturen (C).
40
0:69t
5.6. REDOXPOTENTIAL (
Ett ofta anvnt begrepp r rH (relative hydrogen) som r ett mtt p vattnets elektrontillgnglighet, och som beror p E och pH, och som ger en mer pH-oberoende karakterisering av vattnets redoxstatus. Nu r inte detta helt sant, eftersom en del redoxreaktioner
har andra beroenden p pH n vad rH har, men det ger en viss indikation i alla fall. rH
denieras enligt:
H
rH =
30 + 2 pH
H
Det nns era problem med att mta redoxpotentialer i naturliga vatten. Det kanske mest
centrala r att de esta grundvatten inte benner sig i termodynamisk jmvikt [135], och
att det drmed inte nns en global redoxpotential i provet, utan i princip en fr varje
mjligt redoxpar. Det innebr speciellt att man inte vet vilket redoxpar den potential
man mter svarar emot (om ngon av dem dominerar mtningen genom att generera
mest strm vid bda elektroderna).
Men det nns ven andra problem. Elektrodstrmmarna vid de olika elektroderna kan
hrrra frn olika redoxpar, vilket innebr att man inte vet om den potential man mter
upp mellan elektroderna r resultatet av strmmar frn samma redoxreaktion eller olika
redoxreaktioner vid respektive elektrod s.k. mixade potentialer.
Det hr problemet kan t.ex. frekomma i aeroba vatten. En lsning p detta r att man
avgasar vattnet, dvs. att man lter kvve (N ) bubbla igenom lsningen en lngre tid
innan man mter, vilket driver ut andra gaser ur vattnet, dribland syret. Det r dock
sllan s praktiskt att gra i flt. Dessutom instller sig frgan om man inte raderar
just de eekter som man letar efter, ifall upplsta gaser, och hur de r bundna i vattnet,
spelar en viktig roll fr det fenomen man studerar, vilket kan vara fallet nr det gller
alternativ vattenbehandling. Avgasning av vatten i vakuum har till exempel visat sig
radera minneseekter i magnetbehandlade karbonatlsningar [53].
Fr att inte drnkas i instrumentbruset br halten av redoxparet dessutom vara tminstone > 10 M [205], vilket fr jrn och mangan motsvarar ca 0.50.6 mg/l, dvs. i den region
dr jonerna brjar stlla till tekniska problem3 .
Ett stt att bedma om systemet verkligen r i jmvikt r att mta med tv olika typer
av elektroder. Samma vrden r en stark indikation fr jmvikt, och fr att man mter
en verklig redoxpotential. I praktiken har man att tillg elektroder av platina eller guld,
men d guldelektroder svarar mycket svagt i naturliga vatten [209], s gr det ofta inte
att genomfra rent praktiskt.
2
I praktiken r man drfr hnvisad till att bara anvnda ORP-mtningar i naturliga vatten
fr att grovt klassicera vattnet i oxidativt eller mer eller mindre reduktivt. Detta har
2
3
41
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
diskuterats ganska ingende av Whiteld [209], som analyserat ldre data insamlade i flt.
Man kan genom att studera vattnets pH och uppmtt E , f en ganska god uppfattning
om i vilka regioner som detta r mjligt. De huvudsakliga slutsatserna ur Whitelds artikel
terges nedan.
H
De sneda parallella linjerna i diagrammet motsvarar linjer med konstant rH. I diagrammet
anger E i V. I region A, dvs. mellan linjerna (c) E = 0:7 0:06 pH och (a) E =
0:96 0:06 pH (motsvarande 23.3 < rH < 32.0) svarar Pt-elektroden huvudsakligen mot
oxidbelggningar som kan nnas p platinaelektroden (paret Pt/Pt-O) vilket innebr
att den i praktiken mter pH-vrdet, och drmed inte nmnvrt svarar mot vattnets
oxidativa status [209]. De allra esta vatten i detta omrde ligger grupperade lngs linjen
(b) E = 0:88 0:06 pH V 50 mV (motsvarande rH = 29:3 1:7) Den huvudsakliga
slutsats man kan dra av detta r att vattnet r vl syresatt och saknar dominerande
reduktiva mnen.
Vissa redoxpar, som en del jrn- och manganfreningar i tillrckliga koncentrationer, kan
ibland gra sig gllande i region A, och vattnen ternns d sannolikt i den undre delen
av denna region.
I regionen under (region B) r det mjligt att man kan dra vissa allmnna slutsatser om
redoxklasstillhrighet ur ORP och pH-vrdena. I denna region nns det empiriskt std fr
att vissa redoxpar gr sig gllande i form av pverkan p den uppmtta redoxpotentialen,
t.ex. par som involverar NH , Fe eller HS med sjunkande redoxpotential [209]. (Den
vertikala grova linjen vid pH 6 motsvarar ungefr den lgre buringsgrnsen fr koldioxid
i anaeroba system.)
H
+
4
2+
Lindberg & Runnels [135] freslr att man istllet fr E br analysera vissa knsliga
mnen, t.ex. upplst syre, svavelvte och metan fr att karakterisera vattnet.
Nackdelen med denna metod r att den inte fngar upp frekomsten av reduktiva mnen
i syresvaga vatten (dvs. vatten med lite grand syre) som kan nnas i vattnet trots att
H
42
5.7. TURBIDITET
det r svagt aerobt, eftersom vattnet kanske inte r i termodynamisk jmvikt, t.ex. om
vattnet r ganska kallt och kommit i kontakt med syre relativt sent i frhllande till
provtagningsgonblicket.
En annan klassiceringsmetod har anvnts vid SGUs kartering av grundvatten. Vattnet
klassiceras i olika redoxklasser (15), som baserar sig p analys av totalhalten av Fe, Mn
och SO , se tabell 5.1.
2
4
1
2
SO4
Mn, SO4
Hg
Mttligt hg
3
4
Lg
Mycket lg
Andra kombinationer
Blandvatten
Tabell 5.1: Indelning i redoxklasser enligt Sveriges Geologiska Underskning (SGU). Halter
som utgr grns fr frekomst enligt klassiceringen: Fe > 0.1 mg/l, Mn > 0.05 mg/l,
SO > 5 mg/l (I sdra Sverige, Region A-F
.
I praktiken har man inte alltid mjlighet att bestmma dessa i flt. Dessutom kan jrn
och mangan (och andra reduktiva mnen) frekomma i kolloidal form och drmed ha olika
aktivitet, vilket inte framgr av en totalanalys.
P grund av detta kan mtning av E nd vara bra som en frsta karakterisering av ett
vatten, eller t.ex. vid bedmningen av eekten av vattenbehandling och eektens variation
under drift.
4
Projektets metodik
I det hr projektet har en medelvg valts. Syre har mtts fr att karakterisera vattnet i
aeroba vatten. ORP har ocks mtts (och drmed E ) fr att kunna identiera nrvaron
av reduktiva mnen i vattnet. Antagligen kommer drmed tolkningen av vrdena att
begrnsas till de vatten som faller inom region B, vilket troligen r vatten med relativt
lg syrehalt.
Fr mtningarna har en Hanna HI98201 ORP-mtare anvnts. Den har en noggrannhet p
5 mV (i de fall redoxpotentialen r tydligt denierad). Kontroll av elektroden har skett
mot tv kalibreringslsningar, HI7021 (240 mV) och HI7022 (470 mV), och elektroden har
hllit sig inom 25 mV frn kalibreringsvrdena under hela projektet.
H
5.7 Turbiditet
Turbiditet, dvs. vattnets grumlighet, mts normalt antingen genom ljusabsorption (fr
stora turbiditeter) eller genom att mta ljusspridningen vid vinkeln 90, vilket r normalfallet. I Europa anvnds mest ISO 7027 som anvnder ljus frn en IR-diod, vilket
har frdelen att mtningen inte strs s mycket om provet r frgat. Den mts i NTU
43
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
(nephelometric turbidity units) och en standardiserad polymerlsning med olika utspdningsgrad anvnds som kalibreringslsning. Det innebr att man inte mter den absoluta
ljusspridningen, utan att en viss kompensation fr spridning frn bl.a. vggarna i kyvetten
sker.
Processade vatten som kranvatten har i allmnhet en lg turbiditet, < 0.50 NTU, och
ofta < 0.10 NTU. I naturliga vatten kan turbiditeten vara hgre, och orsakas frmst av
kolloidala partiklar, t.ex. av lerpartiklar i kalkhaltiga vatten eller av humusmnen i mer
reduktiva miljer, som t.ex ett krr. Jrnhaltiga vatten kan ocks uppvisa grumlighet
beroende p att upplst jrn fllts ut, eller p grund av andra kolloidala freningar.
Turbiditetsstandarderna nns normalt i frseglade kyvetter, vilket innebr att det kan
nnas en liten variation mellan ljusspridningen i den kyvett som anvnts fr kalibrering
av instrumentet och den som mtning sker i. Detta r frmst ett problem vid mtning av
sm turbiditeter (< 1 NTU).
Rengringen av kyvetten r ocks en faktor som kan orsaka fel vid mtning. Kyvetterna
har rengjorts med ytande tvl och spolats rena i rinnande vatten och sedan skljts i
destillerat vatten. Det totala felet kan vara i storleksordningen 0.050.20 NTU, beroende
p kyvett.
I projektet har problemet lsts genom att matcha kyvetten, dvs. ett prov med destillerat
vatten i kyvetten har mtts frst, och detta vrde har anvnts som nollvrde, som sedan
subtraherats frn provets vrde. Eftersom ljusspridning r en additiv process (fr de turbiditetsniver som r aktuella) ger detta en ganska rttvisande bild av provets turbiditet.
Eventuell variation vid rengringen av kyvetterna blir d ocks lika fr bde det destillerade vattnet och provet. Turbiditeten hos destillerat vatten kan sttas till ca 0.02 NTU,
under frutsttning att inga dammpartiklar kommit in i provet.
Turbiditeten har mtts med en WTW Turb 355IR, som har en upplsning p 0.01 NTU
och en noggrannhet p 2% av avlst vrde inom aktuellt omrde. Repeterbarheten r i
praktiken 0.030.04 NTU fr sm vrden (< 0.50 NTU).
Fr att inte stora och mer lngsamtsedimenterande partiklar skall stra mtningen har
provet dekanterats frn den vre delen av provtagningsaskan. Detta gller mtning av
prov tagna i flt.
Vid vattenbehandlingsexperiment har askan inte dekanterats utan istllet skakats ngot
i oppnat skick, fr att f s lika betingelser som mjligt mellan de olika askorna (fre
behandling).
5.8 Ytspnning
Ytspnning mts normalt inte fr naturliga vatten, det nns t.ex. ingen standardiserad
karteringsmetodik. Men det nns standardmetoder fr att mta ytspnning i allmnhet,
ofta anpassade till mtning av starkt ytaktiva mnen, vanligt t.ex. vid forskning kring
rengringsmedel etc.
Ytspnning har mtts med en Surface Tensiomat (Model 21) frn Fisher Scientic4 . Det
r en halvautomatisk ytspnningsmtare som baserar sig p du Nouys metod, dvs. en
ringvg. En tunn ring av platina-iridium snks ner i en behllare med vtska, och den
4
44
5.8. YTSPNNING
kraft som tgr fr att dra upp ringen ur vtskan mts med en torsionsvg. Med vissa
korrektioner rknas ett vrde p den statiska ytspnningen fram. Mtaren har en upplsning p 0.1 dyn/cm och en praktisk repeterbarhet som ligger i storleksordningen 0.25
dyn/cm.
Ytspnningsmtningen gr till s att ringen snks ner i provet och det hj- och snkbara
bordet med petrisklen justeras s att ringen benner sig ungefr mitt i provet i hjdled.
Kraften kas sakta (genom att manuellt vrida p en utvxlingsanordning till torsionsvgen) tills armen str helt horisontellt, vilket observeras genom att armen r helt ens med
en linje i en spegel. Lget p skalan noteras som noll-lge.
Kraften kas sedan till ca 60 dyn/cm och bordet justeras nedt tills linjerna r ens igen,
dvs. armen r horisontell. Drefter kas kraften sakta och bordet justeras samtidigt, tills
dess att brott av vattenytan sker.
45
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
Armen vrids tillbaka till ca 50 dyn/cm och ringen snks ner under vattnet igen, genom att
manuellt trycka ner armen ett gonblick. Vattenytan fr stabilisera sig. Drefter startas en
motor kopplad till utvxlingsanordningen, som sakta kar kraften tills dess att ytan bryts,
d motorn automatiskt stannar. Vid brottgonblicket observeras om armen r horisontell,
om inte s justeras bordet en aning uppt eller nedt, och den automatiska mtningen
grs om.
Tre automatiska mtningar grs i snabb fljd. Om vattnets temperatur r lgre n rumstemperatur och om vrdena visar en stabil svagt sjunkande trend (0.050.1 dyn/cm mellan
proven eller mindre) s tas det sista vrdet som mtvrde, fr att f ett vrde som svarar
bst mot vattnets temperatur. Om provet r rumstempererat hller sig vrdena oftast
mycket stabila och varierar inom 0.1 dyn/cm mellan mtningarna. Temperaturen p vattnet mts, med en noggrannhet p 0.1C, omedelbart efter sista ytspnningsmtningen.
Frn det uppmtta vrdet (avlst vrde vid brott minus noll-lgesvrde) rknas ett korrigerat vrde p ytspnningen fram.
Kalibrering med vikter
Man kan antingen anvnda absolut kalibrering med vikter eller kalibrering mot destillerat
vatten.
Kalibrering med vikter sker genom att vikter placeras p en pappersbit som fr vila p
platinaringen, och skalans vrden avlses, varvid man fr en korrektionsfaktor ,
1
= 2 lmg
1
kal
app
=
1
avla
st
kal
true
=
app
dr fs ur
)2 =
4b
2 R2 (1
app
0 )
+ 0:04534 1:679 Rr
46
5.8. YTSPNNING
Vid denna metod mter man frst ytspnningen hos destillerat vatten vid en given temperatur, och avlser ett vrde . Man utgr sedan frn det teoretiska vrdet fr ytspnningen vid aktuell temperatur , och rknar ur detta fram ett teoretiskt vrde p
den skenbara ytspnningen
ur Zuidema-Waters approximation (baklnges s.a.s.).
Man fr en korrektionsfaktor
kal
teor
teorapp
=
teorapp
kal
Sedan gr man p samma stt som tidigare. Vid mtning p ett vatten berknas den
skenbara ytspnningen ur
app
=
2
avla
st
true
20 =
true
(20 t) 0:1468
47
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
teor
5.9 Kirlianegenskaper
Mycket av den forskning som har bedrivits med Kirlianfotografering har anvnt egenutvecklad utrustning fr exponering, fotogrask emulsion fr registrering av bilder och
visuell tolkning av resultaten (och drmed en viss subjektivitet).
I projektet har en Kirliankamera av mrket GDV (Gas Discharge Visualization) frn Dr.
Korotkov Co (St. Petersburg) anvnts, se gur 5.3. Den har frdelen av att vara kommersiellt tillgnglig (vilket gr det lttare att gra replikeringar av experiment), och den
har tillhrande programvara fr digital bildbehandling och analys av exponeringarna. Den
anvnder en digital videokamera (Philips TouCam) fr att registrera exponeringen, och
undviker drmed en del av de problem som funnits med direkt exponering p fotogrask
emulsion. En tillhrande programvara (GDV Processor och GDV Scientic Laboratory)
kan anvndas fr bildbehandling och analys av exponeringarna. I projektet har huvudsakligen GDV Scientic Laboratory anvnts. Ett par publicerade studier har anvnt denna
kamera fr studium av homeopatiska preparat [17], mognadsgrad hos pplen och kvalitet
p druvor m.m. [118, 119, 182, 183, 184, 185], variation hos elektrolytiska lsningar [120],
pverkan p vatten av healing [123] och eekten av alternativa vattenbehandlare [108]
Plus & Minus och Aqualife.
Ett tillhrande kit (GDV Material Testing Kit) med hllare fr studium av bl.a. vatten
nns, och har anvnts i projektet.
Mtningen gr till s att en 1 ml plastspruta fylls med det vatten som skall testas, placeras
i en hllare (av bl.a. aluminium och kolberplast) som monteras 3 mm ovanfr en glasruta.
I glasrutan nns ett elektriskt ledande gitter inngat, som fungerar som den andra elektroden. Ett vre lock (av aluminium) ser till att inget strljus kommer in, och att sjlva
sprutan hlls p samma elektriska potential. En relativt hgfrekvent pulsad spnning p
t.ex. 1015 kV lggs p under en kort tid (typiskt 0.5 sek) och en digital videokamera placerad under glasrutan dokumenterar exponeringen i realtid. (Exponeringen tfljs ocks
av ett distinkt surrande ljud.) Data frn videokameran skickas ver en USB-kabel till en
PC som ocks styr exponeringsfrloppet. Normalt tas en serie exponeringar p samma
prov med ca 5 sek mellanrum.
5.9. KIRLIANEGENSKAPER
Apparaten har 4 spnningsniver, range 14 (10, 15, 17, 24 kV med en tolerans p 0.5 kV).
Den avger ett pulstg med en repetitionsfrekvens p 1000 100 Hz dr sjlva pulsens
lngd r betydligt kortare, 10 s.
Korotkov & Korotkin [120] har angett att en spnning p 3 kV anvnts i deras frsk
(uppenbarligen frn en tidigare modell av kameran med delvis annorlunda uppbyggnad),
vid frsk med elektrolyter (NaCl m..) i koncentrationer frn ca 0.5 mg/l till 30'000
mg/l. Ett tydligt samband mellan ett ertal parametrar (se nedan fr denitioner) och
koncentrationen observerades.
Bell et al. [17] har studerat homeopatiska preparat upplsta i 20%-ig alkohol-vattenlsning
med GDV och fann att range 12 i princip inte genererade bilder alls, range 3 (17kV)
gav bilder i 50% av fallen och range 4 i de allra esta fall. Hr nns uppenbarligen en
trskeleekt.
Exponeringstider
Det r rimligt att anta (frn rent elektrostatiska utgngspunkter) att droppens storlek,
och drmed avstndet till glasrutan, r av central betydelse fr exponeringsfrloppet.
Korotkov & Korotkin [120] anger ingen droppstorlek, bara att avstndet till rutan frn
sprutmynningen var 3 mm. Bell et al. [17] anger att droppstorleken i medeltal varit
0.024 ml. I manualen till GDV Material Testing Kit [122] anges 0.010 ml. I annan GDVdokumentation nmns att det inte skall vara en hngande droppe utan bara en liten krkt
yta (small meniscus) [124].
49
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
Det r svrt att uppskatta en enskild droppes storlek (vid en mtning) utifrn volymmtt
betydligt lttare r att mta droppens hjd, nr sprutan hlls lodrt med spetsen
nedt. Ungefrligen gller 1 mm = 0.005 ml, 2 mm = 0.015 ml, 3 mm = 0.020 ml och
maximal droppstorlek som inte omedelbart faller av r cirka 0.040 ml.
Som spruta anvnds standard latexfria 1 ml plastsprutor. De mste dock passa i den
hllare som plastsprutan snks ner i. Helm och B-Braun Omnix visade sig fungera vl. De
hade framfr allt samma yttre mtt och samma innerdiametrar p sprutmynningen ( 2.25
mm). I studien har B-Braun Omnix 1 ml anvnts fr databasen och behandlingsfrsken.
Faststllande av exponeringsparametrar
(a) 84S/cm
Figur 5.4: Exempel p bilder tagna med Kirliankameran (GDV). Range = 2, Dropphjd
= 1.0 mm.
I de esta fall var de synliga variationerna i exponering inte srskilt stora fr upp till 10
exponeringar, men en trend och mer oregelbundna exponeringar uppkom ofta efter 1520
exponeringar. Maxlngd fr en serie faststlldes drfr till 10 exponeringar.
Bara range 1 och 2 gav acceptabla resultat fr saltlsning, medan det var svrt att alls
f resultat fr destillerat vatten (inga alls i detta spnningsomrde, i linje med Bell et
al.). Eftersom de esta grundvatten ligger i omrdet 90600 S/cm och ytvatten ca 4090
S/cm, gllde det att hitta ett parameteromrde som gav bra resultat inom dessa intervall.
Generellt sett gav hgre konduktivitet strre och mer oregelbundna exponeringar, medan
exponeringen ibland kunde utebli helt vid lga konduktiviteter . Det framstr som logiskt
mot bakgrund av vad som r knt om koronaurladdningsfrlopp [136].
Range 1 och 2 (10 och 15 kV) studerades nrmare med droppstorlekarna 0.5, 1.0 och 1.5
mm. 5 serier om 10 exponeringar togs fr varje droppstorlek och range, med 84 S/cmlsning. Fr att f en exakt uppskattning av dropphjden syftades genom att hlla sprutan
50
5.9. KIRLIANEGENSKAPER
mot en genomskinlig linjal (lodrtt). Som spridningsmtt valdes Area (se nedan fr denition) eftersom den avspeglar exponeringens totalintensitet och r knslig fr variationer
i frsksbetingelserna.
Dropphjd
Range
R1
R2
0.5
Area
178083
302167
Stdev
4,7%
2,2%
1.0
Area
2116103
322269
Stdev
4,9%
2,1%
1.5
Area
208659
3168242
Stdev
2,8%
7,6%
Tabell 5.2: Variationer i Area med avseende p dropphjd och range (Area Standardavvikelse).
Fr bde R1 och R2 verkar Area ha ett plant maximum fr 1.0 mm, vilket indikerar att
den dropphjden borde vara minst knslig fr variationer i dropphjd.
Fr R1 hade 1.5 mm lgst standardavvikelse. I ca 4050% av fallen uteblev dock exponeringen helt oavsett droppstorlek, och i 0.5 mm-serien fanns en minskande trend, antagligen
fr att vattendroppen hade mindre volym och drmed var mer knslig fr om sm mngder vatten ngade bort. Urladdningsfenomenet benner sig sledes p grnsen fr att det
skall bli en synlig urladdning alls, och r antagligen knslig fr avstndet mellan droppe
och glasplatta.
Fr R2 hade 0.5 och 1.0 lgst standardavvikelse (ca 2% mot ca 5.17.6% fr 1.5 mm,
beroende p om ututna prov togs med eller ej) och 1.5 mm visade p tydliga tendenser att yta ut, antagligen p grund av att de vibrationer (surrande ljud) som tfljer
urladdningen stter droppen i viss vibration.
Bedmningen blev att Range 2 och 1.0 mm dropphjd verkade stabilast, och ocks lttast
att arbeta med eftersom det gick snabbare att syfta till exakt 1.0 mm (avstndet mellan
vre delen p tv skalstreck p linjalen). Om undersidan av sprutan torkades av mot ett
lterpapper innan droppen trycktes ut undveks ocks tendensen fr 1.0 mm-droppen att
yta ut under exponeringen.
Fr hga konduktiviteter br antagligen metodiken provas ut igen, eftersom exponeringens
intensitet och spridning verkar ka med konduktiviteten. Det kan antagligen d kompenseras med en lgre spnning (R1).
Eftersom det bildas sm mngder joniseringsprodukter vid exponeringen, bl.a ozon, skljdes sprutan av mellan varje serie, fr att undvika att provet kontaminerades av dessa.
Den exakta proceduren som anvndes vid frsken nns beskriven i bilaga C. Fr vattendatabasen anvndes samma spruta till ett par prov, fr behandlingsfrsken anvndes var
sin spruta till respektive behandlare.
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
som r mindre n ett grnsvrde ltreras bort (stts till 0). Bakgrundsvrdet sattes till 6
i GDV Sci Lab (vilket befanns motsvara vrdet 250 i GDV Processor som anvnder bilder med inverterad luminansskala). Grnsen fr fragment sattes till 30. (Detta motsvarar
ganska standardmssiga instllningar i den ldre programvaran.)
Parametrar
Ett antal parametrar berknas drefter ur bilden. Nedanstende denitioner har sammanstllts ut dokumentationen till GDV-kameran och GDV Sci Lab, ur Korotkov & Korotkin [120] och ur en publicerad rapport av Korotkov et al. [124]. Denitionerna stmmer
inte alltid helt verens i detalj, och d har den denition som stmmer bst med de data
som genereras av GDV Sci Lab anvnts.
En mittpunkt identieras i bilden. Det nns era olika stt att gra detta. Den metod
som verkar anvndas i GDV SciLab r fljande: Lt N vara antalet pixlar i bilden, B (x; y)
vara luminansfunktionen, dvs. luminansvrdet (0255) fr respektive pixel, och deniera
sjlva Kirlianbildens yta (dvs. alla pixlar som inte har brightness = 0) med hjlp av
densitetsfunktion
D(x; y) = 1; om B (x; y) > 0; och annars 0
x;y
och mittpunkten i y-led p ett motsvarande stt. I praktiken utgr punkterna med D = 1
en cirkelliknande yta i mitten av bilden, och motsvarar den diusa ljusspridningens utbredning. Man skulle ocks kunna tnka sig att mittpunkten denierades utifrn tyngdpunkten
i bilden, dr hnsyn togs till exponeringens luminans i respektive punkt.
Frst berknas ett par parametrar som avspeglar exponeringens allmnintensitet:
Area, dvs. antal pixlar i bilden med luminans =
6 0, denieras som:
X
Area =
D(x; y)
x;y
P
B (x; y)
P
x;y
x;y
D(x; y)
Utifrn detta vrde berknas en sluten kurva (kontur) i polra koordinater (med origo i
mittpunkten) som gr genom de punkter som har samma luminans som medelluminansen.
Nu kan rimligen era punkter i radiell led ha samma luminans och kurvan berknas drfr
antingen genom att rra sig i radiell led utifrn (eller inifrn) och frsta pixel med luminans
strre eller lika med (respektive mindre eller lika med) medelluminansen denieras som
52
5.9. KIRLIANEGENSKAPER
tillhrande isolinjen fr denna vinkel. Vrdena berknas fr 1028 diskreta vinklar. Den
exakta implementationen verkar variera ngot frn programvara till programvara, eftersom
sirorna i decimalerna kan skilja ngot, beroende p vilken programvara som anvnts.
(a) 84 S/cm.
1 Xr
N
r =
n=1
NRMS, normerad RMS fr isolinjens radie, dvs. standardavvikelsen fr radien delat med
r
N RM S
q P
1
(r
r
r)2
= 2Lr
L=
n=1
r r
n
n+1
+ (r
n+1
Radien varierar mellan r och r ver de olika vinklarna och antar dr totalt k
olika vrden, vilket denieras som antal intervall (No of intervals of entropy). Antal
min
max
53
KAPITEL 5. METODIKUTVECKLING
max
min
min
p(r) =
N (r)
N
som i ngon mn beskriver hur mnga diskreta vrden p radien som r huvudsakligen
varierar mellan.
Number of fragments, antal fragment, r ett mtt hur mnga ar det nns i bilden.
Fr vattendroppar r vrdet i praktiken alltid 1, dvs. Kirlianbilden r sammanhngande.
(Det beror naturligtvis ocks p att bilden har ltrerats.)
Fractality of isoline, fraktalitet fr isolinjen, denieras som den fraktala dimensionen
fr isolinjen, dvs. som linjens sjlvlikhet ver skalor. Den algoritm som anvnds fr att
estimera en fraktal dimension nns inte denierad, men en hnvisning nns i manualen till
GDV Sci Lab, som anger att den berknas enligt Higuchi algorithm. Denna algoritm nns
nrmare beskriven i Higuchi [102]. I praktiken erhlls ett vrde mellan 1 och 2, hgre ju
mer oregelbunden linjen r. Dessutom erhlls ett vrde p godheten i approximationen,
Fractality error, som anger hur pass bra kurvan verkligen approximerar en specik
fraktal dimension.
Andra parametrar
Det gr att deniera andra parametrar fr att estimera Kirlianbildens form, se t.ex. Berden, Skarja et al. [201, 107] och Kononenko [183]. Programmet GDV Processor ger ocks
mjligheter att berkna er vrden, t.ex. fr andra konturer n medelluminansen.
De parametrar som nns hr fngar upp saker som allmnintensitet (area och average
brightness) och streamers variation i radiell led (de olika isolineparametrarna radius,
NRMS, no of intervals, entropy). Bredden p streamers, eller snarare oregelbundenheten i tangentiell led, fngas ngot upp i mtten form coecient och fractality, och i viss
mn i isoline length som br vara proportionell mot bde variation i radiell och tangetiell
led.
Men en mer tydlig karakterisering i tangentiell led, som streamernas bredd, konicitet
eller krkning, eller hur streamers r grupperade i tangentiell led (jmnt eller i skurar)
saknas. Likas saknas ett mtt p lngden p lnga tunna streamers som gr utanfr det
mest intensiva omrdet, dvs. just de streamers som r mest karakteristiska vid en visuell
observation. Omrdet som r innanfr isolinjen, t.ex. grnsen fr det som r helt svart i
mitten av den inverterade exponeringen i gur 5.5, fngas inte heller upp s bra.
En bttre knnedom om urladdningsfrloppet, och om vad som kan vara relevanta frndringar i bilden, vid t.ex. behandling med vattenbehandlare, r en frutsttning fr att
kunna estimera vilka andra eller nya parametrar som kan vara intressanta att studera.
54
Kapitel 6
Vattendatabas
I det hr kapitlet diskuteras de valda egenskapernas variation i naturliga vatten. De allmnna vervganden som legat till grund fr urvalet av olika vatten berrs frst, och
drefter analyseras egenskapernas spridning och samvariation, frmst de egenskaper som
tidigare inte karteras. Kapitlet avslutas med en diskussion kring egenskapernas stabilitet.
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Minst 45 vatten i varje kategori r lmpligt, och helst er fr att f en bttre uppfattning om spridningen. Praktiska vervganden har dock satt grnsen fr vattendatabasen
till drygt 50 vatten. En del vatten faller inom era kategorier. Nr det gller kommunala dricksvatten och brunnsvatten har tillgnglighet spelat en viss roll. Den praktiska
insamlingen i flt (kllvatten och ytvatten) har i princip begrnsats till Vstra Gtaland,
Halland och Smlandsregionen, med ngra undantag. Ngra salta vatten (en saltklla och
ngra havsvatten) har ocks provtagits och ternns i databasen, men inte i sammanstllningarna (om det inte srskilt anges). En frteckning ver insamlade vatten (med
mtvrden fr respektive vatten) nns i bilaga A.
Typ av vatten
Kommunala dricksvatten
Kllvatten
Antal
14
17
Brunnar, grvda
Brunnar, djupborrade
Brunnar, surbrunnar
Ytvatten, vattendrag
Ytvatten, sjar
Ytvatten, krr
3
1
4
4
6
3
Saltkllor
Havsvatten, salt & brckt
1
3
Mycket hrt
Hrt
Medelhrt
Mjukt
Mycket mjukt
Ca (mg/l)
> 150
75150
3570
1535
< 15
Antal
0
7
9
21
14
Kommunala dricksvatten
Ca 15 vatten har studerats, med vatten frn grundvatten, ytvatten och konstgjord inltration. Jag har sneglat lite grand p SCB:s statistik ver medellivslngd i svenska
kommuner, fr att f med kommuner frn de versta och understa skikten och ngra dr
emellan.
Normalt hittar man ocks jrnhaltiga vatten bland djupborrade brunnar, men bara en djupborrad
brunn provtogs.
1
56
Islvssediment
Morn
Sedimentr berggrund
Svallsand, grus
Urberg
Vattenfrande lager under lera
Antal
3
8
4
1
2
2
Tabell 6.3: Akviferer hos insamlade vatten frn kllor & brunnar ej surbrunnar.
Nr det gller brunnar r det kanske snarare kvaliteten p vattnet som under normala
frbrukningsvolymer kommer ur kranen, dvs. som har lagrats en tid i brunnen, som r
intressant snarare n grundvattnets kvalitet i akviferen (omsatt brunn).
Ytvatten
Hr har ngra syrerika miljer (sjar och vattendrag) och ngra utprglat reduktiva miljer (krr) studerats. Flera vatten med hg humushalt har tagits med, eftersom denna typ
av vatten inte tcks in i de andra kategorierna.
57
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
bilaga A. Dr ternns ocks skillnaderna mellan egenskaper i flt och labb i tabell A.2
och en klassicering med avseende p hrdhet i tabell A.43.
Namn
O2 Kond pH ORP rH Hrd HCO3 CO2 HCO3 Ytsp Turb
mg/l S/cm
mV
Ca mg/l mg/l /Hrd 20 NTU
mg/l
dyn/cm
Kommunala dricksvatten
Average
Stdev
9,14
2,01
293
112
8,0
0,4
200
14
29,9
0,7
39
21
108
49
5
2
0,96
0,26
72,8
0,1
0,07
0,09
7,54
2,49
322
184
7,0
0,7
203
34
28,5
1,5
44
34
139
118
10
5
1,03
0,51
72,7
0,1
0,40
1,01
3,19
2,27
251
70
6,3
0,3
151
111
24,8
3,8
26
11
57
22
19
10
0,88
0,65
72,7
0,1
6,42
10,98
6,8
1,1
231
29
28,0
1,1
31
26
64
58
7
3
0,70
0,13
72,6
0,1
1,67
3,04
6,5
0,6
218
14
27,5
1,2
13
3
30
4
8
5
0,79
0,23
72,7
0,1
0,79
0,61
Kllor / Brunnar
Average
Stdev
Surbrunnar
Average
Stdev
Ytvatten, Vattendrag
Average
Stdev
8,63
4,87
233
167
Ytvatten, Sjar
Average
Stdev
10,54 72
2,77 18
Ytvatten, Krr
Average
Stdev
Alla
Average
Stdev
2,34
0,45
130
56
5,1
1,3
291
138
26,6
2,0
12
1
33
13
29
20
0,94
0,39
72,5
0,1
1,81
1,38
7,80
3,21
268
157
7,1
1,0
205
48
28,4
2,0
36
27
102
89
10
8
0,94
0,40
72,7
0,1
0,94
3,22
Tabell 6.4: Spridningen i fysikaliska och kemiska egenskaper i naturliga vatten. Vrden
uppmtta i labb.
En jmfrelse med data frn SGU [141] visar att vrdena fr knda egenskaper ligger
ngorlunda p vad som kan frvntas, t.ex. nr det gller pH, konduktivitet, hrdhet
och alkalinitet i grundvatten, som nns karterade. Vrden uppmtta i flt diskuteras mer
ingende i avsnitt 6.8.
Syrehalt
Vi kan se en generellt hgre syrehalt i kommunala dricksvatten (runt 9 mg/l), jmfrt med
kllor/brunnar (runt 7.5 mg/l). Skillnaderna i flt kan vara betydligt strre, eftersom det
nns ett problem med att ta prover fr syrehalt, dels beroende p skiktning i vattnen och
3
O2 = syrehalt, Kond = konduktiviteten, ORP = uppmtt redoxpotential (gentemot en referenselektrod av Ag/AgCl), rH = utrknad ur pH och ORP (se kapitel 5), Hrd = totalhrdheten uttryckt som
mg/l Ca, HCO3 = alkaliniteten uttryckt som mg/l HCO3 , CO2 = koldioxidaciditeten uttryckt som mg/l
CO2 , HCO3 / Hrd = ekvivalent alkalinitet delat med ekvivalent hrdhet, Ytsp 20 = ytspnningen
korrigerad till 20C, Turb = turbiditeten enligt ISO 7027. Average = medelvrde inom gruppen, Stdev
= standardavvikelse inom gruppen.
58
dels beroende p att vattnet rrs om av utstrmmande luftbubblor, vid provtagning under
vatten. Vrdena har antagligen pverkats en del av hanteringen, och rrt sig i riktning
mot jmviktslget med atmosfren.
Ytvattnen tenderar att vara syrerika, utom fr reduktiva miljer som krr (< 3 mg/l). De
esta av surbrunnarna har ocks syrehalter i denna region vid mtning i flt, men har
stigit en del vid mtning i labb.
pH
pH ligger fr kommunala dricksvatten samlade runt 8.0, antagligen p grund av att de
esta vatten pH-justeras, medan kll- och brunnsvatten tenderar att ligga lgre, runt 6.5
7.5. Surbrunnar ligger strax ver 6 (runt 6.3 i databasen). Ytvattnens pH varierar med
frsurningspverkan (d de esta r ganska mjuka). De suraste miljerna nner vi som
vntat i krr med pH nedt 5.
Redox
Fr redox (rH) kan vi se att vrdena fr kommunala dricksvatten och de esta kllor ligger
ganska hgt (i regionen kring 2830). Surbrunnarna skiljer ut sig med lgre redox runt
25, och ven krr ligger lgre. Skillnaderna r nnu tydligare om man ser till de vrden
som mtts i flt (se nedan), dr rH ligger runt 23 fr surbrunnar, och nedt 20 fr krr.
Hur pass tillfrlitliga r mtdata? r t.ex. vrdena vldenierade, eller beror de p variationer i elektrodens tillstnd? Flera mtningar skedde med tv olika ORP-mtare av
samma fabrikat och modell (Hanna HI98201).
400
350
300
250
200
150
100
50
0
0
50
100
150
200
250
300
350
400
pH r vldenierat inom ca 0:1 pH och orsakar sledes inte ngon vsentlig spridning i rH-vrdet.
59
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Lt oss rita upp ett diagram med E och pH, gur 6.2(a). E fs ur
H
E = ORP + E
H
800
800
700
700
600
600
A
Eh Flt
Eh Labb
A
500
400
300
400
300
200
100
3
500
200
B
7
100
3
pH Labb
pH Flt
Figur 6.2: Klassicering av redoxfrhllanden (E och pH) i vatten med Whitelds grnser
(se text). Region A = mer aeroba vatten, region B = mer reduktiva vatten. Sluttande linjer
= konstant rH. Heldragna sluttande linjer (frn ovan): rH = 32.0, 29.3, 23.3. Streckad linje
rH = 26.
Vi kan se att punkterna ligger med en svag kning mot surare vatten, och en handfull som
ligger rejlt under. Om vi ritar upp samma linjer som Whiteld s kan vi se att vrdena
ligger lgre i frhllande till linjerna fr de surare vattnen, dvs. har en mindre lutning
n linjerna. De tjocka sluttande linjerna motsvarar rH = 23.3 respektive 32.0. Den smala
sluttande linjen motsvarar rH = 29.3. De tjockare linjerna utgr grnserna fr region A
och B.
Om det beror p att sura vatten har provtagits i huvudsakligen reduktiva vatten eller p
att elektroderna uppfrt sig annorlunda r oklart. Nu har ju dessa vatten sttt i labb, s lt
oss titta p ngra vrden frn fltmtningar, se gur 6.2(b). Vi har hr frre datapunkter,
eftersom mnga kranvatten inte mtts i flt.
Vi kan se att vrdena hr visar en n tydligare tendens att sjunka relativt linjerna med
surare vatten. Framfr allt krrvattnen verkar ha rrt sig en hel del frn provtagning
till mtning i labb. Det gller generellt fr de vatten som r mest reduktiva, antagligen
en pverkan frn den oundvikliga inblandningen av lite syre i vattnet vid provtagningen.
Vattnen med hgt rH i flt (28-30) har rrt sig mindre, storleksordningen 1 rH, och verkar
ha rrt sig i riktning mot den smala linjen rH = 29.3 frn bda hllen, eller kanske snarare
mot en mer horisontell linje runt 400-500 mV.
De vatten som ternns till vnster under region A i gur 6.2(b) r frn vnster till hger:
Krr vid Frsjhult, Krr vid Nykllan & Sigfridskllan. I region B: Ljunga klla, Tjrn
vid Maredal, Lannaskede brunn, Skofteby klla (lngst ut till hger). Alla r utprglat
reduktiva vatten (vilket framgr t.ex. av att era var jrnhaltiga eller innehll hga halter
humus, och ibland av lukten. I det undre skiktet (rH < 26) av A hittar vi resten av
surbrunnarna (Svartekllan och Lundsbrunn), och ngra sjar med viss halt av humus
(Frsjn, Arasjn och Trehrnasjn) vilket framgr av vattnets frg. Uppenbarligen slr
H
60
jrn eller humus igenom tillrckligt i elektrodstrmmarna fr att vattnet ska skilja ut
sig som lgt rH. Linjen rH = 26 har streckats i bilden. Ett par kllor nns ocks med:
Brynekllan, Husaby klla 2005-01, Hwembo Bosgrden, Munkekllan & St. Asmunds
klla. Intressant nog hamnar alla hlsokllorna i regionen rH < 26. I den mn det nns
underlag verkar vrdena ligga lgre p prov tagna p vintern jmfrt med p sommaren,
vilket r naturligt.
Linjer parallella med de sluttande linjerna i diagrammet motsvarar linjer med samma rH.
Vi kan se att reduktiva vatten skiljer ut sig som vatten med lgre rH. Det innebr att
trots de rapporterade problemen med att mta ORP i naturliga vatten, rH kanske nd
r ett relativt bra stt att klassicera vattnen, tminstone i flt. rH mter ngot frenklat
tillgngligheten eller frnvaron av elektrondonatorer, dvs. hur reducerande vattnet r, eller
med ett annat sprkbruk: vattnets halt av antioxidanter. Lgre rH innebr en hgre halt
av elektrondonatorer, eller antioxidativa mnen.
Det leder naturligt in p frgan om vattnens kvalitet som dricksvatten. Fr att bli av med
jrn som orsakar utfllningar i ledningar brukar kommunala dricksvatten med jrn luftas,
vilket kar syrehalten i vattnet och fller ut jrnet, och drmed hjer vattnets rH. Aeroba
vatten har ocks mindre problem med bakterier (jrnbakterier och anaeroba organismer).
Frgan r bara hur pass aeroba vattnen behver vara.
Flanagan [79, 81] har diskuterat betydelsen av dricksvattnets redoxstatus fr allmnhlsan, bl.a. hnvisande till forskning av Vincent i Frankrike, som fann att omrden i
Frankrike som drabbades mindre av bl.a. inuensa hade lgre rH-vrden i dricksvattnet,
ned mot 22, n vriga omrden. Omrden med rH > 28 hade strre ohlsotal n omrden
med rH 28. Hunza-vatten hade ett rH p 21.
I relation till detta kan man av de provtagna vattnen notera att ngra av de kommuner
som uppvisar lngst medellivslngd ocks verkar ha ett kommunalt dricksvatten med
ngot lgre syrehalt. Antalet prov r dock fr f fr att ngra mer bestmda slutsatser
skall kunna dras. Det terstr ocks att se om kommuner som benner sig p landsbygden
(som ofta har hgre medellivslngd) tenderar att ta sitt vatten frn grundvatten (som har
lgre syrehalt) snarare n frn ytvatten, och att detta r orsaken till sambandet, eller om
det nns en verklig eekt p hlsan av vattnet.
61
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
700
700
600
600
500
500
Konduktivitet uS/cm
Konduktivitet uS/cm
vilket r rimligt d detta r surare miljer. Ngra hrdare vatten (en del kllor) har vrden
runt 10 mg/l, med ganska stor spridning.
400
300
400
300
200
200
100
100
0
0
20
40
60
80
100
0
0
120
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
Figur 6.3: Konduktiviteten uppvisar ett tydligt samband med hrdhet och alkalinitet.
Hrdheten och alkaliniteten fljer ocks konduktiviteten, vilket r naturligt, se gur 6.3.
Hrdheten stter en undre grns fr konduktiviteten, men andra joner i vattnet kan dra
upp konduktiviteten. Alkaliniteten visar ett liknande mnster.
6.5 Ytspnning
Ytspnningen uppvisar mycket sm variationer. Vad man kan se r att krr och vattendrag
ligger 0.1-0.2 dyn/cm lgre i snitt. Kommunala dricksvatten ligger mjligen ngot ver
de andra i snitt, men skillnaden r ytterst liten (< 0.1 dyn/cm), och det nns en stor
verlappning av vrden i nstan alla grupper.
9
1.5
Turbiditet log(NTU)
pH
0.5
0.5
1
4
3
72.4
1.5
72.5
72.6
72.7
72.8
72.9
2
72.4
73
Ytspnning (dyn/cm)
72.5
72.6
72.7
72.8
72.9
73
Ytspnning (dyn/cm)
6.6. TURBIDITET
Nr det gller sambandet mellan ytspnning och turbiditet kan vi se att vattnen med
hgst turbiditet (> 1 NTU, ver den streckade linjen) nstan alla ternns i regionen
72:6 dyn/cm. Det verkar sledes som om kolloiderna snker ytspnningen ngot. Det
r svrt att dra andra slutsatser frn diagrammet.
Vi kan konstatera att samtliga vatten ligger inom ett intervall p ca 0.5 dyn/cm (72.4
73.0), och att skillnaderna r s sm att de antagligen saknar praktisk betydelse med
avseende p vattnets absorptionsfrmga.
6.6 Turbiditet
1.5
1.5
0.5
0.5
Turbiditet log(NTU)
Turbiditet log(NTU)
0.5
0.5
1.5
1.5
2
3
2
21
pH
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
rH
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Kanske r det just det faktum att de reduktiva mnena frekommer som kolloidala partiklar, som gr att de kan verleva ganska lnge i syrerika vatten, och inte genast oxideras.
Det kan d vara en anledning till att de kan pverka ORP-mtningen ven i aeroba miljer.
6.7 Kirlianegenskaper
Lt oss nu studera Kirlianegenskaperna, och deras variation i olika vatten. Tabell 6.5
terger vrdena fr de olika Kirlianegenskaperna5 i respektive grupp. Sjlva databasens
vrden ternns i tabell A.3 i bilaga A. Dr ternns ocks en gruppering med avseende
p hrdhet i tabell A.5.
Namn
Area Form Mean NRMS Length Entropy No Average Fract. Fract.
coef rad. rad.
of in- inerror
terv. tens.
Kommunala dricksvatten
Average
Stdev
Prov Stdev
5176
1072
453
2,91
0,43
0,25
20,88
2,53
0,99
0,112
0,016
0,012
389,6
104,6
47,5
2,19
0,26
0,13
13,8
3,2
2,1
56,4
1,4
1,6
1,886
0,010
0,028
0,142
0,007
0,019
5171
1646
482
2,90
0,62
0,25
20,81
4,17
1,07
0,110
0,023
0,012
396,0
157,3
51,4
2,14
0,41
0,13
13,6
4,9
2,1
56,5
0,9
1,4
1,880
0,020
0,034
0,140
0,005
0,020
4623
1012
388
2,74
0,42
0,23
19,55
2,43
0,90
0,109
0,016
0,014
342,0
91,3
40,4
2,09
0,27
0,15
12,4
3,1
2,1
56,7
1,0
1,6
1,873
0,023
0,038
0,143
0,006
0,024
2,70
0,77
0,19
19,11
5,12
0,69
0,104
0,030
0,011
343,8
179,9
36,0
1,99
0,55
0,12
11,9
5,7
1,9
56,3
2,4
1,5
1,864
0,035
0,039
0,141
0,007
0,021
1,91
0,12
0,09
13,69
1,04
0,27
0,069
0,005
0,009
165,1
23,0
9,1
1,32
0,15
0,12
5,8
0,7
1,1
54,5
1,1
1,5
1,849
0,006
0,050
0,143
0,002
0,022
3323
896
103
2,23
0,33
0,10
15,97
2,40
0,24
0,084
0,015
0,007
227,1
69,3
12,4
1,65
0,30
0,09
8,2
3,0
1,1
55,1
0,8
1,0
1,862
0,016
0,028
0,144
0,005
0,015
4739
1561
398
2,75
0,59
0,22
19,71
3,97
0,89
0,105
0,023
0,012
356,0
143,1
42,2
2,04
0,42
0,13
12,5
4,6
2,0
56,2
1,3
1,5
1,876
0,020
0,034
0,141
0,006
0,020
Kllor / Brunnar
Average
Stdev
Prov Stdev
Surbrunnar
Average
Stdev
Prov Stdev
Ytvatten, Vattendrag
Average
Stdev
Prov Stdev
4530
2033
308
Ytvatten, Sjar
Average
Stdev
Prov Stdev
2455
394
97
Ytvatten, Krr
Average
Stdev
Prov Stdev
Alla
Average
Stdev
Prov Stdev
64
6.7. KIRLIANEGENSKAPER
medelmtfelet i gruppen). Eftersom 40 exponeringar tagits fr varje vatten r medelmtfelet cirka 1/3 av Prov stdev, vilket ger en uppfattning om hur vldenierade mtvrdena
r.
Vi kan se att vrdena fr Area ligger hgst fr kommunala dricksvatten och kllor/brunnar,
medan sjar och krr ligger lgst. Det framgr ganska klart att de esta av Kirlianegenskaperna verkar vara starkt korrelerade med Area, och drmed med varandra. Medelvrdena
fr respektive klass fljer varandra vl, vilket indikerar att de mter nstan samma sak.
Undantaget verkar vara fractality error. Tabell 6.6 ger en tydligare bild av detta.
Kond Area Form Mean NRMS Length EntropyNo of Aver. Fract. Fract.
coef rad. rad.
inter- inervals tens.
ror
Kond
1,00 0,94 0,95 0,95 0,94
0,96
0,92
0,96
0,18
0,82 -0,59
Area
0,94 1,00 0,99 1,00 0,97
0,99
0,98
0,99
0,21
0,89 -0,60
Form coef
0,95 0,99 1,00 0,99 0,99
0,99
0,98
1,00
0,18
0,90 -0,61
Mean rad.
0,95 1,00 0,99 1,00 0,97
0,99
0,99
0,99
0,25
0,90 -0,58
NRMS rad. 0,94 0,97 0,99 0,97 1,00 0,97 0,99 0,99 0,22 0,88 -0,56
Length
0,96 0,99 0,99 0,99 0,97
1,00
0,97
0,99
0,17
0,88 -0,62
Entropy
0,92 0,98 0,98 0,99 0,99
0,97
1,00
0,98
0,29
0,90 -0,54
No of Inter- 0,96 0,99 1,00 0,99 0,99 0,99 0,98 1,00 0,21 0,89 -0,59
vals
Aver. intens. 0,18 0,21 0,18 0,25 0,22 0,17 0,29 0,21 1,00 0,25 0,25
Fract.
0,82 0,89 0,90 0,90 0,88
0,88
0,90
0,89
0,25
1,00 -0,37
Fract. error -0,59 -0,60 -0,61 -0,58 -0,56 -0,62 -0,54 -0,59 0,25 -0,37 1,00
Tabell 6.6: Kirlianegenskapernas inbrdes korrelation.
Vi kan se att era av egenskaperna frutom att korrelera mycket starkt inbrdes ocks
korrelerar starkt med konduktiviteten. Samtliga av de frsta 7 egenskaperna korrelerar
mycket starkt med konduktiviteten (0.92-0.96). ven fractality samvarierar starkt (0.82).
Fractality error uppvisar en omvnd korrelation (-0.59), medan average intensity inte har
ett tydligt linjrt samband.
9000
22
20
8000
18
7000
Intervals
16
Area
6000
5000
14
12
10
4000
8
3000
2000
0
100
200
300
400
500
600
700
Konduktivitet (uS/cm)
4
0
100
200
300
400
500
600
700
Konduktivitet (uS/cm)
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
r det antagligen denna som r den orsakande faktorn till korrelationerna. Det framstr
ocks som mest logiskt att en frndring i resistansen direkt pverkar bildens intensitet.
Kirlianegenskapernas inbrdes korrelation
Mean radius, Area, Length, Form coecient, No of intervals, NRMS och Entropy korrelerar mycket starkt inbrdes ( 0.970.999). Det indikerar att de mter delvis samma
saker. En del korrelationer framstr som en logisk fljd av egenskapernas denitioner,
medan andra inte fljer direkt av denitionen, utan sger ngot om bildens struktur.
T.ex. framstr en korrelation mellan omkretsen (Length) och medelradien (Mean radius)
som logisk, eftersom omkretsen rimligen r ngorlunda proportionell mot radien p isolinjen. Dremot sger oss korrelationen mellan den normerade spridningen i radien (NRMS
radius) och medelradien att urladdningen blir mer spretig eller ojmn ju strre bilden blir.
800
8000
700
7000
600
Length (isoline)
9000
Area
6000
5000
500
400
4000
300
3000
200
2000
10
15
20
25
100
10
30
15
Mean radius
20
25
30
2.8
2.6
2.4
2.2
Entropy
Form coefficient
3.5
2
1.8
2.5
1.6
1.4
1.2
1.5
10
15
20
25
1
10
30
Mean radius
15
20
25
30
Mean radius
Figur 6.7: Samband mellan Mean radius (isoline) och andra Kirlianegenskaper.
Fractality r ngot svagare korrelerat (0.880.90), och Fractality error visar en svag negativ
korrelation (-0.540.62). Average intensity visar inget linjrt samband alls, men sannolikt
nns ngon form av samband, d vi kan utlsa ett visst samband mellan grupperna ven fr
Average intensity i tabell 6.5. Det innebr sammantaget att dessa tre egenskaper antingen
r brusigare, eller att de mter delvis andra (oberoende) saker, eller att sambandet med
den frsta gruppens egenskaper r ganska olinjrt.
66
6.7. KIRLIANEGENSKAPER
Om vi tittar nrmare p ngra av sambanden s kan vi se att Area r nstan perfekt korrelerad med Mean radius, gur 6.7(a). Intervals visar p ett liknande samband, men med
mer spridning (ej visad). Length kar snabbare n proportionellt mot radien, gur 6.7(b),
och antagligen Form coecient ocks, gur 6.7(c). Entropy kar lngsammare, vilket r
logiskt d detta r ett mer logaritmiskt mtt p oregelbundenheten, se gur 6.7(c).
NRMS har lite strre spridning gentemot radien n de nmnda egenskaperna, gur 6.8(a),
och Fractality betydligt strre, se gur 6.8(c). Fractality error har en ganska brusig omvnd
korrelation, gur 6.8(d). Average intensity r ngorlunda korrelerad med radien fr sm
vrden, men sedan sprider vrdena ut sig och planar ut, gur 6.8(b).
Vi kan se att NRMS vxer proportionellt mot Mean radius (med ett lite brusigare samband), vilket vi kan tolka som att den inre grnsen fr isolinjen inte yttas s mycket,
medan den yttre grnsen yttas proportionellt med medelradien. Det stmmer bra med
utseendet p Kirlianbilderna, dr streamers som lyser upp bilden utgr frn centrum mot
periferin, medan intensiteten i centrum inte vxer lika mycket. Det avspeglar sig ocks i
att omkretsen p isolinjen (Length) vxer mer n proportionellt mot medelradien.
0.15
60
0.14
59
0.13
58
Average intensity
NRMS radius
0.12
0.11
0.1
0.09
57
56
55
0.08
54
0.07
0.06
10
15
20
25
53
10
30
15
20
Mean radius
30
1.92
0.16
0.155
Fractality error
1.9
Fractality
25
Mean radius
1.88
1.86
0.15
0.145
0.14
1.84
1.82
10
0.135
15
20
25
30
Mean radius
0.13
10
15
20
25
Mean radius
Figur 6.8: Samband mellan Mean radius (isoline) och ytterligare Kirlianegenskaper.
67
30
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Kirlianegenskapernas noggrannhet
Lt oss titta p hur egenskapernas noggrannhet (dvs. deras standardavvikelse) varierar
fr enskilda vattenprover. Det avspeglar urladdningsprocessens oregelbundenhet, och sger
ocks lite grand om i vilka intervall som vrdena r mer eller mindre tillfrlitliga.
I gur 6.9 visas det relativa felet (i form av normerad standardavvikelse) fr ett par
Kirlianegenskaper. Eftersom ca 40 exponeringar tagits, fr respektive vatten r ett kondensintervall fr respektive datapunkt vsentligen mindre (med en faktor 0.31 fr p<0.05,
0.52 fr p<0.001). Varje punkt motsvarar ett vatten, dr egenskapen fr vattnet (t.ex.
Area) plottats mot den normerade spridningen i egenskapen (stdev(Area)/Area) mellan
de 40 exponeringarna av vattnet.
0.1
0.16
0.09
0.18
Stdev(Area)/Area
0.14
0.12
0.1
0.08
0.06
0.04
0.02
0
2000
0.08
0.07
0.06
0.05
0.04
0.03
0.02
0.01
3000
4000
5000
6000
7000
8000
0
12
9000
14
16
Area
18
20
22
24
26
28
30
Mean radius
0.18
0.035
0.16
Stdev(Fractality) / Fractality
Stdev(Entropy) / Entropy
0.03
0.14
0.12
0.1
0.08
0.06
0.025
0.02
0.015
0.01
0.04
0.02
1
1.2
1.4
1.6
1.8
2.2
2.4
2.6
0.005
1.82
2.8
Entropy
1.84
1.86
1.88
1.9
1.92
Fractality
6.7. KIRLIANEGENSKAPER
Entropy, gur 6.9(c), uppvisar ett omvnt frlopp med ngot bttre noggrannhet fr hgre
vrden. NRMS radius visar p en liknande men mer otydlig trend frn 1510%. Fr average
intensity varierar den normerade standardavvikelsen mellan 1.54% utan ngot tydligt
mnster. Fr No of intervals ligger den mellan 1020%, med ngot smre noggrannhet fr
de lgre vrdena. Fr Fractality error varierar den kring 1015% fr vrden upp till 0.14
dr den sedan kar ngot upp till 20%.
Nv
ve
ve
Mean radius
Area
Length
4.5
3.9
3.4
3.9
3.4
3.1
Entropy
Form coecient
3.2
2.7
3.1
2.5
No of intervals
NRMS of radius
Average intensity
Fractality
Fractality error
2.3
1.9
0.9
0.6
0.3
2.3
1.9
0.6
0.6
0.25
Tabell 6.7: Spridning mellan olika vatten i frhllande till spridning inom vatten.
De parametrar som skiljer sig mest mellan de olika vattnen r sledes Mean Radius isoline,
Area, Length of isoline, Entropy of isoline och Form coecient i fallande ordning.
De egenskaper som hamnat underst pverkas antingen inte lika mycket av variationer i
konduktiviteten, eller s r de betydligt brusigare (mer oregelbundna).
69
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Eftersom 40 exponeringar har tagits per vatten ligger mtvrdet fr respektive vatten
med 95% sannolikhet inom ungefr 1/3 av standardavvikelsen (S ) fr vattnet ifrga.
Och om vi tittar p variationen mellan de olika vattnen, s br vrdena ligga spridda p
ett intervall om cirka 23 gnger standardavvikelsen (S ) fr gruppen. Det innebr att
man fr en god uppfattning om egenskapernas upplsningsfrmga om man multiplicerar
ovanstende siror med 69. D kan vi se att Fractality error kanske precis kan skilja ut
ngra vatten frn de andra i gruppen, medan t.ex. variationen mellan vattnen fr Mean
radius uppgr till ca 25-40 gnger mtnoggrannheten i snitt. En del vatten kan ha bttre
mtnoggrannhet n s, eftersom denna varierar inom gruppen som vi sett i gur 6.9.
Vi kan notera att bland de mtt som avspeglar allmnbelysningen (Area och Average
Intensity) s var Area det klart knsligaste mttet fr att kunna skilja ut vatten i databasen. Bland de mtt som avspeglar streamers s verkar Mean radius vara det knsligaste
mttet.
Nu r det inte ndvndigtvis s att en lgre spridning innebr en strre frmga att
urskilja en pverkan. Det kan lika grna innebra att parametern inte lika starkt fljer
ngon extern och svrpverkbar egenskap (som i detta fallet konduktiviteten). Det r
mjligt att ngon av egenskaperna som inte varierar s mycket i naturliga vatten kan
pverkas av att vattnet behandlas.
Speciellt innebr den starka korrelationen med konduktiviteten att om Kirlianegenskaperna skall kunna urskilja en annan form av pverkan n en pverkan p konduktiviteten,
s mste man antingen mta p vatten med samma konduktivitet, eller kompensera fr
variationen i konduktivitet nr egenskaperna hos olika vatten jmfrs.
e
600
Konduktivitet Labb
500
pH Labb
400
300
200
3
3
100
0
0
pH Flt
100
200
300
400
500
600
700
Konduktivitet Flt
(a) Frndring av pH
Figur 6.10: Frndring i pH och konduktivitet frn flt till labb. Linjerna avser grnsen
flt = labb.
70
pH och konduktivitet
Vi kan se att bde pH och konduktivitet r relativt stabila, med den noggrannhet som r
rimlig fr provtagning av vatten i flt, se gur 6.10.
Redox
Fr redox r bilden en annan, se gur 6.11(a). Hr kan vi se att vattnets rH tenderar att
ka ver hela linjen. Eftersom pH-vrdet r i princip stabilt s beror variationerna i rH p
variationer i ORP, vilket ocks framgr av data fr ORP (en ganska liknande bild som den
fr rH ej visad). Vi kan se att de mest reduktiva vattnen har rrt sig mycket, medan
de mer oxidativa bara rrt sig i storleksordningen 12 rH, vilket dock r klart mtbart.
Ngra vatten med hgt rH har sjunkit ngot.
32
14
30
12
28
10
O2 Labb
rH Labb
26
24
22
8
6
20
18
16
16
18
20
22
24
26
28
30
0
0
32
rH Flt
10
12
14
O2 Flt
(a) Frndring av rH
Figur 6.11: Frndring i rH och syrehalt frn flt till labb. Linjerna avser grnsen flt =
labb.
Slutsatsen r att rH fr i alla fall reduktiva vatten varierar markant frn provtagning
till frvaring. Det betyder speciellt att experiment med pverkan p redox av alternativ
vattenbehandling br utfras med s frskt vatten som mjligt. En del variationer kunde kanske hnfras till variationer vid provtagningen, men vi kan se att syrehalten inte
varierar mellan provtagning och labb fr de mest syrefattiga vattnen, se gur 6.11(b).
Syre
Nr det gller syre, se gur 6.11(b), kan vi se att vissa vatten (i regionen 58 mg/l) har
rrt sig en hel del. En viss variation p grund av provtagningen nns skert hr, eftersom
mnga vatten i denna region har provtagits i grunda kllor och av frklarliga skl ftt mer
ytligt vatten i askan n syremtaren, som kunnat hllas lngre ner. Ofta har det funnits
en variation p 23 mg/l med en skillnad p bara ngra decimeter.
Denna variation med djupet var ett problem som uppmrksammades efter hand, varfr en
del tidigt insamlade vatten kan uppvisa en strre variation hr. En viss mngd syre kan
ocks ha kommit in p grund av att luft bubblat ut ur askan vid provtagningen, men
antagligen r eekten p syrehalten av att luftbubblorna blandar om vattnet (om det r
skiktat) strre.
71
KAPITEL 6. VATTENDATABAS
Ngon aska kan ocks ha ftt in syre i sig p grund av att en kork inte slutit tillrckligt
ttt. I ngon enstaka aska fanns en mindre luftbubbla, antagligen p grund av provtagningen.
Flera av de mest syrefattiga vattnen verkar inte ha rrt sig s mycket. Det kan bero p
att de provtagits extra noga, eller mjligen p grund av att extra syre som kan ha kommit
med vid provtagningen har frbrukats.
vriga egenskaper
De vriga egenskaperna som provtagits har av praktiska skl inte kunnat mtas i flt i detta projekt. En pverkan p turbiditet nns antagligen, speciellt fr de reduktiva vattnen.
Det r troligt att en variation i ytspnning fljer med en variation i turbiditet, ven i flt.
Av praktiska skl r det svrt att mta ytspnning i flt, eftersom hela mtuppstllningen
behver vara stabil och inkalibrerad fr att det ska g att mta noggrannt.
Kirlianegenskaper kan vara mjliga att mta i flt, men egenskapernas pverkbarhet av
mtbetingelserna (till exempel temperaturen) br klarlggas lite mer, fr att det skall
vara meningsfullt att mta skillnader mellan flt och labb.
72
Kapitel 7
Experiment med vattenbehandlare
I det hr kapitlet redovisas de experiment med behandlat vatten som utfrts i projektet.
Experimenten har karaktren av en survey, med syfte att frska fnga upp ngorlunda
tydliga eekter, och f en frsta indikation om vilka egenskaper i vattnet som verkar
lovande att studera vidare under experimentella betingelser.
Frst beskrivs vilka vattenbehandlare och naturliga vatten som anvnts i experimenten.
Experimentuppstllningen, och den praktiska metodiken kring hanteringen av vatten under frsken, diskuteras sedan mera ingende. Drefter redovisas resultaten frn respektive
experiment. Frutom frsken med pverkan p fysikaliska och kemiska egenskaper samt
Kirlianegenskaper, redovisas ocks ngra frsk med absorption i bnor.
Virvlare
Martinvirvlaren, Plus & Minus (Kranmodell)
Indirekta, informerat vatten
CIR (Vortex Energizer), Grander (Flexible device)
Indirekta, vriga
Nilemark (Waterprocessor 100), Plocher (AquaKat), HydroKat
Jag har vid urvalet efterstrvat att f en ngorlunda representativ grupp av behandlare
frn respektive kategori, och har i viss mn tagit hnsyn till tillgnglighet p den nordeuropeiska marknaden och tillgnglig dokumentation kring behandlarna.
73
Av den tidigare diskussionen framstr det som rimligt att ha med vatten med olika hrdhet
(varav ett par hrda vatten), och vatten med olika syrehalt. Ngra utprglat reduktiva
vatten r ocks lmpliga. Vatten med organiska freningar (humus) och jrn r ocks
intressanta.
Det innebr ett urval lngs era axlar. Av praktiska skl valdes 5 vatten ut, med lite grand
olika egenskaper, och ofta ngon typisk egenskap fr respektive vatten.
O2
pH
Kond. Hrd. HCO3 CO2
Turb.
Anm.
mg/l
S=cm mg/l mg/l mg/l NTU
Gteborg
kranvatten
Hgstena
Luttra
Ljunga klla
12,30
7,85
221
22
73
<4
< 0,05
9,75
5,55
5,15
7,30
7,15
4,45
393
559
185
76
104
19
216
289
40
11
15
24
< 0,05
0,42 0,06
45 4
Krr
vid
Nykllan
1,30
5,30
91
12
37
29
2,8
0,2
Jrnsediment
Humus
Once-through
Vattnet fr da genom behandlaren en gng, vilket liknar situationen fr en behandlare monterad i ett vattenledningssystem.
Cirkulerande
Vattnet fr cirkulera en viss tid, i en slang eller ett rrsystem med monterad behandlare, och drmed passera era gnger genom behandlaren, vilket liknar mnga
installationer fr processvatten.
Statisk
Vattnet fr inte cirkulera alls, utan frvaras i ett krl (t.ex. av metall) under en viss
tid, med en behandlare monterad p lmpligt stt, vilket fngar upp situationen fr
behandling av t.ex. dammar och ytgdsel, och ocks delvis liknar situationen fr
en dricksvattenledning till ett hushll, dr vattnet under stora delar av tiden frblir
stillastende i rrledningarna.
Frgan r ocks om vattnet skall exponeras fr luft. Fr dricksvatten och dammtillmpningar r det fallet i olika grad, liksom i vissa cirkulerande system, t.ex. biltvttar. Nr det
gller andra cirkulerande system r situationen mer oklar, t.ex. nr det gller vattenburna
element.
Fr de fall det handlar om pverkan p redox framstr det som rimligt att vattnet i
samband med eller efter behandling utstts fr lufttilltrde, fr att pverkan p syrehalten
skall kunna ske.
I det hr projektet har en medelvg valts. Vattnet hlls p ett kontrollerat stt tre gnger
genom en tratt med monterad behandlare. P s stt r det relativt ltt att hlla respektive experimentstation enkel och liten till volym och yta, vilket gr det mjligt att gra
experiment med era behandlare eftersom de olika behandlarna rimligen br ha var
sin experimentstation och br hllas p ett visst avstnd frn varandra, tminstone tills
eventuella inuenseekter r nrmare utredda. Vattnet utstts fr luft nr det dar ut
genom tratten, och proceduren kan kanske liknas vid en kortare cirkulering i ett system
med lufttilltrde.
Fr absorptionsfrsken anvndes en delvis annan metodik. Dr behandlades vattnet en
gng med behandlaren, och denna placerades sedan i den omedelbara nrheten av burkarna med bnor och vatten, fr att en eventuell inuenseekt skulle ha chansen att gra
sig gllande p bnorna, d frsken tog tskilliga timmar att utfra.
Experimentuppstllning
Fljande arrangemang har anvnts: Behandlarna monteras p tratt och frvaras i plastboxar (ca 30x40 cm, 10 cm hga) av polyeten. Dessa har sttt inuti en papplda med
plastduk ver nr behandlarna inte anvnts, fr att undvika att vattennga sprids fr
mycket. Boxarna har varit placerade s att det har varit minst 2 m till varje annan behandlare eller kontroll, och har inte yttats runt.
En metalltratt2 i rostfritt stl (IKEA) anvndes fr trattkontroll (dvs. enbart tratt), CIR,
Nilemark, AquaKat och HydroKat. Dessa behandlare monterades p utsidan av rrdelen
2
75
Fr att undvika fr stor variation mellan olika prover av obehandlat vatten orsakat av
provtagningen, tappades provtaget vatten om frn en dunk strax fre varje experimentserie.
En dunk placerad i kyl, utan luftbubblor i dunken3 , vndes era gnger innan den ppnades, och omrrdes frsiktigt. Vattnet hlldes frsiktigt upp i en stor bgare (fr att
undvika att vattnet var skiktat) och ner i 250-ml askor till brdden, som omedelbart
frslts med skruvkork p ett sdant stt att inga luftbubblor uppstod i provet.
Fr ngra enstaka prover avvek syrehalten ngot nr askan kontrollmttes, vilket kan
bero p hanteringen vid omtappningen eller i de frsta serierna mjligen p mtproceduren fr syrehalten, vars procedur stramades upp efter hand.
I frsket med Gteborg kranvatten hlls askorna i ett kylt vattenbad (i ett separat
rum) innan de hmtades till frsk. Det gav dock alltfr stora variationer i temperaturen i askorna, varfr askorna i de senare experimenten frvarades i ett kylskp, dr
temperaturvariationerna var sm, fre behandling.
3
76
En provaska togs ur kylskp, vndes ordentligt s att vattnet blandades om, och ppnades
sedan. 40 ml hlldes upp (kontrollprov fr askan) och syrehalten mttes omedelbart fr
provet (< 1 min), och drefter pH och Orp, mtningar som pgick under en lngre tid
parallellt med vriga mtningar.
Flaskan hlldes upp i en plastbgare4 (400 ml) vid behandlingsplatsen och vattnet i denna
hlldes tre gnger genom behandlaren bgare A genom behandlaren till bgare B,
bgare B genom behandlaren till bgare A, och slutligen igen bgare A genom behandlaren
till bgare B. Behandlaren hlls p samma hjd i samtliga experiment fr behandlare
med tratt s att underdelen p trattens rr var i jmnhjd med bgarens verdel (kant).
Mtprocedur fr syrehalt
Drefter togs omedelbart (< 1 min) 40 ml som prov och syrehalten mttes.
Fre varje frsk togs sonden ur sin kalibreringsbehllare, och skljdes ca 20 sek under
rinnande 20-gradigt vatten. Yttre delen av sonden roterades sedan i en cirkelrrelse i luften
(genom att hlla i andra nden av sonden) s att elektrolyten i sonden var homogen.
Drefter placerades sonden i kalibreringsbehllaren, ck vila 12 min och kalibrerades
sedan med den inbyggda automatiska kalibreringen till 101.7% O (fuktighetsmttad luft).
Syremtaren rrdes frsiktigt, med den av tillverkaren freskrivna hastigheten, till dess att
mtvrdet stabiliserade sig (typiskt 2030 sek)5, varvid syrehalt och temperatur noterades.
Bda mtpunkterna kontroll och behandlat mttes p s stt i snar fljd med samma
kalibreringspunkt, vilket gr att speciellt skillnaden mellan behandlat och obehandlat
vatten br vara ett vrde av god kvalitet. Behandlarnas kalibrering kontrollerades efter
mtningarna och var typiskt < 0.5% frn kalibreringspunkten och ofta exakt p denna.
Denna metodik iakttogs fr de senare serierna. Fr de tv frsta (Gteborg och Hgstena)
iakttogs en liknande metodik, men inte lika strikt.
2
Efter mtning av syrehalten mttes pH och ORP (parallellt med vriga mtningar). Drefter mttes i tur och ordning turbiditet, ytspnning, Kirlianegenskaper och konduktivitet,
dr nytt prov av behandlat vatten togs fr respektive egenskap.
pH mttes efter det att mtvrdet stabiliserat sig efter ngra minuter. Orp mttes dels
efter 5 min och dels efter 15 min, fr att f en uppfattning om mtvrdets drift. Provets
temperatur mttes ocks i samband med pH, ytspnning, Kirlianegenskaper och konduktivitet. Fr turbiditet gjordes mellan tre till fem mtningar p provet, och medelvrdet
och standardavvikelse berknades ur dessa. Ytspnning mttes med den metodik som beskrivits i kapitel 5. Fr Kirlianegenskaper mttes tre serier med 10 bilder i varje serie, dr
vattnet i sprutan byttes mellan varje serie, dvs. totalt 30 bilder. Se kapitel 5 och bilaga
C.
Genomskinliga, 12 cm hga, 68 cm diameter, koniskt avsmalnande nedt.
Fortsatt omrrning under lngre tid ledde till att syre blandades in (eller avlgsnades fr vermttat
vatten) och en lngsam drift uppt (nedt) frn jmviktslget.
4
5
77
Fr en aska med obehandlat vatten och en aska med trattbehandlat vatten mttes alla
parametrarna, som kontroll. Fr ytterligare en aska mttes syre, pH, Orp och Kirlianegenskaper fr bde obehandlat vatten och trattbehandlat, fr att f er datapunkter fr
dessa. (I ngra fall ven konduktivitet och turbiditet.)
Hantering av inuenseekter
85 mm, hjd: 15 mm) med lock (frsedd med nabbar). Bnorna vgdes upp, placerades i
petrisklar, och frdelades slumpmssigt (med trningskast) mellan behandlarna och placerades i respektive box. Tre askar per behandlare och serie anvndes. Behandlat vatten
hlldes i petrisklarna, och locket lades p. Behandlarna placerades p eller intill petrisklarna (< 1 dm), ett plastskynke lades ver och och boxarna tillslts, s att bnorna
befann sig i mrker.
Vid mtningen bestmdes vikten p bnorna, genom fljande procedur: Vattnet hlldes
ut genom en glipa mellan petriskl och lock (med locket ngot av), och bnorna hlldes
ut p en bit tyll som lg p en handduk. Hrnen lyftes p tyllbiten och bnorna rullades
fram och tillbaka p denna (i kontakt med handduken genom tyllbiten) s att det mesta
vattnet absorberades av handduken. Bnorna hlldes drefter ner i en torr petriskl och
vgdes p en Scaltec SAS-51 med 10 mg noggrannhet.
7.4 Syrehalt
Syrehalten kar i olika grad fr alla former av behandling inklusive kontrollbehandling
med tratt, fr alla de syreundermttade vattnen. P samma stt minskar syrehalten fr
det vermttade vattnet (Gteborg kranvatten), se gur 7.1.
Om man ser till vattnen med lg syrehalt blir mnstret att Martin, Grander, CIR, Nilemark och AquaKat visar p en varierande grad av kning i frhllande till tratt (och
naturligtvis till obehandlat prov). P samma stt rr sig Plus & Minus mindre i frhllande till tratt i samtliga fall.
Nr det gller vatten med hgre syrehalt, Hgstena, eller vermttad syrehalt, Gteborg
kranvatten, r trenden en annan. Fr Hgstena rr sig i princip alla behandlare mindre
78
7.4. SYREHALT
Krr
6
Ljunga klla
Luttra
Hgstena
Gteborg kranvatten
0
3.5
3.5
3.5
0.5
2.5
2.5
2.5
1.5
1.5
1.5
1.5
2.5
0.5
0.5
0.5
3.5
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910
0 1 2 3 4 5 6 7 8 910
Figur 7.1: Frndring av syrehalt vid behandling genom tratt med monterad behandlare.
1 & 2 Endast tratt, 3 - CIR, 4 - Nilemark, 5 - AquaKat, 6 - HydroKat, 7 - Plus & Minus,
8 - Grander, 9 - Martin. Vatten (frn vnster): Krr, Ljunga Klla, Luttra, Hgstena och
Gteborg kranvatten.
eller betydligt mindre n trattkontrollen. Fr vermttat vatten r resultaten otydliga.
Hr lagrades proven ocks under mer varierande betingelser (vattenbad) istllet fr i kyl
som i de andra (senare) experimenten, vilket kan ha gjort att resultaten i denna serie
hller lgre kvalitet n fr de vriga vattnen.
Krr
Ljunga klla
O2
dO2
k
O2
dO2
k
Fre
Fre
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
1,82
1,04
1,10
1,06
1,34
1,16
1,25
1,23
1,42
3,68
4,06
4,73
4,43
4,27
4,09
4,11
5,54
5,45
0,41
0,42
0,49
0,45
0,45
0,42
0,43
0,58
0,58
4,86
5,08
5,28
5,13
5,38
5,07
5,21
5,32
5,15
Luttra
O2
Fre
dO2
2,30
2,31
2,60
2,62
2,74
2,22
2,10
3,24
2,97
0,44
0,46
0,50
0,50
0,50
0,44
0,39
0,63
0,57
Hgstena
O2
dO2
Fre
5,62
5,75
5,55
5,52
5,35
5,73
5,38
5,68
5,63
9,84
9,79
9,69
9,86
9,91
9,88
9,69
9,66
9,63
2,74
2,91
2,98
2,66
2,66
2,90
2,57
3,18
3,17
0,70
0,76
0,40
0,34
0,48
0,44
0,16
0,37
0,59
0,46
0,51
0,54
0,47
0,49
0,51
0,46
0,58
0,56
k
0,75
0,78
0,37
0,37
0,56
0,49
0,15
0,33
0,52
Gteborg
O2
dO2
Fre
12,58
12,20
12,52
12,32
12,20
12,35
12,16
12,37
12,15
-1,48
-1,08
-1,16
-1,15
-0,81
-1,13
-0,81
-1,49
-1,14
k
0,83
0,77
0,67
0,76
0,58
0,73
0,60
0,95
0,84
Martin och Grander visar p en tydlig kning. Det beror sannolikt p att desgeometrin
r sdan att den underlttar syresttning turbulens i Granderbehandlaren, kraftig
virvling i Martinvirvlaren. Plus & Minus ger en mindre frndring n trattkontrollen. Det
79
r ocks logiskt eftersom den gav det mest stillsamma det av alla behandlarna. En
faktor som ocks kan ha spelat roll var att denna behandlare monterats i ett stll, som
gjorde att mynningen p behandlaren hamnade lngre ned n fr vriga behandlare.
Fr Martin r det sjlva virvlingen som ger eekten (enligt tillverkaren). Den slutsats
som kan dras r att den r eektiv p att syrestta jmfrt med en tratt. Eftersom ingen
placebo-behandling fanns att tillg fr Grander, dvs. med samma strmningsgeometri
men utan behllare med Grandervatten, gr det inte att utvrdera om Granderbehandlarens syresttning beror enbart p desgeometrin, som gav upphov till en viss turbulens,
eller om en pverkan frn det inneslutna Grandervattnet ocks nns.
Behandlare monterade p utsidan av tratt
Nr det gller frsk med behandlare monterade p utsidan av tratt (CIR, Nilemark,
AquaKat, HydroKat), skiljer sig inte strmningsgeometrin t jmfrt med trattkontrollen,
annat n mjligen p grund av mindre variationer vid upphllningsfrloppet frn gng
till gng, men det borde inte ge en trend i materialet.
dO2
p
k
p
Krr
Tratt
3:87 0:27
0; 413 0; 004
CNAH
4:38 0:27
0,15 NS 0; 455 0; 026 0,046 *
CNA
4:48 0:23
0,12 NS 0; 465 0; 020 0,039 *
Ljunga klla
Tratt
CNAH
CNA
Luttra
Tratt
CNAH
CNA
Hgstena
Tratt
CNAH
CNA
Gteborg
Tratt
CNAH
CNA
2:83 0:12
2:80 0:16
2:77 0:18
0,85 NS
0,70 NS
0; 485 0; 034
0; 501 0; 030
0; 500 0; 036
0,62 NS
0,68 NS
2:31 0:01
2:55 0:23
2:65 0:08
0,12
0,014 *
0; 451 0; 009
0; 483 0; 030
0; 498 0; 004
0,13 NS
0,06 +
0:73 0:04
0:42 0:06
0:41 0:07
0,005 **
0,008 **
0; 76 0; 02
0; 45 0; 09
0; 43 0; 11
0,005 **
0,030 *
0,46 NS
0,42 NS
0; 80 0; 04
0; 68 0; 08
0; 67 0; 09
0,08 +
0,12 NS
1:28 0:28
1:06 0:17
1:04 0:20
Tabell 7.3: Syrefrndring i behandlat vatten. Tratt = tratt utan behandlare monterad p
utsidan. CNAH = CIR, Nilemark, AquaKat, HydroKat. CNA = CIR, Nilemark, AquaKat. O = syrehalt fre behandling, dO = frndring i syre, k = syreupptagningsfrmga
(se texten), p = sannolikheter (t-test), dvs. signikansniver fr skillnad gentemot trattbehandling fr dO respektive k.
2
Dataunderlaget r s pass litet att det r svrt att dra slutsatser om enskilda behandlares eekt, annat n de som gjorts ovan. Men man kan studera behandlarna som grupp.
Finns det en signikant skillnad (uppt eller nedt) mellan de tv kontrollfrsken med
80
7.4. SYREHALT
endast tratt gentemot trattar med behandlare monterad p utsidan? En statistisk analys
redovisas i tabell 7.3.
Fr era av de syrefattiga vattnen nns en tydlig syrekning (dO ) jmfrt med kontrollbehandling (Krr och Luttra), men antalet datapunkter r fr f i frhllande till
eektens storlek fr att vi ska kunna f ngra tydliga signikanser Krr (p = 0.15),
Luttra (p = 0.12). Fr det mer syrerika vattnet Hgstena nns en klart signikant lgre
syrekning jmfrt med kontrollbehandling (p = 0.005). Fr delgruppen CIR, Nilemark
och AquaKat r eekten tydligare verlag (Krr p = 0.12, Luttra p = 0.014, Hgstena p
= 0.008).
2
Syreupptagning
Det mnster som frsiktigt kan sknjas ur sirorna r en fr lga syrehalter strre kningstakt och fr syrerikare vatten lngsammare, jmfrt med kontrollbehandling fr denna
grupp av behandlare. Det skulle indikera en upptagningskurva som r brantare i brjan
och planare i slutet, om man rr sig frn lga vrden till hgre, jmfrt med kontrollbehandling. Det behvs er serier fr att klarlgga om detta r en bild som ngorlunda
stmmer, men de serier som har ngorlunda tydliga skillnader bildar i alla fall tillsammans
en konsistent bild.
Det faktum att det funnits en viss spridning mellan de olika askornas syrehalt inverkar
naturligtvis lite grand p resultaten. En ngot hgre syrehalt borde leda till en ngot lgre
syreupptagningsfrmga. Lt oss se om vi kan gra en modell som tar bttre hnsyn till
detta. Figur 7.2 visar frndringen i syrehalt som funktion av syrehalten fr grupperna
Tratt och CNA.
5
dO2
10
12
14
O2
Figur 7.2: Upptagningstakt av syre (medelvrden). x = Tratt, o = CIR, Nilemark, AquaKat. Frn vnster till hger: Krr, Ljunga klla, Luttra, Hgstena, Gteborg. (Spridningen
inom respektive vatten visas inte.)
Det verkar som om grupperna av punkter bildar linjer som skr den horisontella axeln
ngorlunda i trakten av 10.8 mg/l, dvs. jmviktslget fr full syremttnad. Dvs. vi har
sannolikt en exponentiellt utplanande upptagning. Lt oss anstta y(t) som syreupptagningen ver tiden och y0(t) som dess derivata, som vi kan skatta enligt t.ex. y = O ,
2
81
y0
= k(y
y)
jv
dr k r en positiv konstant som anger lutningen p linjen och y r syrehalten vid full
syremttnad (jmvikt). Med lite rkning fr vi, om vi integrerar, att:
jv
y=y
jv
+ (y
y )e
jv
kt
y=y
jv
(1
kt
jv
k=
y0
jv
jv
82
7.5. PH
variera ngot frn vatten till vatten. Men frsken behver upprepas innan man kan dra
ngra skra slutsatser6.
7.5 pH
pH stiger ngot i varierande grad fr alla behandlingar fr Krr, Luttra och Hgstena,
och huvudsakligen ocks fr Ljunga klla, medan de sjunker fr Gteborg. Frndringen
hnger antagligen samman med kningen i syrehalt.
Namn
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
Krr
pH
5,42
5,31
5,18
5,38
5,42
5,22
5,33
5,18
5,15
dpH
0,02
0,13
0,14
0,00
0,04
0,10
0,13
0,19
0,23
Ljunga klla
pH
dpH
4,46
4,38
4,53
4,38
4,51
4,38
4,62
4,51
4,46
-0,03
0,03
-0,09
0,12
-0,01
0,04
0,39
0,15
0,27
Luttra
pH
dpH
7,20
7,10
7,25
7,04
7,10
7,23
7,03
7,23
7,20
0,20
0,23
0,04
0,18
0,18
0,14
0,12
0,31
0,25
Hgstena
pH
dpH
7,19
7,21
7,30
7,23
7,21
7,44
7,41
7,38
7,17
0,08
0,13
0,17
0,19
0,16
0,03
0,07
0,23
0,25
Gteborg
pH
dpH
7,71
8,01
8,00
7,66
7,93
7,85
7,78
7,98
7,95
-0,14
-0,29
-0,48
-0,08
-0,10
-0,50
-0,08
-0,15
-0,23
7.6 Redox
Sjlva vattnen fre behandling varierade cirka 50 mV (motsvarande ca 1.5 rH) mellan
strsta och lgsta mtvrdet fr obehandlat vatten, standardavvikelsen var typiskt 20
mV. Variationer i pH stod bara fr en del av denna mjliga variation. Antagligen r detta
ungefr den mtupplsning som man i praktiken har, vilket stmmer ganska bra med
snittvrdet 30 mV som vi sg mellan tv ORP-elektroder i kapitel 6.
Fr Krr var skillnaden mellan max- och minvrdena ca 100 mV (motsvarande ca 3.0 rH),
med standardavvikelsen ca 35 mV. Det antyder att det fanns en viss skillnad mellan de
olika omtappade askorna fr Krr.
Speciellt verkar det lite egendomligt att vrdena fr Trattkontrollen fr Hgstena skiljer sig s frn
alla vattnen, ven de virvlade, vilket kan indikera ngon form av systematiskt fel.
6
83
Obehandlad
Obehandlad 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
Kontroll
Orp
Orp
5min
15min
282
317
307
302
328
329
323
299
311
278
287
324
308
311
314
331
335
329
311
331
310
Behandlat
Orp
Orp
5min
15min
308
319
322
336
330
301
331
295
308
315
325
335
338
336
298
332
287
7.7. YTSPNNING
7.7 Ytspnning
Variationerna r mycket sm. Den enda slutsats som man kan dra r att ytspnningen i
genomsnitt stiger ngot (samtliga behandlingar, inklusive trattkontrollen) fr Krr, Luttra
och Ljunga. Det kan vara t.ex. mindre sediment som spelar roll. Eekten r tydligast fr
Ljunga som ocks innehll mest uppslammat sediment.
Krr
Obehandlat
Trattbehandling
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martin
72,60
72,90
72,65
72,65
72,65
72,65
72,75
72,80
72,55
Ljunga
klla
72,65
72,95
73,10
73,00
73,00
73,10
72,90
73,05
72,75
Luttra
Hgstena Gteborg
72,80
73,15
72,95
72,85
73,00
72,90
73,00
72,70
73,20
73,00
73,00
72,85
72,95
73,15
73,15
72,85
73,05
73,00
73,00
72,75
73,20
72,95
72,85
72,80
73,15
72,35
72,85
7.8 Turbiditet
Turbiditeten mttes direkt fr Gteborg, Hgstena och Krr. Fr Luttra mttes turbiditeten efter 15 min, eftersom provet innehll en del strre partiklar som strde mtningarna,
men som sjnk till botten ganska snabbt. Fr Ljunga mttes turbiditeten efter 1, 15 och
30 min, fr att se pverkan p sjunkande sediment (provet innehll mycket uppslammat
jrnsediment).
Serie
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
Krr
2; 85 0; 28
2; 84 0; 14
2; 97 0; 08
3; 23 0; 11
3; 38 0; 10
3; 21 0; 05
3; 07 0; 10
3; 42 0; 15
5; 28 0; 07
3; 39 0; 18
3; 70 0; 14
0; 42 0; 06
Luttra
0; 01 0; 01
Hgstena
Gteborg
0; 57 0; 03
0; 01 0; 02
0; 00
0; 43 0; 03
0; 55 0; 05
0; 50 0; 06
0; 42 0; 05
0; 58 0; 04
0; 72 0; 03
0; 49 0; 07
0; 02 0; 02
0; 06 0; 02
0; 00 0; 01
0; 05 0; 01
0; 11 0; 01
0; 06 0; 01
0; 01 0; 02
0; 06
0; 01
0; 06
0; 02
0; 06
0; 01
0; 01
0; 01
Tabell 7.7: Turbiditetsmtningar. Medelvrde standardavvikelse. Vrdena avser uppmtt turbiditet minus turbiditet fr destillerat vatten (mtt i samma kyvett innan provet).
Samtliga behandlingar, inklusive trattkontrollen, hade hgre turbiditet n de obehandlade
proven, vilket antagligen beror p omrrningen, dvs. att lngsamtsedimenterande partiklar
rrs upp. Kanske sls en del partiklar snder av behandlingen, vilket leder till er partiklar
som kan hlla sig svvande lngre.
Fr Hgstena och Gteborg r det mycket sm frndringar, och hr har troligen frekomsten av sm dammpartiklar spelat en roll. Sjlva mtvrdet indikerar ngorlunda
85
totalmngden partiklar, medan en stor standardavvikelse fr ett prov indikerar frekomsten av stora partiklar.
Man kan mjligen ana en eekt (svag trend) fr behandlarna CNAH (CIR, Nilemark,
AquaKat, HydroKat) jmfrt med trattkontroll fr Krr, speciellt eftersom andra behandlare visar p en liknande trend. Det kan vara intressant att flja upp, men det krver
strre serier.
Obehandlat
Dekanterat7
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martin
Turb 1min
57; 1 1; 2
5; 9 0; 1
60; 1 2; 2
68; 7 1; 3
64; 9 1; 2
63; 1 1; 8
64; 5 1; 1
60; 9 1; 2
44; 4 0; 5
64; 1 0; 7
65; 6 1; 1
Turb 15 min
41; 6 1; 1
5; 8 0; 0
53; 7 0; 4
47; 5 2; 0
57; 6 0; 8
51; 4 0; 9
54; 0 0; 7
51; 3 1; 6
37; 5 0; 5
55; 1 0; 4
56; 5 0; 7
Turb 30 min
24; 6 1; 5
5; 3 0; 1
47; 5 1; 5
46; 1 0; 8
50; 9 0; 7
47; 0 0; 8
48; 7 0; 6
42; 4 1; 0
36; 0 0; 3
50; 1 0; 8
48; 0 0; 9
Tabell 7.8: Variation i turbiditet ver tiden p grund av lngsam sedimentation, Ljunga
klla.
Fr Ljunga klla, se tabell 7.8, som innehll mycket sediment kan vi se att turbiditeten
tydligt kar fr alla behandlare (inklusive Tratt) och att eekten hller i sig betydligt
lngre, dvs. partiklarna sedimenterar lngsammare. Det innebr att partiklarna har blivit
mindre, och drmed hller sig svvande lngre. Vrdena fr Plus & Minus avviker, men
man kan inte dra slutsatser frn bara ett vrde. Ytterligare frsk fr avgra om det
r en eekt eller beror p en variation i det obehandlade vattnet, eller p om partiklar
absorberats inuti behandlaren (d vattnet rann ganska lngsamt genom behandlaren).
7.9 Kirlianegenskaper
Mngden data frn Kirlianmtningarna r s pass omfattande att bara ett mindre urval
redovisas hr, fr vriga data se bilaga B.
Krr
Ljunga Luttra Hgstena Gteborg
klla
Area
Area
Area
Area
Area
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
3006 28
3330 23
2899 64
3196 22
2781 72
2994 26
2970 44
2924 27
3050 19
3048 23
2924 29
4494104
4841 91
4600130
4562 96
4885105
4773 71
4720 99
4975133
4509 94
4573 86
4392113
7317217
7967187
6877153
7960276
7854209
7704188
7472139
7873180
7844173
8193168
7982245
6830134
6305131
7047121
7020101
6590113
6220151
6268129
6629150
7393182
6144174
6569120
4857 62
4917102
4812 48
4894 77
5007 54
5163 71
4737 65
4837 56
4609 85
4564 65
4750 72
7.9. KIRLIANEGENSKAPER
mentella betingelserna. Den frsta slutsats man kan dra r att spridningen inom varje prov
r mycket mindre n spridningen mellan de olika proven. (Ett 95%-igt kondensintervall
ligger inom ca 0.35 standardavvikelser, och ett 99.9%-igt inom ca 0.6 standardavvikelser,
eftersom vi har 30 mtningar per prov.)
Skillnaden mellan t.ex. de tv obehandlade proven eller mellan de tv trattbehandlingarna r ibland mycket strre n spridningen inom varje prov. Det indikerar att det nns
en variation i egenskaperna mellan proven. Ngon extern faktor pverkar allts mtprocessen. Det kan t.ex. vara variationer i hur provet hanteras, eller tiden vattnet lagrats,
eller mjligen variationer i provets temperatur. Eventuellt kan det nnas systematiska
skillnader mellan sprutorna, men det framstr som mindre troligt, eftersom sprutorna r
standardiserade och deras mynningsmtt kontrollmttes.
Skillnaden r betydligt mindre mellan de tv trattbehandlade proven n mellan de tv
obehandlade fr Area. Man kan sledes dra slutsatsen att mtdata fr de frra hller en
bttre kvalitet n fr de senare, eftersom Area tenderar att variera med de experimentella
betingelserna. Det r knappast variationer i dropphjd etc. som orsakar dessa variationer, eftersom de d borde ha slagit igenom i form av en smre standardavvikelse inom
respektive prov, d tre serier med nytt vatten i sprutan fr varje serie mttes fr varje
prov.
Vi kan ocks se att spridningen kar mer n proportionellt med sjlva mtvrdet (om
man jmfr de olika vattnen), som vi ocks sg i kapitel 6.
Om vgar att se mnster i datamaterialet
Gr det att se en skillnad mellan behandlat vatten (tratt eller behandlare) gentemot
ett obehandlat prov?
Gr det att se en skillnad mellan ett behandlat vatten och ett trattbehandlat?
Nr det gller Area r variationen i egenskaperna mellan proven betydligt strre n kondensintervallen fr respektive prov. Eftersom spridningen mellan de obehandlade proven
r mycket strre (utom fr Gteborg) kan vi bara dra slutsatsen att en extern faktor som
vi inte knner pverkar resultaten. Fr tratt r spridningen mindre i de esta fall.
Fr att f ett mer robust stt att navigera genom djungeln av data kan vi se p behandlarna i grupper, och stlla dem mot obehandlat respektive tratt som grupper. D fr vi en
uppfattning om ngon egenskap r tillrckligt robust fr att skilja sig mellan grupperna,
trots att vi har externa faktorer som str resultaten. Med tanke p antalet datapunkter
blir det antagligen inga tydliga signikanser. Men vi kan se om det nns en liknande trend
fr olika vatten fr ngon egenskap.
Lt oss studera behandlarna CIR, Nilemark, AquaKat och HydroKat som en grupp
(CNAH) och med delgruppen (CNA) som tidigare. Lt oss fra Grander och Martin
(GM) som ofta visat p likartade resultat till en delgrupp, och ocks Plus & Minus till
denna grupp (PGM), d ven denna behandlare bygger p hydrodynamiska eekter, ven
om pverkan p syrehalt var betydligt mindre fr Plus & Minus n fr de andra tv.
87
Detta r en egenskap som mter oregelbundenheten hos urladdningen i radiell led lngs
med omkretsen. Som vi sg i kapitel 6 svarar den ganska bra mot lngden p streamers
i urladdningen. Hr nns ett visst mnster fr i princip alla vatten fr gruppen PGM
(och i viss mn GM) gentemot obehandlat vatten. De enskilda sannolikheterna r inte
signikanta (utom fr Krr), men tillsammans bildar de en trend.
Vrdena r hgre fr Krr och Ljunga, lgre fr Luttra, Hgstena och Gteborg, gentemot
vrdena fr obehandlat och tratt. I ngra fall verkar temperaturen fr proven skilja sig t
ngot, men detta verkar inte vara ett generellt mnster som kan frklara skillnaderna.
Area och korrelerade parametrar
Ngra vatten skiljer sig signikant mot Tratt fr Area (och ngra av de mest korrelerade
egenskaperna): Ljunga CNAH/CNA, Hgstena CNAH/CNA, Gteborg (PGM trend).
Mot obehandlat bara fr Gteborg PGM. Entropy ven mot (CNAH)/CNA fr Gteborg.
Nu r spridningen mellan de obehandlade proven s stor fr Area fr de andra vattnen,
att en skillnad antagligen inte r detekterbar fr dem, oavsett om en pverkan p Area
nns eller ej.
Nr det gller de egenskaper som r starkast korrelerade med Area kan vi se att det
nns skillnader fr era av dem (i varierande grad) fr de olika vattnen. Det gller Form
coecient, Mean radius, Length of isoline och Entropy. Antagligen mter dessa egenskaper
mer eller mindre samma sak i bilden, eftersom de r starkt korrelerade i datamaterialet.
ven Average intensity samvarierar lite.
88
7.10. KONDUKTIVITET
Fractality error
Det nns lite andra tendenser i materialet, men det r svrt att bedma om de r relevanta.
T.ex. kar Fractality error vid behandling fr Gteborg och Krr (vrdena fr de andra
vattnen r fr otydliga), om man tittar ver samtliga behandlare, men resultaten r fr
otydliga fr att man skall kunna sga ngot om ngon speciell grupp. Det hr r ocks en av de egenskaper som hade minst variation i vattendatabasen (i frhllande till
noggrannheten). Mnstret r dock tydligast fr gruppen PGM.
Egenskapen skiljer ut sig som en parameter som verkar rra sig lngs en annan axel n
Area nr det gller pverkan p vattnen, precis som NRMS verkar gra. Fractality error
mter hur pass bra vrdet p fractality r, dvs. den fraktala dimensionens noggrannhet vid
approximationen frn bilden. Det kan framst som egendomligt att en sdan egenskap kan
ha ett vrde, men en nrmare eftertanke ger vid handen att egenskapen rimligen mter i
vilken grad isolinjen verkligen approximerar en fraktal med en entydig fraktal dimension,
dvs. om urladdningens oregelbundenheter lngs omkretsen r mer eller mindre likartade.
Om t.ex. urladdningen blir mer oregelbunden borde felet ka vid approximationen, oavsett
approximationens egentliga vrde.
Slutsatser
7.10 Konduktivitet
Konduktiviteten mttes bl.a. fr att f en kontroll gentemot Kirlianegenskaperna. Nu
verkar det som om Kirlianegenskapernas variation inom respektive vatten inte kan hnfras till en variation i konduktiviteten dremot nns det naturligtvis en klar variation
mellan vattnen, i t.ex. Area, som direkt kan terfras p konduktiviteten.
89
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
Krr
Ljunga klla
89
88
86
87
85
79
91
88
85
183
91
185
180
179
182
179
183
179
181
Luttra
560
557
554
557
552
561
560
556
541
552
550
Hgstena
Gteborg
389
393
392
401
394
397
394
396
395
217
393
221
212
215
214
214
220
215
212
Obehandlat
Plus & Minus
CIR
Nilemark
Tratt
11:40 0:08
10:81 0:29
10:73 0:13
10:86 0:15
temp
22.3
21.6
21.8
21.5
0.067 +
0.003 **
0.012 *
12:18 0:34
12:14 0:07
11:79 0:16
12:01 0:25
11:98 0:02
temp
19.9
19.9
20.1
20.0
19.9
0.87
0.18
0.54
0.42
NS
NS
NS
NS
Position
Obehandlat
Plus & Minus
CIR
Nilemark
11:52 0:17
11:34 0:14
11:39 0:21
11:56 0:30
temp
19.9
19.9
20.0
20.0
0.23
0.46
0.86
11:26 0:31
11:40 0:23
11:84 0:41
11:46 0:24
temp
19.7
20.0
19.9
20.0
0.53
0.12
0.39
Det verkar nnas en eekt p syrehalten av behandling som varierar frn vatten till vatten. Grander och Martinvirvlaren visar generellt strst frndring, antagligen beroende
p strmningsgeometrin, Plus & Minus visar p minst frndring, vilket dels kan bero p
experimentuppstllningen och dels p det lugnare strmningsfrloppet genom behandlaren.
I syrefattiga vatten visar indirekta behandlare en kad syreupptagningsfrmga (dvs.
snabbare upptagningskinetik) jmfrt med kontrollbehandling med bara tratt. Fr syrerika vatten (och vermttade) r resultaten mer oklara om man skall dra ngon
slutsats blir det snarast att syrehalten pverkas mindre av behandling n motsvarande
kontrollbehandling med tratt gr.
91
Ingen strre generell pverkan p ytspnning kunde observeras. Det indikerar speciellt
att pverkan p absorption och intrngningsfrmga (t.ex. tvtteekt) inte beror p en
pverkan p vattnets ytspnning i sig, utan kanske skall skas i en pverkan antingen
p hrt vatten, eller p vxelverkan mellan vattnet och materialet som absorberar vatten.
(Det utesluter ju inte att det kan nnas en pverkan p ytspnning under vissa betingelser,
t.ex. vatten med vissa kolloider.)
Sett ver behandlarna som en helhet (inklusive tratt) kar vattnets ytspnning ngot vid
behandling, speciellt fr de sura / turbida / syrefattiga vattnen, men det r mycket sm
eekter i den mn en eekt kan urskiljas handlar det om 0.10.3 dyn/cm.
Turbiditet
Ngon direkt pverkan p grumligheten i klara (och oxidativa) vatten kunde inte observeras. En pverkan p grumligheten i turbida vatten nns fr alla behandlingar inklusive
trattbehandling, men ingen eekt som skiljer ut behandlarna frn trattbehandling. Kolloider kan vara intressanta att studera vidare, men metodiken behver utvecklas.
Kirlianegenskaper och konduktivitet
Tre grupper av egenskaper visar en pverkbarhet, som rr sig lngs delvis olika axlar.
Area (och era med denna starkt korrelerade egenskaper), NRMS radius (normerad standardavvikelse fr radien p isolinjen), samt Fractality error (ett slags mtt p isolinjens,
och drmed streamers, oregelbundenhet).
Det verkar nnas en skillnad p i varje fall gruppen Plus & Minus, Grander och Martinvirvlaren gentemot trattbehandlat vatten, i vissa fall ocks fr gruppen CIR, Nilemark,
AquaKat & HydroKat gentemot trattbehandlat vatten.
Grander och Martinvirvlaren r de behandlare som visat strst pverkan p syrehalten,
p grund av strmningsgeometrin, men det r inte helt klart att observerade skillnader
kan knytas till en skillnad i syrehalten.
I mnga fall r spridningen mellan proven fr obehandlat vatten stor, vilket gjort att
behandlarna ftt analyseras som grupper. Det behver gras frsk med prov frn olika
behandlingar med samma behandlare och vatten, och med era plastsprutor per behandlare, fr att utrna vad det r som orsakar att variationerna mellan prov r s mycket
strre n variationen inom ett prov (fr t.ex. Obehandlat 1 & 2 eller i ngot fall Tratt 1
& 2).
92
Fler frsk behver utfras eftersom de observerade eekterna r sm. I ett experiment
fanns en tydlig skillnad, men temperaturskillnader kan ha spelat in i det experimentet. Det
vore antagligen intressant att titta p vatten med annan (t.ex. lgre) syrehalt, framfr allt
att studera under vilka betingelser man observerat en eekt vid kommersiell groddning,
dvs. hur bnorna hanteras och sjlva vattnets egenskaper (syrehalt, hrdhet etc.)
93
94
Kapitel 8
Diskussion
Det hr kapitlet inleds med en sammanfattning av hur de olika mtmetoderna har fungerat i projektet. En kort diskussion om vad som kan utgra relevanta skillnader i behandlat
vatten fr ver till en bredare diskussion av mjliga underliggande mekanismer i vattnet
och frgan om utbredningsmekanismer. Denna diskussion frs i ljuset av forskningsresultat kring minneseekter i vatten, bland annat frn magnetbehandling, och en del nyare
resultat inom fysikalisk kemi. Frgan om var vi str nr det gller en bedmning av vattnets kvalitet berrs och rapporten avslutas med att frska urskilja ngra vgar som leder
vidare.
Syremtningarna vid provtagning har fungerat vl, ven om en del prover skiljer sig t
mellan provtagning och labb, sannolikt p grund av att vattnet varit skiktat vid provtagningen.
Alla behandlare pverkar syrehalten (kning fr undermttade, minskning fr vermttade
vatten). De behandlare som har haft det tydligast virvlande eller turbulenta frloppet har
pverkat syrehalten mest, vilket r logiskt. Indirekta behandlare visar en skillnad gentemot
kontrollbehandling med samma strmningsgeometri. Det r intressant och br underskas
vidare. Den mjliga eekten av indirekt behandling br ses i ljuset av den generella rrelse
mot mer aeroba miljer av behandling som rapporterats, se kapitel 2.
Redox
Redoxmtningar visade sig anvndbara fr att klassicera naturliga vatten. Den praktiska upplsningen var i storleksordningen 1 rH, vilket skall stllas mot den naturliga
variationen i vattnen (1631 rH). Det visade sig lmpligt att mta med tv likadana mtare (elektroder) fr att f en uppfattning om mtvrdets kvalitet. Det kan kanske nnas
95
KAPITEL 8. DISKUSSION
bttre stt att ur de observerade ORP- och pH-mtningarna skatta en parameter som
karakteriserar vattnets redox. Redox pverkades ofta av hanteringen frn flt till labb, ca
12 rH fr vatten med hg redoxpotential, och mer fr vatten med lg redoxpotential.
Ett tydligt samband mellan redox och turbiditet observerades, som indikerar ett samband
mellan de uppmtta redoxvrdena och halten av kolloider, ven i ganska aeroba vatten.
Fr behandlingsexperimenten visade sig pverkan vara mindre n 1 rH, dvs under detektionsgrnsen. Om man skall kunna detektera en pverkan p redox behver man antagligen
gra experiment som strcker sig ver en lngre tid.
Ytspnning
Det har fungerat bra att mta ytspnning med en noggrannhet p ca 0.2 dyn/cm. Variationerna har varit sm i naturliga vatten (72.473.0 dyn/cm), dr sura turbida vatten har
legat lgst. Pverkan av behandling har antingen varit under detekterbarhetsgrnsen eller
varit mycket liten i sura turbida vatten en kning med ca 0.2 dyn/cm, som kunnat
observeras genom medelvrdesbildning.
Man kan stlla den observerade naturliga variationen ( 0.5 dyn/cm) i relation till ytspnningen i Hunzavatten, 68 dyn/cm enligt Flanagan [78], dvs. ca 5 dyn/cm under vattnets
normala ytspnning.
Turbiditet
Mtning av turbiditet har fungerat vl vid kartering av vatten, men det vore intressant
att f bttre data genom mtning i flt.
Nr det gller behandlingsexperimenten, s var det svrt att se en tydlig pverkan p
turbiditeten. Man fr kanske skilja p de vatten som hade en lg turbiditet och de som
hade uppslammat sediment etc. Fr de lgturbida vattnen, verkade metodiken fungera vl,
men ingen pverkan kunde observeras. Enstaka dammbrer, sannolikt frn behandlarna,
strde de frsta tv serierna ngot.
Nr det gller de mer turbida vattnen s handlade frgestllningen om det fanns en pverkan p sedimenteringshastigheten p uppslammat sediment. De hr experimenten behver
upprepas under mer kontrollerade betingelser fr att man ska kunna dra ngra slutsatser.
Framfr allt behver turbiditeten fre behandling kontrolleras bttre, och antagligen behvs lngre serier. Frgan r vilka typer av sediment som kan vara intressanta. Antagligen
pverkan p kalkutfllningar, jrnsediment och mjligen humus.
Kirlianegenskaper
Det nns mjligen en eekt av behandlarna, men det behvs lngre serier fr att utreda
detta. Kirlianegenskaperna verkar g att gruppera, dr en stor grupp samvarierar starkt
med exponeringens diusa ljusspridning (Area). Variationen i radiell led (NRMS radius) r
ngot mer oberoende, och var en parameter som i varierande grad skiljde sig fr behandlat
vatten (bl.a. fr virvlarna).
Tidigare forskning har rapporterat en pverkan p den diusa bildens storlek, p streamers
lngd, och p deras grad av distinkthet. De frsta tv egenskaperna borde ngorlunda
motsvara Area och Mean radius eller NRMS. Fr den tredje nns inget riktigt klart mtt,
men den borde motsvara variationen i intensitet lngs en x radie.
En empirisk (elektrisk) modell fr urladdningsfrloppet skulle gra det lttare att bedma
de experimentella betingelsernas pverkan p exponeringen, och p de faktiska egenskaperna i vattnet. Vattnen med hgre konduktivitet br kanske mtas med en lgre spnning
(range 1) fr att f en lgre spridning p vrdena.
Om det r s att alternativ vattenbehandling har en eekt p vattnets konduktivitet,
elektriska permeabilitet, eller p dess dielektriska genomslagshllfasthet, och det r denna
eekt som avspeglar sig i en pverkan p Kirlianbilderna, s kan det vara intressant att
mta dessa egenskaper direkt, istllet fr omvgen via Kirlianfotografering.
vriga egenskaper
pH, konduktivitet, hrdhet, alkalinitet och CO fungerade bra att mta vid karteringen
av vatten. Vid behandlingsexperimenten observerades vissa sm skillnader i pH, men det
behvs lngre serier fr att f ngon form av signikans. Det skulle ocks vara intressant
att studera pverkan p konduktiviteten, som skulle indikera en pverkan p kolloider,
eller p jonernas mobilitet.
2
Absorption i bnor
Det visade sig hr viktigt att ha god kontroll p temperaturen, helst inom < 0.10.2C.
En eekt observerades i ett experiment, men den eekten kan kanske hrrra frn temperaturskillnader. Det behvs antagligen en bttre knnedom om i vilka typer av vatten
och under vilka groddbetingelser som en eekt av alternativ vattenbehandling p groddar
har observerats, fr att kunna g vidare.
KAPITEL 8. DISKUSSION
D kan det vara intressant att studera eekter som kan vara underliggande orsaker till
pverkan, t.ex. tendenser till frndringar i livsmiljn.
Tv typer av pverkan
Det nns sledes en typ av pverkan p en egenskap som r relevant i sig, nr pverkan
p egenskapen utgr en tydlig eekt med praktisk betydelse, t.ex. ndrad bakteriehalt,
utflld kalk, ndrad lukt etc.
Dessutom nns det en typ av pverkan p en egenskap som inte r relevant i sig, men
som pverkar en annan egenskap som r knslig fr sm frndringar i denna egenskap.
En liten frndring i pH r antagligen inte relevant i sig ur ekologisk synpunkt, fr t.ex.
alg- eller bakterietillvxt, men kan avspegla en pverkan p kalksediment och andra kristallationsfrlopp, och drmed indirekt vara mycket relevant fr den faktiska alg- och
bakterietillvxten p lngre sikt. P samma stt r en liten frndring i konduktivitet
knappast relevant i sig ur teknisk eller ekologisk synpunkt, men kan indikera att ngot
har hnt med t.ex. laddade kolloider, eller med jonernas dissociation.
Medan man fr den frsta typen av eekter vet vad som r en relevant pverkan, helt
enkelt genom att eekten r uppenbar eller gr att stlla mot en knd naturlig variation i
egenskapen, s gr det nr det gller den andra typen av frndringar inte att gra ngra
tydliga frutsgelser om vad som r en relevant pverkan, eftersom det skulle frutstta
en knnedom om de mekanismer som verkligen verkar vid alternativ vattenbehandling,
och det r just de mekanismerna (och betingelserna fr dem) som inte r knda.
Effekter p vattnet
Utbredning mellan
behandlare och
vatten
Behandlare
Utbredning
inom / mellan
vatten
mer viktig att underska. Nu kan det nnas en pverkan p absorption utan att det nns
en pverkan p statisk ytspnning, vilket nog br underskas.
En annan slutsats r att det verkar som om det nns en pverkan p vattnets syreupptagningsfrmga (dvs. p upptagningskinetiken). Detta skulle i s fall kunna vara orsaken
till mnga av de redoxrelaterade frndringar som observerats i installerade system, men
som antagligen tar lngre tid p sig fr att etablera sig och bli mtbara.
Kan vi sga ngot om inblandade mekanismer? Lt oss studera lite grand vad vi vet och
vad vi inte vet, se gur 8.1, och diskutera dessa omrden i tur och ordning.
Nr det gller observerade praktiska eekter (A), s har de sammanfattats ganska tydligt
i kapitel 2. En del slutsatser har tillkommit genom de utfrda experimenten. Nr det gller
vilka eekter p vattnet (B) som ligger bakom de observerade praktiska eekterna, s kan
i alla fall vissa slutsatser dras:
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2+
2
4
2
4
2
4
2
4
2
4
2
4
2
4
2
4
2+
2+
2+
99
2
4
2+
2
3
3
4
2
4
KAPITEL 8. DISKUSSION
av alternativ vattenbehandling) kan variera s frn installation till installation, och ven
ver tiden.
Vid obehandlade lsningar kristalliserar huvudsakligen kalcit (romboedriska kristaller),
medan det vid magnetbehandling ven kristalliserar en del aragonit (nlformade kristaller). Kristallernas storlek pverkas ocks, de kan antingen bli strre eller mindre beroende
p om lsningen r stilla eller cirkulerar, och beroende p behandlingens tid, vilket tydligt
visats av Chibowski et al. [46]. En hydrodynamisk eekt nns uppenbarligen som pverkar
och ibland delvis motverkar magnetbehandlingen.
Normalt blir kristallerna frre och strre av magnetbehandling utan cirkulering [101, 46].
Det har tolkats som en starkare hydrering av kalcium och karbonatjonerna [53].
Lundager-Madsen fann i ett annat experiment [138] att det inte fanns en eekt av magnetbehandling i tungt vatten, vilket gavs en kvantmekanisk tolkning med avseende p
protonverfringskinetiken vid vergngen frn HCO vid bildning av CaCO . Man kan
ocks tolka det som en eekt av att bindningsenergier fr D O och H O skiljer sig t
vilket avspeglar sig som skillnader i absorptionen i IR-omrdet [64]. Kanske nns hr en
pusselbit.
Higashitani et al. [101] har visat att vid magnetbehandling av lsningar av CaCl (eller
Ca(NO ) ) och Na CO som sedan blandas, s r det bara karbonatlsningen som r pverkbar. Det vill sga, magnetbehandling av endast Na CO ger en eekt p sedimentationen nr lsningarna sedan blandas, medan magnetbehandling av endast CaCl -lsningen
(eller Ca(NO ) -lsningen) inte ger ngon eekt nr lsningarna sedan blandas. Det r
med andra ord karbonatjonerna som pverkas av behandlingen.
Parsons m.. [152] har experimentellt visat att eekten av magnetbehandling p kalkutfllningar i cirkulerande system inhiberas om pH regleras p ett hgt vrde, pH = 8.0
eller hgre, men i gengld tgr mer hydroxid fr att stabilisera pH i vattnet n utan
magnetbehandling.
Det talar fr en pverkan ngonstans lngs reaktionskedjan:
3
3 2
3 2
CO
2(aq)
$ H CO $ HCO $ CO
2
2
3
100
Pongen kan vara att det kan nnas trsklar som gr att reaktionerna inte reverseras
lika snabbt, och vi fr ett annat kinetiskt jmviktslge (som inte ndvndigtvis behver
vara termodynamisk jmvikt eftersom tillvxt/upplsning av bildade kolloider kan g
lngsamt). Man kan kanske likna det vid att benna sig i en kuperad terrng dr man
har mjlighet att knua ner en boll i olika dalar, beroende p vilken riktning man siktar
i, och inte ndvndigtvis i den djupaste dalen.
Lokala variationer i pH kan sledes leda till utfllning och bildning av kolloida groddkristaller av varierande storlek. En frndring i pH pverkar kolloidernas zetapotential, och
drmed deras stabilitet. Man kan notera att Chibowski et al. [45] observerat en direkt
pverkan p zetapotentialen hos kalciumkarbonatkolloider av magnetbehandling.
Men en lokal variation i pH r ju en lokal variation i mngden hydrerade protoner i vattnet,
och avspeglar ocks proportionerna av vissa andra joner (som OH ) och r indirekt ett
mtt p den lokala laddningssituationen i jonernas nrmilj. Sm laddade kolloider eller
nanobubblor (se nedan) skulle kunna spela en roll, och lokalt pverka laddningssituationen.
Kanske ska man dra slutsatsen att ngon form av bindning/excitation leder till frndrad
reaktionskinetik som gynnar vissa kristallbildningsformer p bekostnad av andra, i det
hr fallet strre kristaller, och aragonit framfr kalcit.
8.3.2 Gas/vattengrnssnittet
Nr det gller forskning kring elektromagnetisk behandling och magnetbehandling av vatten nns en teori som frts fram av Colic & Morse som successivt har ftt mer trovrdighet.
Det handlar om att behandlingen p ngot stt pverkar gas/vattengrnssnittet i vattnet,
dvs. pverkar hur upplsta gaser interagerar med omgivande vattenmolekyler [53]. Colic
& Morse har gjort jmfrelser med sonoluminiscens, dr ultraljudsbehandling av vatten
skapar mikrobubblor som snder ut ljus nr de kollapsar. Flera eekter visar sig vara
likartade.
Bunkin, Lobeyev m.. [33, 34, 35, 36, 37, 38] har i era experiment, bland annat med
ljusspridning under sm vinklar och neutronspridning, visat p existensen av sm nanobubblor (bubblor som r ngra tiotals nanometer i diameter) i destillerat vatten. De
frsvinner vid avgasning av vattnet i vakuum, och kan bilda makroskopiska strukturer
fraktala kluster i storleksordningen 15 m i vattnet. Experiment med pverkan p vattnets elektriska genomslagshllfasthet med ljuspulser (laser-induced optical breakdown)
har gett liknande resultat.
Det nns senare forskning som direkt visat p att interaktionen mellan dessa bubblor har
en lng rckvidd i lsningen, i samband med hydrofobisk vxelverkan [106]. Ninham [149]
har fst uppmrksamheten p att gas/vattengrnssnittets roll fr vattnets kemi kan vara klart underskattad, och att dessa nanobubblor kan lsa ett antal inkonsistenser nr
det gller teorier fr hydrofob vxelverkan, en attraherande vxelverkan som kan strcka
sig mycket lngt i lsningen och vara 10100 gnger starkare n van der Waalskrafter1 .
Hydrofob vxelverkan r viktig i mnga biologiska processer, och om dessa nanobubblor
visar sig vara en underliggande faktor fr alternativ vattenbehandling s skulle det kunna
Bde van der Waalskrafter (attraherande krafter mellan alla typer av molekyler) och vtebindningar
(attraherande krafter mellan bl.a. vattenmolekyler) har betydligt kortare rckvidd n de observerade
krafterna, och man kan i vissa experiment direkt se att de attraherande hydrofobiska krafterna verkar p
lngre avstnd medan vtebindningarna tar ver p nra hll [149].
1
101
KAPITEL 8. DISKUSSION
8.3.3 Ytspnning
En del rapporterade experiment med magnetbehandling av kalkhaltigt vatten, Chibowski [103],
och kristallbehandling av vatten, Flanagan [78], har pvisat en snkning av ytspnningen
med 510 dyn/cm under vissa betingelser. Enligt Flanagan upphrde eekterna p ytspnningen av kristallbehandlingen om vattnet omskakades. Det r dock lite oklart i vilken
mn dessa tv eekter gr att upprepa just experiment med ytspnningspverkan av
magnetbehandling har inte varit lika ltta att replikera som experiment med pverkan p
sedimentation.
Sum Frequency Generation, en spektroskopimetod som r knslig fr yteekter i lsningen, till exempel bubblor.
2
102
Det nns dock som nmnts ovan rapporter om att elektromagnetisk behandling (27 MHz,
15 min) kunnat snkta ytspnningen till 68 dyn/cm, och orsaka oscillationer i ytspnningen i era timmar [52].
Man kan i detta sammanhang ocks notera ett experiment av Kumar & Jussal [129] som
pvisade en skillnad i ytspnningen i alkohollsningar av homeopatiska preparat av olika
utspdningsgrad, med uktuerande periodiska kurvor med avseende p utspdningen. De
fann att om lsningarna utsattes fr vibrationer eller ck etablera jmvikt med atmosfren tillrckligt lnge s upphrde skillnaderna, och proven ck samma vrden som icke
omskakad alkohollsning.
Kanske skall man dra slutsatsen att i den mn det observerats en pverkan p ytspnningen av alternativ vattenbehandling, har upplsta gaser (eller nanobubblor) spelat en
roll, och i viss mn naturligtvis kolloider om sdana funnits i vattnet.
8.3.4 Reaktionsprodukter
Colic & Morse [50] noterade att elektromagnetisk behandling kan generera fria radikaler (t.ex. hydroxyl- och superoxidradikaler) i vattnet, vars oxidativa reaktionsprodukter
observerats som bl.a. vteperoxid. Dessa reaktionsprodukter verkade bara uppst vid behandling med frekvenser under 50 MHz.
I relation till detta skall stllas experiment med magnetbehandlat vatten av Rai et al. [173],
som observerade frndringar i vattnets UV-spektrum. Deras hypotes var att de observerade frndringarna orsakats av en frndring av vattenstrukturen, bland annat bjda
vtebindningar [173]. Colic & Morse noterade att det nns likheter mellan observerade
skillnader i UV-spektrat i magnetbehandlat vatten och absorptionsspektra fr bl.a. vteperoxid (H O ) och ozon (O ).
Bildning av sm mngder (ppm) av vteperoxid har ocks observerats i andra magnetbehandlingsfrsk [78]. Likas har pverkan p UV-spektra observerats av Dean vid experiment med healerbehandlat vatten [56].
Colic & Morse noterade att de i sina experiment [50] sannolikt observerat en pverkan p
gasjmvikten fr vte i vattnet efter elektromagnetisk behandling. Hayashi m.. [197] har
detekterat atomrt vte efter elektromagnetisk behandling av vatten, som varit stabilt i
mnader i vattnet, och bland annat verlevt upprepad frysning, smltning och kokning i
slutna krl.
Vte har ocks en mycket lng stabilitet om det stngs in i silikater [187] det r precis
den metod som anvnts i Flanagans kolloida kiselhydrider [79, 81, 82, 84].
2
KAPITEL 8. DISKUSSION
Det framstr ocks som rimligt att absorption av syre kan pverkas om det nns strukturer av nanobubblor i vattnet. T.ex. indikerar resultat av Weissenborn & Pugh ett samband
mellan olika salters pverkan p syrelslighet, bubbelstabilitet (mot koagulering) och vattenstruktur [207].
Man kan ocks stlla allt detta mot forskning som gjorts kring homeopatisk utspdning,
dvs. dr en lsning omvxlande skakas och sps ut med en faktor 10100, och dr processen
upprepas s mnga gnger att det i den slutliga lsningen rimligen inte borde nnas
ngon molekyl kvar alls av den ursprungliga substansen. Den hypotes som frts fram r
att substansen genom utspdningsprocessen lmnar ngon form av avtryck i vattnet,
dvs. att det nns ngon form av minne eller metastabilt tillstnd, som har frmga att
utbreda sig i vattnet genom omskaknings- och utspdningsprocessen. Just att lsningen
omskakas kraftigt i samband med utspdningen anses vsentligt fr att preparaten skall
ha medicinsk eekt. Att omskakningsprocessen kan pverka upplsta gaser r uppenbart.
8.4.1 NMR-spektra
Experiment av Smith & Boericke [202, 203] med krnspinnresonans (NMR3) har demonstrerat en skillnad mellan omskakade och inte omskakade utspdningar, i bland annat
NMR-spektrat fr hydroxylgrupper (OH). Ultraljudsbehandling av vattnet i stllet fr
omskakning gav liknade resultat som omskakning, i frhllande till enbart utspdning.
Frndringarna blev mer utprglade ju er utspdningar som gjorts, och uppvisade uktuerande periodiska kurvor med avseende p antal utspdningar. Liknande resultat har
senare observerats av Sacks [181] och Young [212].
Experiment med NMR-relaxation av Demangeat et al. [61, 62] har visat p tydligt klassicerbara skillnader mellan olika homeopatiska preparat och kontrollsningar. Liknande
resultat har observerats av Lasne som noterade att eekten vid lika utspdningshalt
varierar med koncentrationen p ursprungslsningen [131, 132], dvs. med provets utspdningshistoria.
NMR-spektra avspeglar bl.a. hur vte- respektive syreatomerna (beroende p vald frekvens) i vattnet uppfattar sin omgivning och borde drfr kunna ge en bild av frndringar i vattenmolekylernas koordination och hydreringsskal. Metoden har ocks anvnts
av Flanagan [80] i samband med laddade kolloider (Crystal Energy-vatten), kolloida kiselhydrider (Active-H) och ekologiska fruktjuicer.
104
8.4.3 Utspdningsvrme
Elia & Niccoli har i era experiment visat att homeopatisk utspdning pverkar vattnets
blandningsentalpi, allts den energi som frigrs nr vattnet blandas med baser eller syror
(HCl och NaOH) [65, 66, 67, 68]. Det indikerar att den potentiella energin pverkas i
bindningar ngonstans i lsningen, kanske mellan upplsta gaser och vattnet.
8.4.4 IR-spektra
Inspirerad av tidigare forskning av Grad5 underskte Dean [56] IR-spektrat6 hos healerbehandlat destillerat vatten fr att se om det fanns en detekterbar pverkan av behandlingen. Vatten absorberar starkt i delar av IR-omrdet, p grund av mnga resonanser
orsakade av energierna p bindningarna mellan vattenmolekyler. Han fann att det fanns
en upprepbar eekt, en kad absorption i omrdet 2.7 m (3700 cm ), som varierade
med hur healingprocessen gick till, bl.a. hur provet med vatten hlls. Eekten blev starkare om det fanns luft i askorna (halvfulla askor), och klingade av med tiden (ver
era dagar/veckor). Dean fann vidare att samma typ av frndringar i IR-spektrat kunde
observeras i vissa naturliga hlso- och mirakelkllor, som t.ex. Bath, Glastonbury, Wells,
kryptan i Lourdes m.. [56, 57].
Deans resultat med healerbehandlat vatten har senare replikerats av Schwartz et al. [193].
Man kan notera att Dean i ett experiment [56] rapporterade ett samband mellan frndringar i IR-absorptionen, och vattnets utspdningsvrme vid utspdning med destillerat
vatten, vilket stter resultaten i viss relation till experimenten av Elia & Niccoli [65, 66].
Det nns ocks ldre forskning [100] kring homeopatisk utspdning som har pvisat en
pverkan p IR-spektra och konduktivitet, med uktuerande periodiska kurvor liknande
dem vid NMR-studierna (ovan).
1
8.4.5 Ljusspridning
I relation till Bunkins experiment br man notera en serie intressanta experiment med
ljusspridning7 som har utfrts av Pyatnitsky & Fonkin [170], dr frskspersoner ck koncentrera sig p ett prov med vatten, varvid en momentan frndring av spridningsspektrat
Se t.ex. Hasted [99] och Wenchong [208].
tergiven i Dean [56].
6
Absorptionen i det infrarda omrdet.
7
Man mter spridningen av ljus frn en laserstrle i vattnet i olika riktningar (eller ver tiden i en
viss riktning). Ljuset sprids d det mter en partikel eller struktur i vattnet, vars brytningsindex avviker
frn det omgivande vattnets och beroende p storlek p de partiklar/strukturer som sprider ljuset, s
varierar typen av spridningsspektra, och man kan dra vissa slutsatser om storleksfrdelningen. Det hr
r en princip som bl.a. anvnds fr turbiditetsmtningar (d man bara mter det ljus som sprids i 90
riktning).
4
5
105
KAPITEL 8. DISKUSSION
i vattnet uppmttes. Eekten varierade med frskspersonerna. Fr ngra av frskspersonerna kvarstod en eekt p vattnet i timmar efter sjlva koncentrationsperioden. En
rimlig slutsats r att kolloider eller kluster av bubblor i vattnet kan ha pverkats.
8.4.6 Slutsatser
Det nns med andra ord en mngd berringspunkter mellan alternativ vattenbehandling
och forskning kring minneseekter i vatten.
Det verkar nnas s tydliga likheter nr det gller eekter av alternativ vattenbehandling
som virvling och indirekta vattenbehandlare, och eekter av magnetisk och elektromagnetisk behandling, homeopatisk utspdning och healerbehandling av vatten dr man
kan se att pusselbitarna griper in i varandra att det rimligen br nnas tminstone
ngra gemensamma underliggande mekanismer nr det gller p vilket stt det sker en
pverkan p vattnet.
En observation frn experimenten med homeopatisk utspdning r att pverkan p olika
egenskaper som NMR-spektra, elektrisk genomslagshllfasthet, IR-spektra och ytspnning uppvisar en periodisk variation med utspdningsgraden. Att samma typ av variation
terkommer mellan olika mtmetoder talar starkt fr en gemensam underliggande faktor.
Nanobubblor i vattnet ligger nra till hands. Samma typ av variation med utspdningsgraden har lnge rapporterats frn medicinsk behandling med homeopatiska preparat [18],
och r ocks typiska fr experiment med immunologiska reaktioner frn homeopatisk utspdning [55], se nedan avsnitt 8.5.1.
Den slutsats man kan dra av hela denna diskussion r att det verkar existera metastabila
tillstnd (dr tillstnd inte ndvndigtvis innebr struktur) i det system som vattnet
beskriver tillstnd som kan pverkas av alternativ vattenbehandling. Mjligen nns det
dels eekter som hrrr direkt ifrn vattnet, och dess upplsta gaser/nanobubblor, och
dels eekter som hrrr frn en interaktion med kolloider i vattnet, och de underliggande
mekanismerna kan ha olika betydelse i olika typer av vatten och experiment.
Lt oss gra en jmfrelse. I en diskussion om polynuklera hydroxokomplex8 noterar
Stumm & Morgan [205] att en del metalljonlsningar ldras ver veckor och r termodynamiskt instabila, och ger fljande kriterium fr ojmvikt: Sdana icke-jmviktstillstnd
kan ofta identieras om egenskaper hos metalljonlsningarna (elektrodpotentialer, spektra, konduktivitet, ljusspridning, koaguleringseekter, sedimenteringshastighet etc.) beror
p historien fr lsningens preparering.
Vi kan notera att en pverkan p i princip alla dessa egenskaper har frekommit i forskning
kring minneseekter i vatten, eller visat sig relevanta vid alternativ vattenbehandling.
106
107
KAPITEL 8. DISKUSSION
eller utbredas inom lsningarna, eller att syret i luften r avgrande fr utbredningen av
eekten mellan lsningarna.
Transport
av elektriska
laddningar
Statiska elektriska flt och
kapacitivt
kopplade
elektromagnetiska flt
Statiska magnetiska flt
och
induktivt kopplade
elektromagnetiska flt
Elektromagnetiska
flt, i resonans
Elektromagnetiska
flt, hgre frekvenser (IR,
VIS, UV)
Diusion
Bra
termisk kontakt
Dlig
Dlig
da bort vrme i
andra riktningar
God elektrisk Spelar mindre
kontakt viktig
roll, om fremlet
ej r elektriskt
ledande
Spelar stor roll
Kan spela stor
roll fr fltens utseende
Bra
Bra
Bra
Dlig
Dlig
Dlig
Mindre bra
Tabell 8.1: Jmfrelse av knda kriterier fr utbredning frn indirekta behandlare till
vattenledningsrr, och egenskaper hos ngra mjliga utbredningsmekanismer.
Nr det gller indirekta behandlare r utbredningsmekanismen oknd. Men vi kan kanske
dra ngra slutsatser frn vad som r knt kring hur behandlarna br monteras fr att ha en
bra eekt. En jmfrelse med ngra mjliga utbredningsmekanismer, se tabell 8.1, pekar
p att akustisk utbredning och vrmeledning verkar ha mest gemensamt med tillverkarnas
instruktioner om hur behandlarna br monteras. Det antyder att uppmrksamheten br
riktas mot molekylvibrationer (som ligger under bde mekaniska vgutbredningsfenomen
och vrmeledning i material) som en mjlig utbredningsmekanism.
108
mindre
En hypotes som ofta frts fram r att minneseekter i vatten skulle bero p att vattenmolekylerna skulle bilda strukturer, som skulle kunna bevara ett intryck av en behandling en
lngre tid, som ett slags avtryck. Vtebindningarna i vattnet ppnar ju fr mjligheten
att molekylerna kan bilda olika mnster, t.ex. polyedrar, helixformade strukturer m.m.
Det argument som talar emot detta (och som r det standardargument som brukar beropas mot minneseekter i vattnet i allmnhet) r att vtebindningarnas orientering i
vattnet har en typisk livslngd i storleksordningen pikosekunder, och att eventuella strukturer drmed snabbt skulle upplsas, och drmed inte kunna vara informationsbrare.
Som diskussionen ovan visat hindrar inte detta argument att det kan nnas andra former
av tillstnd i vattnet, som kan ha en betydligt lngre livslngd. Speciellt kan vi notera
att argumentet inte r giltigt gentemot kolloider eller nanobubblor. Att vattenmolekylernas orientering pverkas i dessas nrhet framstr ocks som naturligt. De experimentellt
observerade minneseekterna ligger ju i storleksordningen timmar/dagar/veckor, vilket
ocks stmmer bttre med med dessa typer av fenomen.
ven NMR-relaxation har en betydligt lngre livslngd (i storleksordningen sekunder om
man ser till kollektiva eekter), ven om denna antagligen r fr kort fr att kunna vara
en kandidat till lngre minneseekter.
109
KAPITEL 8. DISKUSSION
Koherenta domner
En annan hypotes som frts fram av bland annat Del Giudice & Preparata [58, 59, 60],
och som det ofta refererats till i allmnna ordalag, r att det skulle nnas mikrometerstora
domner i vattnet med ngon form av koherent rrelse/vibration. En modierad form av
kvantelektrodynamik har frts fram som teori fr detta.
Fr att en sdan teori skall vara testbar behver betydligt tydligare och mer precisa
experimentella frutsgelser skapas frn teorin, nr det gller frgan om minneseekter i
vatten.
Formresonans
I ngra sammanhang, bland annat av ngra tillverkare och i samband med forskning kring
kristallations- och stigbilder, har mer exotiska hypoteser framstllts.
En sdan hypotes r att det skulle existera en form av formresonans, dvs. att freml
med en viss geometrisk form, t.ex. pyramid- eller spiralform, skulle utva ngon form av
fjrrverkan p vattnet (eller p vxter). Fr att en sdan typ av hypotes skall kunna testas
empiriskt, mste en mer upprepbar eekt av behandling ha provats ut, till exempel en
upprepbar pverkan p kristallationsfrlopp.
En variant r att vissa mnster p en plats, t.ex. i eller i nrheten av en kristalliserad
lsning, skulle katalysera uppkomsten av liknande mnster p en annan plats, till exempel
i en annan lsning. Det r en tanke som ligger nra Reids experiment [10, 176].
av s behandlat vatten p olika organismer, bland annat alger, cyanobakterier och svampar [171, 172, 174, 175, 198, 199, 200].
Diskussionen i detta kapitel av elektromagnetisk vattenbehandling m.m. indikerar att
det kan frekomma bde oxidativa mnen (som vteperoxid), fria radikaler, och stabilt
atomrt vte i vattnet beroende p typ av behandling. Konsekvenserna fr vattnets kvalitet r ganska olika. Medan vteperoxid och mnga fria radikaler r oxidativt aggressiva,
innebr frekomsten av atomrt vte nrvaron av en kraftig antioxidant [197]. Det senare
gller ocks vte och hydridjoner som stabiliserats i kiselkolloider [83]. Kolloida kiselhydrider har dessutom pvisats ha eekter p ATP-produktionen i mitokondrier [85].
En frga som kan vara intressant att studera vidare r syrehalten och redoxfrhllanden i
kommunala dricksvatten i frhllande till hlsotillstndet / medellivslngden i kommunen.
Alltfr anaeroba miljer leder naturligtvis till stora problem med bakterier m.m., men
alltfr aeroba miljer och hga pH-niver fller ut kolloider, precis som vissa former av
kemisk fllning gr i vra dricksvattenverk.
Spelar reduktiva upplsta mnen eller kolloider i vattnet en roll fr folkhlsan? Finns
det i s fall optimala niver fr hur aerobt dricksvattnet br vara? Hur ser statistiken ut
i Sverige (och andra lnder) om man jmfr med Vincents [79] resultat fr Frankrike?
Enligt Vincent var de optimala niverna ett rH ned mot 22, ett pH strax under 7.0 och
en inte alltfr hg konduktivitet. Frekommer atomrt vte (t.ex. stabiliserat i silikater)
i naturliga vatten t.ex. vissa reduktiva hlsokllor?
Finns det samband mellan elektromagnetisk pverkan p vatten, och pverkan av alternativa vattenbehandlare? Kan alternativ vattenbehandling i ngra fall neutralisera eekter
av elektromagnetisk pverkan och vice versa? Diskussionen i detta kapitel ppnar i alla
fall upp drren fr den typen av frgestllningar.
Till detta kommer att frgan om ett helt frsummat gas/vattengrnssnitt i vattnet (nanobubblor) [149] ppnar upp en helt ny riktning nr det gller att bedma ett vattens
kvalitet, och hr vet vi i princip ingenting om vad som r vettiga bedmningskriterier.
Det r med andra ord en komplex bild som mlas upp nr det gller pverkan p vattnets
kvalitet av alternativ vattenbehandling.
KAPITEL 8. DISKUSSION
p frgan om hur lng tid det tar fr en eekt att etablera sig i ett system. Av samma
anledning kan det vara intressant att studera cirkulerande system. Det behvs ocks en
bttre kunskap om betingelserna vid lyckade installationer.
Sammantaget nns det tskilliga vgar som ligger ppna och som borde underskas fr
att klarlgga omrdet alternativ vattenbehandling.
112
Bilaga A
Tabeller: Vattendatabas
Frg anges som: Mycket svagt gul, svagt gul, gul, och kraftigt gul. P samma stt fr andra nyanser.
Akviferer anges som ngon av: Urberg, sedimentr berggrund, morn, islvssediment, svallsediment, vattenfrande lager under lera. Om akviferen inte r klart faststlld anges den akvifer som verkat troligast,
markerad med (?).
1
113
114
Brynekllan
Dalsgrd
Delsjkllan
Husaby klla A 2003-05
Husaby klla B 2005-01
Hwembo. Bosgrden
Hwembo. Vsterbotrp.
Kllor
skskalla
Tofta, Gotland
Frsjhult A 2003-06
Frsjhult B 2004-12
Brunnar
Bollebygd
Gteborg A 2005-01
Klippan
Lidkping
Lund
Malm
Nossebro
Oxelsund
Smedstorp A 2003-09
Smedstorp B 2004-12
Stockholm
Tingsryd
Trosa
Uddevalla A 2003-04
Uddevalla B 2004-08
lmhult
O8
N 21
O7
R 57
R 57
4,10
6,20
8,76
9,77
8,95
9,99
8,87
7,44
8,08
8,46
8,12
7,98
12,14
11,76
10,96
7,85
9,77
6,45
9,27
6,72
5,95
11,73
9,85
8,38
10,40
6,99
10,05
310
480
250
480
530
123
121
420
660
124
147
240
210
260
157
177
370
440
300
450
480
230
196
470
230
280
193
6,3
7,3
6,3
7,4
7,3
6,4
6,2
8,9
7,6
7,3
7,2
7,8
8,2
8,2
8,2
8,4
7,5
7,6
8,2
7,9
7,1
8,4
8,0
7,8
8,2
8,2
8,6
SGU O2 Kond pH
Namn
Id mg/l S=cm
Kommunala dricksvatten
207
232
276
268
177
229
245
161
210
213
216
199
204
196
220
173
222
181
204
192
218
199
204
210
205
185
191
26,7
29,7
29,1
30,9
27,8
27,7
27,8
30,4
29,4
28,9
28,9
29,5
30,4
30,1
31,0
29,6
29,6
28,5
30,2
29,2
28,7
30,7
30,1
29,6
30,5
29,8
30,8
ORP rH
mV
32
64
23
91
99
18
18
19
113
19
23
29
22
34
14
28
41
31
48
77
76
31
20
81
32
32
30
77
165
55
457
307
29
26
179
311
66
69
102
73
73
51
62
135
154
124
190
208
69
77
165
73
84
80
15
11
15
4
15
4
11
0
11
7
4
4
4
4
2
4
4
4
4
7
13
4
4
4
4
4
4
0,78
0,85
0,79
1,64
1,02
0,53
0,47
3,06
0,90
1,13
1,00
1,17
1,11
0,71
1,19
0,74
1,09
1,62
0,85
0,81
0,90
0,73
1,24
0,67
0,74
0,85
0,88
72,8
72,8
73,0
72,6
72,6
72,8
72,7
72,7
72,6
72,5
72,9
72,9
72,9
72,7
72,6
72,5
72,8
72,8
72,7
72,8
72,9
72,9
72,8
72,7
72,5
72,8
72,9
0,04
4,51
0,03
0,00
0,16
0,81
0,14
0,02
0,05
0,01
0,05
0,04
0,01
0,06
0,02
0,03
0,05
0,37
0,03
0,03
0,22
0,02
0,09
0,01
0,03
0,04
0,06
2,37
1,48
1,61
1,52
1,80
1,47
2,44
0,89
1,74
1,74
1,59
2,00
1,28
1,49
1,49
2,04
Urberg
Morn
Morn
Morn
Akvifer
Morn
Vf. lager u. lera
Islvssed.
Sed. berggr.
Mkt sv gul Sed. berggr.
Gulbrun
Morn ?
Mkt sv grn Morn
115
Ytvatten, Krr
Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Urshult.
Ytvatten, Sjar
Bck NO Orust
Bck Gustafsberg
Flian, vid Skofteby
Vrngabcken
Ytvatten, Vattendrag
Lannaskede brunn
Ljunga Klla
Lundsbrunn, ute
Svartekllan, Varberg
Surbrunnar
175
210
300
320
2,08
194
9,37 63
12,15 62
12,00 96
12,96 85
6,22 52
1,68 109
12,37 71
8,88 400
11,60 350
H 64 1,10
1,50
5,85
4,29
3,8
6,1
6,5
6,9
7,2
5,6
6,4
5,6
8,2
6,8
6,5
6,1
6,6
5,9
7,6
7,2
7,3
6,0
6,8
7,1
7,7
6,0
6,1
6,7
7,7
R 29 10,14
5,60
R 3 4,75
9,78
9,46
R 61 9,54
R 60 6,58
10,80
G 5 1,36
O 5 5,24
O 9 3,98
Hgstena
Lovn klla
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Stensjns badplats
Syftekllan
430
260
580
340
117
140
590
103
95
360
420
SGU O2 Kond pH
Id mg/l S=cm
Namn
388
197
224
217
217
237
215
264
178
213
45
68
264
228
174
223
179
227
232
243
236
249
133
250
151
27,8
26,1
27,8
28,4
28,9
26,4
27,0
27,3
29,5
28,1
21,7
21,7
29,3
26,7
28,3
28,8
27,9
26,9
28,3
29,6
30,5
27,6
23,9
29,0
27,7
ORP rH
mV
12
12
14
16
16
8
12
10
66
35
14
19
37
31
76
38
105
14
13
23
57
11
13
34
65
18
29
37
29
26
29
22
26
146
62
80
40
69
37
216
121
289
37
37
66
190
26
44
88
205
48
13
4
4
4
13
9
4
5
11
31
24
11
11
11
11
15
13
4
7
11
13
15
11
9
0,50
0,80
0,83
0,62
0,54
1,14
0,60
0,88
0,73
0,59
1,83
0,69
0,61
0,38
0,94
1,03
0,91
0,83
0,91
0,95
1,11
0,78
1,09
0,86
1,04
72,4
72,7
72,5
72,7
72,9
72,7
72,6
72,6
72,7
72,6
72,6
72,6
72,9
72,6
72,8
72,7
72,8
72,7
72,6
72,7
72,8
72,7
72,6
72,8
72,7
2,34
1,30
1,58
0,25
0,43
0,38
0,30
0,12
0,04
6,23
22,86
1,44
0,05
1,34
0,00
0,02
0,29
0,66
0,04
0,03
0,01
0,05
1,79
0,00
0,03
Krft aprikos
Sv gulbrun
Aprikos
Mkt sv gul
Mkt sv gul
Gulorange
Ljusgul
Sv gul
Sv gul
Mkt sv gul
Sv gul
Mkt sv grn
Sv grngul
Sed. berggr.
Islvssed.
Svallsed. ?
Morn
Islvssed.
Morn
Sed. berggr.
Morn ?
Sed. berggr.
Urberg ?
Akvifer
Gteborg 2r Kyl
Gteborg 2r Rum
Lundsbrunn, motorpump
Apelviken, Varberg
Gnisvrd. Gotland
stra Orust
Skofteby klla
7,4
7,7
8,6
8,1
6,3
97
12,55 210
9,75 230
9,55 280
11,70
4,85
6,80
R 22 1,21
5,3
98
SGU O2 Kond pH
Id mg/l S=cm
Namn
197
200
194
255
262
237
168
238
193
29,7
30,0
27,4
30,7
31,1
32,3
29,0
27,8
24,3
ORP rH
mV
23
25
42
130
11
12
77
80
99
121
135
128
750
40
40
4
4
15
4
4
0
11
29
1,11
1,05
0,77
1,90
1,22
1,10
72,7
72,7
72,9
72,6
72,6
0,05
0,09
5,02
0,25
2,85
Sv gul
Mkt sv gul
Gul
Krft gul
Akvifer
116
O2 O2 Kond Kond pH
Flt Labb Flt Labb Flt
mg/l mg/l S/cm S/cm
Kommunala dricksvatten
Namn
Bollebygd
Nossebro
Oxelsund
Tingsryd
lmhult
6,85
6,45
7,98
6,45
9,27
6,35 9,85
10,55 10,05
440
271
210
192
240
440
300
196
193
7,9
7,4
8,1
8,1
8,6
7,8
7,6
8,2
8,0
8,6
205
152
106
199
181
204
204
191
28,9
28,3
26,8
29,5
28,5
30,2
30,1
30,8
450
670
123
143
420
660
124
147
8,6
7,7
7,3
7,2
8,9
7,6
7,3
7,2
271
289
175
161
210
213
216
31,7
31,5
27,5
30,4
29,4
28,9
28,9
320
510
500
119
124
400
580
340
104
151
600
107
59
420
310
480
530
123
121
430
580
340
117
140
590
103
95
420
6,1
7,3
7,3
6,4
6,4
7,4
7,4
6,1
6,6
7,0
7,6
6,0
5,8
7,6
6,3
7,4
7,3
6,4
6,2
7,6
7,3
6,0
6,8
7,1
7,7
6,0
6,1
7,7
154
252
115
123
213
150
149
150
179
265
236
201
-74
162
207
268
177
229
245
174
179
227
232
243
236
249
133
151
24,6
30,3
25,8
24,3
27,2
27,1
27,0
24,5
26,5
30,2
30,3
26,0
16,5
27,8
26,7
30,9
27,8
27,7
27,8
28,3
27,9
26,9
28,3
29,6
30,5
27,6
23,9
27,7
1,10
1,50
4,29
143
210
310
175
210
320
6,5
6,1
6,0
6,5
6,1
5,9
80
43
185
45
68
228
23,0
20,9
25,4
21,7
21,7
26,7
10,60 8,88
390
400
8,1
8,2
164
178
28,8
29,5
9,65
11,85
12,35
12,45
5,00
9,37
12,15
12,00
12,96
6,22
58
59
94
90
64
63
62
96
85
52
6,2
6,5
7,3
7,0
5,4
6,1
6,5
6,9
7,2
5,6
172
139
183
173
210
197
224
217
217
237
25,6
25,1
27,9
27,2
25,3
26,1
27,8
28,4
28,9
26,4
1,75
2,33
4,07
2,08
2,86
2,09
178
111
86
194
98
97
3,8
5,4
6,3
3,8
5,3
6,3
184
-57
99
388
193
238
21,1
16,3
23,1
27,8
24,3
27,8
4,85
1,21
7,7
8,1
177
-72
262
168
30,3
20,7
31,1
29,0
280
6,8
141
194
25,2
27,4
Brunnar
skskalla
Tofta, Gotland
Frsjhult A 2003-06
Frsjhult B 2004-12
Kllor
Brynekllan
Husaby klla A 2003-05
Husaby klla B 2005-01
Hwembo. Bosgrden
Hwembo. Vsterbotrp.
Hgstena
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Syftekllan
7,87
7,36
Ytvatten, Vattendrag
Flian, vid Skofteby
Ytvatten, Sjar
Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Urshult.
Ytvatten, Krr
4,10
9,77
8,95
9,99
8,87
10,14
4,75
9,78
9,46
9,12 9,54
4,82 6,58
11,50 10,80
1,07 1,36
3,98
0,40
2,50
Gnisvrd. Gotland
Skofteby klla
1,36
7,44
8,08
8,46
8,12
9,48
6,60
6,54
4,80
9,80
2,41
9,30
Surbrunnar
Lannaskede brunn
Ljunga klla
Svartekllan, Varberg
pH ORP ORP rH rH
Labb Flt Labb Flt Labb
mV mV
280
117
6,6
118
Brynekllan
Dalsgrd
Delsjkllan
Husaby Klla A
Husaby Klla B
Hwembo. Bosgrden.
Hwembo. Vsterbotrp.
Hgstena
Kllor
Frsjhult A
Frsjhult B
Tofta, Gotland
skskalla, Orust
Brunnar
Bollebygd
Gteborg
Klippan
Lidkping
Lund
Malm
Nossebro
Oxelsund
Smedstorp A
Smedstorp B
Stockholm
Tingsryd
Trosa
Uddevalla A
Uddevalla B
lmhult
5763 716
6864 867
4973 249
6805 471
6981 839
3381 161
3597 158
6259 692
3181 145
3648 358
6665 804
5704 537
4995 276
4978 335
4593 409
3450 152
4699 253
5963 992
7166 490
5780 277
6342 725
6923 723
5259 635
4281 401
5826 759
4309 173
4343 378
3909 267
Namn
Area
Kommunala dricksvatten
3:07 0:35
3:52 0:33
2:81 0:19
3:70 0:29
3:44 0:34
2:25 0:15
2:26 0:12
3:45 0:40
2:12 0:12
2:30 0:13
3:56 0:37
3:15 0:28
2:93 0:20
2:71 0:26
2:73 0:24
2:30 0:12
2:69 0:17
3:17 0:41
3:58 0:30
3:09 0:15
3:44 0:26
3:53 0:30
2:99 0:39
2:50 0:29
3:51 0:35
2:55 0:18
2:53 0:20
2:38 0:17
22:33 1:37
24:82 1:90
20:46 0:51
24:95 1:08
25:20 1:82
16:13 0:39
16:73 0:44
23:68 1:55
15:89 0:34
16:91 0:79
24:71 1:83
22:41 1:19
20:43 0:65
20:46 0:66
19:52 0:88
16:67 0:51
19:41 0:59
22:86 2:12
25:48 1:09
22:20 0:55
23:74 1:46
24:84 1:49
21:04 1:37
18:76 0:88
22:64 1:64
19:08 0:40
19:00 0:86
17:92 0:67
0:117 0:014
0:133 0:013
0:114 0:013
0:135 0:011
0:129 0:012
0:089 0:010
0:082 0:009
0:128 0:013
0:078 0:007
0:085 0:010
0:137 0:013
0:121 0:013
0:114 0:011
0:106 0:012
0:107 0:012
0:089 0:012
0:101 0:010
0:122 0:017
0:133 0:011
0:119 0:010
0:133 0:012
0:136 0:014
0:114 0:013
0:093 0:014
0:138 0:015
0:101 0:012
0:100 0:012
0:092 0:012
434:0 73:4
551:0 84:4
361:1 30:6
581:5 63:6
547:8 85:2
228:3 19:4
237:5 16:5
515:9 87:6
211:2 13:1
244:8 21:0
556:1 91:4
445:6 59:8
376:3 35:4
348:5 42:3
335:8 40:4
240:7 14:0
328:3 28:8
460:2 97:6
574:9 65:2
430:6 25:9
514:5 59:8
552:3 66:8
398:4 76:8
295:7 48:0
500:4 70:6
306:1 27:0
302:4 36:4
268:7 25:0
2:32 0:16
2:54 0:15
2:20 0:12
2:57 0:10
2:52 0:12
1:73 0:12
1:69 0:10
2:46 0:14
1:58 0:09
1:74 0:13
2:56 0:15
2:34 0:14
2:18 0:12
2:13 0:12
2:09 0:13
1:76 0:12
2:04 0:10
2:37 0:22
2:57 0:10
2:33 0:09
2:49 0:11
2:57 0:11
2:23 0:16
1:92 0:17
2:46 0:13
2:01 0:13
1:99 0:14
1:86 0:14
Entropy
14:6 2:6
18:2 2:9
13:2 1:8
18:5 2:8
18:5 2:7
8:5 1:3
8:3 1:2
17:2 2:4
8:0 1:9
8:8 1:4
19:8 3:4
15:8 2:2
13:7 2:1
12:9 2:0
12:4 1:7
8:9 1:3
11:7 2:2
15:5 3:0
18:8 2:2
14:9 1:8
17:7 2:5
18:8 2:7
13:7 2:1
10:5 2:0
17:9 2:6
11:4 2:1
11:1 1:8
10:2 2:3
57:0 2:3
55:6 1:4
57:0 1:3
56:8 1:2
56:8 1:3
55:6 1:0
55:7 1:5
57:2 1:6
58:0 1:4
55:4 1:3
56:3 1:0
57:4 1:5
56:7 1:0
58:1 1:7
57:6 1:6
57:0 2:1
54:4 1:0
55:8 1:6
55:2 1:1
55:3 1:0
55:8 1:6
53:7 1:1
56:2 1:8
57:1 1:5
55:7 2:6
58:7 1:6
57:7 1:9
57:6 2:0
1:885 0:036
1:900 0:027
1:874 0:031
1:906 0:023
1:901 0:026
1:840 0:050
1:875 0:040
1:899 0:024
1:864 0:036
1:873 0:035
1:888 0:038
1:884 0:032
1:894 0:026
1:877 0:030
1:888 0:030
1:876 0:039
1:889 0:032
1:898 0:023
1:896 0:023
1:882 0:029
1:893 0:027
1:892 0:024
1:891 0:023
1:870 0:039
1:898 0:018
1:883 0:023
1:868 0:035
1:873 0:034
0:141 0:021
0:141 0:015
0:143 0:023
0:133 0:013
0:139 0:015
0:141 0:027
0:141 0:018
0:136 0:015
0:147 0:021
0:143 0:021
0:131 0:018
0:132 0:016
0:140 0:014
0:146 0:033
0:142 0:014
0:154 0:028
0:144 0:020
0:143 0:015
0:133 0:013
0:133 0:018
0:134 0:013
0:137 0:017
0:141 0:015
0:140 0:023
0:140 0:015
0:157 0:031
0:141 0:019
0:147 0:018
Fractality
error
119
Ytvatten, Krr
Arasjn. Urshult.
Frsjn. Urshult.
Lygnen, vid Fjrs
Mien
Trehrnasjn. Ursh.
Ytvatten, Sjar
Bck NO Orust
Bck Gustafsberg
Flian, vid Skofteby
Vrngabcken
Ytvatten, Vattendrag
Lannaskede brunn
Ljunga Klla
Lundsbrunn, pump
Lundsbrunn, ute
Svartekllan, Varberg
4334 198
3006 28
2629 84
2166 58
2273 95
2987 81
2755 144
2092 110
3032 153
2538 107
6483 672
6068 298
3329 178
4655 346
5223 480
4709 692
5801 335
5061 365
8555 530
5786 669
3424 181
3329 156
6880 1111
3182 85
2612 116
5393 603
5720 786
Lovn klla
Luttra
Munkakllan
Nacka klla
Rustster
Rda Klla
S:t Asmunds klla
Sigfridskllan. Treh.
Stensjns badplats
Syftekllan
Surbrunnar
Area
Namn
2:61 0:17
2:07 0:04
2:01 0:10
1:83 0:10
1:83 0:08
2:07 0:09
2:00 0:10
1:81 0:10
2:12 0:12
1:96 0:10
3:43 0:32
3:30 0:24
2:18 0:13
2:82 0:24
2:91 0:20
2:76 0:29
3:19 0:25
2:89 0:23
3:92 0:32
3:20 0:29
2:16 0:10
2:23 0:16
3:63 0:41
2:15 0:10
2:01 0:11
2:94 0:29
3:06 0:36
18:70 0:41
15:01 0:09
14:20 0:23
12:81 0:17
13:30 0:29
15:08 0:20
14:49 0:42
12:76 0:27
15:53 0:34
13:93 0:35
24:03 1:40
22:95 0:68
16:32 0:48
19:67 0:81
21:11 0:98
19:99 1:50
22:22 0:81
20:60 0:77
29:13 1:40
22:46 1:45
16:11 0:40
16:32 0:43
25:04 2:39
15:60 0:24
14:18 0:34
21:66 1:30
22:53 1:71
0:102 0:012
0:074 0:002
0:076 0:008
0:066 0:010
0:066 0:009
0:076 0:007
0:072 0:007
0:064 0:009
0:081 0:008
0:075 0:012
0:131 0:012
0:128 0:011
0:087 0:012
0:111 0:013
0:118 0:013
0:113 0:019
0:124 0:013
0:115 0:011
0:134 0:010
0:123 0:013
0:081 0:009
0:087 0:011
0:138 0:013
0:080 0:009
0:077 0:011
0:118 0:016
0:120 0:014
306:6 23:1
195:7 4:0
179:0 10:1
147:5 8:1
153:3 7:6
196:5 9:4
182:5 11:8
145:5 8:5
206:7 14:7
171:6 11:3
519:7 72:8
477:1 45:4
223:5 13:7
349:6 41:1
386:6 40:1
348:5 60:0
446:4 46:8
374:6 37:7
719:6 80:2
453:2 65:6
218:8 12:1
228:5 15:4
574:8 108:0
210:4 11:1
179:0 10:9
401:7 61:3
436:0 81:3
2:00 0:12
1:50 0:03
1:45 0:11
1:22 0:14
1:24 0:14
1:52 0:10
1:42 0:09
1:18 0:13
1:62 0:10
1:41 0:16
2:49 0:14
2:43 0:10
1:73 0:12
2:13 0:15
2:27 0:12
2:15 0:21
2:37 0:12
2:21 0:10
2:71 0:08
2:35 0:16
1:64 0:11
1:71 0:11
2:57 0:17
1:60 0:11
1:40 0:24
2:28 0:18
2:34 0:17
Entropy
11:7 1:6
6:3 0:3
6:6 1:3
5:4 1:4
5:5 1:0
6:9 0:8
6:3 1:1
5:1 1:0
7:4 1:0
6:7 2:3
17:7 2:6
15:9 1:8
8:1 1:1
13:0 2:3
14:2 1:8
12:9 2:7
15:5 2:3
13:5 1:9
21:5 2:7
15:8 2:5
7:7 1:3
8:7 1:5
19:5 2:8
7:3 1:0
6:4 1:4
14:8 2:7
15:7 2:9
55:8 1:1
55:1 0:4
54:2 1:5
53:8 1:1
54:5 1:5
56:0 1:1
55:1 2:1
53:1 1:8
59:6 1:4
54:0 1:8
55:9 1:6
55:8 1:0
57:1 2:1
57:7 1:4
58:0 2:2
56:7 2:3
55:4 0:8
56:3 1:5
57:7 0:9
56:2 1:4
55:6 1:6
57:2 1:8
55:5 1:2
55:5 0:9
54:9 1:3
57:6 1:6
57:1 2:0
1:880 0:031
1:849 0:012
1:857 0:041
1:841 0:057
1:846 0:058
1:857 0:039
1:851 0:042
1:848 0:053
1:848 0:040
1:821 0:063
1:894 0:027
1:891 0:028
1:838 0:055
1:888 0:032
1:875 0:032
1:880 0:035
1:884 0:032
1:883 0:033
1:909 0:022
1:894 0:023
1:856 0:043
1:868 0:041
1:902 0:021
1:849 0:050
1:851 0:049
1:876 0:039
1:884 0:032
0:141 0:014
0:140 0:009
0:150 0:021
0:143 0:023
0:146 0:021
0:143 0:021
0:142 0:027
0:142 0:018
0:152 0:030
0:136 0:021
0:136 0:014
0:141 0:018
0:146 0:039
0:143 0:019
0:139 0:016
0:147 0:020
0:134 0:017
0:141 0:019
0:133 0:020
0:139 0:013
0:146 0:026
0:154 0:024
0:137 0:017
0:136 0:021
0:147 0:023
0:140 0:022
0:142 0:021
Fractality
error
Namn
Hrda
Average
Stdev
O2 Kond pH
mg/l S/cm
ORP rH
mV
7,84
1,89
510
77
7,5
0,3
194
18
29,0
1,0
90
15
268
95
10
5
0,98
0,29
72,7
0,1
0,10
0,11
7,73
2,40
375
102
7,4
0,6
213
33
29,1
1,1
49
12
132
47
9
4
0,87
0,19
72,7
0,1
1,10
2,29
8,54
2,88
224
98
7,4
0,9
197
36
28,9
1,9
25
6
71
37
7
5
0,94
0,54
72,8
0,1
0,23
0,41
6,59
4,50
124
75
6,1
1,0
217
77
26,7
2,2
12
2
37
15
15
13
0,98
0,33
72,6
0,1
2,47
5,94
Medelhrda
Average
Stdev
Mjuka
Average
Stdev
Mycket
mjuka
Average
Stdev
Tabell A.4: Spridning i fysikaliska och kemiska egenskaper i vatten med olika hrdhet.
Namn
Hrda
Average
Stdev
Prov Stdev
Medelhrda
Average
Stdev
Prov Stdev
Mjuka
Average
Stdev
Prov Stdev
Mycket
mjuka
Average
Stdev
Prov Stdev
6795
811
693
3,57
0,17
0,33
24,86
1,93
1,53
0,134
0,004
0,013
561,0
69,4
75,6
2,54
0,08
0,12
18,7
1,3
2,7
56,3
1,2
1,4
1,898
0,007
0,025
0,136
0,003
0,016
5875
737
654
3,18
0,29
0,29
22,61
1,71
1,40
0,124
0,008
0,013
455,9
75,8
65,3
2,37
0,14
0,15
15,8
2,1
2,4
56,2
0,8
1,6
1,889
0,009
0,029
0,140
0,004
0,017
4509
1080
331
2,64
0,41
0,21
19,19
2,73
0,74
0,102
0,017
0,011
326,2
97,1
36,7
2,00
0,30
0,13
11,7
3,2
1,9
56,7
1,2
1,5
1,876
0,014
0,034
0,142
0,006
0,021
3132
976
158
2,16
0,36
0,12
15,54
2,58
0,40
0,081
0,016
0,010
216,5
80,4
15,3
1,58
0,32
0,13
7,8
2,9
1,3
55,5
1,7
1,4
1,854
0,018
0,044
0,144
0,006
0,022
120
Bilaga B
Tabeller: Experimentdata
Kirlianegenskaper
121
122
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNAH
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
Tratt
Average
Stdev
Obehandlat
2.068
0.051
0.44
0.80
0.53
2.085
0.068
0.80
2.101
0.037
2917
95
0.35
3048
210
0.64
3168
229
0.50
14.77
0.20
0.36
15.11
0.48
0.61
15.45
0.62
0.0771
0.0015
0.028
*
0.16
0.0757
0.0002
0.056
+
0.0741
0.0000
0:0741 0:0020
0:0740 0:0029
0:0758 0:0025
0:0755 0:0029
0:0753 0:0029
0:0764 0:0032
0:0785 0:0034
0:0782 0:0036
0:0768 0:0036
0:0781 0:0027
0:0756 0:0030
0.62
192.1
6.8
0.37
198.1
12.7
0.67
204.1
11.8
195:7 4:0
212:5 4:0
189:1 4:7
207:1 3:9
182:0 5:2
193:8 3:2
195:9 4:0
196:7 3:7
200:3 4:4
197:8 3:3
190:5 4:2
2:075 0:038
2:128 0:038
2:037 0:038
2:133 0:037
1:998 0:038
2:067 0:030
2:092 0:033
2:116 0:035
2:106 0:042
2:086 0:035
2:049 0:038
3006 28
3330 23
2899 64
3196 22
2781 72
2994 26
2970 44
2924 27
3050 19
3048 23
2924 29
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
15:01 0:09
15:89 0:07
14:77 0:14
15:45 0:07
14:48 0:18
14:92 0:09
14:90 0:11
14:79 0:08
15:14 0:07
15:09 0:07
14:79 0:09
Area
Namn
0.70
1.513
0.029
0.74
1.524
0.030
0.99
1.524
0.036
1:499 0:028
1:550 0:038
1:503 0:032
1:545 0:039
1:470 0:043
1:518 0:040
1:533 0:040
1:530 0:041
1:532 0:044
1:552 0:033
1:497 0:042
Entropy
0.22
6.64
0.16
0.84
6.52
0.02
0.67
6.75
0.59
6:33 0:30
7:17 0:37
6:53 0:32
6:50 0:31
6:43 0:47
6:77 0:31
6:60 0:42
6:77 0:32
6:73 0:48
6:63 0:33
6:40 0:36
0.77
54.96
0.47
0.78
55.30
1.27
0.82
55.04
0.16
55:15 0:39
54:92 0:38
56:20 0:57
54:40 0:33
55:64 0:49
54:62 0:34
54:92 0:44
54:67 0:28
54:93 0:29
54:71 0:28
54:88 0:35
No of in- Average
tervals
intensity
0.69
1.845
0.012
0.35
1.849
0.008
0.52
1.856
0.010
1:849 0:012
1:864 0:016
1:843 0:016
1:855 0:018
1:843 0:016
1:832 0:021
1:845 0:023
1:861 0:021
1:854 0:018
1:849 0:019
1:853 0:015
Fractality
0.52
0.1426
0.0060
0.34
0.1403
0.0016
0.52
0.1390
0.0018
0:1403 0:0091
0:1378 0:0095
0:1414 0:0076
0:1392 0:0092
0:1487 0:0075
0:1343 0:0095
0:1432 0:0106
0:1441 0:0105
0:1410 0:0091
0:1441 0:0104
0:1477 0:0099
Fractality error
123
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
GM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
PGM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNA
Namn
2.068
0.026
0.42
0.78
0.75
0.94
0.83
2986
88
0.45
2.080
0.029
0.58
0.63
0.53
3007
72
0.50
2.052
0.048
0.30
0.72
14.94
0.21
0.44
0.82
15.01
0.19
0.49
0.49
14.77
0.25
0.35
0.51
0.0769
0.0018
0.27
0.0769
0.0012
0.061
+
0.25
0.39
0.0767
0.0016
0.11
0.74
194.2
5.2
0.43
0.87
196.2
5.1
0.51
0.55
190.6
7.5
0.32
2915
117
0.34
Area
0.99
1.525
0.038
0.99
0.92
1.527
0.028
0.93
0.59
1.507
0.033
0.64
Entropy
1.00
6.52
0.16
0.68
0.54
6.59
0.17
0.77
0.48
6.60
0.17
0.78
0.68
54.80
0.12
0.24
0.70
54.84
0.11
0.29
0.83
55.06
0.52
0.95
No of in- Average
tervals
intensity
0.77
1.851
0.002
0.62
0.68
1.852
0.002
0.67
0.34
1.840
0.007
0.22
Fractality
0.15
0.1459
0.0026
0.11
0.18
0.1443
0.0033
0.11
0.72
0.1421
0.0072
0.55
Fractality error
124
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNAH
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
Tratt
Average
Stdev
Obehandlat
2.720
0.078
0.61
0.90
0.016
*
2.707
0.109
0.79
2.676
0.085
4838
114
0.57
4581
27
0.68
4686
272
0.019
*
19.79
0.27
0.59
19.16
0.14
0.53
19.50
0.55
0.39
0.1034
0.0038
0.38
0.1074
0.0044
0.23
0.1007
0.0025
0:099 0:004
0:101 0:004
0:103 0:005
0:111 0:004
0:104 0:004
0:109 0:005
0:100 0:004
0:104 0:004
0:101 0:005
0:108 0:005
0:105 0:004
0:106 0:005
0.46
338.9
12.8
0.59
326.5
16.0
0.91
328.8
19.4
315:2 14:6
335:9 10:4
342:5 11:8
337:8 16:0
315:2 9:4
353:2 14:2
325:7 10:0
330:8 13:2
346:0 15:3
334:5 10:9
323:0 9:3
319:7 11:2
2:62 0:09
2:70 0:06
2:74 0:06
2:78 0:09
2:63 0:06
2:82 0:09
2:64 0:07
2:69 0:08
2:73 0:09
2:76 0:07
2:68 0:05
2:67 0:08
4494104
4841 91
4879113
4600130
4562 96
4885105
4773 71
4720 99
4975133
4509 94
4573 86
4392113
Obehandlat
(Obeh. 2)
Dekanterad
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
19:11 0:26
19:80 0:21
19:89 0:26
19:25 0:30
19:06 0:23
19:87 0:22
19:62 0:18
19:55 0:23
20:13 0:29
19:25 0:22
19:19 0:24
19:02 0:23
Area
Namn
0.92
2.072
0.037
0.51
2.077
0.050
0.51
2.036
0.055
2:00 0:05
2:05 0:04
2:07 0:05
2:11 0:05
2:04 0:04
2:12 0:05
2:04 0:04
2:06 0:05
2:07 0:06
2:09 0:04
2:07 0:04
2:06 0:05
Entropy
0.86
11.97
0.60
0.19
11.90
0.24
0.21
11.38
0.31
11:17 0:64
11:67 0:69
11:60 0:71
12:07 0:64
11:73 0:56
12:80 0:78
11:47 0:42
12:00 0:67
11:60 0:54
11:93 0:57
11:67 0:53
11:77 0:73
0.16
55.05
0.11
0.56
54.69
0.17
0.46
56.01
1.66
57:2 0:4
55:3 0:5
54:8 0:5
54:8 0:4
54:6 0:5
55:0 0:4
54:9 0:3
55:1 0:4
55:1 0:5
57:1 0:6
55:6 0:6
57:1 0:9
No of in- Average
tervals
intensity
1.887
0.005
0.044
*
0.31
1.881
0.005
0.10
1.896
0.002
1:894 0:013
1:892 0:009
1:897 0:009
1:885 0:010
1:878 0:011
1:885 0:011
1:882 0:012
1:887 0:010
1:894 0:009
1:889 0:010
1:883 0:011
1:889 0:007
Fractality
0.39
0.1426
0.0015
0.28
0.1469
0.0044
0.91
0.1464
0.0028
0:148 0:005
0:142 0:005
0:144 0:003
0:144 0:006
0:150 0:008
0:141 0:005
0:144 0:006
0:142 0:005
0:144 0:006
0:145 0:006
0:145 0:006
0:148 0:005
Fractality error
125
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
GM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
PGM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNA
Namn
2.674
0.003
0.98
0.75
0.47
0.98
0.23
4483
128
0.47
2.704
0.051
0.73
0.92
0.037
*
4492
92
0.49
2.717
0.095
0.66
0.73
19.11
0.12
0.49
0.98
19.15
0.12
0.53
0.038
*
19.68
0.17
0.73
0.65
0.1056
0.0003
0.22
0.81
0.1065
0.0016
0.14
0.48
0.1041
0.0044
0.35
0.73
321.4
2.3
0.68
0.96
325.7
7.7
0.86
0.55
336.6
14.6
0.68
4793
84
0.68
Area
0.74
2.062
0.005
0.62
0.87
2.070
0.014
0.54
0.93
2.073
0.046
0.51
Entropy
0.46
11.72
0.07
0.36
0.63
11.79
0.13
0.29
0.69
12.09
0.67
0.21
0.28
56.35
1.13
0.84
0.061
+
56.59
0.90
0.71
0.17
55.02
0.11
0.55
No of in- Average
tervals
intensity
0.42
1.886
0.004
0.11
1.887
0.003
0.037
*
0.32
1.884
0.003
0.021
*
0.52
Fractality
0.92
0.1465
0.0020
0.98
0.80
0.1458
0.0018
0.83
0.35
0.1421
0.0014
0.24
Fractality error
126
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNAH
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
Tratt
Average
Stdev
Obehandlat
3.918
0.054
0.66
0.80
0.67
3.873
0.197
0.96
3.863
0.132
7726
185
0.84
7418
766
0.76
7642
460
0.58
26.90
0.37
0.76
26.08
1.50
0.69
26.65
0.88
0.79
0.1392
0.0025
0.94
0.1398
0.0022
0.87
0.1394
0.0024
0:1411 0:0034
0:1377 0:0032
0:1383 0:0034
0:1414 0:0053
0:1368 0:0041
0:1398 0:0045
0:1426 0:0035
0:1377 0:0044
0:1411 0:0046
0:1351 0:0031
0:1357 0:0047
0.68
662.8
11.0
0.71
635.8
68.4
0.86
647.8
43.3
617:2 18:3
678:4 18:2
587:4 19:4
684:1 20:0
679:0 23:9
657:3 23:5
655:1 18:5
659:7 17:1
685:0 24:0
689:8 20:7
662:8 20:1
3:770 0:081
3:957 0:077
3:733 0:095
4:012 0:084
3:978 0:103
3:884 0:100
3:950 0:079
3:862 0:089
3:994 0:096
3:953 0:084
3:866 0:085
7317217
7967187
6877153
7960276
7854209
7704188
7472139
7873180
7844173
8193168
7982245
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
26:03 0:40
27:28 0:41
25:02 0:33
27:14 0:53
27:13 0:46
26:89 0:41
26:37 0:32
27:19 0:37
27:26 0:46
27:74 0:36
27:27 0:47
Area
Namn
0.62
2.669
0.009
0.61
2.638
0.065
0.73
2.659
0.020
2:645 0:036
2:673 0:023
2:592 0:032
2:684 0:025
2:662 0:030
2:663 0:039
2:682 0:026
2:669 0:030
2:700 0:037
2:677 0:019
2:660 0:032
Entropy
0.77
20.61
0.45
0.80
20.11
1.90
0.72
20.75
0.59
20:33 0:72
21:17 0:64
18:77 0:83
21:45 0:96
19:97 0:72
20:93 0:90
20:63 0:71
20:90 0:98
20:97 0:89
21:03 0:88
20:90 0:85
0.63
55.34
0.55
0.54
54.85
1.05
0.93
54.95
0.64
55:40 0:35
54:49 0:36
55:60 0:28
54:11 0:51
54:52 0:37
55:75 0:29
55:60 0:46
55:47 0:35
55:51 0:32
54:86 0:34
54:89 0:32
No of in- Average
tervals
intensity
0.74
1.911
0.006
0.47
1.912
0.002
0.56
1.913
0.001
1:914 0:006
1:912 0:007
1:911 0:006
1:914 0:007
1:918 0:006
1:905 0:008
1:908 0:006
1:914 0:006
1:914 0:007
1:920 0:006
1:914 0:008
Fractality
0.23
0.1332
0.0005
0.97
0.1370
0.0021
0.64
0.1330
0.0089
0:1393 0:0043
0:1267 0:0044
0:1385 0:0035
0:1355 0:0055
0:1326 0:0051
0:1333 0:0048
0:1334 0:0068
0:1336 0:0042
0:1345 0:0029
0:1308 0:0051
0:1319 0:0044
Fractality error
127
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
GM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
PGM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNA
Namn
3.910
0.062
0.71
0.84
0.43
0.72
0.47
8087
149
0.39
3.938
0.065
0.57
0.72
0.72
8006
175
0.45
3.937
0.048
0.57
0.40
27.50
0.33
0.38
0.42
27.42
0.27
0.42
0.62
26.80
0.39
0.86
0.20
0.1354
0.0004
0.25
0.38
0.1373
0.0033
0.48
0.97
0.1397
0.0029
0.91
0.55
676.3
19.1
0.52
0.53
679.2
14.4
0.49
0.67
663.8
13.2
0.69
7677
193
0.93
Area
0.62
2.669
0.012
0.63
0.53
2.679
0.020
0.37
0.62
2.669
0.011
0.61
Entropy
0.64
20.97
0.09
0.69
0.64
20.97
0.07
0.69
0.81
20.51
0.49
0.68
0.98
54.87
0.02
0.90
0.81
55.09
0.37
0.81
0.67
55.29
0.67
0.61
No of in- Average
tervals
intensity
0.29
1.917
0.004
0.39
0.18
1.916
0.003
0.28
0.67
1.910
0.007
0.49
Fractality
0.14
0.1314
0.0007
0.84
0.13
0.1324
0.0019
0.94
0.22
0.1331
0.0005
0.99
Fractality error
128
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNAH
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
Tratt
Average
Stdev
Obehandlat
3.556
0.088
0.67
0.035
*
0.010
*
3.713
0.013
0.30
3.593
0.088
6427
213
0.69
7034
19
0.33
6568
371
0.019
*
24.04
0.53
0.68
25.25
0.03
0.26
24.29
0.60
0.34
0.1375
0.0015
0.67
0.1364
0.0010
0.46
0.1371
0.0000
0:1371 0:0037
0:1371 0:0041
0:1357 0:0036
0:1370 0:0053
0:1388 0:0043
0:1361 0:0043
0:1362 0:0038
0:1388 0:0042
0:1336 0:0042
0:1313 0:0042
0:1367 0:0033
0.022
*
538.2
23.9
0.68
589.9
1.8
0.27
548.8
26.7
567:7 15:0
530:0 16:0
591:2 23:9
588:7 20:0
558:0 16:2
525:5 23:7
510:7 22:0
558:5 17:1
623:5 25:5
504:1 22:2
553:3 17:2
3:656 0:083
3:531 0:079
3:722 0:115
3:703 0:099
3:637 0:078
3:534 0:120
3:442 0:116
3:612 0:078
3:771 0:112
3:433 0:112
3:642 0:085
6830134
6305131
7047121
7020101
6590113
6220151
6268129
6629150
7393182
6144174
6569120
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
24:71 0:30
23:86 0:28
25:23 0:32
25:27 0:30
24:40 0:29
23:61 0:33
23:57 0:28
24:59 0:34
26:26 0:47
23:31 0:35
24:16 0:28
Area
Namn
0.063
+
2.543
0.035
0.68
2.592
0.005
0.28
2.554
0.026
2:573 0:032
2:536 0:032
2:589 0:029
2:596 0:042
2:563 0:031
2:514 0:031
2:513 0:036
2:582 0:032
2:610 0:039
2:470 0:041
2:543 0:029
Entropy
0.53
18.19
0.91
0.91
18.57
0.42
0.48
18.12
0.59
18:53 0:77
17:70 0:70
18:27 0:67
18:87 0:85
19:10 0:95
17:57 0:76
17:27 0:62
18:83 0:69
18:93 0:99
17:23 0:88
18:03 0:67
0.012
*
57.00
0.48
0.69
55.78
0.10
0.68
56.40
1.60
55:26 0:26
57:53 0:40
55:71 0:33
55:85 0:35
57:23 0:24
57:50 0:41
56:38 0:40
56:88 0:37
56:24 0:32
56:02 0:46
55:03 0:33
No of in- Average
tervals
intensity
0.82
1.900
0.002
0.43
1.899
0.006
0.81
1.897
0.003
1:900 0:007
1:895 0:010
1:894 0:011
1:903 0:011
1:902 0:009
1:898 0:011
1:900 0:008
1:900 0:008
1:904 0:008
1:903 0:008
1:898 0:010
Fractality
0.26
0.1421
0.0022
0.22
0.1339
0.0055
0.39
0.1390
0.0021
0:1375 0:0046
0:1405 0:0059
0:1300 0:0051
0:1377 0:0064
0:1412 0:0064
0:1405 0:0066
0:1454 0:0056
0:1412 0:0045
0:1304 0:0054
0:1409 0:0055
0:1376 0:0057
Fractality error
129
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
GM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
PGM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNA
Namn
3.537
0.147
0.70
0.34
0.19
0.43
0.46
6356
300
0.60
3.615
0.170
0.86
0.086
+
0.027
*
6702
635
0.79
3.538
0.097
0.56
0.17
23.74
0.60
0.46
0.52
24.58
1.52
0.79
0.035
*
23.86
0.47
0.49
0.54
0.1340
0.0038
0.45
0.25
0.1339
0.0027
0.17
0.58
0.1370
0.0016
0.95
0.24
528.7
34.8
0.59
0.48
560.3
60.0
0.79
0.051
+
531.4
24.2
0.53
6359
201
0.57
Area
0.25
2.506
0.051
0.39
0.33
2.541
0.070
0.79
0.059
+
2.530
0.029
0.41
Entropy
0.21
17.63
0.57
0.49
0.45
18.07
0.85
0.94
0.43
17.98
0.98
0.86
0.70
55.52
0.70
0.58
0.97
55.76
0.64
0.68
0.060
+
57.04
0.59
0.67
No of in- Average
tervals
intensity
0.79
1.900
0.003
0.45
0.64
1.902
0.003
0.27
0.83
1.900
0.002
0.43
Fractality
0.38
0.1392
0.0023
0.92
0.67
0.1363
0.0054
0.49
0.24
0.1424
0.0026
0.21
Fractality error
130
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNAH
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
Tratt
Average
Stdev
Obehandlat
2.827
0.057
0.79
0.61
0.46
2.809
0.021
0.30
2.835
0.014
4936
188
0.65
4853
58
0.57
4887
42
0.45
20.12
0.40
0.83
19.94
0.07
0.20
20.07
0.02
0.86
0.1102
0.0026
0.74
0.1105
0.0004
0.78
0.1108
0.0012
0:1099 0:0055
0:1117 0:0041
0:1102 0:0035
0:1108 0:0046
0:1080 0:0040
0:1094 0:0047
0:1140 0:0038
0:1096 0:0036
0:1067 0:0038
0:1092 0:0047
0:1090 0:0045
0.50
357.7
14.0
0.96
352.1
4.0
0.24
358.0
2.3
356:5 11:9
359:6 13:6
349:3 7:9
354:9 10:1
360:0 10:2
375:7 13:5
342:5 10:8
352:5 9:5
338:8 10:6
326:7 10:2
349:0 12:1
2:825 0:078
2:846 0:082
2:794 0:057
2:824 0:063
2:818 0:069
2:907 0:085
2:773 0:070
2:810 0:063
2:744 0:069
2:690 0:073
2:814 0:080
4857 62
4917102
4812 48
4894 77
5007 54
5163 71
4737 65
4837 56
4609 85
4564 65
4750 72
Obehandlat
Obehandlat 2
Tratt
Tratt 2
CIR
Nilemark
AquaKat
HydroKat
Plus & Minus
Grander
Martinvirvlaren
20:06 0:15
20:08 0:25
19:89 0:11
19:99 0:20
20:32 0:14
20:55 0:17
19:64 0:16
19:95 0:14
19:63 0:18
19:31 0:15
19:71 0:17
Area
Namn
0.084
+
2.156
0.013
0.77
2.140
0.000
0.27
2.153
0.008
2:147 0:050
2:159 0:041
2:140 0:031
2:140 0:046
2:151 0:038
2:166 0:048
2:166 0:037
2:140 0:038
2:095 0:042
2:085 0:042
2:116 0:045
Entropy
0.98
12.68
0.28
0.61
12.68
0.31
0.67
12.85
0.35
12:60 0:78
13:10 0:69
12:47 0:64
12:90 0:69
12:33 0:57
13:00 0:65
12:60 0:46
12:77 0:71
12:00 0:56
12:63 0:56
12:30 0:64
0.90
55.89
0.55
0.58
55.95
0.42
0.63
56.31
0.77
56:86 0:36
55:77 0:34
56:24 0:25
55:65 0:36
55:90 0:42
55:14 0:34
56:43 0:35
56:10 0:31
58:26 0:49
57:11 0:37
56:09 0:33
No of in- Average
tervals
intensity
0.26
1.890
0.010
0.71
1.883
0.003
0.19
1.888
0.002
1:887 0:011
1:889 0:009
1:881 0:011
1:885 0:012
1:893 0:011
1:903 0:008
1:880 0:011
1:886 0:010
1:891 0:008
1:881 0:012
1:896 0:012
Fractality
0.1451
0.0011
0.054
+
0.48
0.1440
0.0016
0.46
0.1427
0.0008
0:1421 0:0054
0:1433 0:0051
0:1451 0:0059
0:1428 0:0060
0:1456 0:0071
0:1442 0:0049
0:1464 0:0066
0:1443 0:0096
0:1466 0:0052
0:1491 0:0069
0:1448 0:0060
Fractality error
131
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
GM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
PGM
Average
Stdev
T-test Obeh.
Sign Obeh.
T-test Tratt
Sign Tratt
CNA
Namn
2.752
0.088
0.40
0.52
4657
131
0.22
0.25
0.23
2.749
0.062
0.13
0.63
0.45
4641
97
0.033
*
0.055
+
2.832
0.068
0.95
0.27
19.51
0.28
0.22
19.55
0.21
0.050
+
0.074
+
0.49
20.17
0.47
0.75
0.080
+
0.1091
0.0002
0.30
0.10
0.1083
0.0014
0.14
0.99
0.1105
0.0031
0.88
0.41
337.8
15.8
0.32
338.2
11.2
0.083
+
0.15
0.53
359.4
16.6
0.90
4969
215
0.58
Area
0.24
2.101
0.022
0.15
2.099
0.016
0.016
*
0.047
*
0.049
*
2.161
0.008
0.40
Entropy
0.52
12.47
0.24
0.35
0.30
12.31
0.32
0.22
0.90
12.64
0.34
0.58
0.40
56.60
0.72
0.74
0.19
57.15
1.08
0.39
0.81
55.82
0.65
0.54
No of in- Average
tervals
intensity
0.60
1.889
0.010
0.98
0.29
1.889
0.007
0.82
0.33
1.892
0.012
0.65
Fractality
0.37
0.1470
0.0030
0.28
0.1468
0.0021
0.064
+
0.19
0.1454
0.0011
0.051
+
0.41
Fractality error
132
Bilaga C
Mtprocedur fr Kirlianmtning
13. Se till att sprutan inte vnds upp och ner eller utstts fr en mekanisk stt, vilket
kan f droppen att yta ut.
14. Placera sprutan i hllaren och stt hllaren frsiktigt p plats. Stt p locket p
hllaren.
15. Sl p kameran. Stt Range till 2 och exposure till 0.5 sek.
16. Ta en automatisk serie p 10 exponeringar, med 5 sek mellanrum mellan exponeringarna. Upplsning = 320x240 pixels. Capture delay = 2. Video gain = 90%.
17. Stng av kameran.
18. Avlgsna locket och ta ut sprutan utan att rubba sprutreglaget. Kontrollera att
dropphjden r ca 0.70.9 mm (helst). Sklj av sprutan och mt nsta serie med
samma prov (frn punkt 3).
134
Bilaga D
Tillverkare av alternativa
vattenbehandlare
Modell
Tillverkare
Distributr i Sverige
Clean-Water
Lavigne Madsen ApS
Egholmvej 810
DK - 7160 Trring
Danmark
LivsHlsa
Riddargatan 64
114 57 Stockholm
erik@clean-water.dk
www.clean-water.dk
info@livshalsa.se
www.livshalsa.se
Virvlare
Aqualife
Gyllene strlen
Brge Frkjaer-Jensen
Ellebauen 21
DK-2950 Vedbaek
Danmark
mail@f-jelectronics.dk
www.f-jelectronics.dk
Hacheney
Gesellschaft fr
Organphysikalische Forschung
Am Kningsberg 15
D - 327 60 Detmond
Tyskland
hacheney@owl-online.de
Martinvirvlaren
Jutta Fisher
Vertrieb biotechnischer Erzeunisse
Am Hinteren Feld 13
D - 296 83 Bad Fallingbostel
Tyskland
Kllprodukter GMA
Karlbergsvgen 82
113 35 Stockholm
Fischer-Fallingbostel@t-online.de
www.scher-wirbelwasser.de
gisela.ahlberg@post.utfors.se
www.kallprodukter.se
135
Modell
Tillverkare
Distributr i Sverige
www.plusminus.se
info@plusminus.se
Indirekta behandlare, informerat vatten
Grander
Vortex Energizer
U.V.O. Vertriebs KG
Gschwandtkopf 702
A-6100 Seefeld
sterrike
Aqua Natura
Box 100
S-133 22 Saltsjbaden
uvo-austria@grander.com
www.grander.com
mail@aquanatura.se
www.aquanatura.se
AquaKat
Penergetic International AG
Niederholzstrasse 9
CH - 8593 Kesswil
Schweiz
Penac Naturteknik AB
Ingerd Grd 8640
454 94 Brastad
info@penergetic.com
www.penergetic.com
naturteknik@penac.se
www.penac.se
HydroKat
Penac Naturteknik AB
Penac Naturteknik AB
Kozarec 2000
Vili Poznik
Medicinska oprema Poznik
Celovka 10
3000 Celje
Slovenien
Nilemark
Nilemark Energiprodukter AB
Handlarens vg 3
291 94 Kristianstad
info@nilemarkenergiprodukter.se
www.nilemarkenergiprodukter.se
136
Modell
Tillverkare
Distributr i Sverige
PenacKat
Penac Naturteknik AB
energiesystem@plocher.de
www.plocher.de
Wasser 2000
NaturSinn GmbH
Provinostrasse 52, Martini-park
D - 861 53 Augsburg
Tyskland
Penac Naturteknik AB
info@natursinn.de
www.natursinn.de
WTV
Carelius
Martin Carelius
Sgvgen 1
374 95 Trensum
health@resonance.se
www.resonance.se
Informerat pulver
Penac-w, Penac-g
Penac Naturteknik AB
Phi Sciences
271 Airpark Road
Cottonwood, 86326 AZ
USA
Generations of Health AB
Box 223 33
250 25 Helsingborg
help@phisciences.com
www.phisciences.com
info@goh.biz
www.goh.biz
Kolloider m.m.
Crystal Energy
Active-H
137
Modell
Tillverkare
Distributr i Sverige
Superjoniserat
vatten
Magnetbehandlare
Troeng
Ivan Troeng
Stora Strandvgen 5
312 72 Skummeslvsstrand
Ecoow
Ecomagnets
P.O. Box 135
Sevenoaks, TN15 9WZ
Storbritannien
info@ecomagnets.com
www.ecomagnets.com
Fluid Force
Aqua-correct
138
Litteraturfrteckning
[1] Aastrup, Mats; Thunholm, Bo; Johnson Jacob; Bertils, Ulla & Berntell, Anders
Grundvattnets kemi i Sverige Naturvrdsverket, Rapport 4415, 1995
[2] Agar, Carl News from Australia CIR Newsletter, Iss. 7, Nov 2002
[3] Agar, Carl Update on agricultural trials i Australia CIR Newsletter, Iss. 8, Jun 2003
[4] Ahlberg, Gisela Ett stt att bedma ett vattens kvalitet Ntverkaren (ISSN 1400-6537),
No. 4, 1994, p.8-9
[5] Ahlberg, Gisela Vatten-virveln Broschyr frn Kllprodukter GMA, Stockholm
[6] Assa J, Litime MH, Attias E, Allal A, Benveniste J Transfer of molecular signals
via electronic circuitry FASEB Journal, Vol. 7, 1993, p. A602 (3489)
[7] Alexandersson, Olof Living water Gateway Books, 1990
[8] Alexandersson, Olof Korrespondens med Olof Alexandersson
[9] Alfort, Philip Handbok fr brunnsgster L. J. Hjerta, Stockholm, 1842
[10] Anderson HE & Reid BL Vicinal, long range and extremely long range eects on
growth of sodium chloride crystals from aqueous solutions containing protein Applied
Physics Communications, Vol. 4 (2-3), 1984, p. 217-39
[11] Annadotter, Helne Biologiska underskningar av behandling med Plus & Minusvirvlaren Intern rapport, Institutionen fr Teknik, Hgskolan i Kristianstad
[12] Clean-Water, Lavigne Madsen ApS Aqualife Naturvand Informationsbroschyr
[13] Aqua Natura Rapport om frsksodling av grnsaker i Kina med anvndning av
Grander-teknologi Informationsblad, versatt ur Grander Journal 2, Uranus verlag
[14] Baker, John S. & Judd, Simon J. Magnetic amelioration of scale formation Water
Research, Vol. 30(2), 1996, p. 247-60,
[15] Baker, John S.; Judd, Simon & J Parsons, Simon A. Antiscale magnetic pretreatment
of reverse osmosis feedwater Desalination, Vol. 110, 1997, p. 151-66
[16] Barrett, Rebecka A. & Parsons, Simon A. The inuence of magnetic elds on calcium
carbonate precipitation Water Research, Vol. 32, 1998, p. 609-12
[17] Bell IR, Lewis DA, Brooks AJ, Lewis SA & Schwartz GE Gas Discharge Visualiza-
139
LITTERATURFRTECKNING
[18] Bellavite, Paolo & Signorini, Andrea Homeopathy, A Frontier In Medical Science
Experimental Studies and Theoretical Foundations North Atlantic Books, Berkeley,
1995
[19] Belon P, Cumps J, Mannajoni PF, Sainte-Laudy J, Roberfroid M & Wiegant FAC
[20]
[21]
[22]
[23]
p. S17-18
Bengtsson, P-A Rena resultat banar vg fr Nilemarkprocessorn Uppnnaren & Konstruktren, No 5, 2001
Benveniste J, Jurgens P & Assa J Digital recording/transmission of the cholinergic
signal FASEB Journal, Vol. 10, 1996, A1479
Benveniste, Jacques Digibio www.digibio.com
Benveniste, Jacques Method and device for transmitting as a signal the biological
activity of a carrier material to another carrier material, and for processing said
signal, and product thereby obtained PCT Patent-publiceringsnummer WO 94/17406,
1994
[24] Benveniste, Jacques & Guillonet, Didier Method, system and device for producing
2000
[25] Benveniste, Jacques & Guillonet, Didier Method for activating an inactive solution
PCT Patent-publiceringsnummer WO 00/01412, 2000
[26] Benveniste, Jacques Procd et dispositif de transmission sous forme de signal de
l'activit biologique d'une matire porteuse une autre matire porteuse, et de traitement d'un tel signal, et produit obtenu avec un tel procd EP Patent No. 1 112 748
A2, 2001
[27] Berden, Maja; Jerman, Igor & karja, Metod A possible physical basis for the healing touch (biotherapy) evaluated by high voltage electrophotography Acupuncture &
Electro-Therapeutics Research The International Journal, Vol. 22, 1997, p. 127-46
[28] Berden M, Jerman I & karja M Indirect instrumental detection of ultraweak, presumably electromagnetic radiation from organisms Electro- and Magnetobiology, Vol.
16(3), 1997, p. 249-66
[29] Tompkins, Peter & Bird, Christipher Secrets of the Soil Arkana, Penguin Books,
London, 1992
[30] Boyers, David G. & Tiller William A. Corona discharge photography Journal of Applied Physics, Vol. 44(7), 1973, p. 3102-3112
[31] Brucato, Albert & Stephenson, James Dielectric strength testing of homeopathic dilutions of HgCl Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 59 (9-10),
Sept-Oct 1966, p. 281-86
[32] van Bruchem, Jaan Kort rapport om frsk med potatis, Animal Sciences, Wageningen University, Nederlnderna, 2001
2
140
LITTERATURFRTECKNING
[33] Bunkin NF & Lobeev AV Fractal structure of bubbston clusters in water and aqueous
electrolytic solutions JETP Letters 58(2), 1993, p. 94-100
[34] Bunkin NF, Lobeev AV, Vinogradova OI, Movchan TG & Kuklin AI Presence of
submicroscopic air bubbles in water - small-angle neutron-scattering experiment JETP
Letters 62(8), 1995, p. 685-88
[35] Vinogradova OI, Bunkin NF, Churaev NV, Kiseleva OA, Lobeyev AV & Ninham
BW Submicrocavity Structure of Water between Hydropobic and Hydrophilic Walls
as Revealed by Optical Cavitaion Journal of Colloid and Interface Science, Vol. 173,
1995, p. 443-47
[36] Bunkin NF, Kochergin AV, Lobeyev AV, Ninham BW & Vinogradova OI Existence
[37]
[38]
[39]
[40]
[41]
[42]
[43]
[44]
[45]
[46]
p. 207-212
Bunkin AF, Bunkin NF, Lobeyev AV & Nurmatov AA Interior structure of degassed
water as studied by the four-photon polarization spectroscopy method Physics Letters
A, Vol. 225, 1996, p. 349-55
Bunkin, N.F. & Lobeyev, A.V. Inuence of dissolved gas on optical breakdown and
small-angle scattering of light in liquids Physics Letters A, Vol. 229, 1997, p.327-33
Callahan, Philip S. Paramagnetism Rediscovering nature's Secret Force of Growth
Acres USA, Metairie, Louisinana, 1995
Callahan, Philip S. Korrespondens med Philip Callahan
Calzoni GL, Borghini F, Del Giudice E, Betti L, Dal Rio F, Migliori M, Trebbi G &
Speranza A Weak extremely high frequency microwaves aect pollen-tube emergence
and growth in kiwifruit: Pollen grain irradiation and water-mediated eects Journal
of Alternative and Complementary Medicine, Vol. 9(2), 2003, p. 217-33
Centre for Implosion Reseach Testimonials Informationsbroschyr med kundvittnesml
Centre for Implosion Research Agriculture & Industry Informationsbroschyr, 2002
Centre for Implosion Research Case Study in Commercial Organic Growing CIR
Newsletter, Iss. 10, Jun 2004
Chibowski E, Hoysz L & Szcze , A Time dependent changes in zeta potential of
freshly precipitated calcium carbonate Colloids and Surfaces A, Vol. 222, 2003, p.
41-54
Chibowski, Emil; Hoysz, Lucyna; Szcze, Aleksandra & Chibowski, Marcin Pceci-
tated calcium carbonate in the presence and absence of magnetic eld in quiescent
conditions on dierent solid surfaces Water Research, Vol. 37, 2003, p. 4685-4692
[48] Coanda, Henri Device for deecting a stream of elastic uid projected into an elastic
uid US Patent No 2 052 869, 1936
141
LITTERATURFRTECKNING
[49] Coey, JMD & Cass, Stephen Magnetic water treatment Journal of Magnetism and
Magnetic Materials, Vol. 209, 2000, p. 71-74
[50] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Mechanism of the Long-Term Eects of Electromagnetic Radiation on Solutions and Suspended Colloids Langmuir, Vol. 14, 1998, p.
783-87
[51] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Eects of Amplitude of the Radiofrequency Electromagnetic Radiation on Aqueous Suspensions and Solutions Journal of Colloid and
Interface Science, Vol. 200, 1998, p. 265-72
[52] Colic, Miroslav & Morse, Dwain Inuence of Resonant rf Radiation on Gas/Liquid
Interface: Can It Be a Quantum Vacuum Radiation? Physical Review Letters, Vol.
80, 1998, p. 2465-68
[53] Colic, Miroslav & Morse, Dwain The elusive mechanism of the magnetic 'memory' of
water Colloids and Surfaces A, Vol. 154, 1999, p. 167-74
[54] Coosen, Jonathan Eect of Water Revitalisation on Growth of Algae Proceedings of
the 2:nd International Workshop on Natural Energies (IWONE 2), Hr, Sweden,
2003
[55] Davenas E, Beavais F, Amara J, Oberbaum M, Robinzon B, Miadonna A, Tedeschi
A, Pomeranz B, Fortner P, Belon P, Sainte-Laudy J, Poitevin B & Benveniste J
Human basophil degranulation triggered by very dilute antiserum against IgE Nature,
Vol. 333, 30 June 1988, p. 816-818
[56] Dean, Douglas An examination of infra-red and ultra-violet techniques to test for
changes in water following the laying-on of hands Ph. D. Thesis, Saybrook Institute,
1983, University Microlms International No. 8408650
[57] Dean, Douglas Physical Eects on Healer-Treated Water Lecture, The Dynamics of
Healing: Altered States, Ritual & Medicine, April 1991, American Society for Psychical Research, NY
[58] Del Giudice, Emilio; Preparata, Giuliano & Vitiello Giuseppe Water as a Fee Electric
Dipole Laser Physcial Review Letters, Vol. 61(9), 1988, p. 1085-88
[59] Del Giudice, Emilio; Galimberti, Alberto; Gamberale, Luca & Preparata, Giuliano
des temps de relaxation RMN 4 Mhz des protons du solvant dans les trs hautes
dilutions salines de silice/lactose Journal de biophysique et mdecine nuclare, Vol.
LITTERATURFRTECKNING
[63] Donaldson, John & Grimes, Sue Lifting the scales from out pipes New Scientist, 18
Feb 1988, p. 43-46
[64] Eisenberg D & Kauzmann W The structure and properties of Water Oxford University
Press, Oxford, 1969
[65] Elia, Vittorio & Niccoli, Marcella Thermodynamics of Extremely Diluted Aqueous Solutions Tempos in Science and Nature: Structures, Relations and Complexity, Annals
of the New York Academy of Sciences, Vol. 879, 1999, p. 241-48
[66] Elia V & Niccoli M New physicochemical properties of water induced by mechanical treatments A calorimetric study at 25C Journal of Thermal Analysis and
Calometry, Vol. 61, 2000, p. 527-537
[67] Elia V & Niccoli M New physico-chemical properties of extremely diluted aqueous
solutions Journal of Thermal Analysis and Calometry, Vol. 75, 2004, p. 815-36
[68] Elia V & Niccoli M New physico-chemical properties of extremely diluted aqueous solutions A calorimetric and conductivity study at 25C Journal of Thermal Analysis
and Calometry, Vol. 78, 2004, p. 331-42
[69] Ellingsen, Frank Torbjrn & Kristiansen, Hans Does magnetic water treatment inuence precipitation of calcium carbonate from supersaturated solutions? Vatten, Iss. 4,
1979, p. 309-315
[70] Engqvist, Magda Die Steigbildmethode: ein Indikator fr Lebensprozesse in der Panze Klostermann, Frankfurt am Main, 1977
[71] Engqvist, Magda Formkrafter i naturen: vxtsafters inverkan p kopparkloridkristallationen Kosmos Frlag, Jrna, 1980
[72] Engqvist, Magda Livsprocesser i vxten och dess terspegling i kopparkloridkristallbilden Jrna, 1982
[73] Engqvist, Magda Qualittsprfung an Gemse durch die KupferchloridKristallisationsmethode Jrna, 1989
[74] Faissner, Klaus Physikalische und physikalisch-chemische Daten unter der Ver-
wendung von belebten und unbelebten Wasser und der Einsatz der GranderWasserbelebung in Betrieben Diplomarbeit, Institut fr Thermische Verfahrenstech-
[75]
[76]
[77]
[78]
[79]
LITTERATURFRTECKNING
[84]
[85]
[86]
[87]
[88]
[89]
[90]
[91]
[92]
[93]
[94]
[95]
[96]
144
LITTERATURFRTECKNING
[97] Hadji, L., Arnoux, B. & Benveniste, J. Eect of dilute histamine on coronary ow on
guinea-pig isolated heart. Inhibition by a magnetic eld FASEB Journal, Vol. 5, 1991,
p. A1583 (7040)
[98] Harthun, Norbert Unkonventionelle messmethoden der wasserqualitt Mensch und
Technik naturgem, No 3, 1992, p.120-138
[99] Hasted, JB Aqueous Dielectrics Chapman and Hall, London, 1973
[100] Heintz, Erwin Physikalische Wirkungen hochverdnnter potenzierter Substanzen Die
Naturwissenschaften, Vol. 29, Iss. 48, Nov 1941, p. 713-725
[101] Higashitani, Ko; Kage, Akiko; Katamura, Shinichi; Imai, Katsunori & Hatade, Shintaro Eects of a Magnetic Field on the Formation of CaCO Particles Journal of
Colloid and Interface Science, Vol. 156, 1993, p. 90-95
[102] Higuchi T Relationship between the Fractal Dimension and Power Law Index for a
Time Series: A Numerical Investigation Physica D, Vol. 46, 1988, p. 254-64
[103] Hoysz, L; Chibowski, M & Chibowski, E Time-dependent changes of zeta potential
3
and other parameters of in situ calcium carbonate due to magnetic eld treatment
LITTERATURFRTECKNING
eld on the crystallisation form of calcium carbonate and the testing of a magntetic
water-treatment device Journal of Magnetism and Magnetic Materials, Vol. 236, 2001,
p. 71-76
[118] Kononenko, Igor; Zrimec, Tatjana; Sadikov, Aleksander & Skocaj, Danijel GDV
Images: Current research and results Proceedings C of the 3rd International MultiConference Information Society IS'2000, Ljubljana, 2000, p. 65-68
[119] Kononenko, Igor & Sadikov, Aleksander Vitality of Plants throgh Coronas of Fruits
and Leaves Proceedings Science, Information and Spirit, Korotkov K. (Ed.), St. Petersburg, June 2002
[120] Korotkov KG & Korotkin DA Concentration dependencd of gas discharge around
drops of inorganic electrolytes Journal of Applied Physics, Vol. 89(9), 2001, p. 47324736
[121] Korotkov GDV Camera Pro Dr. Korotkov Co, Lappeenranta, Finland
[122] Korotkov User Manual GDV Material Testing Kit Kirlionics Technologies International, St. Petersburg, Ryssland
[123] Korotkov, Konstantin Protocol of experiments January 30 - February 01, 2002, St.
Petersburg State University of Fine Mechanics and Optics
[124] Korotkov, Konstantin et al. Application of the GDV technique for study of water and
liquids Research Report, Kirlionics Technologies International, St Petersburg, 2000
[125] Kronberger, Hans Grander Technology in the Restaurant and Hotel Business Film,
Uranus verlag, Wien
[126] Kronberger, Hans & Lattacher, Siegbert On the Track of Water's secret Uranus
verlag, Wien, 1995
[127] Kronenberg, Klaus J Experimental evidence for eects of magnetics elds on moving
water IEEE Transactions on Magnetics, Vol. MAG-21, No. 5, 1985, p. 2059-61
[128] Kullberg, Sten; Alexandersson, Olof & Gustavsson, Bertil Odlingsfrsk med repulsator sommaren 1985 Implonik-information 1/86, Institutet fr Ekologisk Teknik,
1986
[129] Kumar, Aditya & Jussal, Ruplal A hypothesis on the nature of homaeopathic potencies The British Homaeopathic Journal, Vol. 68, 1979, p. 197-204
146
LITTERATURFRTECKNING
[130] Larch, Johannes Anwendungseekte des Grander-Systems bei der Produktion von
Fruchtgemse (Tomaten) Kort rapport av resultat frn frsk i Kina (vid ett kinesiskt
jordbruksforskningsinstitut), Grander, 2000
[131] Lasne, Yves Proprits des solutions "homopathiques", mesure de la relaxation magntique T2 Thse pour le diplme de doctorat en Pharmacie, Lyon, 1986
[132] Lasne, Yves Homeopathy: Treatment of Information Opublicerat manuskript, 1993,
Tillgngligt p www.high-dilutions.net
[133] Lin Isreal J & Yotvat Jacob Magnetic treatment of water used for agricultural purpose Europeiskt patent No. EP 0 409 491 A2, 1991
[134] Lin IJ & Yotvat J Exposure of irrigation and drinking water to a magnetic eld with
controlled power and direction Journal of Magnetism and Magnetic Materials, Vol.
83, 1990, p. 525-26
[135] Lindberg, Ralph D. & Runnels, Donald D. Ground Water Redox Reactions: An
LITTERATURFRTECKNING
[149] Ninham BW, Kurihara K & Vinogradova OI Hydrophobicity, specic ion adsorption
and reactivity Colloids and Surfaces A, Vol. 123-124, 1997, p. 7-12
[150] Nordell, Bo & Nordmark, Desiree Laboratoriefrsk med vatten i virvelrrelse
Mtning av fysikaliska egenskaper Intern Rapport Nr 1988:05, Avd. fr Vattenteknik,
Inst. fr Samhllsbyggnadsteknik, Lule Tekniska Hgskola, Aug 1988
[151] Ortner, Peter A table talk with Johann Grander Living Water, Informationsbroschyr
frn UVO Austria (Grander), 1995, p. 6-19
[152] Parsons, Simon A; Wang, Bao-Lung; Judd, Simon J. & Stephenson, Tom Magnetic
treatment of calcium carbonate scale eect of pH control Water Research, Vol.
31(2), 1997, 9.339-42
[153] Parsons, Simon A Advances in Antiscale Magnetics Treatment Research Proceedings
of 3rd International Symposium on New Magneto-Science, Tokyo
[154] Paulsen AH Vattenrenaren Aquator SET Swedish Ecological Technique, Stockholmsfreningen fr Ekologisk Teknik, Nr. 1, 1986, p.22-23
[155] Pehek, John O.; Kyler Harry J. & Faust, David L. Image Modulation in Corona
Discharge photography Science, Vol. 194, No. 4262, 15 Oct 1976, p. 263-70
[156] Penac Naturteknik AquaKat mindre bekymmer, friskare vatten Informationsbroschyr
[157] Penac Naturteknik PenacKat genomgripande vitalisering Informationsbroschyr
[158] Penac Naturteknik Penac aktuellt Nr 2, 2000, Informationstidning
[159] Penac Naturteknik Algfri trdgrdsdamm Informationsbroschyr
[160] Penac Naturteknik Vattenkatalysatorn FAQ:s Informationsbroschyr
[161] Penac Naturteknik Uppgifter frn Rolf Sundn
[162] Persson, Filippa Virvlat vatten Har virvlat vatten annan inverkan p vxter n
vad vanligt vatten har? Specialarbete, Slvesborg, 2001
[163] Pfeier, Ehrenfried Studium von Formkrften an Kristallisationen Dornach,
Schweiz, 1931
[164] Piccardi G Expos introducif Symposium International sur les relations entre phnomnes solaires et terrestres en chimiephysique et biologie, Presses Acadmiques
Europennes, Bryssel, 1960
[165] Piccardi G Sulla precipitazione del carbonato di calcio da acqua dura attivata (T
od R) e normale Gazzetta Chimica Italiana, Vol. 68, 1938, p. 287[166] Pike Agri-Lab Supplies Refractive Index of Crop Juices Informationsblad frn Pike
Agri-Lab Supplies, Jay, Maine, USA
[167] Plus & Minus Informationsbroschyr med kundvittnesml
[168] Plus & Minus Informationsbroschyr
148
LITTERATURFRTECKNING
[169] Poock, Gary K. & Sparks, Paul W. An image intensication technique for motion
picture Kirlian photography Psychoenergetic Systems The Interaction of Consciousness, Energy and Matter, Krippner, Stanley & Carlson, Mary Lou (Eds.), Gordon and Breach Science Publishers, NY, 1979
[170] Pyatnitsky, L.N. & Fonkin, V.A. Human Consciousness Inuence on Water Structure Journal of Scientic Exploration, Vol. 9, No. 1, 1995, p.89-105
[171] Rai, Subas; Singh, UP; Mishra, GD; Singh, SP & Samarketu Eect of water's microwave power density memory on fungal spore germination Electro- and Magnetobiology, Vol. 13(3), 1994, p. 247-252
[172] Rai, Subas; Singh UP; Mishra, GD; Singh, SP & Samarketu Additional evidence
of stable emf-induced changes in water revealed by fungal spore germination Electroand Magnetobiology, Vol. 13(3), 1994, p. 253-259
[173] Rai, Subas; Singh, N.N.; Mishra, R.N. Magnetic restructuring of water Medical &
Biological Engineering & Computing, Vol. 33, 1995, p. 614-17
[174] Rai, Subas; Garg, TK & Vashistha, HC Possible eect of magnetically induced wa-
149
LITTERATURFRTECKNING
Plymouth
[193] Schwartz, Stephan A.; De Mattei, Randall J.; Brame, Edward G. & Spottiswoode,
S. James P. Infrared spectra alteration in water proximate to the palms of therapeutic
practitioners Subtle Energy, Vol. 1, 1990, p.43-72
[194] Schweitzer, David David Schweitzer's photos of energized & non-energized water
using CIR's new Mark III Vortex Energizer Research Report, Centre for Implosion
Research, Plymouth, 2001
[195] Schwenk, Theodor Bewegungsformen des wassers Verlag Freies Geistesleben, Stuttgrart, 1967
[196] Shaw, Duncan J Introduction to Colloid & Surface Chemistry 4th Edition,
Butterworth-Heinemann, Oxford, 1999
[197] Shirahata, Sanetaka; Kabayama, Shigeru; Nakano, Mariko; Miura, Takumi; Kusumoto, Kenichi; Gotoh, Miho; Hayashi, Hidemitsu; Otsubo, Kazumichi; Morisawa,
Shikatsu & Katakura, Yoshinori Electrolyzed-Reduced Water Scavenges Active Oxygen Species and Protects DNA from Oxidativa Damage Biochemical and Biophysical
Research Communications, Vol. 234, 1997, p. 269-74
[198] Singh SP; Rai, Subas; Rai, AK; Tiwari, SP; Singh, SS; Samarketu & Abraham, J
150
LITTERATURFRTECKNING
[199] Singh, UP; Rai, Subas; Singh, S & Singh, PK Eect of 50-Hz-powerline-exposed
water on spore germination of some fungi Electro- and Magnetobiology, Vol. 14(1),
1995, p. 41-49
[200] Singh, Poonam; Roy, BK & Rai, Subas Morphological and cytogenetic eect of 50
Hz Em-eld-induced nutrient solution on Vicia faba L. Electro- and Magnetobiology,
Vol. 15(2), 1996, p. 109-118
[201] karja M, Berden M & Jerman I Inuence of ionic composition of water on the
corona discharge around water drops Journal of Applied Physics, Vol. 84(5), 1998, p.
2436-42
[202] Smith, Rudolph B & Boericke Garth W Modern instrumentation for the evaluation
of homeopathic drug structure Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol.
59 (9-10), Sept-Oct, 1966, p. 263-80
[203] Smith, Rudolph B & Boericke Garth W Changes caused bu succussion on NMR
Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 61, Oct-Dec, 1968, p. 197-212
[204] Strid, Martin Rytmisk Strmning En studie av Virbela desformer Examensarbete, 1984:072 E, Avd. fr Vattenbyggnad, Hgskolan i Lule, 1984
[205] Stumm, Werner & Morgan, Hames J. Aquatic chemistry Chemical Equilibria and
Rates in natural Waters 3:rd Edition, John Wiley & Sons, NY, 1996
[206] Srensen, Jens Skytte & Lundager Madsen, Hans E The inuence of magnetism
on precipitation of calcium phosphate Journal of Crystal Growth, Vol. 216, 2000, p.
399-406
[207] Weissenborn, Peter K & Pugh, Robert J Surface Tension of Aqueous Solutions of
Electrolytes: Relationship with Ion Hydration, Oxygen Solubility, and Bubble Coalescence Journal of Colloid and Interface Science, Vol. 184, 1996, p. 550-63
[208] Wenchong, Li; Tianshu, Lai; Huihua, Li & Lo, Shui Yin Dielectric spectral study
in low frequency of I water and some other solvents Physical, Chemical and BioloE
gical Properties of Stable Water I Clusters, Lo, SY & Bonavida, B (Eds.), World
Scientic, Los Angeles, 1997
[209] Whiteld M Thermodynamic limitations on the use of the platinum electrode in Eh
measurements Limnology and Oceanography, Vol. 19, 1974, p.857-65
[210] Widakowich, Johannes Fysiska eekter vid potentiering av vatten Swedish Journal
of Biological Medicine, Iss. 2, 1991, p. 1-4
[211] Willis, Harold The Rest of the Story about Agriculture Today ISBN 0-912311-00-2,
Wisconsin Dells, 1990
[212] Young, Timothy M Nuclear magnetic resonance studies of succussed solutions
A Preliminary Report Journal of the American Institute of Homeopathy, Vol. 68(1),
March, 1975, p. 8-16
E
151
Lasse Johansson
Alternativ vattenbehandling
Effekter, mekanismer och perspektiv p vattenkvalitet
Den hr rapporten handlar om alternativ vattenbehandling och alternativa
stt att bedma ett vattens kvalitet. Det r ett i flera avseenden ganska
outforskat omrde.
Rapporten ger en bred versikt ver vad alternativ vattenbehandling r
och ger exempel p olika former av alternativa vattenbehandlare, t.ex.
virvlare, indirekt vattenbehandling och magnetbehandling. Rapporterade
fysikaliska, kemiska, biologiska och mera allmnt ekologiska effekter p
vattnet diskuteras ingende.
P samma stt ges en versikt ver alternativa mtmetoder, bl.a.
Kirlianfotografering av vatten och olika former av kristallationsbilder,
och deras potential som kvalitetsindikatorer.
Den naturliga variationen och samvariationen fr Kirlianegenskaper,
ytspnning, turbiditet, redoxfrhllanden, syrehalt, pH, konduktivitet,
m.fl. egenskaper har karterats i naturliga vatten och dricksvatten, och
redovisas i rapporten.
Experiment med pverkan p dessa egenskaper i vatten som behandlats
med alternativa vattenbehandlare redovisas ocks. Resultaten indikerar
en pverkan p vattnets syreupptagningsfrmga.
Relationen till forskning kring minneseffekter i vatten diskuteras
ingende - bland annat magnetbehandling av hrt vatten, effekter av
elektromagnetisk vattenbehandling, frgan om existensen av nanobubblor
i vatten och relationen till hydrofobisk vxelverkan, samt forskning kring
homeopatisk utspdning och healerbehandlat vatten.
Detta leder till delvis nya synstt p vatten och vattenbehandling, och
konsekvenserna fr begreppet vattenkvalitet berrs.
Institutet fr Ekologisk Teknik
Krokegatan 4
S - 413 18 Gteborg
Email: info@iet-community.org
Web: www.iet-community.org