Transkribering Varfr r det s tyst om bistndet? Intervju med bistndsminister Gunilla Carlsson. 11 februari 2012.

Bistndsminister Gunilla Carlsson r gst i Ekots lrdagsintervju, hon har som moderat bistndspolitiker gnat mycket kraft r att krva kontroll och resultatredovisning av hur bistndspengarna anvnds. Bistndsorganisationer anklagar henne fr att vara alltfr fixerad vid att kunna visa kortsiktiga resultat. Gunilla Carlsson intervjuas av lrdagsintervjuns Tomas Ramberg. Ja, vlkommen Gunilla Carlsson. Tack. Det str i fredagens Dagens Nyheter om hur mnga lnders som fr bistnd, du har ju gjort en sak av att det ska koncentreras och bli frre lnder och du sa en gng att om du vcks mitt i natten s ska du kunna rkna upp alla Sveriges bistndslnder. Kan du det nu? Nej, vi r verksamma i en mngd olika lnder med olika insatser fr att det finns s stor frvntan p vad bistndet ska leverera. Varfr har det inte blivit s f som du sa att det skulle bli, varfr gr det lngsamt med den hr koncentrationen? Ja, dels s r det som allt annat att det beror p hur man mter och det beror ocks p att det tar lng tid innan den hr typen av rtt s svra, komplicerade samband och insatser kan fasas ut. Men sen s har det ocks visat sig svrt att just bara diskutera bistndet kring just lnder. Jag tror att det delvis handlar om att vi gr oss en frestllning om att vi frn Sverige, med bistnd ska kunna pverka andra lnders utveckling och jag tror att det i grunden r en del i ett felslut fr att vi mste mycket tydligare fokusera p hela bistndet och se vart det gr mest nytta och bidrar till resultat. S det hr med vad du kan rkna upp nr du blir vckt kanske inte r den bsta mttstocken? Nej, jag kan sga att jag tycker att det r en viktig mttstock, fr det r vldigt viktigt att veta var, hur, men framfr allt brja diskutera nu vad stadkommer vi fr resultat i ofria, frtryckta mnniskors liv och hur bekmpar vi fattigdomen s att den ska bli mindre i vrlden. Och drfr i stllet snarare flytta fokus frn lnder till mnniskor och till resultat. Men, hur mnga lnder tnker du dig att det ska va den hr mandat perioden r ver? (Tomas blir avbruten). Det r drfr jag tror att bara det dr med att stta mttstocken kring lnder blir fel. S det dr med 33 lnder och siffror som har nmnts det har du vergivit? Jag har inte vergivit det, men jag har frsttt att tanken kring att vara mer fokuserad och att kunna prioritera kan inte bara mtas kring hur mnga lnder vi r verksamma i utan det r mer komplicerat n s utan jag vill istllet nu brja utg frn: hur ser det ut i utvecklingslnderna, bidrar vi till resultat och gr vi skillnad p marken? (02.44)

Ett land dr Sverige r med r Uganda, 2009, nr du var med i det hr programmet senast hade Uganda lagt fram ett lagfrslag om homosexualitet, det hr frslaget inte bara frbjd homosex utan i vrsta fall kunde homosexuella straffas med dden och du reagerade d ganska starkt och ifrgasatte om detta var frenligt med fortsatt svenska bistnd i Ugaida, Uganda frlt. Nu, kommer det hr igen, visserligen r ddsstraffet borta men Ugandas parlamentet har ter gett ett frslag om lagens strngaste fngelsestraff, livstid, skall ing som en pfljd fr homosexualitet. Hur vill du mta det? Ja.. fr det frsta s utesluter jag inte att den skarpa reaktion som kom frn mig, och som sedan har fljts upp av en hel del andra bistndsgivare, har haft effekt. Det har blivit vissa modifieringar i frslaget och vad jag har frsttt r det nu vilande i parlamentet. Men, fr min del r det ocks s att det handlar igen om din frra frga nr vi arbetar med lnder, med regeringar. Vad har vi d fr ansvar? Och med det ansvaret, som jag tycker mig ha, kring att just, hur samarbetar vi, nr vi de fattiga mnniskorna, motverkar vi frtryck? D mste vi ocks stlla oss de frgorna och drmed ocks ha mod att sga ifrn, att under vissa frutsttningar s kan vi inte bedriva ett bistnd som gr stat till stat fr att vlja kanalen. Men ocks igen, hur stttar vi bst homosexuella i Uganda, r det s att vi ska fortstta ha bistnd dr fr att inte verge den kamp som vi har gemensam fr mnskliga fri och rttigheter. Och istllet frska fokusera p mnniskor, och det hr krver faktiskt ett litet annat tnkande n vad som hitintills har funnits i en rtt s, byrkratiserad och svrgenomtrnglig bistndsvrld. Nu stller du frgor, men om det nu r shr att parlamentet gr vidare med det hr lagfrslaget att livstidsstraff r den hgsta straffsatsen fr homosexualitet i Uganda, vad gr du d? Vad blir ditt nsta steg? Ja, det r att ytterligare fundera p om det r mjligt fr oss att samarbeta med, dom som representerar staten Uganda. Och istllet d hitta andra kanaler fr bistndet. Om du sa ungefr s frra gngen, tror du att hotet biter andra gngen: vargen kommer och allt det hr? Ja, det tror jag. Vad tyder p det d, nu kommer de tillbaks hr med Ja, litegrand, det r det jag tror att vi behver problematisera med bistndet, fr att, det finns en frestllning om att vi kan pverka vldigt vldigt mycket skeenden i vrlden och drfr har bistndet utvecklats vldigt mycket till att vara ett dialoginstrument, att man samtalar, man pratar vldigt mycket, och gr faktiskt rtt lite av det du och jag tror: hur arbetar vi med mnniskor p marken, hur bidrar det hr till frndring, till resultat? Det r vldigt mycket dialog, plattformar och vldigt lite verkstad och att bistndet verkligen nr ut och det r drfr som jag vill nu istllet sga: hur ska vi kunna stadkomma skillnad i till exempel Uganda och vnda p det och sga att om vi ska samarbeta med Uganda, vad r det fr ngonting vi vill stadkomma dr? Snarare, n att hrifrn sitta och sga att vi ska fortstta samtala, vi ska ha tilltro, vi tror att vi kan pverka genom att vara med andra givare s kommer till slut Ugandas regering ta sitt frnuft till fnga, s fungerar ju inte lnder, s fungerar inte beslutsfattande. Jag tror, mindre och mindre p bistnd som en ptryckningsmjlighet fr olika lnder fr vi jobbar fortfarande efter 50 r av bistnd, s r vi fortfarande mnga lnder som

har dliga demokratiska traditioner, som mnga gnger frtrycker sina egna och som inte heller ser till de fattiga mnniskornas behov. Ska vi d ndra det hr synsttet och g snarare mot mnniskor n mot stater. S, vad r slutsatsen nr det gller bistndet till Uganda d, om det hr lagfrslaget gr vidare? Ja, vi fr se ver de kanaler vi har men jag vill inte verge fattiga och frtycktiga, frtryckta Ugandier, det r mitt svar. Utan det handlar snarare om att gra om bistndet i s fall? Ja, och framfr allt ocks se till att vi skalar av ett antal lager av bde byrkrati och goda ambitioner och istllet brjar titta p, vad r resultaten p marken. Gunilla Carlsson som r bistndsminister och gst hr i Ekots lrdagsintervju idag i Sveriges Radio P1. Statskontoret kom i oktober med en utvrdering om hur du och regeringen lyckas styra bistndet. Ni har talat om att det hr ska styras mot tydligare resultat och ni har satt till ett nytt system fr att det ska funka. Rubriken p statskontorets rapport r Styrsystemet frsvrar genomslag fr regeringens prioriteringar. Hur bra lter det? Det r svart p vitt, det jag lnge har ptalat. Att, vi har under 50 rs tid i Sverige ltit bistndet f svlla ver all dess bredder, vi har inte haft vana av att styra upp, att krva resultat, att se till att det hr verkligen gr till det vi vill. Och det vi tror att det ska kunna gra, utan hela tiden s har bistndet ftt va utrymme fr allt och alla verallt. Det saknas liksom ingen god vilja och drfr r allting gott fr att komma tillrtta med de orttvisor och den fattigdom som rder i vrlden. Det hr r ju en utvrdering av det styrsystem som du har varit ansvarig fr, ja vad r det nu, nr blev du bistndsminister? 5 6 r sedan? 2006. S att, svart p vitt har du sagt till dig sjlv, eller hur menar du? Ja, och att politi (Gunilla och Tomas talar samtidigt). Varfr har du inte gjort ngot i s fall? Om det r s, man kan ju pst att jag inte har gjort s mycket men jag vet inte om det r nn annan gng som vi har pratat om bistndsreformer eller behov i styrning i bistndet under alla de tiotals r innan jag blev bistndsminister. Men det tycks ju handla om en del av det, det som Statskontoret pekar p tycks ju handla om de hr detaljerade kraven p resultat. Statskontoret utvrdering visar att styrsystemet r mycket komplext och svrt att verblicka, skriver de. (Tomas lser hgt frn rapporten). Dom tycker att ni krver fr mycket resultatredovisning, fr mycket revision, det gr t mycket kraft t det. Istllet fr sjlva bistndet, det r ju en kritik du har ftt. Ja Bekrftas inte det av den hr rapporten?

Det r ocks s att det r jag som har bett om den hr utvrderingen av Statskontoret fr att f detta svart p vitt, fr att komma tillrtta med det felslut som finns i bistndet. Jag har till och med blivit hcklad och ifrgasatt nr jag har sagt att jag vill krva bttre resultat i bistndet. Att vi mste brja komma bort frn allt prat, all vlvilja, alla dialoger och istllet brja tala om: vad sker ute i samarbetslnderna, hur bidrar vi p bsta stt p marken? Och det har nu ntligen brja stta sig, fr att det har inte funnits ngon efterfrgan p att just titta p en resultatarbete i bistndet, eftersom vi har varit s upptagna av att ha den goda viljan och snarare titta p vad vi levererar in fr pengar i systemet. Det r dr hela debatten har varit. Och jag har velat flytta den just detta som Statskontoret vill se, nmligen, enklare, tydligare bttre stt att kunna bde presentera resultat, kunna terkoppla och bertta om vad vi har gjort men ocks att drmed kunna utkrva ansvar, bde av mig som ansvarig i Sverige men ocks av de lnder som vi arbetar tillsammans med. Fast Statskontoret tycks mena att du krver fr mycket redovisning, statskontorets utvrdering visar att det i styrningen finns en obalans mellan resultatredovisning och resultatanalys. Regeringen stller mycket lngtgende krav p rlig redovisning av resultat av det svenska utvecklingssamarbetet, samtidigt omfattar denna redovisning endast en begrnsad del av alla insatser som genomfrs. Den r resurskrvande, den r behftat med oskerhet. Vrdet av den hr redovisningen kan enligt Statskontoret ifrgasttas. Allts, det r vl snarare en kritik av att du krver s mycket redovisning? Nej, fr att vi tnker fel nr vi gr bistnd. Jag har nu tre gnger terkommit till riksdagen med just den hr typen av resultatskrivelser som statskontoret talar om, och dr jag varje gng i kommunikationen med riksdagen har sagt att: det hr r problematiskt. Jag kan inte redovisa vad vi gr, eftersom vi gr saker och ting p fel stt. Fr att ta ett exempel, jag har tittat p det hr med kvinnor och kvinnors mjligheter att bidra bde till egen frsrjning, att f mer tid ver, men ven att minska en del utslpp av, faktiskt, svaveldioxid och gaser som frter och frsmrar klimatet. Vi fr se till att vi fr mer rena spisar s att frre kvinnor riskerar att d av lungsjukdomar men ocks att de fr drgligare mjligheter. Nr jag nu gr igenom och brjar titta p det hr, fr d tror ju bde du och jag att om man vill ha rena spisar, det handlar om spisar, s att man kan bertta att vi har hjlpt s mnga kvinnor med den hr typen av spisar. Det r vad jag tror, i alla fall vad radiolyssnarna tror och jag tror ocks att det r det som skulle kunna g att mta av resultat. Men nr jag brjar skrapa p det hr och gr in och tittar, och insatslistor och fundera p vad r det vi hitintills har gjort i en frga som jag har tyckt varit klok och vettig mer n tv rs tid. D r det dialoger, gender analyser, ntverksbyggande, forskning, kurser, medvetandegrande, seminarier, sen r det lite granna hur vi kan gra bra pellets fr att kunna ha bra spisar. Sen, kommer det faktisk i ngon insats att vi faktiskt jobbar med spisar. Det r ju denna, tycker jag, pratbluff som behver avsljas fr att bistndet idag har vldigt mycket byggt p att man planerar fr att stadkomma frndring fr att man r s upprrd ver fattigdomen och ingen har istllet stllt sig den frgan som jag vill stlla: var r cashen, hur bidrar detta till att fattiga mnniskor fr det bttre att kvinnorna kan f ta del av de hr spisarna. Och det beror p att jag tror att vi r felorganiserade och sitter hr hemma och mter hur mycket pengar vi stoppar in i systemet och krver d en massa kvitton och det hr som Statskontoret sger: min slutsats av det hr r att vi borde vnda upp och ner p alltihopa, ha en annan resultattnkande och brja i den fattiga mnniskans liv, g frbi staten och brja diskutera vart ska svenskt bistnd, vart ska det verka, vilka r det vi ska hjlpa och istllet d sga att vi kan hjlpa 30.000 kvinnor i Uganda med spisar, inte med dialog, inte med resor och konferenser. Snack! Prat! Utan med action.

Och det r det som jag vill stadkomma, men ocks blivit vldigt ifrgasatt av och det r drfr det r bra att Statskontoret faktiskt ppekar de hr problemen, fr att vi ska kunna f bttre resultat. Statskontoret papper tycks vldigt anvndbar fr all parter, fr de som kritiserar dig tycker ju att det hr bekrftar vad de har sagt, de som jobbar i mnga bistndsorganisationer att en massa tid numera gr r till att meningslst rapporterande och redovisande istllet fr sjlva bistndsarbetet. Ja, men hur kan det vara meningslst att terkoppla, att fr gra ngot s fint som att bertta att man har hjlpt, en frtryckt mnniska, man eller kvinna (Tomas och Gunilla talar samtidigt) Men det tycks vara Statskontorets pong nu att det r fr mycket snt. Att det r fr mycket snt som gr t till snt inom svensk verksamhet. Att det finns en obalans som dom skriver. Dom som tycker att det inte r angelget att f terkoppla till de svenska skattebetalarna, till Sveriges riksdag. Varfr ska vi d anvnda skattepengar till detta? Jag vill ju komma runt det hr problemet och tror att de som tycker det r svrt att mta resultat det r de som bidrar i pratbistndet. Och det r drfr vi mste brja (Tomas inflikar) Vilka r det som bidrar i det du kallar pratbistnd? Jag ser ju sjlv att jag r ju ocks en del i detta, jag ker p kurser, konferenser. Nr jag r ute p resor s handlar det snarare om att sitta och prata i givarsamordning, n att se (Tomas inflikar) S, vad tnker du p annars som du tycker bara r pratbistnd? Ja, jag tycker ocks att vldigt mycket av det vi gnar oss t och hller uppe, och det hr r ett internationellt fenomen, vill jag Som till exempel i svensk bistnd. (?) G in och titta p en svensk insats, jag kan ta tillexempel nr vi jobbar med HIV och AIDS, det r kurser, konferenser, resor. Prat, prat, prat. Det r vldigt lite att nu har vi ftt ut och hjlpt de hr barnen, vi gr det ocks men det r relationen mellan allt prat, allt vlmenande och bristen p att sen faktiskt terkoppla som i slutndan, hur mycket var det faktiskt, hur mnga kvinnor ndde vi med spisarna hur mnga barn var det som fick hjlp med att inte bli smittade med HIV infektion frn mamma till barn. Dr brjar vi komma ngonstans med hlsobestndet vill jag sga, men hela det tnkandet mste bli bttre ver hela bistndet fr att det r rtt mycket pengar. Aprop spisar, Sverige r ju genom vrldsbanken med och stder ett stort kolkraftverk i Sydafrika. Som, nr det tas i drift, slpper ut 25 miljoner ton koldioxid och som en jmfrelse som jag lste i Svenska Dagbladet hrom dagen s motsvarar det hela Sveriges sammanlagda utslpp p ett helt r. Allts, hur gr det ihop med regeringens klimatpolitik att vara med och satsa p snt? Ja, igen en illustration ver hur bistndsfinansiering skall anvndas till alla mjliga saker, och jag tror att energi, och klimatfrgan r vldigt vldigt viktig fr utvecklingen i vrlden, ingen tvekan om att vi mste jobba mer med tilltng till en ren energi i utvecklingslnderna. Hr har du tv illustrationer, dels p att, vi har nu jobbat med den Sydafrikanska regeringen inom ramen fr Vrldsbanken, fr att den Sydafrikanska regeringen lovade nr man gjorde det hr tagandet att de ocks skulle satsa p

frnyelsebart och att dom ocks skulle se till att det hr skulle bli mer rttvist och att det blir tillgng till energi fr ocks fattigare sydafrikaner. Dom har, om det hr nu stmmer, det finns viss risk fr det faktiskt, dom har inte hllit avtal. D mste vi ocks ha ett bttre stt att hlla dem ansvariga fr att det inte blev s som det en gng var avsikten. Men det var vl inte oknt fr er att det hr var ett stort kolkraftverk, med vldigt stora utslpp, det r vl inte en frga om att hlla avtal eller inte, det mste ni ha knt till frn brjan? Det fanns ju lnder som, Norge och USA som drog en annan slutsats och av rdsla fr detta lade ner sin rst nr det var uppe i vrldsbankens styrelse. Men Sverige gjorde inte det, varfr gjorde ni inte det? Sverige valde att i likhet med mnga andra lnder, just diskutera, vill vi se en utveckling nu i Sydafrika med en reformering av deras gamla stela, faktiskt vldigt orttvisa taxisystem, fr att mnniskor ska kunna f tillgng till energi, vill vi gra ngonting t deras samlade energitillgng, vill vi se att Sydafrikas ekonomi ska kunna fortstta vxa genom att anvnda befintlig teknik och samtidigt introducera en mix av ocks frnyelsebart. Och jag tyckte d, i den bedmningen att det var, och det va hela svenska regeringens bedmning ocks att det var vrt att g in med detta std frn Vrldsbanken fr att pverka en tillgng till energi men ocks frnyelsebara, och det r drfr det r s viktigt att hlla sydafrikanerna ansvariga fr att dom lever upp till vad dom lovade oss men ocks att jag kan str till svars fr att jag tror att en del av den kade energianvndningen i mnga utvecklingslnder behver anvnda den teknik som finns idag, och d kommer det tyvrr ocks innebra att vi anvnder kol, snarare n att inte ha ngonting. Men, regeringens egen bistndspolicy, sger att klimat r ett prioriterat ml fr bistndspolitiken. Du har sjlv skrivit Alliansregeringen har slagit fast att bistndet skall klimatskras, en policy fr milj och klimat ska styra och vgleda Sveriges utvecklingssamarbete. Hur fr du in det hr kolkraftverket i (La Falale), som det heter, hur fr du in det i policyn? (19.00) Jag fr in det genom att vi ocks fick in vldigt stor satsning p bde smskalig och frnyelsebar energi i det hr projektet. Om jag minns rtt s var det skert, av den totala investeringen som Vrldsbanken bidrog med, s var det kanske upp emot en femtedel som d skulle g till frnyelsebart ocks. Samtidigt som man gjorde det hr kolkraftverket som skulle hjlpa ocks mnniskor som idag inte har lampor nr det ska lsa sina lxor, kvinnor som vill laga sin mat, fretagare som vill kra och rra p sig fr att f fram sina produkter, det handlar om tillgngen till energi ocks och hr r det naturligtvis ibland en motsttning. Men det handlar ocks om utveckling Hr r ett annat citat av dig Vi mste gra det mjligt fr utvecklingslnder att inte investera sig fast i ett beroende av fossila brnslen. Ja. Hur r det frenligt med att satsa bistnd p ett kolkraftverks som motsvarar halva Sveriges utslpp? Nu talar vi ocks om Sydafrika, vi talar om vldigt eftersatta behov fr att f tillgng till energi fr att se till att det kanske ocks ger utveckling i det landet. Att d Men ni brukar ju sgas nr Sverige skulle frbereda Kpenhamsmtet om klimatet, det fanns mnga vackra fraser om att det finns ingen konflikt mellan sysselsttning, tillvxt och klimatpolitik.

Hr mlar du ut en konflikt, ska vi f el, ska folk f lsa, ska folk f lampor? D mste vi slppa ut en massa koldioxid, det r ju slutsatsen av vad du sger. Ja, fr vad r annars slutsatsen, i just det hr fallet? Ja tycker, att det vi fick in hr s var det ocks en satsning p det frnyelsebara. Men om vi inte hade anvnt, den befintliga satsningen(20.48.) (Tomas avbryter) Och den satsningen var ju mycket mindre, du sger att den var en femtedel. Ja eftersom den inte hade kunnat tillgodose det behov som finns. Det r ju p samma stt i Sverige idag, vi har ju inte 100 procent frnyelsebart just nu, ska vi stlla det kravet p Sydafrika? Det hr blir ju en balansgng, eller hur? Fr om alternativet d r att sga de hr skolbarnen behver inte ngra lampor fr att vi har nnu inte hittat tillrckligt mycket frnyelsebart som kan tillgodose behoven. Men vad betyder det d att mlet klimat, att det r prioriterat i bistndspolitiken, om 80 procent ska g till kol och 20 procent r frnybart? Genom att vi med det hr lnet via Vrldsbanken, stllde de kraven p Sydafrikanerna, genom att vi ocks faktiskt genom Vrldsbanken jobbar med en klimatpolicy och eller rttare sagt en energipolicy som ska se till att nr vi gr in i den hr typen av projekt s mste det bli en bttre balans, det kan jag hlla med dig om, men ocks se till att vi gr bda sakerna samtidigt, tillgngen till befintlig kunskap och energianvndning p allra bsta stt men ocks, ta in det frnyelsebara tack vare bistndet n vad som tidigare hade blivit fallet. Svenska dagbladet berttade hromdagen att en inspektionspanel inom sjlva Vrldsbanken har kommit fram till att kolkraftverket inte lser problemet med elektricitet till de fattiga sydafrikanerna som ska f de hr lamporna du prata med, och det kan dessutom leda till att man fr frorenat och smittat vatten, man kan f vattenbrist fr de som bor i omrdet, man kan f kad HIV spridning, allts vad har man egentligen stadkommit med ett snt hr bistnds projekt, aprop vad du sa frut om hur viktigt det r att svenska skattepengar gr nytta. Ja, det r drfr jag nu ska ta del av och i Vrldsbankens styrelse ska den hr inspektionspanelens rapport diskuteras. Men jag kan redan nu, konstatera att har den rtt s har faktiskt ocks det lfte som sydafrikanerna gav oss delvis brutits och d mste ju det f konsekvenser. Och d kanske de som kritiserade den svenska satsningen frn brjan hade rtt? Jag tycker att de som kritiserade den svenska satsningen pekade p de risker som fanns med att gra detta. Vi byter mne med Gunilla Carlsson, bistndsminister hr i lrdagsintervjun. (23.00) En del av det svenska bistndet, runt 1 miljard gr rtt in i ngra afrikanska lnders statsbudgetar. Och det hr budgetstdet, som det kallas, har diskuterats av och till och du har sjlv varit bland dem som har ifrgasatt det. Hur ska du gra med budgetstdet? Ja, dr r det d, frgan om det svenska egna bistndet som kanaliseras p en mngd olika stt. Det generella budgetstdet, som jag ser det, har en mngd brister, det r svrt att just utkrva ansvar, det handlar om att vi stttar i ngra fall, hr nu, regeringar direkt. Vi ser inte vad det stadkommer faktiskt fr resultat. Och det krver ocks en bemanning och en nrvaro, kontrollmekanismer, p ett

stt som jag tror att det enskilda landet Sverige kanske inte ska gna sig t. Jag skulle vilja se att vi nu verger den hr formen i det bilaterala svenska bistndet fr att just bli duktigare p, att gra det jag tror gr skillnad fr Sverige. Vad r det som stadkommer frndring p marken, snarare n den hr stora, rtt s krngliga stdformen som har sina uppenbarliga politiska konsekvenser. Och nr ska du avskaffa det d? Ja, vi hller p nu till exempel med Tanzania och just se att kan vi inte hitta andra stt att bygga frutsttningar, att bttre n ut till de fattiga mnniskorna, att se till att i Tanzania dr svenskt bistnd har verkat i mer n 50 r, dr bistndsberoendet fortfarande r vldigt stort och dr det fortfarande finns vldigt mnga fattiga mnniskor. r det genom fortsatt svenskt bilateralt budgetstd som vi snabbast kan se frndring p marken? r det inte genom att istllet sttta enskilda mnniskor, freteelser, mjligheter att f utvecklingskraft genom jobb, fretagande, men ocks att hitta de fickor av fattigdom som finns dr och direkt g p dem. Genom att sga att vi ska, till exempel, f 150 byar i Tanzania att f bttre tillgng till rent vatten eller si och s mnga hushll ska ha el. Jag tror att det r ett mycket bttre stt att brja komma t bristen p resultat och drmed ocks ansvarskrvande i det svenska bistndet. (25.20) Det r fyra lnder som idag fr det hr, Tanzania nmnde du, Burkina Faso, Mali och Moambique. Hur lng tid anser du att det tar att fasa ut det dr budgetstdet? Ja, det hr r ocks ngonting man skriver lnga avtal, ingr det givargrupper, det r byrkratiskt, det r prat prat prat hr ocks. Men jag hoppas att vi rtt s snart kan inleda processerna med att brja avsluta det och jag vill inte stta ngot tal, men det hr r min ambition fr det r ocks en konsekvens av det tnkande som jag nu har kring den fortsatta bistndsfrnyelsen. Dem som frsvarar budgetstdet sger att det r ganska effektivt om det anvnds p rtt stt. OECD:s bistndskommitt har gjort en utvrdering som tyder p att det kostnadseffektivt. Varfr har du kommit till en annan slutsats? Eftersom jag tror att det som r bst p att ge generellt budgetstd ska gra det. Vi har parallellt ett arbete inom EU nu, dr EU kommer att ka sina ambitioner att flja upp det generella budgetstdet och gra mer p det hr omrdet. Och jag tror att det r ett typiskt bra stt att visa allvar med att jag vill fokusera, jag vill prioritera och jag vill ocks redovisa mot resultat. Och d r det bttre att EU, gr det generella budgetstdet n att Sverige ocks hller p med det. Vi ska g tillbaks ngot r, Sveriges Radio rapporterade om att ni finansierar ambassader i industrilnder med pengar som ska g till bistnd, det var radions Lotten Collin som bland annat frgade ambassaden i Madrid p vilket stt de jobbade med bistnd. (En inspelad intervju spelas upp) Hur definierar du utvecklingssamarbete i Spanien? (frgar ambassadpersonal i Madrid) S hr lt det i P1 programmet konflikt i hstas ringde upp ambassaden i Madrid, fr att hra p vilket stt man arbetade med utvecklingsfrgor. (berttarrst) Ehhh, nr du sger utvecklingssamarbete s lter det som, det r ju det vi bedriver nt slags gammal term p vad vi gr i Afrika. (sger ambassadpersonal i Madrid) Anledningen var att UD ger sammanlagt runt 38 miljoner kronor ur bistndsbudgeten varje r till ambassader i till exempel Reykjavik, Madrid och Berlin, trots att de inte arbetar direkt med bistnd. Nu fr Utrikesdepartementet kritik frn OECD som menar att systemet som UD anvnder,

dr man varje r finansierar 5 procent av vissa ambassaders budgetar med bistndspengar, r godtyckligt och br gras om. (berttarrst) Julia Benn p OECD: We brought up the question of how comes that 5 percent seems to be, no, all embassies seem to have 5 percent reported against them as all administrative costs and we asked them Ja OECD tyckte allts att det var underligt att de schablonmssigt dem hr ambassaderna fick 5 procent av sina kostnader tckta av bistndsmedel. Vad har du gjort t OECD:s kritik sedan dess, det hr var fr ett knappt r sedan. Det hr var ett system som jag infrde fr att jag ville att vi skulle hja ambitionen och se till att vi fljer svensk bistnd verallt men ocks sna kvalitetskrav. Vi gjorde d en schablonbedmning kring hur olika ambassader borde arbeta med bistndet och jag sa ocks d att det hr var en provperiod som vi nu hller p att utvrderar. Vi tittar p den hr kritiken som vi har ftt av OECD och ser om vi d behver justera det hr sttet att schablonberkna, men jag tnker inte (Tomas avbryter med en frga) Men fr i r s fortstter ni att betala ut dem de hr pengarna? Ja, vi sa att vi skulle gra det i tv r. Och jag tycker ocks att det r viktigt att bistndet mste ju bra sina egna administrativa kostnader. Men att ni sa att ni skulle gra det i tv r, r det ett bra argument fr att fortstta med det? Nej, men det r ocks s att jag tnker inte vika ner mig p att jag vill att vi ska kunna flja det svenska bistndet bttre och jag mste anvnda de resurser som finns i mitt eget system i UD. Jag har ansvar fr en budget som r ungefr 100 miljoner kronor per dag. Den budgeten kar automatiskt, jag har inte mer resurser, jag mste se till att f en kad medvetenhet om vilket ansvar som fljer med att vi gr det och d mste man ocks jobba i europeiska lnder med hur andra givare beter sig och flja bistndsdebatten. Kritiken hr handlade ju inte om huruvida det var s att det behvdes ngra pengar alls, utan kritiken handlade om att man, bara s dr schablonmssigt, gav all de hr ambassaderna 5 procent av sina kostnader frn bistndsmedel. Det var Canberra, Ottawa, Reykjavik, Berlin, Tokyo, Dublin osv. Allihop fick rakt av 5 procent och fr det fortfarande. Hur motiverar man det om man sger att det r noga vart kronorna tar vgen? Det hr ret fr dem de ocks under tiden vi gr en utvrdering och korregera det hr sttet att schablonberkna, fr det var ett frsta frsk att frska frdela kostnaderna och drmed ocks arbetsuppgifter. Men om man, det tal du hll nyss om hur noga det r att vi fr resultat p alla kronor vi betalar ut, hur kan en person som har den synen komma fram till att man bara rakt av ska ge 5 procent till alla med ett generellt bidrag? Hur gr dom tv synstten ihop? Det kan ju ocks bero p att jag hade hgre frvntningar p vr ambassad i Madrid, att vi tillsammans med den spanska regeringen, som d var inne i en fas dr dom skulle ka sina bistndsanslag, att bttre flja hur de anvnde de pengarna fr det r vldigt viktigt att vi har ett bra internationellt samarbete kring bistndsfrnyelsen, och det hr visade ju d p, att mina egna styrsystem inte fungerade. Det var ju bara ett bevis fr mig att jag mste vara nnu tydligare och att jag mste krva mer att man mste kunna ha mjligheten att jobba, eftersom det var en period av

prvande med en schablonberkning fr att kunna d se till att placera kostnaderna p det sttet/rtt stt S hur blir det nsta r d? Ja, det kommer att frndras, vi kommer fullflja, vi anvnder OECD och den hr kritiken, all kritik jag fr, all utvrdering tar jag emot med ppna armar. Fr bistndet behver granskas och det behver absolut frndras. Men hur tnker du att det ska fungera i fortsttningen d? Ja, d fr vi se om vi kan hitta en annan modell, och dr vet jag att det pgr ett mycket gediget arbete kring detta just nu p mitt uppdrag, eftersom det visade sig att det hr var ju inte tillrckligt. Frn 2013 i s fall? Ja, med den risk det r att jag krver fr mycket tiddebiteringar eller hller p med kvitton eller va det r. Men den risken tar jag fr jag mste visa p att jag tar p allvar att flja vart tar pengarna vgen, vad leder dem till, och hur fungerar bistndet och samordningen? Den kan bli bra mycket bttre. Sger Gunilla Carlsson, bistndsminister. Tack fr att du var med i programmet.