You are on page 1of 4

Workshop - Kom igen nu gubbar!

Inledning
ndamlet med denna workshop r att frndra de nuvarande vrderingarna och korrigera den diskurs idrottsrrelsen befinner sig i idag. Vi vill eliminera de normer som tvingar oss att anpassa och utveckla en destruktiv maskulinitet, samt f ett mer tolerant och gemytligt klimat dr alla kan bemtas med samma respekt . Vi vill frndra omkldningsrumskulturen till att handla om gemenskap och kamratanda i en frdomsfri atmosfr.

Material
Fr att bygga en god kunskapsgrund om maskuliniteten inom idrotten r boken Kom igen, gubbar! av Jesper Fundberg en bra brjan. Avhandlingen r en studie baserad p observation och handlar om pojkfotboll som manlig fostringsmilj. I texten diskuterar frfattaren manlig gemenskap, faderskap, och maskulina frebilder. Det frsta Knet r en facklitterr bok om mansforskning (som r ett relativt nytt forskningsomrde och grundar sig i feministforskning). Denna bok r mycket omfattande d den innehller historiska rtter inom mnet och behandlar 4 centrala koncept inom mansforskningen. Frfattaren Thomas Johansson rr vid begrepp och teorier som r vetenskapligt legitima och lyfter fram frgor om jmstlldhet och det manliga ideal. Makt, kropp, rationalitet och faderskap r de fyra olika delarna som analyseras och problematiseras i studierna. Att ha lst Kom igen, gubbar! innan Det frsta knet r att fredra eftersom den sistnmnda r mer av en frdjupning inom mansforskningen medan den frsta ger en mer generell verblick vad maskulinitetsforskning handlar om. Efter att ha lst denna litteratur besitter man ett tillrckligt fundamentalt underlag inom mnet fr att kunna undervisa om det. Bda dessa bcker frklarar vrdet i att frndra vrt frhllningsstt och vra vrderingar gentemot andra mnniskor och de r definitivt vrda att lsa om man r intresserad av maskulinitet och manlighetsideal.

Isbrytare
Fr att stmningen i klassrummet skall lttas innan den riktiga workshopen brjar valde vi att anvnda oss av en vning som fungerade som isbrytare. Vi valde en simpel men lttroande vning som har som syfte att f alla deltagare att slappna av och bli mer bekvma s att de vgar diskutera mer. Innan vningen startar skall gruppen delas upp i tv mindre grupper med lika mnga medlemmar i varje. De bda grupperna ska stlla sig i ett rakt led jmsides varandra. Frsta personen i varje led frses med en innebandyboll eller liknande runt objekt. Leken gr ut p att hlla innebandybollen mellan hakan och brstet och utan att anvnda hnderna fra bollen mellan varje lagkamrat och frflytta bollen frn den frsta person till den sista, varp den sista deltagare springer med bollen till frsta person i ledet och slpper bollen p marken. Laget som lyckas med detta frst vinner. Vr erfarenhet frn denna vning r att det kommer utropas olika svordomar, knsord och diskriminerande uttryck. Dessa ord skall antecknas utan deltagarnas medvetenhet. Efter tvlingen ska handledaren upplysa deltagarna om vilka ord som anvndes, och

sedan diskutera och reflektera tillsammans med gruppen omkring dessa uttalanden, och om de verkligen tycker att uttrycken r acceptabla. Anteckna orden frn det att du talat om vad det r dem ska gra. Vissa uttalande kan vara rent juridisk olagliga, till exempel Hets mot homosexuella som blev tillagt i lagen om Hets mot folkgrupp s sent som 2002. Det finns en bok att tillg som heter homosexuellas rttigheter fr att lsa in sig om homosexuellas rttigheter.

Inledande vning:
Bde mn och kvinnor r begrnsade till olika roller, s kallade knsroller. ven om vi inte tnker p det s r de flesta medvetna om detta vid nrmare eftertanke och genom att lyfta fram detta som ett problem vcker det ofta insikt hos folk. vningen gr drfr ut p att frelsaren ritar tv olika ramar p en tavla; en fr manlighet och en fr kvinnlighet. Eleverna ska sedan ge frslag och diskutera olika egenskaper som passar in i respektive ram, som frelsaren skriver in i ramarna. Deltagarna behver inte hlla med varandra utan kvantitet r viktigare n att alla r verens. Skillnaderna mellan orden i ramarna kommer bli stora.

Frgor fr eleverna att reflektera ver:


Vad tnker ni p nr ni ser orden? Vilken av ramarna har egenskaper som vrderas hgre? Varfr tror ni det r det s? r det mjligt att leva upp till dessa egenskaper? Vad r frdelarna av att hlla sig inom ramarna? Varfr ser det ut om det gr?

Powerpointpresentationen utgrs av fljande bilder. Texten till hger om bilderna beskriver de riktlinjer och rda trdar som br fljas. Texten beskriver ven vad som ska lggas vikt p och vad pongen med bilden r fr att lttare skapa ett sammanhngande flyt i frelsningen. Bilderna ligger i ordning direkt tagna frn powerpointen som den finns att hmta p hrbror. Presentationen brjar p bild 3, d de frsta 2 r subjektiva och br ndras beroende p vem som frelser. Bild 1 hr nedan r allts bild 3 i presentationen. Bild 1
Bertta hur det vid frsta anblick r vldigt svrt att se vad och hur genus pverkar vrt samhlle och oss sjlva som individer. Vi frhller oss p det sttet som knns mest sjlvklart, det som r normaliserat. Bevisa hr genom exempel hur det endast r konstruerat och beror p geografiska och tidsbaserade variabler.

Bild 2
Hr visas 6 vlknda ansikten (vre raden frn vnster: Jim Carrey, JD (Zach Braff, David Beckham, Barack Obama, Curtis 50 cent Jackson, Bono). Frga eleverna sjlva kan gissa vilken ordning hierarkin kommer att ta form om dessa personligheter hade existerat p ett hgstadie.

Bild 3
Hr frgar vi ifall eleverna knner igen sig och om dem ser ngot mnster i hierarkin. Ett mtt p manlighet, de svagare mer feminina kilarna lngt ner medan dem maskulina lngst upp. Redogr fullt att detta gller fr hgstadie och inte arbetslivet i samma utstrckning.

Bild 4
Hr visar vi problemet med att vara klassens machokille, i den rollen ingr nmligen ofta en antipluggkultur. I skolan vinner man snarare p de sidor som anses vara feminina. Vi frgar eleverna varfr machokillen agerar s som han gr, och svaret r att han fr ju alltid dem snyggaste tjejerna!. Bertta hur han tjnar p sitt beteende, han fr bekrftelse av tjejer och killar genom kommentarer och fniss, och senare i livet frlorar han p det.

Bild 5
Kan bgar spela fotboll? Finns underskningar som sger att homosexuella mn r verrepresenterade nr det gller utvning av regelbunden idrott. Damfotboll uppfattas som en "lesboidrott" vilket kan komma att pverka rekryteringen. Har till och med funnits krismten pga fr mnga homosexuella i damlag. Existerar inte nr man kommer till heterosexualitet.

Bild 6
Vi ppnar med tv frgor; Hur mnga har hrt ngon anvnda ordet bg som skllsord? Och detsamma fast i idrottssammanhang? I princip alla rcker upp handen. Vi frklarar att omkldningsrummet r en intim, instabil milj dr rdslan att vara det svaga, som r synonymt med det feminina r stor. Och om man talar om ngon, s talar jag ven om min frhllning till denne, samt pvisar min identitet.

Bild 7
r Anton Hysn verkligen ensam? Den frsta fotbollsspelaren som kom ut som homosexuell hette Justin Fashanu. Han var en stor talang men nr det framkom att han var homosexuell s pverkade det hans framgng negativt, dr han inte fick mycket speltid och blev utfryst. Det slutade med att han tog livet av sig. Tankestllare? Ska homosexuella tvingas ur idrottens vrld helt?

Bild 8
Det r inte bara de homosexuella som drabbas av homofobin. Graeme Le Saux r ett ypperligt exempel. Trots att han hade fru och barn gick ryktet att han var homosexuell. P grund av att hans beteende skiljde sig frn de andra fotbollsspelarna i England p den tiden pgick ryktena hela hans professionella karrir. Det finns ven flertalet exempel p ungdomar i Sverige som lagt av med fotbollen fr att de har varit omsvrmade av rykten.

Bild 9
Hur blir man en riktig man? Speciella fritidsintressen(ex sport) lmpar sig bra till att ritualiseras till man. I en enknad manlig milj frstrks det typsikt maskulina. S framfr vi ett exempel: ett par, dr killen rkar vara en machokille, tjejen frsvarar hans dliga beteende och uttrycker sig Han r inte sig sjlv nr han r med sina kompisar, han r s gullig med mig. Frklara att semierotik fungerar som att tala om ngon och pvisa sin identitet. Varfr gr man detta, fr att bli en del av gruppen.

Bild 10
Finns det ngot som r s frknippat med mansidealet som muskler? Stll frgan: Varfr tror ni muskler anses manligt? Vi r inte frutbestmda att anse det vara attraktivt. De flesta tycker t.ex. inte det r lika snyggt p kvinnor och pongtera att kroppsideal r ngot som har ndrats genom tiden. Vgen till muskler r hrd mentalitet,disciplin och stark mlinriktning, egenskaper som utmrker en kta man.

Videoklipp 1 (Lnk finnes i slutet av kapitlet)


Detta klipp spelas upp hr och efter klippet lggs ett scenario fram. Be eleverna visualisera Lotta Schelin(damfotbollsspelare) i den roll som Flamini och Gattuso intar. Frga sedan om de hller med och ser att det finns ngot problematiskt med just mansrollen.

Bild 11
Stller frgan vem utav personerna som r homosexuell. Det blir ofta en vervgande majoritet p ngon utv bilderna d gruppen faller fr grupptryck. Nr man sedan berttar att bda r homosexuella ska man vara tydlig med att pongtera att det intressanta r inte vem som r bg utan att de per automatik kan utse vem som r bg genom att se tv bilder.

Avslutande vning:
Avslutningsvis skall eleverna diskutera vad som kan gras fr motverka den destruktiva maskuliniteten som framstllts i presentationen samt hur homofobi kan motverkas, bde p individniv och hur vra politiker kan frndra diskurserna fr att underltta arbetet emot dessa. Frelsaren hjlper eleverna att med den nyfrvrvade kunskapen se problemen som de orsakar i samhllet och diskuterar gemensamt fr att komma p diverse lsningar eller tillvgagngsstt fr att frndra normerna. Inga svar r fel svar, utan alla deltagare fr ha sin egen sikt eller svar, s lnge den kan motivera. Frelsaren kan hjlpa till genom att fresl saker som att utfra en demonstration mot homofobin, eller jobba fr att skrpa normerna i omkldningsrummet. Diskussionen r helt ppen och alla exempel r vlkomna. Frslagen ska antecknas av frelsaren som sedan ska sortera samtliga frslag som gruppen har kommit fram till och diskutera vilka som ver huvud taget r genomfrbara. Diskutera vad deltagarna kan frndra redan idag? Vilka frslag r mjliga att genomfra inom loppet av ngra veckor? Vad vore ett steg i rtt riktning om det var gjort inom ett r? Lnk fr powerpointen https://www.dropbox.com/home/Powerpointpresentation%20Kom%20igen%20nu%20gubbar Lnk fr videoklipp http://www.youtube.com/watch?v=zz0sOpV3dXI

You might also like