Martina Johansson Health & Science

Motivationsguiden

Martina Johansson Health & Science

1.
[Om Motivation]
Frfattaren och andliga gurun Echkart Tolle sger skippa hur, var och vem och fokusera p vad och varfr vilket r viktiga hrnstenar nr det gller motivation. Ofta hakar vi upp oss p hur ngot ska genomfras, istllet fr att fokusera p vad vi egentligen vill stadkomma och varfr. Hur och var tenderar att lsa sig av sig sjlvt sfort man har sina ml klara fr sig. Att frga sig sjlv varfr man vill uppn ett visst ml och att ha ett bra svar p den frgan r kanske det allra viktigaste. Det har med inre motivation att gra, att de vi vill uppn ligger i linje med vra egna nskningar och vrderingar inte ngon annans! Om du vill genomfra ngot fr att du tror att du borde, fr att andra frvntar sig det, eller fr att alla andra gr det r det nstan skert att du kommer att misslyckas. Att alla andra har ngot som inte du har kan vara en drivkraft i sig, men om den inte resonerar med ngot inom dig r det ett frlorat lopp. Att veta varfr man vill uppn ngot kan vara svrt, man fr helt enkelt brjar grva lite i sina egna vrderingar och uppfattningar om hur vrlden borde se ut. Nr det gller trning och viktnedgng mste man hitta gldjen i det fr att lyckas. Varfr vill du vara vltrnad? Varfr vill du g ned i vikt eller bli av med kroppsfett? Fr din hlsas skull eller fr ngon annans skull? Var rlig! Om svaret inte r vad du vntar dig s frsk hitta argument som du sjlv kan tro p. Jag vill vara vltrnad fr att jag vill att min kropp ska vara stark och frisk s att jag orkar leka med mina barn och barnbarn! eller Jag vill verkligen se snygg ut i den hr bikinin! r det sant fr dig s kommer det att fungera. Om du inte bryr dig om bik inis eller att ha bra kondition, s r det inga argument som biter p dig, testa andra tills du hittar ngot som terspeglar dig som person! Andra punkten r att veta vad man vill ha, och drmed ha ett tydligt ml. Den romerska filosofen Seneca uttryckte det shr: Om en sjman inte vet till vilken hamn han seglar, r inte ngon vind gynnsam. Om du inte har bestmt dig fr ngot entydigt ml r det svrt att veta nr du r p rtt spr. Vill du g ned i vikt? Bygga muskler? Skaffa bttre kondition? Gr ngra av mlen att kombinera? Exempel p ml som inte r de mest kompatibla r att g ned i vikt samtidigt som man bygger muskler. Visst, det r fullt mjligt men eftersom muskelkning r en anabol (uppbyggande) process och viktminskningen en katabol (nedbrytande) kan det vara svrt att se ngra tydliga resultat. Om vikten kar r det svrt att avgra om man lagt p sig mer muskler, vilket var ett av mlen, eller lagt p sig mer fett vilket motsatte ett annat. D kanske man undviker att ta ordentligt fr att inte frstra viktmlet, s att man inte kan trna s tungt som man borde fr att ka i muskelmassa. Ja, ni ser - det gller att ha kongruenta ml! Vi kan ha alla redskap vi behver, ven insikten och vetskapen om att ngot i vrt liv mste ndras - nd hnder inget. Varfr? Fr att vi inte r tillrckligt motiverade. Det r ofta anledningen nr man inte gr ned i vikt trots upprepade frsk, inte blir mer vltrnad trots frekvent gymmande, det var helt enkelt inte tillrckligt viktigt! Om vi hade varit motiverade hade vi prioriterat bttre. S, hur blir man motiverad d? Ingen annan kan motivera dig - i bsta fall inspirera, eftersom den enda personen som kan motivera dig r du sjlv! Varfr? Fr att motivation mste komma inifrn, det du gr mste grunda sig i dina egna vrderingar och sikter.

Martina Johansson Health & Science

Frga dig sjlv vad du vill uppn, svaret kanske r att bli vltrnad. Vad hindrar dig frn att vara vltrnad just nu? Vilka aktiva val har du gjort? Som den amerikanske psykologen William James uttryckte det: Att inte vlja, r ocks ett val. Vad r frdelarna med att vara vltrnad? Fr vems skull vill du vara vltrnad? Frsk att grunda dina nskningar i dig sjlv, saker som ligger lngt borta frn den personen vi r, blir ofta svrare att motivera. Brka inte med verkligheten! Nr det gller vikt, viktnedgng och trning s r det ofta vldigt mycket ifrgasttande, gnllande och klagande. Jag har mrkt att mnga tnker ungefr shr: jag ter ju ingenting, jag borde g ned i vikt eller jag trnar s ofta, jag borde ha byggt mer muskler. Vad r den gemensamma nmnaren? Att man brkar med verkligheten, det som r. Om du inte har gtt ned i vikt, s borde du inte ha gtt ned i vikt heller. Man mste knna efter och lra sig sin egen kropp, ibland spelar det ingen roll hur lite man tycker att man ter vikten str still nd och d ter du antagligen fr mycket. Om du inte gr ned i vikt s knn efter. Hur knns det i kroppen? ter du nr du redan r mtt? Glm hur det borde vara, se p hur det r. Huruvida du borde g ned i vikt eller inte nr s inte r fallet r inte relevant! Kroppen r komplex, det r sjlvklart inte bara mngden mat som spelar in. Frdelningen av makronutrienterna spelar den allra strsta rollen, hur hormonbalanserna ser ut i kroppen och huruvida det freligger strningar eller rent av sjukdomar mste ocks beaktas.

2.
Det finns ett citat av Oscar Wilde som lyder "varesig du tror att du kan, eller tror att du inte kan, s har du helt rtt!" och det r lika talande som det r sant! Allting handlar om mindset, det vill sga din instllning! Jag ska inte hyckla - min instllning kan vara vrdels ibland och jag kan vara vrldens gnlligaste mnniska emellant och klaga p att ngot r fr svrt, att jag r fr trg eller inte har vad som krvs, och det har aldrig har tagit mig ngonstans och kommer inte ta dig framt heller. Jag tycker att vi lgger gnllandet och ifrgasttandet p hyllan helt enkelt fr det hjlper oss inte! Har du har ett ml eller en nskan? Bra! Stoppa dr fr ett tag, jag vill inte hra ngra "men" fr det r dr du stter kppar i hjulet fr dig sjlv. Det spelar ingen roll vad som kommer efter "men" fr det r bara urskter och inte riktiga anledningar. Kolla runtomkring dig, verallt genomfr mnniskor de mest fantastiska sakerna. Nr sina ml och uppfyller sina drmmar. Det kan du ocks gra, oavsett hur dina frutsttningar ser ut kan du n dit du vill! Jag r 100% sker. Frst, frga dig sjlv varfr du vill n ditt ml. Ibland kan vi ha starka nskningar om ngot som vi verkligen inte har tnkt igenom. Har du ngonsin hrt talesttet "var frsiktig med va du nskar dig, de kan sl in"? Det kommer frn den grekiska fabeldiktaren Aesop och ger en liten pminnelse om att de vi verkligen vill ha, eller de vi tror att vi vill ha pltsligt kan dyka upp rakt framfr oss och d gller det att knna sig sjlv tillrckligt bra fr att veta vad man ska gra med de.

Martina Johansson Health & Science

r du 100% sker p vad du vill ha och hur dina ml ser ut?

"Du kommer aldrig klara de!" r en typ av kritik som man kan f frn de bsta av vnner och d r det sklart ltt att tro att det r sant. Men jag har goda nyheter - det r de inte! Ingen knner dig bttre n dig sjlv och har du bestmt dig fr ngot s kr, du kan ha oddsen emot dig men ingenting r omjligt och d menar jag ingenting! Jag har ftt hra att jag inte kommer klara det ena eller de andra frn lrare eller andra auktoritetspersoner, s mnga gnger att det har blivit som en sport fr mig att bevisa motsatsen. Och jag har vunnit - alla gnger!

Strategi r en viktig sak. Att ha en planering och en ungefrlig tidsplan. Det kan ibland vara ltt att tnka att man ska "ta det som det kommer" eller "gra sitt bsta" och det r vl bra men en bra planering r nnu bttre! terigen ett vist ordsprk som frekommer i s mnga sprk att det saknar knt ursprung: "misslyckas du med att planera, planerar du att misslyckas" en sanning med modifikation kanske, men jag skulle rekommendera att flja den. Sokrates sa "knn dig sjlv" och han har rtt. Sjlvinsikt r en av de viktigaste egenskaperna man kan besitta. Om du vet om dina svagheter kan du planera in dem ocks! Det r mnskligt att gra misstag och ibland kanske man avviker frn sin planering lite, men f inte panik! Frlt dig sjlv och gr bttre nsta dag.

3.
[Fallgropar]
Det kommer att komma fallgropar, det r i vilket fall hg risk fr det. Det kommer komma stunder d det knns som att ngon frsker sabotera fr oss eller att vi sabbar fr oss sjlva. Det r okej, det r mnskligt. Om vi har planerat fr det kommer vi lttare upp p banan igen. Om du vet om att du r en frossare, s vet du ocks om att det kommer komma flera tillfllen fr dig dr du tycker att det r okej att frossa och "passa p." Det r verkligen en utmaning fr mnga att ta vettig, ordentlig mat i lagom mngd - ta nr man r hungrig och sluta nr man r mtt. Men det r okej och det r d viktigt att erknna fr sig sjlv att det r en utmaning, vilket gr det lttare anstrnga sig lite extra. Att erknna problem eller svrigheter r steg ett! Att acceptera r steg tv.

Martina Johansson Health & Science

Om vi vet med oss att vi r lata och inte orkar g till gymmet kan vi anvnda det mot oss sjlva. Vi vet om vr svaghet och lter oss inte luras av oss sjlva. Hjrnan r smart, vi gr nstan alltid p det vra egna tankar sger till oss och tar det fr sanning. "N men jag ville nd inte trna idag" kan vi tnka, fast att vi visst ville! G inte p den, nu har vi satt upp ett ml och dit ska vi! Nr jag r omotiverad och "inte orkar" brukar jag tnka shr - de som lyckas med saker orkar allt de som de andra aldrig orkade. Vi vill grna intala oss att lyckade personer (till exempel personer med bra utbildning, vldigt trnade kroppar, framgngsrika fretag etc) att de bara rkade f allt det dr p ett, antagligen, orttvist och ofrtjnt stt. Men nej, s funkar det inte. Man bestmmer sig fr vad man vill ha och se n gr man och tar det. De gller allt och det krver alltid mer eller mindre anstrngning, men - tills motsatsen r bevisad r ingenting omjligt! Kr!

4.
[Att gilla vgen till mlet]
Fr ett tag sedan pratade jag med kille som va en bra bit yngre n mig p en fest. Han berttade att han bestmt ville bli chef. Det spelade ingen roll vilken typ av chef, eller var ngonstans, det var just chefs-grejen som var det viktiga. D slog det mig att mnniskor har s otroligt abstrakta ml, och att vgen dit ofta r kantad av ngest och slit. Mlet som r en projektion in i framtiden, och nnu inte finns annat n i fantasin dyker pltsligt upp en dag. Rakt framfr en. Hrligt! Men hur lnge r det kul? Hur lnge r man lycklig? Kanske ett par veckor p sin hjd. Man mste vga frga sig sjlv varfr man vill uppn en viss sak, och vara beredd p ett obehagligt svar. Varfr slet jag som ett djur, med ngest dag och natt fr att pressa in gymnasiets alla naturmnen p ett halvr och drmed kunna komma in p min civilingenjrsutbildning? Svaret r: I hopp om att hja mitt eget vrde som mnniska genom en fin yrkestitel. Att jag skulle strcka mig ver den mediokra massan och bli "mer". Det funkar sklart inte fr nu r framtiden hr och jag kan kvittera ut min titel. Jaha. Var det allt? Fr att f den mervrdesknslan jag hoppades p mste jag nu doktorera, brja jobba p ett ansett fretag eller... bli chef. Sedan r cirkeln igng igen. nskan om att bli mer r abstrakt och relativ och inte p ngot stt frankrad i den man r. Det r ett frlorat lopp som ingen kan vinna. Allt man gr som man bara betraktar som transportstrcka blir ganska dligt. "Nr jag r klar med den hr kursen..." "Nr jag har blivit befodrad..." "Nr jag har flyttat till den dr nya lgenheten..." Projektioner in i ngot som n s lnge bara r en fantasi. Gillar du det du gr just nu?

Martina Johansson Health & Science

Allting man gr fr att man verkligen gillar det, inte fr att det ngon gng i framtiden ska leda till ngot annat, blir vldigt bra. Det blir kvalitativt, ven om det s bara r att diska. Om jag ska koppla det hr till viktminskning, trning eller bara hlsa i allmnhet s finns det en stor skillnad mellan de som lyckas g ned i vikt och de som inte gr det. Mellan de som lyckas bygga stora muskler och de som inte gr det. Vad r skillnaden? De som lyckas gillar vad de gr, de andra r s besatta och frustrerade ver mlet att de glmmer gra vad som krvs just nu. De sger "men jag vill ju bara vara smal!" och stampar frtvivlat i golvet. Titta p vad du har hr och nu. Ifrgastt dina ml. Varfr kan du inte vara lycklig nu? Vad hindrar dig? Om du vill g ned i vikt, vad mste du gra idag fr att n ditt ml? Brja lska vgen till mlet s kommer det du vill ha komma utan anstrning!

5.
[Du r den du r]
Att stta upp ett ml knns ibland som att stta upp en hgring lngt fram i framtiden som nnu bara r en fantasi. Man kan likavl sga "i min fantasi vill jag stakomma detta och detta" och finns inte motivationen lngs vgen frblir det bara en fantasi. De har vi nog alla varit med om mnga gnger. Ett ml som aldrig kommer utan som stndigt befinner sig ngon annanstans. Om vi kan inse att sjlva mlet inte r s viktigt, att det inte kommer gra s stor skillnad kanske vi kan fokusera p vad vi gr just nu istllet. Jag tror att gldje och inspiration kan flda in i det vi gr om vi bara r tillrckligt nrvarande. Om vi till exempel har bestmt oss fr att g ut och springa fem dagar i veckan fr att g ned i vikt, kommer tillvaron bli ett riktigt elnde om vi verkligen inte gillar att springa. Om vi istllet tnker att sjlva mlet inte betyder s mycket, och vi koncentrerar oss p lpningen medan vi utfr den kanske gldje kan strmma in i aktiviteten oavsett om vi gillar den eller inte. Fr stora glapp mellan vra genuina intressen och vra ml gr oss olyckliga. Att bli vltrnad om man inte gillar att trna, att bli ingenjr om man inte gillar att rkna. D gller det att bryta ned mlet i sm, sm delar, fokusera p en sak i taget och acceptera varje steg fullt ut. Motivation och inspiration fr flda in i de ndvndiga aktiviteterna medan vi utfr dem, fr om vi gr de s kommer vi ju fram till mlet s smningom, mycket snabbare n om vi bara oroar oss fr vrt uppsatta ml. Ibland blir vi sdr explosivt motiverade att vi bestmmer oss fr att g upp klockan fem varje morgon och springa en mil innan jobbet. Det fungerar aldrig eftersom vi d idealiserar mlet, och de enskilda sakerna fr att n dit. Att verkligen g upp 5 p morgonen och springa den dr milen r inte ngot vi r det minsta intresserade av egentligen. D kan det hjlpa att visualisera mlet. Anstrng dig att se dig sjlv uppn det. Hur skulle de knnas? Vad skulle du tnka? Vad skulle vara annorlunda? Tnk s mnga m l vi har satt upp fr oss sjlva som vi faktiskt har lyckats med. Vad gjorde att vi lyckades den gngen? Ibland

Martina Johansson Health & Science

nr man visualiserar shr kan man tvrtom komma p att ingenting hade varit annorlunda och att man faktiskt inte hade blivit ett dugg lyckligare heller. Mlet var d helt och hllet en illusion och ett tomt lfte om ngot bttre. En annan viktig sak r att frst vad som ligger bakom nskan om ett visst ml. Varfr vill du bli vltrnad, till exempel. r det ngot som ligger i linje med vem du r? Har din nya id kommit av att du vill ka ditt vrde (bli mer) fr att du inte "rcker till" som du r just nu? Tror du att andra kommer att tycka bttre om dig efter att du genomfrt ditt ml? Vill du genomfra ditt ml fr dig sjlv eller fr ngon annan? Det mste finnas en inre motivation som r mer n "fr att andra kommer tycka att jag r snyggare." Visst, det r kanske sant och det kan absolut vara en del av en anledning men om det r hela anledningen, blir det en ganska stor besvikelse nr man gr runt dr med drmkroppen och allting var som vanligt nd. Inget revolutionerande hnde. Sdana ml som gr ut p att gra andra njda kan man skrota direkt. Vilka problem kan tnkas dyka upp lngs vgen? Hr gller de att vara frutseende och realistisk! I fantasin verkar den nya planen helt perfekt och allting kommer bli fantastiskt men - vad hnder om du inte orkar g till gymmet p ngra dagar? Vad hnder om du tar en frossarvecka och gr upp 2kg istllet fr ned? Du mste inse att du inte kan byta personlighet, vissa mnster r svra att bryta och du mste rkna med dina dliga sidor i planeringen och acceptera dem. Bestm dig fr att ngra snedsteg inte ska f dig att byta fokus, det r dina nya vanor och den nya livsstilen som r det primra mlet! Inte lftet om en bttre tillvaro i en odefinierad, hgrande framtid lngt senare.

6.
[Etiketter och identifikation]
Vad r det som gr att man lyckas eller inte lyckas med det man frutsatt sig? Jag upplever att det r ltt att fastna i samma tankar om och om igen, samma inre dialoger, samma argument, samma scenarion. Varfr blir det s? Kan det ha ngot att gra med vr frmga att stta etiketter p och vrdera allting hela tiden? De gamla uttrycket "det r inte hur man har det, utan hur man tar det," ursprungligen frn den gamle motivationsfrfattaren Zig Ziglar, r vldigt sant. Fortfarande. En medellders, svensk man som gtt ned 89kg med hjlp av LCHF sa i en intervju: "jag var inte ffng nr jag vgde 174kg och jag r inte ffng nu heller." vilket jag tror var en instllning som var en helt ndvndig del i hans viktnedgng. Tnk om han istllet klmt tag om en bilring varje morgon och suckat, eller identifierat sig sjlv med sin kroppsvikt. Att identifiera sig sjlv med negativa egenskaper kan stta ordentliga kppar i hjulet. "Jag r deprimerad", "Jag r tjock", "Jag r lat och s vidare. Undermedvetet har man satt en etikett p sig sjlv, och skapat en identitet som bygger p alla de dr pstendena. Hjrnan r lurig, vi r ofta tillrckligt smarta fr att kunna lura oss sjlva. De vet alla med beroendesjukdomar eller tendenser till. Vi kan lura oss sjlva att det r helt okej att ta en frossardag eller kpa lsgodis p vg hem. Vi gr p de och sen undrar vi hur de kunde hnda, vi som hade bestmt att det inte skulle hnda!

Martina Johansson Health & Science

Jo, om vi identifierar oss s hrt med "tjock" "lat" "dum" etc. Varfr ens bli frvnad nr vi uppfyller vr egna profetia? D har vi ju redan undermedvetet programmerat hjrnan att agera efter den identitet vi har satt upp. "Jag r dum i huvudet s jag kan inte klara mina tentor" kan man tnka, och om man sedan inte klarar tentan blir det ytterligare en bekrftelse p att man hade "rtt". Vad r lsningen? Man mste vara frsiktig med att identifiera sig sjlv med sina kommor, negativa egenskaper och sitt frflutna. Om man skms eller mr dligt ver saker som hnde fr lnge sedan r det verkligen dags att slppa det. Du r inte ditt frflutna, du har alla mjligheter att gra vad du vill NU. "D" r bara minnen, ett fotoalbum i hjrnan, vilket r en sanning den brittiska poeten Nick Drake gnar en hel dikt t. Att tnka "jag r deprimerad" tror jag kan hlla en depression vid liv precis som att tnka "jag r tjock" hller igng ett beteende som gr att man fortstter vara tjock. Om vi tittar p vr situation, hur den n m vara. Kan vi titta p den utan att vrdera den?

"jag har bara 20kr kvar p kontot" "jag har 20kg vervikt" "jag har tenta nsta fredag"

Dessa r fakta-pstenden. Om vi lter bli att lgga in en vrdering kan vi lttare fokusera p en lsning. Om vi kan se att vi mste ndra vrt beteende r det slseri med energi att vrdera och ifrgastta omstndigheterna runtomkring. Om du mitt i vintern r ute och promenerar p en frusen sj och pltsligt plumsar igenom fr att isen r fr tunn, r det inte lge fr tankar som "Det hr va just snyggt! Vad skulle jag ut p isen att gra? Varfr brast den just nu? Jag kte ju skridskor hr igr och d hll den utmrkt, den skulle vara minst en meter tjock shr nra strandkanten. D gller det att utan vrderande, ifrgasttande eller analyserande bara mobilisera alla krafter och ta sig upp. Den hr isvaken kan se lite annorlunda ut fr olika personer, men den r alltid obekvm. D gller de att se klart och lgga alla krafter p att ta sig drifrn istllet fr att ifrgastta varfr man ens hamnade i situationen frn brjan. Gilla lget, nu r din situation som den r. Acceptera den och strunta i om den r dlig, pinsam eller rent av vedervrdig. Det spelar ingen roll, fr nu r det bara fokus p lsningen som r aktuell!

Att fundera p: - vad har du fr isvak som du simmar runt i just nu? Har du ntt i ditt liv som du inte accepterar utan bara ifrgastter och gnller ver? r det din partner? r det din kropp? r det din hlsosituation? r det ditt jobb?

Martina Johansson Health & Science

Livet brjar i ytterkanten av din bekvmlighetszon.

7.
[Det finns inga genvgar]
Det finns verkligen inga genvgar, bakom alla snygga symmetriska kroppar ligger hrt hrt arbete och ibland en och annan operation. S r det. Det spelar ingen roll om man lyckas g ned sju kilo till midsommar fr man har fortfarande grundproblemet kvar - att man har en ohlsosam livsstil som gr att man jmt vger fr mycket och r otrnad. Om man vill ha en stark, snygg och frisk kropp s mste man bestmma sig. Det r ett livslngt tagande och inget man fixar p fem veckor. Om man har en hlsosam livsstil s kommer allting annat komma som ett brev p posten, den snygga rumpan, den platta magen och knslan av att kunna ta precis vad man vill utan att bli tjock. Det r alltid ltt att skylla p att man inte har tid att trna, eller att alla andra i familj en ter godis hela tiden. Men man kan fortfarande bestmma ver sin egen kropp och omprioritera s att trning fr plats p schemat, eller att det handlas hem mindre skrp. Man mste gra ett aktivt val varje dag, annars kommer man alltid att vilja g ned 10kg och vara alldeles fr lngt ifrn sin drmkropp! Om man r fast i dilemmat att man r missnjd med sin kropp, men inte har tid att trna och det verkar omjligt att ndra kosten har man tre alternativ. Nummer ett r att acceptera situationen som den r, ndra den eller bara lmna den - men g fr Guds skull inte runt och gnll! Det tar bara energi frn andra, viktigare saker. Ibland mste man acceptera att man kanske inte har sin drmkropp fr att den r orealistisk, eller omjlig att uppn p sju veckor, ibland kanske man mste ndra precis allt fr att man r otroligt sockerberoende och inte kan fortstta p den vgen, eller sista alternativet - skit i allt och gr ntt annat!

Martina Johansson Health & Science

8.
[Undanflykter]
Varfr r det s svrt att inse att det r man sjlv som vljer hur man har det - varje dag?

Det r s ltt att skylla ifrn sig p alla andra och tnka att om det inte vore fr det ena eller de andra s skulle allting vara si eller s istllet. Varje dag lever vi efter mnster vi sjlva har skapat, som genererar mer eller mindre nskade resultat. Vi till och med lr andra mnniskor hur de kan eller ska behandla oss. Ingen kan f oss att knna oss underlgsna eller dliga utan vrt eget medgivande. Mnniskan r ett vanedjur, 90% av allting vi gr - gr vi bara fr att vi gjorde samma sak igr. Det r lite nedslende att tnka p, men tyvrr stmmer det alltfr vl. Det vrsta r att man sllan ser objektivt p sin egen situation, man tnker att man "mste" gra vissa saker, men det kanske man inte alls mste? Man kanske inte mste ngonting? Vad gr du fr att du vill, och vad gr du fr att du tror att du sjlv eller andra krver det av dig? Mycket faller inom den hr kategorin: Att g kvar p en utbildning som man avskyr, att g till ett jobb man inte trivs med eller stanna kvar i ett frhllande som inte knns rtt. Du vet vad som r sant fr dig. Det r helt enkelt dags att brja inse att allt vi ngonsin vill ha och behver finns rakt framfr oss. Ingen annanstans. Man mste fixa allting sjlv, varje dag. Det kan ingen annan gra.

10

Martina Johansson Health & Science

9.
[Handlingsplanen 6 steg till att lyckas med dina ml]
1. Var fokuserad, gr ditt projekt till din topp-prioritet! Saker man gr "lite vid sidan om" blir sllan bra, man mste satsa 100%

2. Gr en plan, du mste veta hur du ska gra - karta och kompass innan man brjar orientera

3. Gr en tidsplan! r det ett enveckas-projekt eller ett halvr? nnu lngre? Ringa in i kalendern nr du ska vara klar.

4. Avstt tid! Sm, korta insatser ofta, r bttre n lnga (till exempel att trna ordentligt en liten stund varje dag istllet fr att frska kra 4 timmar i strck.)

5. Analyserande r paralyserande. r planen klar? Tidsplanen ocks? KR! Man mste aktivt gra saker fr att f det man vill ha, det rcker inte att veta hur man ska gra, eller vilja gra ngot vldigt grna. Hemligheten ligger i sjlva grandet! Gr man ngot s hndet det ngot.

6. En sak i taget - inte allting samtidigt! Hur grna du n vill r det inte mjligt att gra flera saker samtidigt, brja med en sak och fortstt sedan med nsta. Frsk att vara nrvarande i det du gr.

Nu hoppas jag att du har lite fler redskap till att motivera dig sjlv! Lycka till!

11

Martina Johansson Health & Science

12