2010-10-14 Isac Haglund ES2B

Antiken
Grekland & Rom

2010-10-14 Isac Haglund ES2B Inledning Jag har valt att frdjupa mig inom omrdet; Viktiga personer fr vrt samhlle frn antiken. Att jag valde just denna del i Antikens historia beror p att jag vill lra mig mer om just dessa individer. Antiken har ven vckt mnga och oklara funderingar eftersom det r en period med lng bakgrund som har gjort mycket fr vr vrld som den r idag. Naturvetenskapen och filosofin r kanske de frmsta exemplen som framfrts av mnniskor i antiken. Matematiken r ocks ett exempel som har utvecklats under Antikens gng. Andra kulturarv som Demokratin och Olympiska Spelen hrstammar ocks frn Antiken. Syftet med denna redovisning r att ta reda p information som ska bertta om dessa personer, ven att utveckla egna tankar om dem och ge ett svar p min frgestllning och att visa vad de har gjort fr oss. Min frgestllning r; Hur har Aristoteles och Alexander den store utmrkt sig under Antiken och hur har de pverkat vrlden till det den r idag? Till denna uppgift har jag valt mina kllor mycket varsamt. Allts har jag baserat den p en sker bakgrund. Kllorna bestr av bcker och ven ett antal hemsidor. Varfr just bcker? Bcker har alltid en given frfattare, allts vet man nstan alltid att det stmmer. Det r eftersom denne har hnvisat sig sjlv som ansvarig fr denna klla, och vem som helst fr inte publicera en bok om ett mne som detta. Om boken r studielitteratur s kan man vara nstintill helt sker. Bcker kan dock innehlla gammal information, som drmed kan vara frldrad. Drfr har jag ven anvnt ett ftal hemsidor och nyare bcker som hjlp fr att verifiera att informationen fortfarande r giltig. Jag har allts jmfrt de olika kllorna med varandra och frskrat mig om att de innehller samma fakta. Jag har ven kontrollerat vem eller vilka som r skapare till dessa internetsidor, om de har egna sikter som kan ses som osanning eller icke. Jag hller mig allts frn att ta kunskap frn sidor som Wikipedia eller Mimers brunn eftersom det r sidor som praktiskt taget vem som helst skulle kunna skriva in vad de tycker och tnker om olika saker, till exempel en frening eller nn sorts motstndsrrelse skulle kunna skriva in en frnekelse till ngot som till exempel frintelsen. Jag har jmfrt mina kllor och det har varit en bra metod att utesluta vissa av dem. Jag har tre kllor som jag har stark tilltro till; Nationalencyklopedin, Lunds Universitet och Utbildningens idhistoria. Eftersom tv av dem r internetsidor skrivna av vetenskapsmn och historiker r de en plitlig klla. De sger samma sak vad det n gller, ddsoffer, rtal eller plats, alla var de lika. Det gr ven boken Utbildningens idhistoria. Jag har ocks en annan klla som r utav kalibern litteratur som jag tagit information av, den heter Grekiska Filosofer av W.K.C. Guthrie. Den visade ett rtal annorlunda och

2010-10-14 Isac Haglund ES2B jmfrt med Utbildningens idhistoria, d valde jag att frlita mig p den sistnmnda eftersom den r publicerad 1997 och den andra 1950. Jag jmfrde ocks mina kllor med en hemsidan som heter Wikipedia, dr det var en hel del som var flummigt och otydligt skrivet. Man fick en frvrngd och osann bild av historien. Det avskrckte mig frn att ta information frn Wikipedia. Aristoteles Aristoteles fddes r 384 f.Kr., i Stageira, Makedonien. Hans far var medlem i Asklepiadernas lkarskr och var livlkare t den Makedonska kungafamiljen, till vilken Aristoteles slunda redan hade en relation. Han trnades som ung till en medlem av Aristokratin och vid arton rs lder skolades han vid Platons akademi dr han blev kvar i tjugo r vilket gav honom en enormt mngsidig utbildning. Han var en trogen Platonlrjunge, trots att de ibland hade olika sikter i sina diskussioner. Efter Platons dd reste Aristoteles till sin gode vn Hermias av Atarneus i Assos i Mindre Asien. Dr gifte han sig med Pythias, Hermias adoptivdotter. I Assos pbrjade han systematiska forskningar inom naturvetenskaperna, framfrallt i zoologi. Hermias dog sedan och strax efter det kallades Aristoteles av Filip II av Makedonien fr att bli lrare t tronarvingen Alexander III, den senare vrldservraren. Tre r senare tervnde Aristoteles till Aten dr han grundade sin egen skola i ett tempel helgat t den grekiske guden Apollon. Den fick namnet Lykeion, dr frelste han som lrare i tolv r. Nr Alexander III dog tvingades Aristoteles lmna Aten d det utlstes en antimakedonisk revolt i Athen. Han blev anklagad fr gudlshet, precis som filosofen Sokrates tidigare blev. D kapitulerade han frivilligt och sade fr att inte Athen en andra gng skulle frsynda sig mot filosofin. Han fann sin fristad i Chalkis, ret drp dog han. Aristoteles blev 62 r gammal. Det var vid Lykeion som Aristoteles viktigaste skrifter tillkom. Institutet som varade i flera hundra r efter Aristoteles dd hade hga krav p den frnuftsodling som spelade en framtrdande roll i hans skolprogram, Aristoteles vriga omrden var frsts ocks med i lroplanerna. Aristoteles var som sin mentor Platon mycket kunnig nr det gllde statsvetenskap dr han framtrdde som en insiktsfull socialpsykolog. Med sin skrift om sjlen kan man fastsl att han till viss del r grundare till psykologin. Trots det var det inte hans mest eminenta roll. Han var i sjlva verket mer framstende inom logiken som i naturvetenskapens alla grenar hjlpte honom att rkna ut och utveckla sina studier. Aristoteles tankar inom naturvetenskapen hlls fast lngt in p den nya tiden, frbi Carl von Linns tid som ven han, betraktade Aristoteles som sin direkta lrofader.

2010-10-14 Isac Haglund ES2B Alexander III Alexander III, ven kallad Alexander den store fddes r 356 f.Kr.. Han var son till kung Filip II av Makedonien. Som ung var han den grekiske filosofen Aristoteles lrling d han fick lra sig allt frn filosofi till retorik. Redan i tidig lder visade Alexander mtt p gott intellekt och stor ledarskapsfrmga. Han intresserade sig ocks fr strid och politik tidigt och redan innan han blev kung fick han styra landet medan hans far var p slagfltet. Alexander blev kung av Makedonien r 336 f.Kr. d hans far blev mrdad. Han rvde sin ett jtteimperium, som han i sin tur skulle utvidga. Han brjade med att sl ned uppror i Thrakien och Grekland. r 334 f.Kr. verkstllde han sin fars tidigare plan och tog sin vlutbildade arm till Mindre Asien fr att hmnas Grekland och dess frstrda helgedomar som perserna tillintetgjorde mnga r tidigare. Dr befriade han grekiska stder frn perserna och han besegrade ocks den oslagbara Kung Dareios III av Persien. Sen slog han ut den feniciska flottan. Drefter for Alexander till Egypten dr han bland annat grundade Egyptens nst strsta stad Alexandria. Nr han sedan skulle strida mot Kung Dareios en sista gng sgs det att han sttte p ngonting som kallas, Den gordiska knuten. Det var en knut som ansgs omjlig att f upp. Den person som kunde frigra knuten skulle enligt en profetia bli hrskare ver Asien, allts det persiska riket. Alexander hgg enligt legenden av knuten och han var drmed frutspdd hrskare ver Asien. Under samma r besegrade han Dareios av Persien fr gott. Sedan mrdades Dareios av sina egna mn. Alexander red vidare sterut och lade under sig hela Iran nda till Indus. Han vnde sedan om p grund av myteri. Alexanders bste vn och lskare, Hefaistion dog strax efter myteriet och Alexander blev djupt frkrossad. Det var d mer eller mindre slut p Alexanders flttg. Han tillbringade sina sista r i Babylon, dr han frskte skapa en verklass som skulle styra riket utan vidare framgng. r 323 f.Kr. i Babylon, dog Alexander den store ovntat, endast 33 r gammal. Alexander hade under sin tid inte bara ervrat alla dessa lnder utan ocks spridit kunskap till varje liten hrna av imperiet. Det grekiska sprket, filosofin, vetandet om naturen. Skolor etablerades p flera stllen och frblev fasta. Samlingsbetckningen fr detta r Hellenismen. Detta gjorde s att nringslivet blomstrade som aldrig frr. Staden Alexandria blev en knutpunkt fr hela medelhavs omrdet. Alexander har ven haft mycket stor betydelse fr krigskonstens utveckling. Militrer i olika lnder har studerat hans flttg och bataljer, framfrallt har beflhavare p senare tider frskt efterlikna Alexanders framgngsrika samverkan mellan infanteri och kavalleri. Den hrda disciplinen och

2010-10-14 Isac Haglund ES2B logistiken har ocks studerats och imiterats av moderna beflhavare. Diskussion Aristoteles har pverkat vr vrld vldigt mycket. Det r svrt att inse att han bidragit med s mycket trots att han levde fr s lnge sedan, inte fr n flera tusen r senare blev man mer kompetent n Aristoteles. Aristoteles var den som grundade psykologin. Jag tycker personligen att psykologin r en vldigt viktig del i vr vrld, speciellt inom mnga yrken idag. Som chef fr ett fretag, lrare eller kurator p en skola r det vldigt bra att ha sna kunskaper fr bde anstllda och elever. Psykologin idag har ven stor betydelse inom olika sammanhang, dr man frsker frst hur mnniskan fungerar, reagerar, beter sig och interagerar med varandra. Jag tror ven att Aristoteles del i filosofins utveckling har varit viktig fr vrt samhlle idag. mnet filosofi fr oss att fundera p hur vi r, hur vi lever och vad som r viktigt i livet och vad som r rtt och fel. Att Aristoteles fick naturvetenskapen att utvecklas enormt mycket under sin levnadstid r bevisat. Han fick hela 2000 rs uppmrksamhet innan man utvecklade nya kunskaper. Om inte han gjort alla dessa upptckter, vem hade d gjort det? Frmodligen ngon annan vetenskapsman men kanske inte p flera hundra r. Det r ngot som jag tror skulle ha lett oss till att vi idag skulle leva som man gjorde p 1800-talet, det hade frmodligen bromsat vr utveckling och bland annat ftt oss att tro p andra saker n vad vi gr idag. Aristoteles pverkade vr vrld ven genom att vara lrare till Alexander den store, som han lrde mycket. Genom historien har Alexander av historiker beskrivits p olika stt. Man diskuterar bland annat vilka ml han hade som Kejsare. Var det att vara en klok furste som ville ha fred eller var han en egotrippad massmrdare? Jag tycker inte sjlv att man ska markera att han var en egotrippad massmrdare. Han var en man av sin tid, uppfostrad som son till kungen av Makedonien i antikens epok. Fdd att hrska, kriga och ervra. Alexander fick frn barnsben hra hur gudomlig han var, han fick stndigt upphjas och hyllas. Enligt min mening r det inte s mrkligt att han blev en sdan makthungrig tyrann. Skulle man frga mig om Hitler eller Stalin skulle dock svaret ej vara detsamma eftersom vr tids syn p rtt och fel varierar frn antikens. Den barbariska brutalitet som fanns i mnga mnniskor p den tiden var inte ovanlig till skillnad frn idag, tminstone i Europa. Jag har

2010-10-14 Isac Haglund ES2B funderat p om Aristoteles var ngot av en rasist och frde dessa sikter vidare till Alexander. Aristoteles ansg att alla som inte pratade grekiska var barbarer, drmed okunniga och i behov av att andra styrde ver dem. Kanske var det sdana tankar som ocks drev Alexanders hnsynslsa brutalitet i hans krigsfrning. Med Hellenismen har Alexander pverkat mnga lnder och dess kulturer. Dessutom har han nog inte bara infrt den grekiska kulturen i andra lnder utan ven bytt ut en del av den ursprungliga. Jag kan tnka mig att det har frsvunnit stora delar av kulturer genom ervringar som dessa som vi inte fr uppleva idag. Antagligen s har vi en helt annan vrldsbild idag n vad man hade haft annars. Kanske hade halva Europa varit persiskt? Det r mjligt. Jag tror ocks att Alexander den stores landvinningar gjorde att samhllen i Europa och Mindre Asien p den tiden ven utvecklades vetenskapligt stt pga att Alexander hade med sig vetenskapsmn i sin arm som hjlpte till att ta in och sprida ny kunskap. Eftersom Alexander ervrade land efter land fick bde han och det ockuperade landets befolkning kunskap att dra nytta av. Nr han sedan drog vidare till nsta land frde han med sig bde gammalt och nytt som i sin tur utbredde sig. Som ovan nmnts har Alexander ocks pverkat moderna beflhavare. Allt ifrn Napoleon, Wellington och George Washington till Norman Schwarzkopf (FN-Alliansens beflhavare under Kuwait kriget 1990-1991) sgs ha tagit lrdom av Alexanders flttg. ven inom dagens managementteori berttas det om Alexanders fredmliga ledarskap. I vr moderna kultur inspireras ocks bland annat rockstjrnor och filmregissrer av Alexander s som rockmusikern Jim Morrisson i The Doors. Han lste en bok om Alexander i 15-rs ldern och hll drefter huvudet p snedden som Alexander gjorde nr han sjng. I Oliver Stones film Alexander frn 2004 visas Alexander som en bisexuell krigshjlte. Fr ver 2000 r sedan dog denna Krigsherre, trots det r han i allra hgsta grad levande som symbol och legend. Alexander regerade ver alla dessa nationer, det spelade ingen roll att de inte talade samma sprk som han. nd var han kapabel att utstrla rdsla och respekt inom ett s ofantligt omrde, ingen stod emot honom och han kunde i alla vcka en sdan nskan att tillfredsstlla honom, att de alltid ville ledas av han vilja. Han satt p den kunskap som ingen annan kunde frm. Vart han n reste tog har reda p nya saker som intresserade honom. Han levde under en tid av krig och samhllsutveckling. Han kunde svaren p

2010-10-14 Isac Haglund ES2B de flesta frgor och alla ville lra sig av honom, han betraktades nstan som en gud. Jag kan hrmed konstatera att dessa tv personer har pverkat samhllet jag lever i idag. Dels inom naturvetenskap, filosofi, psykologi och dels inom ledarskap, krigsfrning och mnga andra kunskaper men ocks kulturellt. Jag tror att utan dem hade vr vrld varit mindre lrd. Kllfrteckning W.K.C. Guthrie, (1950), Grekiska filosofer Frn Thales till Aristoteles,Falun Nya Doxa Svante Nordin (1995), Filosofins historia Det vsterlndska frnuftets ventyr frn Thales till postmodernismen, Lund Studentlitteratur Carl Ivar Sandstrm, (1997), Utbildningens Idhistoria, Bors Centraltryckeriet Bengt Liljegren, (2005) Alexander den store, Falun ScandBook www.ne.se (skord: Aristoteles), (7/10/2010) www.ne.se (Alexander den store), (10/10/2010) www.lu.se (Alexander den store), (10/10/2010)