Inledning + kapitel 1 Metod

Analysdokument en kortfattad men fullstndig beskrivning av kraven p systemet. Designdokument kortfattad beskrivning som ger en verblick ver systemets delar och deras samspel samt ger svar p de viktigaste designfrgorna. Systemdefinition identifierar och avgrnsar uppgiften. Fungerar som ett avtal mellan anvndare och systemutvecklare. Analys utgr frn datasystemets omgivning och stller med det som utgngspunkt krav p systemets externa observerande beteende. Design utgr frn tnkbara tekniska lsningar och faststller hur kraven ska realiseras p den tekniska plattformen. Metod en samling generella freskrifter fr hur man utfr en aktivitet. Den anpassas normalt till den organisation och det projekt som den anvnds inom. Anpassning utarbetade standarder, strategier och planer. Riktlinjer blir konkreta planer fr i vilken ordning aktiviteterna skall utfras. Frdelar med objektorienterad analys och design - lttare att underhlla och utveckla - samlad beskrivning av objekt och deras tillstnd och beteendemnster - inkapsling av data data knyts till de operationer som anvnder dem och inte till funktionerna. Praktiska tillmpningar - bttre insikt i datasystemets omgivning, ska stdja sakbehandling, kommunikationen och samordning - sambandet mellan objektorienterad analys och design, anvndargrnssnitt och programmering. De anvnder alla samma grundlggande begrepp och tankestt men olika fokus. Objekt har identitet, tillstnd och beteende Klass beskrivning av en mngd objekt med samma struktur, beteendemnster och attribut Analysobjekt beskriver formen i datasystemets omgivning. Identiteten uttrycker hur anvndaren skiljer det frn andra objekt och beteendet uttrycks genom de hndelser som objektet utfr eller utstts fr. Designobjektet beskriver formen i datasystemet. Identiteten uttrycker hur andra objekt i datasystemet kan knna till och drmed f tillgng till objektet. Beteendet uttrycks genom de operationer objektet kan utfra och drmed stlla till frfogande fr andra objekt i datasystemet. Problemomrde den del av omgivningen som administreras, vervakas eller styrs av datasystemet.

Anvndningsomrde en organisation som administrerar, vervakar eller styr ver ett problemomrde. P grund av fokuseringen p objektsystemet r objektorienterad analys och design bst p att utveckla datasystem som till strsta delen r en dynamisk modell av problemomrdet, det vill sga alla typer av datasystem fr administration, vervakning och styrning. Datorsystem en samling komponenter som realiserar krav p modell, funktioner och grnssnitt. Komponent en samling av klasser och objekt Olika sorters komponenter - modellkomponent en strukturerad verensstmmelse med objektsystemet. Den uppdateras dynamiskt allt eftersom betydelsefulla hndelser intrffar i problemomrdet. - funktionskomponent de funktioner som datasystemets anvndare har till sitt frfogande fr att utnyttja och uppdatera modellkomponenter genom att utfra sina arbetsuppgifter. - grnssnittskomponent kopplar samman systemet med omgivningen, dels nya bildskrmar, utskrifter med mera, dels direkta frbindelser med andra tekniska system. - hantering av parallellism - hantering av dataverfring Aktiviteter Perspektiven fokuserar p systemet - informationsinnehll datasystemet ska ge en anvndbar modell av problemomrdet. - anvndning kunna administrera, vervaka eller styra fenomen i problemomrdet - delar o anvndarperspektivet personer, apparater och datasystemets som systemet ska fungera tillsammans med. o arkitekturperspektivet datasystemets tekniska plattform det vill sga processer, enheter och frbindelser, belastning med mera - helhet datasystemet ska vara en vl fungerande helhet av samarbetande delar De olika perspektiven tcks in med hnvisning av de fyra huvudaktiviteterna. Ordningsfljden och riktningen av aktiviterna styrs av det perspektiv som vger tyngst. Iterationer frutses ske. Huvudaktiviteter Analys av problemomrdet beskriver objektomrdets fokus p avgrnsning och dynamiska egenskaper. o VAD ska datasyetemet handla om o VAD ska datasystemet anvndas till Bestr av tre aktiviteter, del- helhet- del, varje aktivitet beskriver klasser av objektet, deras inbrdes relationer och objektens dynamiska egenskaper. Analys av anvndningsomrde identifierar kraven p datasystemets o anvndning o funktioner o grnssnitt

Design av arketektur jmfr kraven p datasystemet med vad som r mjligt p den tekniska plattformen. Tre aktiviteter: o kriterier prioritering av kraven o komponenter strukturera klasserna i komponenter o processer frhllandet mellan de aktiva objekten i datasystemet Design av komponenter med utgngspunkt frn arkitekturen och objektsystemet visa hur datasystemet ska representeras tekniskt. o modellkomponenter vilka klasser bestr objektsystemet av o funktionskomponenter baserat p modellkomponenter, hur realiseras funktionerna o grnssnittskomponenter hur realiseras interaktionen med omgivningen, grnssnitt, anvndargrnssnitt och systemgrnssnitt Metodens principer - Objekt som ett samlande begrpp; det anvnds bde i analys och design, har samma betydelse men bearbetas utifrn olika perspektiv. - En ppen metod; aktiviteterna krver kreativa insatser, en blandning av experiment och rationella vervganden med fokus p specifika problem och behov. - En situationsbestmd strategi; prioritering och planering av aktiviteter r beroende av situationen. - teranvnd frebilder, mnster och komponenter o frsbild ett knt system eller fenomen som kan anvndas som insperationsklla, ex ett biljettbokningssystem o mnster mall som kan anvndas som utgngspunkt fr analys och design, ex stackar och ker fr datastrukturer teranvndning krver diciplinerade arbetsprocesser som r ordentligt frankrade lokalt i systemutvecklings processen - En bra design har inga vsentliga svagheter; en design ska vara begriplig, flexibel och anvndbar. - En kortfattad dokumentation av hg kvalitet; dokumentationen r ett arbetsverktyg som skall anvndas som o referens av utvecklarna o styrningsverktyg fr att samla och hlla ordning p delresultatet o avtalsverktyg som beskriver avtalet om systemets utformning mellan deltagarna i projektet Dokumentationen r viktig fr att skapa sammanhang i systemutvecklingsprocessen. Drfr mste den vara av hg kvalitet, men samtidigt kortfattad annars tar den fr mycket tid och tappar verskdligheten.

Kapitel 2 Systemval
Tillvgagngsstt Systemutvecklarn analyserar, formulerar och vrderar frslag till lsningar Kunden/anvndaren gr det avgrande valet av datalsning Situation och systemdefinition Situationen processer, strukturer och ider knutna till utvecklingen och anvndningen av datateknik i en organisation. Problematik allt ifrn att ett problem har pekats ut och beskrivits till att ngonting bara upplevs vara mjligt att frndra till det bttre Krav och ider uttrycks i systemdefinitioner Systemdefinition en kortfattad och precis beskrivning av en datalsning i naturligt sprk. En systemdefinition - slr fast .. i utvecklingen och anvndningen av ett visst datasystem - kan hjlpa till att behlla verblicken, den sammanfattar de grundbeslut som hr till en viss mjlig datorlsning - underltta jmfrelse mellan olika frslag- endast en lsning/systemdefinition - ger en gemensam och relevanskriterium fr fortsatt analysarbete - klargr avgrnsningar som gjorts fr en lsning - kan anvndas som utgngspunkt fr de frsta objektorienterade analysaktiviteterna Fr att kunna ge dessa frdelar mste en systemdefinition uppfylla tv kriterier - kortfattad och precis - innehlla de mest grunlggande besluten med anledning p datasystemets utrdening och anvndning En systemdefinition skall innehlla V Villkoren fr datsystemets utveckling och anvndning A Anvndnngsomrde fr systemet T Teknologin som styr systemets utvecklig O Objektsystemet, blivande anvndares uppfattning av problemomrde F Funktionalitet, de huvudfunktioner som systemet erbjuder F Filosofin som ligger bakom datasystemet Situation

Ider Nya ider fr design av datorsystem Systemdefinition

Rika bilder

System

Utg frn anvndarsituationen var kritisk mot formuleringen av uppgiften.

VATOFFs tv anvndningsomrden - stdja framtagande av systemdefinition - kontroll att en systemdefinition innehller de 6 olika delarna i tillrckligt stor omfattning Analys 1. Beskriv situationen - Anvnd rika bilder fr att f en verblick, fungerar som ett handlingsunderlagg och skapar debatt Tv typer av rika bilder - fokus stabilitet beskriver en enskild situation - fokus frndring transformation frn ett tillstnd till ett annat tillstnd Komponenter i en rik bild - mnniskor - fysiska objekt - platser - organisationer - roller och uppgifter Komplettera med intervjuer 2a. Beskriv sambandet mellan ingende delarna i den rika bilden - processer beskriver omstndigheter i en situation som uppfattas som frndringar, utveckling eller insabila exempel, arbete, produktion, informationsbehandling, planering, styrning, utvecklingsprojekt, organisationsfrndring FOKUS: Informationens syfte, betydelse och konsekvenser. VARFR produceras information. Dess funktion vid beslut. 2b. Avgrnsa strukturer i de rika bilderna - samband och relationer mellan delarna i bilden - beskriver frhllanden i en situation, om de uppfattas som stabila eller frnderliga EXEMPEL: produktion, anvndning, kommunikation, avtal, garfrhllanden, tillhrighet, makt NOTERA: Rollfrdelning, tillhrighet och makt mste man skaffa sig insikt om genom att dra slutsatser, aldrig genom att frga. 2c. Rika bilder vid frndring problemelement identifieras - problem uttrycker/sammanfattar generellt missfrhllanden, konflikter och motsttningar i relation mellan process och struktur BALANSGNG Problem Lsning Beskriv hur problemet upplevs annars medfr problemstllningen ven ett val av lsning. Bedmningskriterier fr rika bilder - de ska innehlla mycket information och vara ppna fr tolkningar - det br finnas en vl avvgd och sammanhngande uppsttning processer och strukturer - det br finnas minst ett problematiskt omrde - de ska ge en mjlighet att peka p fler mjliga datasystemlsningar - de skall vara rika bilder inte kaotiska - de skall tillsammans visa p alla omstndigheter som r av vikt att frst - de ska inte bara fokusera p data och databehandling

Design Skapa nya ider Fr att f nya ider, utvrdera och anpassa dem till situationen, till det finns tre hjlpmedel - frebilder titta p befintliga datasystem som liknar det som anvndaren vill ha, kolla p standardsystem - metaforer se en anvndarorganisation eller ett nskat datasystem som ngot annat n det r, ex Windows Skrivbord, bibliotek lager - experiment en planerad underskning av en eller flera egenskaper hos en datorlsning, ex prototyper Definiera system System en helhetsorienterad syn p en problemlsning (datalsning) - ett uttryck fr en tolkning - ngonting som anvnds fr att beteckna en helhet - ett stt att spegla en bestmd avgrnsning Std fr utformning av en systemdefinition - beskriv systemet vergripande fokus p helhetsegenskaper - systemet r en uppfattning fokus p ider och nskeml, ej situationen - en systemdefinition r en kort och precis men rik p information - vad som r relevant fr ett system vet man aldrig frrn i urvalsprocessen - oskerhet om avgrnsningen av datasystemet experiment med flera systemdefinitioner - flera systemdefinitioner kan skapa nytnkande och medfra att man frngr traditioner och gamla vanor Vrderingar och val Valet av systemdefinition som skall tillmpas sker tidigt, tnk p - att vald systemdefinition kan omfrhandlas vid ett senare tillflle - att under urvalsprocessen teruppta delaktiviteter i systemvalet - att inte alla vet om att de gr ett val. Var noga med att alla ska veta att de gr ett val och r med och fattar ett beslut Var observant p - alla skall veta att de medverkar i en frhandling dr alla fr framfra synpunkter infr valet av system - argumentationen ska grunda sig p tillfrlitlig information och dokumenterade erfarenheter - systemutvecklarens roll r frmst att organisera och stdja urvalsprocessen NOTERA: Ett stt att granska hllbarheten p argument r att kortfattat skriva ner dem. De vergripande synpunkterna gller beskrivningen av situationen samt skapandet och vrderingen av ider. Principer (Sammanfattning) - utg frn anvndarens situation men var kritisk mot formuleringen av uppgiften - anvnd rika bilder fr att f verblick ver situationen - anvnd frebilder, metaforer och experiment fr att skapa nya design ider - lt anvndaren vlja lsning utifrn olika alternativa systemdefinitioner

Kapitel 3 Klasser
Modell en beskrivning av ett objektsystems klasser, objekt, strukturer och beteende Tv principer fr modeller - beskriver verkligheten som de framtida anvndarna skall se den - prioritera verblick framfr detaljer Klass sammanfattar bestmda typer av objekt Objekt utstts fr eller utfr hndelser Forma klasser klassificera och vlj - ta fram klass/hndelsetabell o peka ut konkreta fenomen inom problemomrdet o gruppera objekt och hndelser i klasser o rita klass/hndelse - klassificera objekt och hndelser o klargr vad begrepp str fr och innefattar, detta fr att enas om tolkningar Klass Beskriver en mngd objekt med samma struktur, beteendemnster och attribut. Objekt som ingr i en klass kallas instanser eller frekomster av klassen Objekt Ett objekt byggs upp av tre nyckelbegrepp - identitet det mste vara mjligt att unikt identifiera ett objekt - tillstnd bde statiska och dynamiska egenskaper som knnetecknar objektet och de dynamiska eller statiska vrden som egenskaperna tilldelas - beteende de hndelser som objektet utstts fr eller utfr Hndelse En hndelse representerar en aktivitet eller process i ett problemomrde. De betraktas som momentana och mste vara atomr (gr inte brytas ner i delhndelser) och speglar drmed problemomrdet. 1. 2. 3. 4. hitta klasser hitta hndelser vrdera klasser och hndelser systematiskt gr en klass/hndelse tabell

Hitta klasser 1. Rika bilder och andra anvndar beskrivningar Intervjuer med anvndare Observera arbetet Diskutera med anvndare 2. Skriv en omfattande och rik lista p klass kandidater, hjlpmedel fr att finna klasser r Generella typer i datasystemet Titta p andra liknande system

 Leta i facklitteratur efter anvisningar 3. Namnge klasserna Anvnd enkla beteckningar Beteckningar frn objektsystemet Anvnd singular form Det br finnas ett direkt och klart samband mellan de valda klasserna och de begrepp som anvndaren skall anvnda i det nya datasystemet Hitta hndelser Hndelserna grupperas i processer 1. Skriv upp tnkbara hndelser, skall vara omfattande 2. Skriv upp processer med tillhrande hndelser 3. Namnge hndelser Vrdering av utfrt arbete Fr att kunna vrdera om det som ska finnas med i ett datasystem innefattas av klasser och hndelser utgr man frn vissa vrderingskriterier, det vill sga vad som skall ing i objektsystemet och vad som skall lmnas utanfr. Generella vrderingskriterier en klass eller hndelse ska ing i modellen om datasystemet ska innehlla funktioner som utnyttjar information knuten till klassen eller hndelsen Vrderingskriterier fr klasser fljande skall g att besvara jakande - omfattar klassen objekt - kan man identifiera objekt frn klassen - har klassen en verskdlig mngd hndelser - innehller klassen unik information Kommentarer klasser - objekt mste g ett identifiera unikt ur klassen - hndelser som hr till klassen br vara sammanhngande och verskdliga - varje klass ska i analysen representera en lmplig mngd unik information Vrderingskriterier fr hndelser - fljande skall g att besvara jakande - r hndelsen momentan - kan hndelsen identifieras nr den gde rum - r hndelsen atomr Kommentarer hndelser - momentan det ska g att avgra om en hndelse har startat, avslutats eller intrffat - atomr om en hndelse gr att bryta ner i delhndelser ska var och en av dessa redovisas - identifieras det ska vara mjligt att identifiera nr en hndelse gt rum Principer (sammanfattning) - klassificera objekt i problemomrdet - klassificera objekt genom deras hndelser - var ppen vlj kritiskt

Kapitel 4 Strukturer
Klassaktiviteten bestmmer man vilka klasser som representerar objektsystemet Strukturaktiviteten tar reda p sambanden mellan klasserna i objektsystemet Klassaktiviteten skiljer p klasser och objekt Strukturaktiviteten skiljer p abstrakt och konkretnivn Abstraktniv Sambandet mellan tv eller flera klasser - generaliseringsstruktur flera klasser r specialfall av en mer generell klass - klusterstruktur flera klasser som r inbrdes frenade Konkretniv Sambandet mellan objekt - aggregatstruktur relationen mellan ett objekt och de objekt som r dess specialisering - associationsstruktur en relation mellan tv sidoordnade objekt Tillvgagngsstt vid strukturering Hitta kandidat till struktur Hndelsetabeller Vrdera och vlj systematiskt

Klassdiagram

Hitta struktur identifiera flera potentiella relevanta kandidater till strukturella samband mellan klasser och objekt Vrdera systematiskt vrdera alternativen och vlj de ndvndiga strukturella sambanden Strukturer mellan klasser Generaliseringsstrukturer samlar gemensamma egenskaper och beteendemnster frn olika klasser i generella superklasser Kluster verblick genom att samla flera klasser under ett begrepp Generalisering en struktur dr en generell klass (superklass) beskriver egenskaper och beteendemnster som r gemensamma fr ett antal speciella klasser (subklasser) och gr i arv till dessa. Personbil

Generalisering medfr mjlighet till arv.

Taxi

Privatbil

Multipelt arv D en klass rver egenskaper frn flera superklasser Konto

Bankbok

Checkkonto

Ln

Servicekonto Klusterstruktur samlingsklass som r inbrdes sammanlnkade, anvnds fr att dela upp ett problemomrde i flera delar. Klasser som ingr i kluster r sammanlnkade via en generaliserings eller aggregatstruktur Kluster bilar Kluster personer

Bil

gare

Motor

Personbil
Handlggare

Cylinder

Taxi

Strukturer mellan objekt Aggregatstruktur ett verordnat objekt (helheten) bestr av ett antal underordnade objekt (delarna). Betecknas med ett streck och en romb vid helhetssidan. Uttryck med har/bestr av/ingr i relationer. Multipliciteten anges med ett enkelt tal eller ett talintervall och lses frn mitten och utt. Bil
1,4*

Kaross

Motor

Hjul

1,1..*

Kamaxel

Cylindrar

1,2..*

En bil bestr av en kaross, en motor och 4 eller fler hjul. En motor bestr av 1 eller flera kamaxlar och 2 eller flera cylindrar. Cylindrar och kamaxlar ingr i en motor som ingr i en bil

Associationsstrukturer en relation mellan tv eller fler objekt dr de ingende objekten r sidoordnade. Betecknas med ett streck mellan objekten som lggs p samma niv. Uttryck med knner till/ r knutet till. Multipliciteten anges som vid aggregat. Hitta struktur vervg generaliseringsstrukturer undvik verdriven anvndning av generaliseringar vervg aggregatstruktur analysera om en klass r en nedbrytning av en annan klass vervg associationsstruktur finns det klasser som har med varandra att gra, utan att vara under eller verordnade till varandra vervg klusterstruktur anvnds fr att gra ett diagram mer verskdligt, eller fr att visa vilka delar som ett problemomrde kan delas upp i Vrdera systematiskt - strukturtyperna skall anvndas p ett riktigt stt o kan objekten existera oberoende av varandra o r objekten sidoordnade o kan frbindelser flyttas - strukturen skall frmja frstelsen och ge en bttre verblick - strukturen skall vara begreppstrogen - strukturen skall vara enkel - strukturen skall avspegla dynamiken o generalisering statisk o association dynamisk o aggregat dynamiskt o arv statiskt Principer - betrakta abstrakta, statiska samband mellan klasser - betrakta konkreta, dynamiska samband mellan objekt - ta bara med de mest ndvndiga strukturella sambanden

Kapital 5 Beteende
klasser anvnds fr att definiera och avgrnsa objektsystemet hndelser anvnds fr att definiera och avgrnsa objekt

Beteendeanalysen resulterar i en beskrivning av ingende hndelsers tidsordning och datainnehllet fr vart och en av klasserna i objektsystemet. beteendet hos ett objekt beskrivs genom dess hndelsefrlopp. o Hndelsefrlopp en konkret fljd av hndelser som ett objekt r inblandat i under en viss tidsrymd Beteendet hos alla ingende objekt bestmmer tillsammans objektformens dynamik. Dynamiken beror av o Objektets beteende genom dess klass och beteendemnster o Samordningen mellan olika objekt uttrycks genom gemensamma hndelser som involverar fler objekt o Gemensamma hndelser upptrder i de enskilda klassernas beteendemnster

Fr att avgrnsa och definiera objekt beskriver man hndelser som r knutna till dem. Resultatet blir en beskrivning av hndelsernas tidsordning och datainnehllet fr alla klasser i objektsystemet. Beteendet hos objektet i objektmodellen skall se till att tillstndsfrndringarna hos olika objekt i objektssystemet registreras och att kopplingar mellan dem i mellan koordineras Hndelsefrlopp tidsordning som hndelser fr ett objekt frekommer Beteendemnster anvnds fr att beskriva faktiska beteenden, de slr fast hndelsernas tidsordning med hjlp av - sekvenser - selektioner - iterationer Utgngspunkt r syftet med datasystemet, vervakning, styrning eller administration Tillstndsdiagram

Attribut beskriver klassens och hndelsens egenskaper de r sedan en del av beskrivningen av datasystemets funktioner. 4 olika typer: - data registreras med hnsyn av attribut som r knutna till en speciell hndelse - attributet kan knytas till ett speciellt objekt p grund av att det r resultat av flera hndelser - attributet innehller basinformation om ett objekt - attributet kan vara ett nyckelvrde en tydlig identifiering av ett objekt Aktiviteter Beskriv beteendemnster

Hndelsetabell & klassdiagram

vervg struktur & klasser

Beskriv attribut

Beteendemnster och attribut 1. Beteendemnster fr varje klass i objektsystemet 2. Arbetet medfr behov av nya klasser och strukturer 3. Sl fast de vsentliga attributen hos alla hndelser och klasser Notation fr beteendemnster Sekvens + Selektion Iteration | *

Kontoppnat + (belopp insatt | belopp uttaget)* + konto avslutat Andra notationsformer Tillstndstabell beskriver till vilket tillstnd ett objekt fr nr en viss hndelse intrffar Naturligt sprk beteendemnster beskrivs med hnsyn att en strukturerad form av naturligt sprk. Anvnds d objektsbeteende skall diskuteras med andra som inte kan tillstndsdiagram Sekvensdiagram anvnds nr flera objekt frn en eller flera klasser r inblandade i samma hndelse

Beskriv beteendemnster Beskriver gemensamma drag hos hndelsefrloppen fr alla objekten i en klass. Sambandet presenteras i en hndelsetabell vid en skallad fdelse/ddsanalys. Arv och dynamiska egenskaper - en subklass rver alla hndelser som objektet frn en superklass kan vara inblandat i - en subklass beteendemnster mste hlla sig inom ramen fr de hndelsefrlopp som definierats i beteendemnstret fr superklassen - vid multipelt arv rver subklassen unionen av de hndelser som superklassen omfattar. Om samma hndelse rvs frn flera superklasser mste beteendemnstret fr subklassen hlla sig inom alla de ramar fr hndelsen som fastsls av superklasserna vervg strukturer Strukturer och beteendemnster r tv sidor av samma mynt. Drfr kan man vlja en av dem fr att kontrollera att man har hittat alla samband i den andre. Aggregatstrukturen anger att objektet har starka relationer till andra objekt, de r en del av en helhet Associationsstrukturer r mycket lsare strukturell relation mellan objekt frn tv klasser Nya kandidater till hndelser Alla klasser som r frbundna med varandra har nstan undantagslst en eller flera hndelser gemensamt Generalisering nr samma hndelse ingr i beteendemnstret fr tv eller flera klasser, de har gemensamma hndelser Generaliseringsstrukturen subklasserna rver samtliga gemensamma egenskaper frn superklassen vervg klasser D hndelsefrlopp r sammanfltande eller parallella, blir de omjliga att beskriva i hndelsediagrammet. Problemet gr att lsa genom att skapa nya klasser. Beskriv attributen Attribut en beskrivande egenskap hos en klass eller hndelse. Det visar tillstndet som skall g att lsa ut ur modellens objektsystem. Ett attribut skall tas med i beskrivningen om det anvnds minst en gng. Principer - beskriv beteendet hos objektet genom beteendemnster fr klassen o beteendemnster fr varje klass o tilltna hndelsefrlopp o bestm ramarna fr i vilken ordning hndelserna kan intrffa - vervg hndelser som r gemensamma fr flera objekt o de pekar p vsentliga dynamiska samband i modellen o titta nrmare p klasserna och deras strukturella relationer - hrled klasserna attribut frn dess beteendemnster

o klassdefinitionen och beteendemnstret

Kapitel 6 Anvndning
Analys av anvndningsomrdet Syfte sl fast anvndaregenskaperna hos ett datasystem Begrepp Anvndningsomrde en organisation som administrerar, vervakar eller styr ett problemomrde Principer - skall innehlla form och hnga ihop - experiment krvs fr att sl fast kraven - kraven skall vara fullstndiga och ge verblick Resultat En fullstndig lista med vergripande krav p datasystemet Analys av anvndningsomrde gr ut p att studera anvndningsomrde fr att besluta vilka krav som skall stllas p datasystemet. Inom objektorientering fokuserar man p VAD datasystemet skall handla om. Analys av problemomrde ska ge en modell av objektsystemet. Fokus p objektmodell istllet p funktioner i objektorientering. Statiska egenskaper Modell Aktiviteterna i analysen av Systemdefinition och modell Funktioner Flyktiga egenskaper Grnssnitt

Grnssnitt

Anvndningsomrde KRAV Funktioner Anvndning 1. Analysera arbetsuppgifter 2. Hitta aktrer och anvndarmnster Identifiera aktrer och beskriv dem Beskriv anvndningsmnster 3. Strukturera anvndningen beskriv strukturen mellan anvndningsmnster och aktrer beskriv strukturer mellan aktrer beskriv strukturen mellan anvndningsmnster

4. Vrdera kritiskt (3 olika stt) systematisk vrdering, experimentell (prototyp) , ndringar i anvndningsomrde Aktr en roll som omfattar anvndare eller andra datasystem med samma anvndningsomrde Anvndningsmnster mnster fr en avgrnsad interaktion mellan ett datasystem och aktrer inom anvndningsomrde Mlet frn analysen av ett anvndningsomrde - minimera riskerna fr att anvndare anpassar sitt arbete till datasystemet - frska undvika oavsedda och dyra frndringar av andra datasystem och utrustning Anvndningsomrde omfattar - anvndare - andra datasystem - annan utrustning Ett datasystem skall hjlpa anvndaren i arbetet med att administrera, vervaka eller styra i problemomrdet Fokus vid analysen av anvndningsomrde r de mnster som upprepas vid anvndandet av systemet. Det skall beskrivas p en lmplig detaljniv Analysera arbetsuppgifter - till vilka arbetsuppgifter kommer datasystemet att anvndas o avgrnsas av systemdefinitionen o generella arbetsbeskrivningar o egna studier av arbetet o intervjua aktrer Hitta aktrer och anvndningsmnster - identifiera aktrer - beskriv aktrerna o arbetsspecifikationer Beskriv anvndningsmnster - hur interagerar man med datasystemet o tillstndsdiagram o anvndarmnsterspecifikationer Strukturera anvndningen - beskriv strukturen mellan anvndarmnster och aktrer o aktrstabell o anvndarmnsterdiagram - beskriv strukturen mellan aktrer o specialisering o kluster - beskriv strukturen mellan anvndningsmnster o specialisering av ett annat anvndarmnster

o ett aggregat av flera anvndarmnster o anvnd mnstergrupper fr att gra ett diagram mer verskdligt Vrdera kritiskt Fr att f ett bra slutresultat mste man utvrdera resultatet av arbetet med aktrer och anvndningsmnster - systematisk vrdering leta fel och brister i beskrivningarna - experiment med prototyper testar om de hller i praktiken - ndringar i anvndningsomrdet Hur pverkar anvndarmnstret arbete inom arbetsomrdet Principer - ett datasystems anvndningsomrde bestms av dess anvndningsmnster - anvndarmnstren vrderas med hnvisning av prototyper i samarbete med blivande anvndare - vrdera datasystemets inverkan p anvndningsomrdet

Kapitel 7 Funktioner
- Kraven p datasystemets anvndning fokuseras p HUR systemet skall anvndas - Kraven p datasystemets funktioner fokuserar p VAD det r systemet skall gra. Dessa gr hand i hand men delar upp arbetet med systemet i tv olika delar, eftersom bda omfattar mycket och utgr frn olika principer. Datasystemets funktioner Frn en analogisk synvinkel r det bsta med funktioner att de p ett enkelt stt uttrycker avsikten med datasystemet ur anvndarens synvinkel. Traditionell analys relationen mellan in- och utdata, utan att beskriva omvandlingen som sker dr emellan. Objektorienterad analys traditionell analys och hur omvandlingen dr emellan sker. En funktion aktiveras, utfrs och ger ett resultat. En funktion r ett krav, en abstrakt egenskap hos ett datasystem. Funktionerna realiseras med hnsyn av operationer som r konkret program. Funktion en resurs som stlls till frfogande fr aktrerna, som medfr att en modellkomponent anvnds d en arbetsuppgift utfrs inom arbetsomrdet. Funktionstyp en grupp av funktioner som kommer frn samspelet mellan datasystemets komponenter och dess omgivning, Klassificering av funktioner - varje funktionstyp har en bestmd relation till datasystemets omgivning och modellen av datasystemet - varje funktionstyp har srdrag som gr det lttare att identifiera funktioner som hr ihop Fyra grunlggande typer Funktionstyp Aktiveras Uppdatering I samband med en hndelse i problemomrdet Signalering Vid en frndring av tillstndet i modellen Avlsning Berkning Resultat Tillstndsfrndring i modellen Initiativtagare Anvndaromrdet, problemomrdet Modellen

En reaktion i omgivningen, information till aktr eller direkt styrning inom problemomrde Av ett Datasystemet visar aktren informationsbehov i modellers tillstnd i aktuella en aktrs uppgifter delar Av ett Datasystemet visar aktren informationsbehov i resultatet av berkningen aktrens arbetsuppgift

Anvndningsomrde Anvndningsomrde

Analys av funktioner sker i tre steg - bestm vika funktioner som datasystemet bestr av - beskriv komplicerade funktioner i detalj - vrdera funktionerna kritiskt Modell Systemdefinition Vrderingskriterier Sl fast funktioner Beskriv komplicerad e funktioner i detalj

Funktionslista

Anvndningsmnster

Funktionsaktiviteten ska vara fullstndig och bestms i samband med anvndningsmnstren Bestm vilka funktioner som skall ing i datasystemet Tv viktiga aspekter - kllorna till funktioner o problemomrde klasser, hndelser o anvndningsomrde anvndningsmnster - detaljeringsgraden o beror p utvecklarnas och anvndarens erfarenhet En systematisk analys med utgngspunkt i de fyra funktionstyperna underlttar definieringen av funktioner Uppdateringsfunktioner knutna till hndelser Avlsningsfunktioner knutna till informationsbehovet, terfinns i anvndningsmnstret och innehllet i modellen Berkningsfunktioner avgrnsningarna gr att hitta i anvndningsmnstren Signaleringsfunktionen knutna till kritiska tillstnd i modellen, en kombination av tillstnd hos fler objekt i modellen. Svrigheten r att skerstlla att signaleringen fungerar Resultat En fullstndig lista p kundens och aktrens funktionella krav Funktionens namn Funktion Komplexitet Funktionstyp

Beskriv komplexa funktioner i detalj Arbetet genomfrs endast i undantagsfall. Detaljspecifikationen skall vara s kortfattad och precis som mjligt och kan ta sig i uttryck p olika stt - mattematiska uttryck - pseudokod - Ytterliga funktionell uppdelning Funktionsklassnamn Funktionens namn Delfunktion Komplexitet Funktionstyp

Vrdera systemet Funktionslistan ger en mjlighet att kontrollera modellen. Man mste frskra sig om att - den totala funktionaliteten stmmer verens med listan ver funktioner - funktionerna r inbrdes frenliga - varje funktion ligger p rtt abstraktionsniv Tre stt att kontrollera modellen 1. Experiment med prototyper tillsammans med anvndare, jmfra funktioner och anvndarmnster 2. Kontrollera funktionslistan i frhllande till frgestllningarna angende funktionstypval 3. Jmfra funktionslistan med systemdefinitionen och modellen Principer - funktionaliteten ska vara fullstndig och bestms i samband med anvndningsmnstren - funktionen formuleras vergripande, endast komplicerade funktioner specificeras i detalj

Kapitel 8 Grnssnitt
Grnssnitt hjlpmedel som aktrerna har fr att kunna anvnda datasystemet. Delas in i anvndargrnssnitt och systemgrnssnitt Anvndargrnssnitt bestmmer anvndarens interaktion med systemet Systemgrnssnitt bestmmer datasystemets interaktion med andra datasystem och apparatur Ett bra anvndargrnssnitt r anpassat till anvndarnas arbetsuppgifter och anvndarens mjlighet att frst datasystemet Anvndarvnlighet kvaliteten p anvndargrnssnittet - Styrs av vilka anvndarna r och situationen dr det anvnds Anvndarmiljn Anvndaromrdet beskrivet genom aktr och anvndningsmnster Sambandet mellan anvndningsmiljn, kraven p egenskaper och teknologier. Anvndarmilj rutinuppgifter fasta vlstrukturerade uppgifter nskvrda egenskaper snabb hantering sker hantering Teknologi aktivering av funktioner fast definierad dialog meny och kommandostyrd manipulation enkla bildskrmar manipulering av objekt lst definierad dialog direkt manipulation grafiska bildskrmar

sakbehandling varierande problemlsande uppgifter

flexibelt i anvndningen ltt att lsa nya funktioner

Rutinuppgifter traditionell databehandling Sakhantering objektorienterad databehandling Kraven p systemets grnssnitt baseras p - vriga resultat frn analysen - modellen av objektsystemet - kraven p funktioner - anvndningsmnster - resultat av tester Resultatet av analysen r - val av represenationskrav och dialogform - fullstndig lista ver element - skiss av ngra typiska element - beskrivning av grnssnitt till andra system och maskiner

Studera anvndarmiljn Funktioner Vlj dialogform

Anvndningsmnster

Bestm presentation av modeller och funktioner

Testa anvndargrnssnittet

Modell

Beskriv systemgrnssnittet

Krav p grnssnittet

Studera anvndningsmiljn Studier av anvndningsmiljn bestr av att analysera anvndningsmnster och mnskliga aktrer i anvndningsomrdet. Vlj dialogform De fyra vanligaste dialogformerna Menyval lista av valmjligheter, ltt att lra men blir lngsam Blanketter anvndaren skriver in data genom att flytta sig mellan flt Kommandosprk kommandon via tangentbord, snabbt men krver vana anvndare Direkt manipulation representation av objekt, vljer objekt och funktionerna utfrs direkt, resultatet visas direkt Valet av dialogform innebr att vlja rtt blandning av de fyra arbetsstten och kombinera dem s att arbetet underlttas Kriterier fr anvndargrnssnitt - enkelt, naturligt och konsekvent dialog - kravet p anvndarens minne skall vara minimerat - feedback ska vara informativ och konsekvent - frebygga fel

Bestm presentationen av modell och funktioner Presentationen skall vara verskdlig, begriplig och enhetlig - bestm hur ikoner skall se ut - bestm hur funktioner skall presenteras o menyer o kommandosprk o direkt manipulation - bestm enhetligheten Testa anvndargrnssnittet Test av anvndargrnssnittet sker med prototyper. Processen bestr av fem delaktiviteter. - planering viktigt att frbereda utvecklaren och anvndaren - utveckling sker snabbt utan omfattande tekniska konstruktioner - frberedelse beslut om samarbete, realism och urval - testning anvndare utvrderar grnssnitt - sammanfattning resultatet av tester relaterat till syftet med experimentet Beskriv systemgrnssnittet Syftet med analysen av systemgrnssnittet r att frvissa sig om det beskrivna datasystemets tekniska kopplingar kan realiseras - vilken information skall datasystemet skicka till andra datasystem - vilken information skall datasystemet ta emot frn andra datasystem De samlade kraven p grnssnitt ska innehlla en tillrcklig beskrivning av kopplingar till andra system och grnssnitt. Tre frgor ska besvaras. - vilka andra system ska datasystemet kopplas till och utbyta information med - ska datasystemet kopplas direkt till problem omrdet genom andra system - hur realiseras de direkta kopplingarna Principer - anvndarvnlighet r relativt till anvndningsmiljn, den krver knnedom om anvndarna och vilken milj datasystemet skall anvndas i. - Samarbeta med anvndarna med prototyper, samspelet dator mnniska r komplicerat. Anvnd prototyper fr att experimentera fram anvndargrnssnittet.