Lrarutbildningen Idrottsvetenskap

Examensarbete
15 hgskolepong

Norm och manlighet i ett gayidrottslag

-Hur medlemmarna skildrar och ger mening till sitt lag

Norm and masculinity in a gay sports team

-How the members describe and give meaning to their team

Sofie Ebeling

Examensarbete (15 hp) Idrottsvetenskapligt program 2012-06-04

Examinator: SusannaAnge handledare Handledare: Hedenborg Handledare: Jesper Fundberg

Sammanfattning
I studien har jag tittat nrmare p medlemmarnas i gaylaget Malm Devilants tidigare idrottserfarenheter och idrottsbakgrund samt underskt hur de konstruerar sitt lag vad gller norm och manlighet. Fr att uppn detta gjordes intervjuer med sex av medlemmarna som fick svara p frgor utifrn tre teman: idrottsbakgrund, vardagen i freningen samt idrottens roll i deras liv. Genom att anvnda de teoretiska begreppen genus och heteronormativitet har jag drefter analyserat och synat svaren. Utifrn intervjuerna kunde utlsas att alla har olika upplevelser av idrotten och att alla har ngon form av tidigare idrottsbakgrund. Medlemmarna ser ocks sitt lag som en plats dr det heteronormativa inte r den rdande normen, dr de kan trffa likasinnade individer med likartade erfarenheter och p s stt vara en i mngden. Genom att utva en aktivitet som idrott bryter medlemmarna mot den stereotypa bilden av hur en homosexuell man r och de upprtthller d inte den uppdelning och grns som r betydande fr heteronormativiteten. Genussystemet och heteronormen med dess ideal fr hur man ska vara fr att betraktas som en riktig man/kvinna innebr en begrnsning som egentligen inte behver finnas. Bryts dessa normer upp frsvinner frmodligen ocks de begrnsande idealen.

Nyckelord:

gaylag,

genus,

hbt

(homosexualitet-

bisexualitet

och

transsexualism), idrott

heteronormativitet,

Abstract
In this study Ive been taking a closer look at the members of the gay team, Malmo Devilants and their former sports experience, background in sports, and examined how they construct their team. To achieve this, interviews were made with six of the members who were asked to answer questions based on three themes: background in sports, daily life in the team, and the role of sport in their lives. By using the theoretical concepts of gender and heteronormativity, I have analyzed the answers. Based on the interviews I could see that the members all have different experiences of sport and that everyone has some form of previous sporting background. They also see their team as a place where the heteronormativity isnt the prevailing norm, where members can meet like-minded individuals with similar experiences and thus become one of the crowd. By exercising an activity such as sports challenge the stereotype of how a gay man is and the members do not maintain the division that is significance for heteronormativity. The gender system and heteronormativity with its ideals of how to be to qualify as a real man/woman is a limitation that does not really need to exist. The more the norm and the system dissolves our notions of what is considered male or female will probably decrease.

Keywords: gay team, gender, heteronormativity, lgbt (lesbian, gay, bisexual and transgender), sports

Innehllsfrteckning
1 Inledning............................................................................................................................................... 5 1.1 Syfte och frgestllningar .............................................................................................................. 6 2. Tidigare forskning ............................................................................................................................... 7 3 Metod ................................................................................................................................................. 10 3.1 Frhllningsstt ........................................................................................................................... 10 3.2 Urval och tillvgagngsstt ......................................................................................................... 11 3.3 Kllkritik ..................................................................................................................................... 12 3.4 Etiska vervganden.................................................................................................................... 13 3.5 Reflexivitet, validitet och reliabilitet ........................................................................................... 14 3.6 Analys.......................................................................................................................................... 14 4.Teori ................................................................................................................................................... 16 4.1 Genus ........................................................................................................................................... 16 4.2 Heteronormativitet....................................................................................................................... 17 5 Empiri ................................................................................................................................................. 20 5.1 Berttelsen om ett gaylag ............................................................................................................ 20 5.2 Idrottsbakgrund ........................................................................................................................... 20 5.3 Vardagen i freningen ................................................................................................................. 21 5.4 Idrottens roll i deras liv ............................................................................................................... 23 6 Diskussion och slutsats ....................................................................................................................... 27 6.1 Vidare forskning .......................................................................................................................... 31 Referenslista .......................................................................................................................................... 32 Bilaga .................................................................................................................................................... 34

1 Inledning
Jag har s lnge jag kan minnas varit intresserad av idrott och efter tre rs idrottsvetenskapliga studier har ven ett intresse av hbt (homosexualitet, bisexualitet och transsexualism) inom idrotten vuxit fram. Till mitt examensarbete ville jag just drfr kombinera de tv mnena och kom d p idn att underska ett s kallat gayidrottslag. Den svenska idrottsrrelsen utgr med sina tre miljoner medlemmar, sexhundratusen ideellt verksamma ledare och tjugotusen freningar, Sveriges strsta folkrrelse. De flesta mnniskor har ngon sorts relation till idrotten. ven om det inte r som aktiv eller ledare/trnare, s kanske man r supporter till ngot lag, eller frlder till ett idrottande barn.1 I Idrotten vill kan lsas om idrottens vrdegrund som fresprkar att den ska genomsyras av gldje, gemenskap, demokrati, delaktighet, samt allas rtt att vara med.2 Underskningar har visat att s inte r fallet. I rapporten Effekter av heteronormen, som RFSL-ungdom (ungdomsfrbundet fr homo-, bisexuellas och transpersoners rttigheter) har ltit gra, undersks unga hbt-personers (homo-, bisexuellas och transpersoners) hlsa. Resultatet visar att hbt-ungdomars hlsa r smre n om man jmfr med deras jmnriga kamrater.3 Studier, framtagna av Ungdomsstyrelsen, visar att antalet hbt-ungdomar som idrottar r frre n ungdomarna i samma lder. Det ges ven en bild av negativa upplevelser inom idrotten, med ett nedsttande sprkbruk och en hrd jargong gentemot hbt-personer.4 Inom idrottsvrlden har det bildats gayidrottslag som ett alternativ till den traditionella vanliga idrottsfreningen och gaysport-vrlden vxer med bland annat idrotter som fotboll, simning, volleyboll och rugby som alternativ fr bde herrar och damer. I Stockholm finns till exempel Stockholm Snipers, som beskriver sitt gaylag som en idrottsfrening dr alla oavsett kn, sexuell lggning, etniskt ursprung och lder fr vara med och deltaga. Gayfreningen r

1 2

Riksidrottsfrbundet, (2009), Idrotten vill, s 17 Riksidrottsfrbundet, Idrotten vill, s 11-12 3 Ahlin, Gredal, M, (2009) Effekter av heteronormen s 31 4 Ungdomsstyrelsen, Sexuell lggning och idrott resultat frn Ungdomsstyrelsens ungdomsenkt 2008/09, 2008/09, tillgnglig: http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/hbtidrottstatistik110912.pdf (hmtad 2012-03-18)

speciell genom att den frmst vnder sig till homo- och bisexuella samt transpersoner, samtidigt som heterosexuella r lika vlkomna att idrotta de ocks.5 I Malm finns dess motsvarighet i form av klubben Malm Devilants, som r en idrottsklubb fr homo- och bikillar i Skne. Freningen startades som en rugbyklubb, men numera r det volleyboll som spelas i laget.6 I media ges bilden av ett gaylag som en trygg atmosfr och en fristad dr bgskmt och machoattityder inte avskrcker idrottarna frn att deltaga. 7 Det r en plats dr alla r accepterade.8 Men hur ser medlemmarna sjlva p sitt idrottande och p sin frening? Hur konstruerar de sitt lag? Gaylag finns som tidigare nmnt p flera orter i Sverige, men laget jag har valt att titta nrmare p r Malm Devilants. Jag har valt att gra underskningen i Malm drfr att mycket av den forskning som finns r centrerad kring Stockholm och drfr blir den geografiska spridningen bra.

Det hr r berttelsen om ett gaylag, tolkat av mig utifrn medlemmarnas egna berttelser.

1.1 Syfte och frgestllningar

Studiens syfte r att ka kunskapen om medlemmarnas i gaylaget Malm Devilants erfarenheter och tankar om sitt idrottande samt hur de skildrar berttelsen om och ger mening till sitt lag.

Frgestllningarna lyder enligt fljande: - Hur konstrueras bilden av ett gaylag vad gller norm och manlighet utifrn medlemmarnas egna berttelser? -Vad har medlemmarna fr erfarenheter och tankar kring sitt idrottande?

Stockholmsnipers.se (2012) Stockholm Snipers IF- Stockholm Snipers idrottsfrening. Tillgnglig: http://www.stockholmsnipers.se/ (Hmtad: 2012-03-18) 6 Devilants.se (2011) Devilants- Sportklubben fr homo- & bikillar i Skne! Tillgnglig:http://www.devilants.se/ (Hmtad: 18 Mar 2012) 7 Green, A. (2011) Brsrkar tacklar normer. Arbetaren, 1 september 8 Wallentin, A. (2006) Stockholm har Europas frsta gayhockeylag. Dagens Nyheter, 8 april.

2. Tidigare forskning
Det har gjorts en del forskning generellt om homo-, bi- och transsexualism samt om begreppet queer. Queer innebr att olika frhllanden i samhllet som har att gra med makt, genus och sexualitet uppmrksammas. Queer fokuserar p det som psts vara det normala. Istllet fr att frska uppn och likstlla homosexualitet med heterosexualitet, s manar queer till att tnka lngre och bortom de olika uppdelningarna. I Sverige finns Fanny Ambjrnssons bok Vad r queer, som beskriver just begreppet queer.9 ( se teoriavsnittet) Jag har valt att koncentrera mig p forskning som rr hbt och idrott, eftersom det ligger nrmre mitt mne. verlag i vrlden har det inte skrivits och forskats allt fr mycket om idrott och hbt. I Sverige r utbudet inte heller s stort, men hr finns bland annat Jesper Andreassons bok om Idrottens kn genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. I boken har Andreasson fljt medlemmar i olika lagidrotter och visar hur deras identitet i, och frstelse av deras egen lagidrott konstrueras inom ramen fr en maskulin hegemoni.10 Jesper Fundbergs bok Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter r en bok som handlar om pojkfotbollen som manlig fostringsmilj.11 Utanfr Sverige har bland andra Heidi Engs studie We are moving up like a hard on! Doing sexuality in sport bidragit till insikt p forskningsomrdet. Artikeln beskriver hur sexualitet synliggrs i sportsammanhang nr den ageras ut av deltagarna samt hur idrotten, som den sociala arena den r, konstruerar diskurser och praktiker fr genus och sexualitet.12 Artikeln Openly Gay Athletes: Contesting Hegemonic Masculinity in a Homophobic Environment r en studie frn USA av Eric Anderson som undersker ppet homosexuella idrottares erfarenheter i lagidrotter dr de vriga medlemmarna r heterosexuella. I studien

Ambjrnsson, F. (2006) Vad r queer. Stockholm: Natur och kultur, s.7-9 Andreasson, J. (2006) Idrottens kn genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Lunds universitet. 11 Fundberg, J. (2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson Bokfrlag 12 Eng, H. (2006) We are moving up like a hard-on!: Doing sexuality in sport Nordic Journal of womens studies, vol 14, no 1, april (s.12-26)
10

tittas det nrmare p hur ppet homosexuella manliga atleter anammar hegemonisk maskulinitet i en homofobisk milj. 13 Nr det gller studier gjorda specifikt rrande gaylag och gayidrott, som r nnu nrmre mnet jag har valt i min c-uppsats, finns en artikel frn USA som heter Social Psychological Benefits of Gay Games Participation: A Social Identity Theory Explanation. I studien undersks hur deltagarnas medverkan i gaygames pverkar deras sociala identitet. Gay games r ett stort idrottsligt evenemang som hlls vart fjrde r och som stdjer hbtpersoner. Vem som helst oavsett, lggning, religion, nationalitet eller idrottsliga niv r vlkommen att deltaga. Det r ett stort evenemang och 1998 nr det hlls i Amsterdam, Nederlnderna, som materialet i denna studie bygger p, var antalet deltagare 14.715 st frn 68 lnder vrlden ver. I underskningen fick 123 kvinnliga deltagare i ldern 21-60 r, dr 86% ansg sig vara lesbiska, 8% bisexuella och de resterande var fortfarande oskra p sin sexuella identitet, svara p en enkt med frgor s som: Hur skulle du beskriva dina erfarenheter som en deltagare i gay games? Hur kommer ditt deltagande pverka ditt liv efter gay games? Frvntar du dig att du kommer vara mer ppen med din lggning efter gay games? Varfr? Varfr inte? Frgorna var utformade fr att p bsta stt f information om den pverkan gay games kunde tnkas ha p social identitet och kollektivt sjlvfrtroende. Resultatet blev att majoriteten upplevde att efter deras deltagande i gay games knde de starkare personlig och social identitet samt strkt sjlvfrtroende och kollektivt sjlvfrtroende. Det skrivs i artikeln att om man tillhr en grupp ger det std, trygghet, skydd och en anledning att finnas till. Den roll som en grupp kan utgra fr dess medlemmar i minoritetsgrupper anses hr vara av extra stor betydelse. En slutsats som dras r att eftersom gaygames tycks vara en milj som ger kraft, inte bara personligt utan ven resultatmssigt i idrottandet, kan gaylag och ligor fr hbt-personer resultera i bde kat sjlvfrtroende och social identitet. Studien nmner ocks att om det skapas en ppen och stttande elitidrotts milj fr hbt-personer skulle det kunna innebra friheten fr atleterna att vara ppna med sin lggning och d ven kunna uppn en bttre idrottslig niv. 14 Ytterligare en studie, frn Nederlnderna, som ocks har utforskat mnet gaylag, heter Gay/Lesbian Sport Clubs and Events: Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?. Den tar upp frgor om sportens sociala och interaktiva frmga i relation till

13

Anderson, E. (2002) Openly Gay Athletes : Contesting Hegemonic Masculinity in a Homophobic Environment. Gender & society, vol.16, nr 6 14 Krane, V. (2002) Social Psychological Benefits of Gay Games. Journal of applied sport psychology, (14), s.27-42.

gaylag. I studien besvaras frgorna varfr hbt-personer vljer att deltaga i gaylag samt vilken mening tilldelar hbt-personer kategoriserade klubbar? 45 enkter besvarades och 11 kvalitativa intervjuer gjordes med medlemmar i en traditionell frening och i ett gaylag. Slutsatserna som drogs var att de positiva pullfaktorerna s som social gemenskap och att mta likasinnade var den strsta anledningen till varfr medlemmarna skte sig till gaylag. De negativa push-faktorerna s som att idrottsvrlden generellt inte r hbt-vnlig och d stter bort hbt-personer var inte en lika stor anledning till varfr man skte sig till ett gaylag. Det framkommer ocks att gaylag och gayidrott innehar mjligheterna att integrera sexuella olikheter i samhllet, men deras existens kan ocks innebra mera motstnd frn samhllet istllet fr kad acceptans. Detta p grund av att diskriminering kan triggas igng av den kade synligheten.15 Den tidigare forskningen har hjlpt mig att nrma mig samt ka frstelsen fr mnet som jag har valt att forska djupare i. Jag har ven ftt nya uppslag och tankegngar samt vrdefulla tips om vrig litteratur i mnet.

15

Elling, A, de Knop, P. (2003) Gay/Lesbian Sport Clubs and Events : Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?. International review for the sociology of sport, s. 441-456

3 Metod
3.1 Frhllningsstt
Jag har i min uppsats anvnt mig av ett etnologiskt angreppsstt eftersom disciplinen har som syfte att underska de kulturella fenomen dr mnniskan str i fokus och dr interaktionen mellan mnniskor r det centrala.16 Etnologer r intresserade av vardagen sett ur enskilda individers perspektiv samt de sammanhang av kulturella och sociala slag som den vanliga mnniskan befinner sig i.17 Inom det etnologiska fltarbetet r intervju en av de mest anvnda metoderna fr att samla in empiri. Jag har drfr valt att anvnda mig av kvalitativ data/metod i form av just intervjuer. Valet fll p att gra en kvalitativ forskning eftersom syftet var att n en insikt om ett visst fenomen som rr personer i dess sociala verklighet. Detta r ven ett av mlen i kvalitativ forskning. Jag valde kvalitativ forskningsintervju p grund av att jag vill frst vrlden frn intervjupersonens perspektiv och synpunkt, fr att drefter brja med vetenskapliga frklaringar.18 Intervjuerna var semistrukturerade eftersom en helt ppen intervju skulle vara alldeles fr krvande fr den intervjukunskap som jag besitter. Intervjuerna har besttt av frgor och teman som var frberedda sedan innan, men utan fasta svarsalternativ. Eftersom syftet har varit att underska medlemmarnas livsvrld, uppfattningar, erfarenheter och sikter, s har de intervjuade ftt svara med egna ord. Detta innebr en lg grad av strukturering som r helt fri frn fasta svarsalternativ.19 Intervju som metod med medlemmarna i laget gjorde det mjligt att uppleva deras verklighet sett frn deras upplevelser och tankar. Kort och gott fick jag en bra inblick i deras verklighet frn deras perspektiv. Detta individperspektiv innebar att studien

16 17

Kaijser, L, hlander, M. (2011) Etnologiskt fltarbete. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur AB, s.85 Kaijser, hlander, Etnologiskt fltarbete, s. 51 18 Dalen, M. (2007) Intervju som metod. Malm: Gleerups Utbildning AB, s.11 19 Patel, R, Davidson, B. (2007) Forskningsmetodikens grunder. 3rd ed. Lund: Studentlitteratur, s.77-78

10

berikades med ett material som var erfarenhetsnra och nyansrikt. Dessa egenskaper hos empirin innebr goda frutsttningar fr tolkning samt analys.20 En nackdel med en kvalitativ metod, s som intervju, r att det r svrare och ven mer tidskrvande att analysera och behandla det material som framkommer. Detta p grund av att inga fasta svarsalternativ frekommer. Ytterligare en nackdel r att det kan vara svrare fr informanterna att vara rliga nr den som intervjuar sitter mittemot. Det r kanske lttare att ge sanningsenliga svar om informanten enbart kryssar i alternativ p ett papper. Det behver dock inte enbart vara en nackdel att intervjuaren sitter mittemot den som blir intervjuad. Nr man som forskare r p plats och genomfr intervjuerna minimeras bortfallet och forskaren skerstller ocks att det i slutndan finns bra material att arbeta med.21 Jag r medveten om att det r tidskrvande, vilket r en av anledningarna till att jag s snabbt som mjligt ville ha klart intervjuerna fr att kunna bearbeta och analysera materialet. Det r ven drfr jag anser att sex informanter r alldeles lagom fr studien. Den kvantitativt inriktade forskningen som svarar p frgorna Var? och Hur?, dr statistiska bearbetnings och analysmetoder r det centrala, ansg jag inte vara lmplig fr min studie. Detta eftersom jag har som ambition att tolka och frst och med den avsikten passar kvalitativt inriktad forskning bttre.22 Metoden att arbeta med enkter ansg jag inte vara nog uttmmande p svar och med dess hga form av strukturering och standardisering skulle de nyanserade svaren falla bort. De fasta svarsalternativen skulle ven innebra att det inte ges ngon plats fr eventuella fljdfrgor p samma stt som sker nr intervju r metoden som anvnds.23 Det primra vid kvalitativa studier r inte att samla ihop s mycket material som mjlig, utan det r innehllet i det material som r insamlat som r det centrala. Valet mellan kvantitativa och kvalitativa metoder kan sgas vara ett val mellan bredd och djup.24 Jag ville med min studie n djupet, drav blev valet en kvalitativ studie med intervju som metod.

3.2 Urval och tillvgagngsstt

20 21

Kaijser, hlander, Etnologiskt fltarbete, s.85 Larsen, A. (2009) Metod helt enkelt - en introduktion till samhllsvetenskaplig metod . Malm: Gleerups Utbildning AB, s. 26-27 22 Patel, Davidson, Forskningsmetodikens grunder, s 14 23 Patel, Davidson. Forskningsmetodikens grunder, s. 75 24 Kaijser, hlander, Etnologiskt fltarbete. 30-40

11

Urvalet av intervjupersoner var inte s svrt eftersom syftet med studien var att underska hur medlemmarna i Malms gaylag Devilants konstruerar sitt lag utifrn sina egna erfarenheter och tankar. Drfr har kvalitativa intervjuer gjorts med dessa medlemmar. Antalet medlemmar som intervjuades var sex till antal. Varfr det blev just sex var fr att det skulle bli ett hanterligt material i slutndan. Intervjuerna som gjordes var ca femton minuter lnga och nr denna empiri sedan transkriberades blev det nd en gedigen samling material. Med den tid som r avsedd fr en c-uppsats anser jag sex personer vara ett rimligt antal att bygga studien p. Studien bestr uteslutande av mn eftersom Devilants r en idrottsklubb fr homo- och bikillar i Skne. Intervjuerna var indelade i teman med medfljande frgor till varje sdant (se bilaga). Det frsta temat gllde deras idrottsbakgrund. Frgorna som stlldes var utformade fr att p bsta stt kartlgga deras intresse och upplevelser av idrott. Nsta tema gllde hur vardagen ser ut i freningen. Syftet med frgorna till detta tema var att se hur medlemmarna konstruerar sitt lag samt fr att f svar p hur stor del laget spelar fr andra arenor, s som deras sociala liv. Tema tre rrde frgor som hade att gra med idrottens roll i deras liv och dessa stlldes fr att f en inblick i hur de ser p idrotten som en del av sin sjlvbild. Intervjuerna genomfrdes vid tv tillfllen. Bda efter avslutad trning fr att det skulle bli s lite besvr och uppoffring frn informanternas sida som mjligt. Sjlva intervjuerna gjordes i korridoren utanfr omkldningsrummen. Det fanns tillfllen d andra medlemmar i laget passerade vilket kan ha utgjort ett strningsmoment, men enligt informanterna var det ingen fara.

3.3 Kllkritik
Nr det gller de kllkritiska funderingarna har jag utgtt frn de fyra kllkritiska kriterierna som r kthet, tidssamband, oberoende samt tendensfrihet. Dessa kriterier mste fljas fr att kllan ska anses vara tillfrlitlig. Jag har ingen anledning att tro att mina informanter inte skulle vara den de utger sig fr att vara. Tidssambandet som innebr att ju lngre tid som har gtt mellan hndelse och till dess att kllan intervjuas avgr hur trovrdig kllan r, gr inte riktigt att applicera p mina informanter. Detta eftersom de intervjuade fortfarande r aktiva och en del av laget, vilket innebr att jag inte har ngon anledning att tvivla p deras utsagor.
12

Kllan ska ocks vara oberoende och tendensfri. Eftersom mina kllor r primra ser jag dem ocks som oberoende. Jag tror inte heller att mina informanter vill ge mig en falsk bild av verkligheten eller att deras intressen skulle g fre sanningen som r kriteriet fr tendensfrihet.25 Det som skulle kunna pverka mina informanter, och som har med tendensfrihet att gra, r att de kanske pverkar varandra. Jag beskte laget vid tv tillfllen och delade upp intervjuerna s att det blev tre vid varje tillflle. Det finns en mjlighet att de efter frsta tillfllet har diskuterat med varandra, vilket kan pverka de som jag intervjuade vid andra tillfllet. I och med att det r deras egna upplevelser och tankar jag r ute efter s finns det inga rtt eller fel. Detta ger mig anledning att tro att ven om de skulle ha diskuterat intervjuerna s pverkades inte svaren vid tillflle tv. Den s kallade intervjueffekten kan ocks ha inverkan p sjlva intervjun. Effekten innebr att forskaren pverkar intervjun och svaren med sin blotta nrvaro. Detta kan jag inte styra, men jag hade som intention att under intervjuerna vara uppmuntrande och bekrftande utan att p ngot stt dominera.26

3.4 Etiska vervganden

Eftersom studien behandlar ett mne som kan ses som laddat mste jag drfr vara uppmrksam p att det kan vara knsliga frgor och att alla kanske inte r ppna med sin lggning. Forskaren mste drfr iaktta strsta mjliga konfidentialitet och visa respekt fr sina informanter under hela processen. Dels frgornas utformning, men ven under skrivandets gng och vid en senare redovisning av arbetet. Det r trots allt de som lmnar ut sig sjlva, sina upplevelser och tankar till mig och hr mste jag visa medmnsklighet och respekt. Fr att vara sker p att jag har reflekterat ver de etiska frgorna har jag utgtt frn det s kallade individskyddskravet som innebr att det, p mig som forskare, stlls krav p att informanterna: samtycker, blir informerade samt att konfidentialitet och hnsyn mot informanterna vidtas.27 Fre varje intervju ppekades drfr att informanterna skulle frbli anonyma och att deras riktiga namn inte skulle anvndas i materialet. Det ppekades ven att det trots allt endast finns ett gaylag i Malm med ett visst antal medlemmar, vilket begrnsar anonymiteten.
25 26

Detta

sgs

inte

som

ett

problem

fr

informanterna.

Thurn, T. (1997) Kllkritik. Stockholm: Liber AB, s.11. Larsen, Metod helt enkelt - en introduktion till samhllsvetenskaplig metod, s. 87-88 27 Dalen, Intervju som metod. s. 20-21

13

3.5 Reflexivitet, validitet och reliabilitet

Reflexivitet innebr att den som forskar frstr relationen mellan objektivitet (fri frn vrderingar) och subjektivitet (vad jag tycker, tnker och knner). Har man stora kunskaper om ett mne kan det vara svrt att frhlla sig objektivt, men det behver inte enbart innebra problem. r man insatt behver man inte gna lika mycket tid t att frst och stta sig in i mnet, utan fokus br d istllet ligga p att distansera sig frn mnet med hjlp av omgivningen och teorier.28 Jag r insatt i mnet och finner det intressant d hbt-frgor r ngot som jag bryr mig om. Detta gr att jag har arbetat mer med att distansera mig n att stta mig in i mnet. Jag har enbart sett detta som ngot positivt eftersom intresset och min frkunskap har underlttat forskningen p s stt att mer tid har lagts p sjlva arbetet och inte p att lsa sig in i mnet. Validitet innebr giltighet eller relevans. Empirin som samlas in skall vara relevant till den problemstllning som har utformats fr studien, metoden ska vara relevant till det som skall underskas och frgorna som stlls ska ven de vara relevanta. Begreppet reliabilitet har att gra med hur plitliga mtningarna/intervjuerna r.29 Jag har som forskare intagit ett vetenskapligt frhllningsstt dr den etiska delen r invgd, en kllkritik har frekommit mot allt material samt en reflexivitet med funderingar ver egna tankar har varit stndigt nrvarande under processen. Drfr anser jag att studien har bde validitet och reliabilitet.

3.6 Analys
Analysen av det insamlade materialet inleddes med en transkribering av samtliga sex intervjuer. Efter transkriberingen utgick jag frn de frutbestmda teman (idrottsbakgrund, vardagen i freningen och idrottens roll i deras liv) som utgjorde intervjun och placerade in svaren under dessa som en del i kodningsprocessen. Fr att f en nnu bttre verblick av materialet gjordes en sammanfattning dr svar som var mindre intressanta fr studien sllades bort. Sammanfattningen med dess svar kunde sedan sorteras in under ytterligare kategorier och utifrn dessa skrevs sjlva empirin i uppsatsen.
28 29

Fundberg, J. Frelsning om reflexivitet p Malm Hgskola, 28/2 2012 Halvorsen, K. (1992) Samhllsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB, s. 41-42

14

D meningen med att analysera den kvalitativa datan innebr att hitta mnster, se gemensamma generella tendenser och hitta exempel kunde jag utifrn min skrivna empiri utlsa teorier som drefter applicerades p materialet.30

30

Dalen, Intervju som metod, s. 72-76

15

4.Teori
Queerteori r inte en enhetlig teoribildning. Det kan sgas att queerteori r flera olika perspektiv p kultur, samhlle, men ven identitet. Det som r gemensamt fr dessa perspektiv r att det centrala i dem r frestllningar om normalitet och avvikelse. Det r olika kritiskt granskande perspektiv p sexualitet. Ett viktigt omrde inom queerteorin har att gra med processer av normalisering. Frmst r det normer som rr genus och sexualitet och d speciellt den normerande heterosexualiteten. Enligt queerteorin r heterosexualiteten, precis som genus, en social konstruktion och den tas inte fr given, utan istllet undersker man hur den skapas, vidmakthlls och fungerar. Heteronormativitet blir ocks ett viktigt begrepp inom queerteorin och med heteronormativitet menas de institutioner, lagar, handlingar och relationer som gr att heterosexualiteten upprtthlls som ngot naturligt och som omfattar allt. Kort och gott det som bidrar till att heterosexualitet och ett heterosexuellt liv anses vara det naturliga och mest efterstrvansvrda sttet att leva.31 Jag har i min uppsats valt att koncentrera mig p begreppen heteronormativitet och genus fr att det r sjlva normsystemet jag r intresserad av att underska och problematisera, drfr anser jag att dessa begrepp r bst lmpade.

4.1 Genus
Den queerteoretiska forskningen med sitt queerperspektiv vill visa hur de frestllningar vi har om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt r bde kulturellt och historiskt beroende av den normerande heterosexualiteten. Frr gjordes en uppdelning mellan begreppen genus och kn, biologi och kultur. Kn stod d fr det som karaktriserade det biologiska knet, som till exempel knsorgan och kroppsform. Genus var i sin tur ett begrepp fr att beteckna det sociala, att manligt och kvinnligt r socialt konstruerat.

31

Ambjrnsson, Vad r queer, s. 51-53

16

Judith Butler, som r en forskare p feminismens och sexualitetens omrde, kritiserade uppdelningen och menade att denna uppdelning mellan kn och genus bidrar till att frstrka tron och frestllningen om att det finns en naturlig och medfdd kvinnlighet och manlighet. Butler menar att det som vi anser vara medftt, allts det biologiska knet, ven det r socialt skapat. Knet r allts endast ett resultat av de frestllningar (kulturella och sociala) vi har om vad som r ett biologiskt kn. De frestllningar vi har om vad som r biologiskt kn r sammankopplade med det som anses vara manligt och kvinnligt, precis som med genus.32 Yvonne Hirdman infrde begreppet genussystemet som beskriver hur genus och frestllningar om kn konstrueras i samhllet beroende p dess sociala sammanhang. Detta genussystem upprtthlls genom att det som anses vara manligt och det som anses vara kvinnligt hlls isr. Ytterligare ett stt att upprtthlla genussystemet r genom hierarki. Det som anses vara typiskt manligt vrderas hgre n det som anses vara typiskt kvinnligt och i samhllet r det mannen som ses som norm.33 De kroppar samt de egenskaper vi besitter r resultat av det sociala och kulturella sammanhanget och knet blir ett normsystem som freskriver regler fr hur man ska vara som man och kvinna. Fr att frefalla som en man/kvinna innebr det att du mste ha en kropp som kategoriseras som en mans/kvinnas, ett beteende som speglar samhllets frvntningar p en man/kvinna samt att rtt sorts attraktion innehas. Allts den heterosexuella attraktionen av det motsatta knet. Stmmer alla dessa faktorer in uppfattas du som en riktig man/kvinna.34

4.2 Heteronormativitet
Heteronormativitet upprtthller grnser mellan vad som anses vara normalt och det som d faller utanfr det normala ses som ngot avvikande. Det framkommer en uppdelning dr grnsen mellan det heterosexuella och det homosexuella r avgrande. r du man frvntas du bli emotionellt intresserad av en kvinna och som kvinna frvntas du bli emotionellt intresserad av en man. Fr upprtthllandet av heteronormativiteten r grnsdragningen mellan heterosexualitet och homosexualitet avgrande, men det r inte bara sexualiteten som r en avgrande grns.
32 33

Butler, J. (1990) Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York: Routledge, s.6-13. Hirdman, Y. (2001). Genus om det stabilas frnderliga former. Malm: Liber, s. 75-76 34 Ambjrnsson, Vad r queer, s. 111-113

17

ven den mellan man och kvinna har betydelse, fr vetskapen om personens kn krvs fr att faststlla om ngon r hetero- eller homosexuell. Heteronormativitet r ocks beroende av personernas genusbeteende dr du som man, fr att hamna inom denna norm, br bete dig som en man anses ska gra och som kvinna br du bete dig som en kvinna anses ska gra.35 Modellen bygger p Judith Butlers tankar och kallas fr den heterosexuella matrisen:

36

Direkt nr vi fds s r vanligtvis den frsta frgan som dyker upp vilket kn det blev. Frn fdseln delas vi upp i tv olika kategorier. Dessa r flickor och pojkar. Kategorierna gr i sin tur att vi uppfostras olika samt att vad som frvntas av oss skiljer sig t beroende p vilken kategori du tillhr. Det kan vara sdant som frgkoder (rosa/bl), leksaker (dockor/bilar), aktiviteter (ridning/ishockey) och frvntade beteenden (tyst och snll/stkig och framt). Nr vi vxer upp frvntas vi vara som flicka kvinnlig och som pojke manlig. Nr pojken och flickan tids nog vxer upp vntas det dessutom att de blir kra i ngon av motsatt kn. Den streckade linjen i mitten av modellen symboliserar den grns som finns mellan knen och som utgr den heteronormativa grnsen. Det r frst nr ngon trampar ver linjen som man kan uppfattas som avvikande eller onormal. Det som anses vara att trda ver denna linje kan vara till exempel att du klr dig i det andra knets klder, beter dig p ett stt som frknippas med andra knet eller blir emotionellt intresserad av ngon av samma kn.

35 36

Butler, J. (1993). Critically queer. GLQ (New York, N.Y.). 1, 1993, 1, s. 21-23 RFSL, Skolinformationsmanual, reviderad 2012-03-21, s. 17

18

Personer som faller inom ramen fr det heteronormativa premieras och det bildas en hierarki mellan den normgivande heterosexualiteten och allt som faller utanfr denna. Exempel p hur heterosexuella premieras r bland annat genom att heterosexuellas lggning aldrig ifrgastts, lagar r utformade efter det levnadssttet och att heterosexuella kan hlla hand med sin partner utan att riskera glpord och phopp.37 Idrotten r skapad av mn fr mn och prglas drfr av maskulinitet och ven heterosexualitet. Avviker du frn normen eller om du p ngot stt str den maktbalans som finns och som mnnen innehar inom idrotten kan du stta p problem. Homofobin, inom idrotten, med sin hrda jargong med nedsttande sprkbruk blir d ett uttryck fr den rdsla som infinner sig d kvinnor och mn inte upptrder s som de frvntas gra38. Att idrotta r ett genusbeteende som historiskt stt ses som en manlig aktivitet.39 Idrotten och srskilt d lagidrotten bidrar till att konstruera samt fra vidare en bild av manlighet dr sexism och homofobi utgr och uppfattas som helt naturliga freteelser.40 Ett annat stt att faststlla heteronormativiteten som norm r att stereotypisera det avvikande. Nr en person eller grupp fr stmpeln att vara en stereotyp innebr det att vissa specifika, erknda och enkla egenskaper tas fasta p. Efter att dessa egenskaper har synats lter man dem utgra ett exempel p allt. P det hr sttet, genom att generalisera, dramatisera och bestmma, reduceras personen eller gruppen till ngot som r bestende och frutsgbart. Kort och gott har en stereotyp bildats. Problemet med att en person eller en grupp tillskrivs en stereotyp r att det kan innebra ett osynliggrande och ett frminskande som kan resultera i ett begrnsande. De egenskaper som en stereotyp ofta tillskrivs r i mngt och mycket sllan positiva och de har en tendens att vara egenskaper som ses som negativa av det stora samhllet.41

37 38

RFSL, Skolinformationsmanual, s. 16-17 Fasting, K. (1999) Homofobi, kvinnor och elitidrott, Svenskidrottsforskning, 9, s 40 39 Olofsson, E. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrrelsen och kvinnorna under 1900-talet. Ume universitet. s. 185 40 Larsson, H. (2005) Idrottens genus. En forskningsgenomgng Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05. Gteborgs universitet: Institutionen fr genusvetenskap 41 Hall, S. (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage, s. 257-259

19

5 Empiri
5.1 Berttelsen om ett gaylag
I det avsnitt som nu fljer kommer den insamlade empirin frn intervjuerna att presenteras. Intervjuerna r indelade i tre teman fr att ge en verblick av materialet: idrottsbakgrund, vardagen i freningen och idrottens roll i deras liv. Analysen r invvd i texten fr att underltta lsningen och fr att stta empirin och analysen i ett sammanhang. Fr att underltta lsningen ytterligare grs ven en kort sammanfattning i slutet av varje tema.

5.2 Idrottsbakgrund
Nr det gller informanternas idrottande har samtliga mer eller mindre rrt p sig och varit aktiva i ngon form nda sedan skoltiden. Fr merparten har det inneburit idrottande p egen hand i individuella sporter s som lpning, simning samt regelbundna besk p gym. Ett par av informanterna har, innan sitt medlemskap i Malm Devilants, ven idrottat i andra idrottsfreningar och det har d innefattat bde lagidrotter och individuella idrotter. Fr cirka hlften av informanterna r det frst nu som de r medlemmar i en frening och som de utvar organiserad idrott. Ungefr hlften av informanterna anser sig inte ha ett verdrivet idrottsintresse. Sporten r inget som styr deras liv, men de fljer grna stora evenemang p TV s som OS-turneringarna samt landskamper och fotbolls-VM. De vriga sger sig ha ett stort intresse av sport och fljer kontinuerligt sina favoritidrotter p TV. Merparten av de intervjuade menar att det inte r livsviktigt att vinna, men att det samtidigt har en betydelse eftersom det r det som r meningen med spelet samt det som gr det underhllande. En av de intervjuade ser inte sjlva vinnandet som ngot avgrande alls, utan pongterar att det r mycket roligare om det blir ett bra spel och att man hejar p varandra.

20

Sammanfattningsvis kan sgas att alla informanter har en viss idrottsbakgrund, men endast ett ftal har tidigare varit med och utvat organiserad idrott i en frening. Sjlva intresset fr idrott skiljer sig dr cirka hlften har ett stort intresse och de resterande anser sig vara mttligt intresserade. Det lggs inte heller ngon strre vikt vid att vinna frn informanternas sida, men det r nd av viss betydelse.

5.3 Vardagen i freningen

P trningarna r de oftast runt 10-13 i antal och en vanlig trning bestr av ett 1 och timmes lngt pass. Ngon eller ngra i laget r trningsansvariga och sjlva passet inleds med uppvrmning fljt av ett par vningar s som smash, passning och mottagning. Efter uppvrmningen och vningarna terstr sjlva spelandet och det r ven denna del som dominerar p trningarna. Det r det vi tycker r roligast, sger en av de intervjuade. Nr vdret tillter inleds utomhusssongen och d utkas trningstillfllena till tv per vecka. Utomhuspassen domineras ven de av spel. Rekryteringen av nya spelare sker bland annat via Internet dr laget har en egen hemsida samt en sida p Facebook. Laget har ocks deltagit och varit synligt under Malms egna pridefirande som kallas fr regnbgsfestivalen. En stor del av rekryteringen sker genom direktkontakt dr medlemmarna berttar om laget fr vnner och bekanta. Nr laget har varit med i ngon turnering eller vid ngon annan strre hndelse tas ibland kontakt med QX (Sveriges strsta gaynyhetssajt) och en artikel skrivs, vilket ven det kan locka en del folk, sger en av informanterna. Nr informanterna berttar om deras tillvgagngsstt fr att rekrytera spelare sker detta ofta inom hbt-sfren drfr att de profilerar sig som ett gaylag. Gaysammanhanget verkar vara betydande och det kan vara viktigt att f tillhra en viss kategoriserad grupp. Detta tas upp i artikeln Social Psychological Benefits of Gay Games dr det undersks hur hbt-personers medverkan i gaygames pverkar deras sociala identitet och det pongteras att om man tillhr en grupp s ger det std, trygghet, skydd och dessutom en anledning att finnas till. Den roll som en grupp kan innebra fr dess medlemmar i minoritetsgrupper anses hr vara av extra stor betydelse.42

42

Krane, V. Social Psychological Benefits of Gay Games, s.27-42

21

Samtliga intervjuade r verens om att det har varit problem med att rekrytera nya medlemmar till klubben och att det har varit svrt att f folk att ta frsta steget. En av informanterna menar att Malm kanske r lite p grnsen till fr litet fr att kunna rekrytera nya spelare. En annan av de intervjuade ppekar att bara fr att man r homosexuell s behver inte det betyda att man ska trna ihop med andra homosexuella och att det drfr kanske finns mnga som vljer att idrotta i ett annat lag. Informanten sger ocks att det gr inte att vara hemligt gay och spela i en gayfrening, man blir synliggjord och det finns kanske de som inte vill vara ppna med sin lggning. Informanten antyder att det gr att vara hemligt gay i en traditionell idrottsfrening och att de aktivas sexuella lggning blir mer synliggjord i en gayfrening. I gaylaget blir normen att vara homosexuell och det frvntas att de som idrottar i laget ocks r homosexuella. I den heterosexuella matrisen, som Butler beskriver, r normen att du fds som pojke, har ett manligt genusbeteende och blir emotionellt intresserad av en person av motsatt kn, detta r inte normen inom gaylaget.43 Hr korsar man linjen vid attraktion genom att inte bli kr i ngon av motsatt kn. Medlemmarna i gaylaget idrottar, vilket r ett genusbeteende som, enligt Olofsson, traditionellt stt anses vara manligt.44 I och med detta frvntas de ven flja den heterosexuella matrisen, vilket i sin tur innebr att de ska bli emotionellt intresserade av ngon av det motsatta knet. Gaylaget och dess medlemmar ruckar p heteronormativiteten genom att inte flja heteronormen och dess modell rakt ner i den tnkta lodrta linjen som enligt Butler krvs fr att vidmakthlla heteronormen. De gr inte det som frvntas av en riktig man, vilket ocks r avgrande fr normens existens. Priset som betalas fr att korsa linjen r risken att anses vara onormal och avvikande. Att idrotta i en traditionell frening, dr normen r att medlemmarna fljer den heterosexuella matrisen och dr det ven frvntas att de gr det, innebr att dess medlemmar kan vara hemligt gay. De intervjuade anser att de knner sina lagkamrater ganska vl. Det finns de som har varit med nda sedan 2004 nr freningen bildades, d som en rugbyklubb (Sveriges frsta gayrugbyklubb). Laget ker ven p trningslger och p turneringar utomlands, vilket enligt en av informanterna bidrar till att de lr knna varandra bttre. En av medlemmarna sger att det har gtt lite i perioder hur vl de knner varandra och hur vl de umgs. Fr tillfllet r det en liten nedgng och merparten av de intervjuade tillgger att den sociala delen r ngot som laget jobbar p.
43 44

Butler, Critically queer. s. 21-23 Olofsson. Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrrelsen och kvinnorna under 1900-talet. s. 185

22

Fr att sammanfatta kan sgas att rekryteringen sker i gayvrlden och att gaysammanhanget r viktigt. Det har ven varit problem att rekrytera nya medlemmar vilket kan bero p att Malm r fr litet och fr att det kan finnas de som inte vill vara ppna med sin lggning och d vljer att idrotta i en traditionell frening istllet, sger informanterna. Medlemmarna i freningen fljer inte den heterosexuella matrisen och normen inom laget blir d en annan n den heteronormativa. Idrottar du i ett gaylag frvntas det att du r gay, vilket gr det svrt att vara hemligt gay, som r mjligt p ett annat stt i en traditionell frening. De aktiva anser sig ocks knna sina lagkamrater vl samt att deras resor till turneringar och tvlingar bidrar till att de lr knna varandra nnu bttre.

5.4 Idrottens roll i deras liv

Merparten av informanterna uppger att idrotten har en stor betydelse i deras liv. De nmner att om de inte hade idrottat s hade de inte varit lika aktiva och positiva. De ser idrotten som en social fritidssysselsttning och ett bra stt att umgs. Tv av de intervjuade tar ocks upp hlsoaspekten som en viktig del och ppekar att den har betydelse fr deras fysiska och psykiska vlbefinnande och de ser idrotten som en lustfylld del av sina liv. Ytterligare en faktor tas upp som en viktig part och det r tvlingsknslan samt upplevelsen av att f knna sig som en elitspelare nr de ker p turneringar utomlands, s som till gay games. En av de intervjuade i studien ser inte idrotten som ngot som r s framtrdande i hans liv. Sjlva idrotten r inget som dominerar, utan det r sjlva tvlingsmomentet och ett tillflle att f rra p sig lite som lockar honom. Strsta delen av de tillfrgade medlemmarna sger att laget betyder mycket ur en social aspekt och en informant tillgger att:

Det r ju en stor del av bekantskapskretsen eller vnkretsen och i och med att det r bara bgar s r det sknt att ha den delen. Jag vet att jag knner ett gng bgar.45

Informanten anser att laget fyller en viktig funktion ur en social aspekt och det innebr ett tillflle att umgs med likasinnade och att d f vara en i mngden.

45

Intervjuer gjorda 2012-03-15 och 2012-03-22

23

I den tidigare nmnda artikeln av Krane ppekades att knslan av att tillhra en grupp r betydelsefull fr minoritetsgrupper.46 Det framhvs ocks att laget har inneburit nya vnner och att de har lrt knna nya personer. Fr en av de intervjuade betyder laget ett avbrck i det vanliga med jobb och hem. Det r ngot som kommer regelbundet och en fast punkt att tervnda till. Det togs ven upp vad laget innebr fr tvlings- och trningsaspekten och det lades till att det r en roligare trningsform samt att mjligheten att ka utomlands ocks spelar in p lagets betydelse fr deras liv och vardag. En av medlemmarna instmmer i att laget betyder mycket, men sger samtidigt att det inte finns ngot alternativ.
Det finns inget annat gaylag i Malms just fr volleybollen som jag spelar nudet hr laget betyder allt fr mig, fr jag har inget annat alternativ.47

Informanten ser det som en sjlvklarhet att spela i ett gaylag och anser d att det inte finns ngot alternativ till laget. Uttalandet kan betyda att det ven hr r viktigt att f knna en del av den gemenskap som en viss kategoriserad grupp kan ge, enligt Krane.48 P frgan om varfr de har valt att idrotta i Malm Devilants sger en av de som var med och bildade klubben att han tyckte att det fanns ett behov av en gayidrottsfrening. Ytterligare informanter belyser ocks att anledningen till att de valt att vara aktiva just i det hr laget har att gra med gayaspekten och det faktum att det r ett gaylag. Informanten nmner att:

Jag tror faktiskt fr att det r ett gaylag. Jag tycker det r kul att vi representerar i andra sammanhang och inte bara fest och s som folk tror att vi bara grJag tycker att sjlva idn att kunna idrotta med homosexuella ocks, det var kul.49

Informanten talar hr om andras syn p homosexuella mn och om hur stereotypen av en homosexuell man r. Informanten menar att den stereotypa bild som finns av hur en bg r, innebr en person som bara r p galej och allts inte deltar i idrottsliga sammanhang. Fanny Ambjrnsson skriver att:

Faktum r att det r nstan uteslutande som en partyglad stmningshjare bgen fr finnas i offentligheten. Hans existens villkoras helt enkelt till en viss plats, i detta fall en politiskt relativt harmls sdan.50
46

Krane, V. Social Psychological Benefits of Gay Games, s.27-42 Intervjuer gjorda 2012-03-15 och 2012-03-22 48 Krane, V. Social Psychological Benefits of Gay Games, s.27-42 49 Intervjuer gjorda 2012-03-15 och 2012-03-22
47

24

Nr informanten sger att det r kul att representera menar han frmodligen att representera homosexuella, i andra sammanhang (idrott). Det kan betyda att den stereotyp som informanten menar att andra har av homosexuella mn r att de frvntas tycka om glamour, flrd och fest, allts inte idrott. Att ha idrott som intresse r ett genusbeteende som anses vara manligt och det stmmer inte in p den stereotypa bild som d ges av en bg. Ambjrnsson skriver att knet blir ett normsystem som freskriver regler fr hur man ska vara som man och kvinna och nr du inte fljer normen och den heterosexuella matrisen, rakt ner i lodrt linje, frvntas du som homosexuell man inte vara en riktig man. En homosexuell man fullgr inte rtt sorts kopplingar mellan kn, genus samt begr. Den streckade linjen korsas och personen ses d som avvikande.51 Det nmns ven av en av de tillfrgade att anledningen till att han brjade idrotta i laget inte hade ngot alls att gra med att laget var ett gaylag, utan att han mer sg laget som ett Korplag och eftersom han var ny s ansg han att det var ett bttre alternativ n vriga klubbar. Ett ftal av de intervjuade tar inte upp gaysammanhanget utan nmner det mer som en slump att de brjade idrotta just dr. Medlemmarna r slende verens om att den sociala delen r vldigt viktig i laget. Det tas ven upp att det r ngot som sker automatiskt oavsett vilket lag man r med i. Tycker man inte det r viktigt trivs man nog inte i ett lagsammanhang oavsett om man r straight eller gay i vilken sport det n r, berttar en av medlemmarna. Det ppekas ocks att den sociala aspekten r ett delml med sjlva idrottandet. Idrotten skapar en mtesplats fr mnniskor som annars inte skulle ha ngon kontakt eller ens ha trffats. En av de intervjuade uppger att det r det som gr idrotten rolig, att kunna trffa folk, prata med dem, fr att sedan ka p turneringar och lra knna varandra lite bttre.

Kontentan av det tredje temat kan sammanfattas enligt fljande: Strsta delen av medlemmarna tillskriver idrotten en betydande del av sitt liv och berttar att det r en social fritidssysselsttning samt ett bra stt att umgs. Det tas ocks upp vikten av att tillhra en grupp vilket kan vara extra viktigt fr minoritetsgrupper. Vid frgan varfr de valde att bli medlemmar i Malm Devilants anges att det r p grund av gaysammanhanget och fr att det r ett gaylag. En av de intervjuade ppekade att det var kul att kunna representera
50 51

Ambjrnsson, Vad r queer, s. 77 Ambjrnsson, Vad r queer, s. 111-113

25

(homosexuella) i ett annat sammanhang (idrott) och inte bara vid festligheter, vilket r en vanlig stereotyp som ges av bgar. P samma frga gavs ocks som svar att det faktum att det var ett gaylag inte hade ngot alls att gra med beslutet att brja idrotta i freningen, medan andra angav slumpen som anledning. Den sociala delens betydelse var fr alla intervjuade av stor vikt och det betonades att det ven r ett av mlen med att idrotta.

26

6 Diskussion och slutsats

Studiens syfte har varit att ka kunskapen om medlemmarnas i gaylaget Malm Devilants erfarenheter och tankar om sitt idrottande samt hur de skildrar berttelsen om och ger mening till sitt lag. En av de frgestllningar som antogs fr att uppn syftet ld: Vad har medlemmarna fr erfarenheter och tankar kring sitt idrottande? Fr att f svar p frgan gjordes intervjuer med medlemmarna och efter analyser av materialet kan frgan nu besvaras. Medlemmarna som intervjuades har alla ngon form av idrottsbakgrund dr flertalet idrotter r representerade. Endast ett ftal av de som deltog i studien hade tidigare varit medlem i ngon frening och fr de flesta innebar medlemskapet i Malm Devilants deras frsta upplevelser av organiserad freningsidrott. Sjlva idrottsintresset var uppdelat s att en del ansg sig ha ett lagom mttligt intresse, vilket innebar att stora evenemang s som OS och VM fljdes. Den resterande delen av informanterna sa sig ha ett stort intresse och fljde inte bara de stora evenemangen, utan ven sina favoritsporter. Sjlva vinnarinstinkten och vikten av att vinna togs med ro, men det ppekades ven frn informanternas sida att det nd inte var helt betydelselst. Det r trots allt det som r underhllande med spelet. Deltagarna i studien anser sig ocks knna sina lagkamrater vl och de pongterar att den sociala delen i laget r viktig. Det hr skulle kunna vara ett exempel p det som benms som en pull-faktor i Elling och Knops artikel dr den sociala delen r en av anledningarna till att varfr personer sker sig till ett gaylag.52 Idrotten har stor betydelse fr merparten av medlemmarna och den innebr fr dem en social fritidssysselsttning med en positiv inverkan p hlsan. Hur konstrueras bilden av ett gaylag vad gller norm och manlighet utifrn medlemmarnas egna berttelser, lyder den andra frgestllningen som stlldes. En av de intervjuade menar att det r svrt att rekrytera spelare till freningen och sger att det inte gr att vara hemligt gay i ett gaylag. De aktiva blir synliggjorda och det finns kanske de som inte vill vara ppna med sin lggning och drfr vljer att idrotta i ett annat
52

Elling, de Knop, Gay/Lesbian Sport Clubs and Events : Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?, s. 441-456

27

lag. Normen i gaylaget r att dess medlemmar r homosexuella och att det ven finns en frvntan p att de ska vara just homosexuella. Det uppstr en ny norm i laget som inte stmmer verens med den heteronormativa. Det bildas en homonorm och som Elling och Knop skriver kan den fungera som en pull-faktor med dess sociala gemenskap och en chans att f umgs med likasinnade. Samtidigt kan ven den homonorm som istllet bildas i laget innebra en push-faktor.53 Precis som en av de intervjuade nmner s r det svrt att vara hemligt gay i laget. Den nya identitetsnormen kan vara begrnsande i och med att de som inte vill vara ppna med sin lggning kanske d vljer att idrotta i en annan frening. Butlers heterosexuella matris fljs inte av medlemmarna i laget och de korsar den streckade linjen som r avgrande fr upprtthllandet av heteronormativiteten vid attraktion. Detta bryter mot normen fr de frestllningar om vad manlighet och mn anses vara och bete sig.54 Nr en person inte uppfyller vad som frvntas av det kn individen innehar (kropp som kategoriseras som en mans/kvinnas, ett beteende som speglar samhllets frvntningar p en man/kvinna samt att rtt sorts attraktion innehas. Allts den heterosexuella attraktionen av det motsatta knet) och om inte alla faktorer stmmer in uppfattas personen, enligt Ambjrnsson, inte som en riktig man/kvinna.55 Nr medlemmarna i gaylaget kliver ver linjen innebr det att de avviker frn normen och str d den maktbalans som finns inom idrotten, vilket kan innebra problem. Homofobin r ett problemen som kan uppst inom idrotten och den hrda jargongen med ett nedsttande sprkbruk blir d ett uttryck fr den rdsla som infinner sig nr kvinnor och mn inte upptrder s som de frvntas gra, skriver Fasting.56 Att stta p homofobi inom idrotten r en risk som tas nr linjen korsas och heteronormen ruckas p. Vill en person som r homosexuell inte vara ppen med sin lggning och riskera homofobi kan det vara lttare att vara hemligt gay i en traditionell idrottsfrening. I ett lag dr medlemmarna frvntas vara heterosexuella och tillhra normen ifrgastts heller inte den sexuella lggningen p samma stt som i ett gaylag dr normen frvntas vara en annan. En av de intervjuade tycker det r kul att representera homosexuella i ett sammanhang som kanske inte vntas av den stereotyp som kan finnas av hur en homosexuell man r. Problemet med stereotyper r att de r begrnsande och att de ofta tillskrivs egenskaper som enligt det stora samhllet inte r av det positiva slaget, skriver Hall.57 Genom att vara homosexuell och
53

Elling, de Knop, Gay/Lesbian Sport Clubs and Events : Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?, s. 441-456 54 Butler, Critically queer. s. 21-23 55 Ambjrnsson, Vad r queer, s. 111-113 56 Fasting, Homofobi, kvinnor och elitidrott s 40 57 Hall, Representation: cultural representations and signifying practices, s. 257-259

28

d inte flja normen dr rtt faktorer (en kropp som kategoriseras som en mans, ett beteende som speglar samhllets frvntningar p en man samt att rtt sorts attraktion innehas) fr hur en riktig man ska vara inte stmmer in, men att nd utva en aktivitet som anses vara manlig, gr att medlemmarna i laget bryter mot den stereotypa bild som finns av en homosexuell man. Det finns en uppsj av socialt konstruerade frestllningar och frdomar i samhllet, inte minst om hur du ska vara som kvinna eller man, skriver Butler.58 Frgan r hur mnga som egentligen knner igen sig helt och fullt i dessa frestllningar och stereotypiseringar. Bara fr att du r en homosexuell man behver inte det betyda att individen r p ett visst vis (ogillar idrott och fredrar fest). Den heterosexuella matrisen med dess kategorier r oerhrt begrnsande och hur mnga r det egentligen som fljer den i lodrt linje? Som flicka kan du tycka om bltt och gilla ishockey och som pojke kan du vara tyst och snll och tycka om rosa. Detta har inget med den sexuella lggningen att gra. Heteronormen r oerhrt begrnsande i och med att du frvntas flja den lodrtt, utan att p ngot stlle korsa linjen fr att d riskera att uppfattas som avvikande eller onormal. Uppfattas du som avvikande eller onormal upprtthller du inte de frestllningar som finns fr hur en riktig man/kvinna ska vara och heteronormen i sin tur vidmakthlls d inte heller, skriver Butler59. Upprtthllandet av Hirdmans genussystem ns genom dess isrhllande av vad som anses vara kvinnligt och manligt samt av att det som anses vara typiskt manligt vrderas hgre, vilket skapar en hierarki. Det manliga r ven normen i samhllet.60 Heteronormen och upprtthllandet av genussystemet r en av orsakerna till att homosexuella kan stta p problem inom idrotten. Att vara emotionellt intresserad av ngon av samma kn bryter mot den heterosexuella matrisen och heteronormen och du anses d inte vara en riktig man eftersom du inte stmmer in p alla kategorier. I och med att det manliga vrderas hgre och eftersom en homosexuell man d inte klassas som en riktig man hamnar han under i hierarkin dr den riktiga mannen r norm. ven hr blir homofobin ett uttryck fr den rdsla som uppstr d mnnen inte upptrder s som de frvntas gra. P lagets hemsida kan lsas att Malm Devilants r en sportklubb fr homo- och bikillar i Skne. Rekryteringen av nya spelare riktar sig ocks mot denna kategori, ven om det inte r ett mste fr att f vara med i klubben. Den sociala aspekten r viktig fr laget och en av informanterna sa att det var sknt att knna ett gng homosexuella. En av de intervjuade lade

58 59

Butler, Gender trouble: feminism and the subversion of identity, s.6-13 Butler, Critically queer. s. 21-23 60 Hirdman, Genus om det stabilas frnderliga former, s. 75-76

29

till att laget betyder mycket fr att han inte har ngot annat alternativ. Dessa uttalanden tyder p att sjlva gaysammanhanget r av betydelse samt att det, fr en del av medlemmarna, har en viss pverkan p valet av lag och enligt Elling och Knop r detta tydliga tecken p pullfaktorer. I artikeln Gay/Lesbian Sport Clubs and Events Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance? kan lsas att bildandet av och anledningen till att deltaga i kategoriserade klubbar oftare berodde p pull-faktorer, det vill sga sdana faktorer som lockade medlemmarna, s som att medlemmarna knde sig mer hemma och att det var lttare att ta kontakt med likasinnade mnniskor. De negativa push-faktorerna s som homofobi och diskriminering, allts de som stter bort, var inte en lika stor anledning till att varfr vissa valde att vara en del av ett gaylag. Det var i den ptagliga heterosexuella miljn som de inte knde sig helt bekvma i. Det framkommer ocks att gaylag och gayidrott innebr en mjlighet att integrera sexuella olikheter i samhllet, men samtidigt kan deras existens ocks medfra mera motstnd frn samhllet istllet fr kad acceptans. Detta p grund av att diskriminering kan triggas igng av den kade synligheten.61 Som det str i artikeln r det bra att synliggra hbt-gruppen fr att det kan ka acceptansen, men att det samtidigt kan ha negativa effekter. Det som jag upplever skulle kunna vara negativt r den uppdelning som sker och som kan medfra att gaylag och hbt-personer fortstter att ses som ngot annorlunda och avvikande. Det blir ett isrhllande istllet fr en integrering. Denna uppdelning kan i sin tur frstrka heteronormativiteten och heterosexualiteten upprtthlls d som det normala och naturliga, precis som Butler skriver.62 Det positiva, som jag ser det, r just synliggrandet. Fr syns man inte, finns man inte och hbt-personer har lnge varit osynliga inom idrotten. Gaylag kan innebra en synlighet fr hbt-personer som i sin tur medverkar till att uppmrksamma hbt-frgorna inom idrotten. Ett gaylag r en frening dr alla r vlkomna, men dr det r nolltolerans fr krnkningar mot hbt-personer. Det kan tyckas att det borde vara en sjlvklarhet ven i traditionella idrottsfreningar, men precis som Larsson skriver, s r idrotten fortfarande en arena som bidrar till att konstruera samt fra vidare en bild av manlighet dr sexism och homofobi utgr och uppfattas som helt naturliga freteelser.63 Ett gaylag kan d innebra en frizon dr en annan sexuell lggning n den heterosexuella inte ses som ngot avvikande och frmmande. Gaylaget beskriver sitt lag som en plats dr det heteronormativa inte r den rdande normen, dr medlemmarna kan trffa likasinnade och p s stt vara en i mngden. Genom
61

Elling, de Knop, Gay/Lesbian Sport Clubs and Events : Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?, s. 441-456 62 Butler, Critically queer. s. 21-23 63 Larsson,Idrottens genus

30

sitt idrottande bryter de mot den stereotypa bilden av hur en homosexuell man r och de upprtthller d inte den grns som r s avgrande fr heteronormativiteten. Det kunde ven urskiljas positiva pull- och negativa push-faktorer i materialet. Som slutsats kan dras att om heteronormen och genussystemet luckras upp skulle mnga av de begrnsningar frsvinna som utgr idealen fr hur mn och kvinnor ska vara, inte bara inom idrotten. Heteronormativiteten r grunden till homofobin och att lsa upp det heteronormativa samt synen p vad som anses vara manligt/kvinnligt skulle kunna innebra en mindre begrnsning fr varje individ. De rdande kategorierna i den heterosexuella matrisen bidrar till en frlegad syn p kvinnor och mn och denna begrnsning, fr att inte ses som avvikande, behver egentligen inte existera.

6.1 Vidare forskning

Vidare forskning skulle kunna innefatta en liknande studie gjord p ett gaylag dr medlemmarna r av kvinnligt kn. Att d underska deras erfarenheter samt upplevelser av idrott och ta reda p hur de konstruerar sitt lag. Hur skiljer sig problematiken och konstruerandet av identitetsnormer i ett gaylag med kvinnliga medlemmar? Ytterligare forskning som hade varit relevant r att underska och titta nrmare p den nya identitetsnorm som bildas i laget. Hur fungerar homonormen, hur uttrycks den och hur pverkar den lagets medlemmar?

31

Referenslista
Otryckt material
Intervjuer gjorda 2012-03-15 samt 2012-03-22. Fundberg, J. Frelsning om reflexivitet p Malm Hgskola, 28/2 2012

Tryckt material
Ahlin, A, Gredal, M. (2009) Effekter av heteronormen Ambjrnsson, F. (2006) Vad r queer. Stockholm: Natur och kultur Anderson, E. (2002)Openly Gay Athletes: Contesting Hegemonic Masculinity in Homophobic Environment. Gender & society, vol.16, nr 6 Andreasson, J. (2006) Idrottens kn genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Lunds universitet Butler, J. (1993). Critically queer. GLQ (New York, N.Y.). 1, 1993, 1 Butler, J. (1990) Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York: Routledge Dalen, M. (2007) Intervju som metod. Malm: Gleerups Utbildning AB Devilants.se (2011) Devilants-Sportklubben fr homoTillgnglig:http://www.devilants.se/ (Hmtad: 18 Mar 2012) & bikillar i Skne!

Elling, A, de Knop, P. (2003) Gay/Lesbian Sport Clubs and Events : Places of Homo-Social Bonding and Cultural Resistance?. International review for the sociology of sport Eng, H. (2006) We are moving up like a hard-on!: Doing sexuality in sport Nordic Journal of womens studies, vol 14, no 1, april Fasting, K. (1999) Homofobi, kvinnor och elitidrott, Svenskidrottsforskning, 9 Fundberg, J. (2003) Carlsson Bokfrlag Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm:

Green, A. (2011) Brsrkar tacklar normer. Arbetaren, 1 september

32

Hall, S. (1997). Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage Halvorsen, K. (1992) Samhllsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB Hirdman, Y. (2001). Genus om det stabilas frnderliga former. Malm: Liber Kaijser, L, hlander, M. (2011) Etnologiskt fltarbete. 2nd ed. Lund: Studentlitteratur AB Krane, V. (2002) Social Psychological Benefits of Gay Games. Journal of applied sport psychology, (14) Larsen, A. (2009) Metod helt enkelt - en introduktion till samhllsvetenskaplig metod. Malm: Gleerups Utbildning AB Larsson, H. (2005) Idrottens genus. En forskningsgenomgng Kvinnovetenskaplig tidskrift 1.05. Gteborgs universitet: Institutionen fr genusvetenskap Olofsson, E. (1989). Har kvinnorna en sportslig chans? Den svenska idrottsrrelsen och kvinnorna under 1900-talet. Ume universitet Patel, R, Davidson, B. (2007) Forskningsmetodikens grunder. 3rd ed. Lund: Studentlitteratur RFSL (2012), Skolinformationsmanual, reviderad 2012-03-21 Riksidrottsfrbundet, (2009), Idrotten vill Stockholmsnipers.se (2012) Stockholm Snipers IF-Stockholm Snipers idrottsfrening. Tillgnglig: http://www.stockholmsnipers.se/ (Hmtad: 2012-03-18) Thurn, T. (1997) Kllkritik. Stockholm: Liber AB Ungdomsstyrelsen, Sexuell lggning och idrott resultat frn Ungdomsstyrelsens ungdomsenkt2008/09,2008/09,tillgnglig:http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_docume nts/hbtidrottstatistik110912.pdf (hmtad 2012-03-18) Wallentin, A. (2006) Stockholm har Europas frsta gayhockeylag. Dagens Nyheter, 8 april

33

Bilaga
Tema 1: Deras idrottsbakgrund -Varfr brjade du idrotta frn allra frsta brjan? -Har du idrottat lnge? -Idrottar du eller har du idrottat i ett annat lag? -Vad har du i s fall idrottat med? - Om inte, varfr brjade du idrotta nu? -Hur stort idrottsintresse har du? -Hur viktigt r det att vinna?

Tema 2: Vardagen i freningen -Hur mnga r ni i laget? -Hur fungerar rekryteringen av nya spelare? -Hur ser en vanlig trning ut? -Hur vl knner ni varandra? -Trffas ni utanfr idrottandet?

Tema 3: Idrottens roll i deras liv -Hur skulle du beskriva idrottens roll i ditt liv? -Vad betyder laget fr dig? -Varfr har du valt att idrotta just i det hr laget? -Hur viktig r den sociala biten i laget?

34